LOKALISERINGSUTREDNING FÖR NY SIMHALL LINKÖPINGS KOMMUN

LOKALISERINGSUTREDNING FÖR NY SIMHALL LINKÖPINGS KOMMUN 2015/05/04 Beslutsunderlag upprättat av Kultur- och fritidsförvaltningen Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen Lejonfastigheter AB Ett samarbete mellan:

Innehåll Inledning 3 Syfte och avgränsningar 3 Framtagande av rapporten 3 Definitioner 4 Bakgrund 5 Tidigare politisk behandling 5 Rekommendation 6 Alternativa lokaliseringslägen inom Folkungavallen 7 Folkungavallen blir en del av innerstaden förutsättningar över tid 7 Vision: Oasen Linköpings nya bad-, sim- och mötesplats 8 Platsbeskrivning Läge 1 9 Platsbeskrivning Läge 2 11 Konsekvensanalys 13 Konsekvensanalys ur ett stadsbyggnadsperspektiv 13 Konsekvensanalys ur ett verksamhetsperspektiv 15 Konsekvensanalys ur ett fastighetsägarperspektiv 17 Upprustning och utveckling av Tinnerbäcksbadet 19 Bilagor 22 1 Platsbeskrivningar för alternativa lägen inom Folkungavallen 2 Tidplan 3 Hyresgrundande investeringskalkyl för ny simhall 4 Hyresgrundande investeringskalkyl Tinnerbäcksbadet 5 Samhällsbyggnadsnämndens ekonomi 6 Principskisser 2

Inledning Syfte och avgränsningar Syftet med denna lokaliseringsutredning är att utgöra underlag för beslut om placering av en ny simhall inom Folkungavallen. Utredningen avgränsas till uppförande av ny simhall samt vissa åtgärder, som specificeras längre fram i rapporten, inom Tinnerbäcksbadet. Utredningen är gjord så att den ska kunna vara jämförbar med tidigare utredning för en lokalisering av en ny simhall inom Stångebroområdet. Det Funktions- och lokalprogram som beslutades i Kultur- och Fritidsnämnden 2013-11-28 ligger fast och har inte förändrats. En viktig förutsättning som skiljer en placering intill Tinnerbäcksbadet mot tidigare studerade placeringar på Stångebro är att utemiljön kopplad till simhallen redan finns på plats. Någon särskild definierad yta för nyanläggning av utemiljöer har därför inte studerats i denna lokaliseringsutredning. Flexibiliteten i integrationen med Tinnerbäcksbadet innebär därför att någon skarp avgränsad tomt för simhallen inte går att redovisa. Framtagandet av rapporten Representanter från Kommunledningskontoret, Lejonfastigheter, Kultur- och fritid samt Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Ansvarig för layout av rapporten är Lejonfastigheter. 3

Definitioner Här förklaras och förtydligas de områdesbegrepp som förekommer i rapporten. Folkungavallen Denna rapport innehåller en studie av alternativa placeringar av en simhall söder om nuvarande simhall inom det område som frigörs för byggnation när idrottsplatsen Folkungavallen och befintlig simhall rivs. Detta område benämns i rapporten som Folkungavallen. Tinnerbäcksbadet Tinnerbäcksbadet inklusive Tinnissjön och möjlig expansionsyta för utomhusbad öster om sjön benämns som Tinnerbäcksbadet. Oasen Begreppet Oasen i denna rapport härrör från den sektorsövergripande visionen för helhetsmiljön som Tinnerbäcksbadet och simhallen bildar i förhållande till den omgivande innerstaden. Begreppet syftar därför på Tinnerbäcksbadet och simhallen som helhet. Visionen presenteras på sidan 8. 4

Bakgrund Linköpings simhall och Tinnerbäcksbadet är i behov av omfattande renoveringar och ombyggnationer. Simhallen är i stora delar från 1965. År 1987 kompletterades simhallen med ett äventyrsbad och en 25- metersbassäng. Under åren 1988-2004 har nya attraktioner och utbud tillförts i form av ett nytt gym, ombyggnad av romerska avdelningen, ny barnbassäng och vattenrutschbana. Besiktningar visar att de tekniska systemen i såväl simhallen som i Tinnisbäcksbadets 50-metersbassäng är i behov av stora renoveringar. Tidigare utredningar visar att en nybyggnad är ekonomiskt motiverad med hänsyn till anläggningens ålder, kvarstående livslängd samt behov av renoveringsinsatser. En nybyggnation skapar också förutsättningar för att få en bättre planlösning, miljölösningar, större möjlighet till nya attraktioner samt bättre anpassning mellan inre och yttre miljö. Därtill är också Linköpings Allmänna Simsällskap (LASS) i behov av en 50-metersbassäng för att utveckla simsporten. Detta behov fastställdes av Kommunfullmäktige i ett beslut år 2005 i samband med utredningen om exploatering på Folkungavallen. En 50-metersbassäng ger också bättre förutsättningar för motionssimning. Tidigare politisk behandling Kommunfullmäktige fattade ett inriktningsbeslut den 24 april 2012 88 som innebar att en ny simhall ska byggas i anslutning till Tinnerbäcksbadet, söder om nuvarande simhall och som ersättning för denna. Under arbetet med att ta fram underlag framkom nya förutsättningar vilka ansågs så viktiga att Kommunfullmäktige beslutade ompröva tidigare beslut. Kommunfullmäktige beslutade 2013-12-10 248 att upphäva tidigare beslut och samtidigt ge Kommunstyrelsen i uppdrag att redovisa underlag för en alternativ placering av den nya simhallen inom Stångebroområdet. Styrgruppen för simhallsprojektet presenterade 2014-03-26 en lokaliseringsutredning vilken rekommenderade en placering i läget vid Linköpings Sportcenter. Kommunfullmäktige fattade 2014-04-29 ett beslut innebärande att en ny simhall ska byggas i läget vid Sportcenter. Arbetet med uppdraget har pågått större delen av år 2014. Den nya majoriteten i kommunen, Koalition för Linköping, vill att frågan om placering av den nya simhallen återigen prövas. Därför beslutade Kommunstyrelsen att ge kommunledningskontoret i uppdrag 2015-01-20 att ta fram en kompletterande utredning för en alternativ placering av den nya simhallen i anslutning till Tinnerbäcksbadet. Beslutsunderlaget ska omfatta följande: Påverkan på befintlig simhallsbyggnad Geotekniska förutsättningar Påverkan på framtagen produktions-, hyreskostnads-, respektive driftkostnadskalkyl Tidplan för färdigställande 5

