Nätverket för det kommunala informationsansvaret Göteborg 1 december 2014 Anteckningar vid konferens i Nätverket för det kommunala informationsansvaret (GRIA) Den 28 november tog Utbildningschefsnätverket beslut om nytt nätverkssyfte/uppdrag för GRIA-nätverket. Nätverket heter från och med den 1 januari 2015 Nätverket för det kommunala aktivitetsansvaret och möter därmed upp lagändringen om det kommunala aktivitetsansvaret samt andra angelägna frågor kopplat till att motverka ungdomars utanförskap. Denna konferens hölls som en del av det av Eurpeiska socialfonden (ESF) finansierade projektet: Fördjupad implementering Plug In. Inbjudna: Tid: Plats: Nuvarande GRIA-nätverket samt respektive nätverksdeltagares chef Fredag 12 december 2014 kl. 09.00-12.15. Mötet avslutas med gemensam lunch kl. 12.15-13.00. GR, Gårdavägen 2, rum Pater Noster PROGRAM 09.00 Uppstart Nätverkets nya namn, syfte och uppdrag presenterades Sabina Svahn presenterade hur arbetet med ett regiongemensamt IT-stöd för såväl Aktivitetsansvaret (KAA) som interkommunala ersättningen (IKE) fortlöper. Sabina berättade om beslut i utbildningschefsnätverket om att GR tilldelas fortsatt mandat att arbeta med frågan om nytt IT-system för KAA och för hantering av Interkommunala ersättningar (IKE) och bidrag till fristående skolor. Förslag på två parallella projekt med start i början på nästa år. Ett upphandlingsprojekt för IKEmodul/system och ett utvecklingsprojekt för KAA. IKE-modulen/systemet blir då det system som kommunerna rapporterar till medan KAA-modulen blir mottagare av information från skolorna och den plats där KAA registerar. Beslutsunderlag kommer att gå ut till GRs kommuner i januari. Sabinas presentation bifogas anteckningarna. 10.20 Workshop kring utmaningar och möjligheter 1. Hur ser läget ut i kommunerna?
a. Var ligger ansvaret för Aktivitetsansvaret? I kommunerna ligger KAA primärt hos utbildningsförvaltningen. I vissa kommuner delas ansvaret mellan Utbildningsförvaltning, Socialförvaltning och Arbetsmarknadsenhet. b. Rutiner för administration utifrån den nya lagstiftningen (Aktivitetsansvaret inkl IM)? I de flest fall har man för avsikt att använda befintligt elevregister; Gerda, Exstens, Procapita. c. Tankar om kommunens representant i GRAA-nätverket utifrån en strategisk roll och mandat. I de flesta fall är representantskapet klart. Generellt anser man att det bör vara den person som har chefsansvaret. Det uttrycks att det är viktigt att det är uttalat varför man ska delta, att det finns en tydlig agenda så att rätt personer deltar samt att det finns ett mandat som deltagarna har med sig. Nya representanter skickas till Johan. Johan.borven@grkom.se 2. Avbrottselever a. Hur tar vi hand om de som hoppar av från nationella program i kommunens egna skolor? b. Hur tar vi hand om dem som hoppar av från nationella program i skolor i andra kommuner? c. Vilka aktiviteter har vi idag för individer som vill studier/inte vill studier? De insatser som främst beskrivs i kommunerna är: Gymnasiet IM Vuxenutbildning Kvar på nationellt program men med anpassning Arbetsmarknadsenheten (AME) inkl. praktik Arbetsförmedlingen Studie- och yrkesvägledning Lärcentrum Folkhögskola Projekt via ESF-medel Kommentarer ur diskussionen:
KAA-personal kallas in när ngn är på väg att hoppa av. Man skapar individuella lösningar per elev, ofta eleven fortsatt inskriven men läser anpassade studier, ibland AME men sällan. Har man inget gymnasium blir det svårt. Stor kommun med många aktiviteter och ungdomsverksamhet i samverkan mellan där även AME äger frågan. AME ligger under gymn. Och vux.förv. I en sådan kommun blir det inte en stor grej. Plug In andan lever i de kommuner som jobbat med det och det blir därför bra. Kommunen brottas med denna fråga, svårt att få likvärdighet när det gäller ungdomar utanför regionen. Lärcentrum och Beda Hallbergs Gymnasium för dem som hoppar av studieförberedande program. Härryda ofta synnerliga själ för att skriva in på IM, medger studier och praktik. Diskussion om inskrivning på IM eller kvar på nationellt program. Ingen av lösningarna känns särskilt bra. Liten kommun, vi kan ta med dem direkt till Arbetsförmedlingen. AME olika i olika kommuner huruvida man arbetar med personer under 20 år i kommunerna på AME. 3. En väg in a. Fr.o.m. 1/1-15 ska man signalera till hemkommunen vid betydande frånvaro, Hur ser man på möjligheten en väg in i kontakten med hemkommunerna? Kan en regiongemensam lista skapas med kontaktuppgifter, och som är officiell? Telefonsamtal inte offentlig handling, mailkontakter för att säkerställa allmän offentlig handling? Kan GR administrera denna lista? Samverkansavtalet för Gymnasieskolan. b. Överlämningsansvarig på varje gymnasieskola, också enligt samverkansavtalet. Man önskar en gemensam lista, men också kontaktperson på respektive skola. Förslagsvis är det GR som tillhandahåller listan och håller den uppdaterad. Det betonas att det är viktigt att man fokuserar på kommunens funktion snarare än person i kontaktlistan. Kontakt-mailadress skickas till johan.borven@grkom.se
4. IKE & KAA a. Hur ser kopplingen mellan de som hanterar IKE och de som hanterar KAA ut i kommunerna idag? Hur ser vi på möjligheten att utveckla detta såväl kommunalt som regionalt? b. Hur möter regionen detta på bästa möjliga och rationella sätt? c. Vad saknar vi idag i GRUUS?, I termer av information, arbetsverktyg, statistik, kontakt (skola, allmänhet, andra kommuner), kunskap. De elever som inte går i skola inom GR är en utmaning i ett nytt IT-stöd. Exempelvis Lilla Edet har ca 50% av eleverna utanför regionen, Kungsbacka har motsvarande utmaning. Det behöver finnas en plats för rapportering för extern part för skolor utanför regionen, men även för exempelvis vårdnadshavare. Detta behöver finnas med som ett skallkrav i ett nytt IT-stöd Ett förslag som lyfts fram är att föra dialog med kringliggande regioner, en tanke att föra dialog med hela VGR. Nätverket behöver specificera och framföra vilka uppgifter i GRUUS som kommunerna behöver tillgång till för att möta KAA. GR kontrollerar utifrån framförd specificering vad som är möjligt att ta fram och om ev. vidareutveckling behöver göras för att få fram önskade uppgifter. Eftersom förslag ligger om att ett nytt IT-system för KAA ersätter GRUUS kommer utveckling av gränssnittet i GRUUS att begränsas. En begränsning kan exempelvis vara att man istället för att utveckla gränssnitt för att ta fram viss uppgift i GRUUS direktexporterar uppgift från databasen till respektive kommun ett antal gånger under året. Inför ett nytt IT-system för KAA behöver nätverket resonera vidare och skapa en kravspecifikation över vad som ska finnas med. Ja 5. Övriga frågor Övriga frågor och tankar som GRAA-nätverket borde lyfta in i sitt arbete under 2015? Vad ska man göra med informationen kring betydande frånvaro? D.v.s. När eleven fortfarande är inskrivna men hemkommunen fått informationen. Skolhuvudmannen har fortfarande ansvaret enligt skollagen. Är det ok att man skickar en ersättare till nätverket när man som ordinarie representant inte själv kan gå? I uppdraget att arbeta med att definiera betydande frånvaro finns det två nätverk till, Gymnasiechefsnätverket och gruppen för fristående gymnasieskolor, som är relevanta att samverka med.
Ett förslag framkom om att rikta ett uppdrag där en arbetsgrupp med representanter från dessa tre nätverk/grupper tillsätts för att arbeta med frågan. Mötesdeltagarna var positiva till detta, samt även att frågan om vad man ska göra med informationen kring betydande frånvaro när eleven fortfarande är inskrivna men kommunen fått information. Nästa möte läggs i Kungsbacka och Kungsbacka ges då möjlighet att delge sitt arbete. 12.00 Sammanfattning och avslutning