Beslutet kompletterades med utredningsuppdraget att utreda en placering av den nya simhallen inom Folkungavallsområdet som: Skapar samband med centrala staden Ger förutsättningar för hela området att utvecklas med stadskvaliteter och bli en del av den utvidgade innerstaden Möjliggör en fortsatt koppling mellan Berga och innerstaden Rekommendation Utifrån ett stadsbyggnadsperspektiv, verksamhetsperspektiv och fastighetsägarperspektiv rekommenderas en placering av ny simhall i läge 1 söder om Tinnissjön. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv stärker detta läge innerstadsutvecklingen genom att den nya bebyggelsen på Folkungavallen blir en del av den kontinuerliga gatu- och kvartersstrukturen när flera gator kan kopplas samman genom Folkungavallen. Ett mer finmaskigt gatunät ger större tillgänglighet för fotgängare och cyklister. Ett mer integrerat gatunät innebär också ökade möjligheter för stadsliv och kommersiellt underlag. Läget ger ett tydligare svar på visionen om Oasen och en större möjlighet att skapa en helhetsmiljö bestående av både Tinnerbäcksbadet och simhallen omgärdad av innerstad. Totalt sett överväger dessa fördelar de kvalitéer som finns i det andra studerade lägesalternativet. Utifrån ett verksamhetsperspektiv har detta läge de bästa förutsättningarna att skapa en attraktiv och funktionell simhall i kombination med Tinnerbäcksbadet för att bilda Oasen. Genom att simhallen ges en lång fasad ut mot Tinnerbäcksbadet kan en ljus badmiljö erhållas inne i simhallen. Den direkta kopplingen till sjöns östra solbelysta strand ger också en bättre samlad funktionalitet mellan simhall och utebad. Läget bedöms också ge fler alternativ till hur badets inre funktioner ska komponeras samman i kommande arkitektuppdrag utan att behöva göra avkall på funktionskrav ur ett verksamhetsperspektiv. Ur ett fastighetsägarperspektiv medför en byggnad i detta läge endast en grundläggningstyp jämfört med tre i det andra lägesalternativet. Det innebär en stabil byggnad sett över tid, med lägre risk för sättningar. 6

Alternativa lokaliseringslägen inom Folkungavallen I denna lokaliseringsutredning utreds två lägen inom Folkungavallen. De benämns som läge 1 och 2. Folkungavallen blir en del av innerstaden förutsättningar över tid År 2005 fattade kommunfullmäktige beslut om att flytta anläggningar för fotboll och friidrott från Folkungavallen, för att frigöra marken för byggnation av stadsbebyggelse. Beslutet fattades mot bakgrund av det detaljplaneprogram för Tinnerbäcksbadet och Folkungavallen som gjordes år 2003. I enlighet med beslutet har sedan en friidrottsanläggning byggts vid universitetet, en konstgräsplan anlagts i Ryd och en fotbollsarena byggts på Stångebro. Ovanstående beslut och byggnationer av nya idrottsanläggningar gör att förutsättningarna på Folkungavallen kommer att förändras över tid. Nedan beskrivs förutsättningar och framtidsscenarier för Folkungavallen fram till år 2040. 2020 Folkungavallen är riven och ett nytt innerstadsmässigt gatunät är utbyggt i området. Området är en stor byggarbetsplats där nya innerstadskvarter succesivt växer fram och Oasen tar form. Arkitekttävlingen för en ny simhall är avgjord och byggnaden är under byggnation medan den gamla simhallen fortfarande är i drift. Ombyggnation av Hamngatan och Lasarettsgatan till stadsgator har påbörjats. 2028 Innerstaden har vuxit åt alla håll och blivit både tätare och större. Folkungavallen är en naturlig del av innerstaden, bebyggd med en varierad kvartersbebyggelse med bostäder, handel och kontor. Den gamla simhallen är riven och den nya är tagen i drift sedan flera år. Stängslet runt Tinnissjön är utbytt och dagtid är parken runt sjön öppen för Linköpingsborna att promenera genom. Simhallen är en viktig målpunkt i staden som påverkar gatuutformning och trafikföring. Snickaregatans sträckning är förlängd och kopplar ihop stadskärnans gator med kvartersstrukturen söder om Tinnerbäcksparken. Både Lasarettsgatan och Hamngatan är utformade som stadsgator. Längs dem finns gott om plats för gång- och cykeltrafik. Gatornas omvandling stärker kopplingen mellan dagens stadskärna och innerstadens södra delar. Ett högprioriterat kollektivtrafiksystem kopplar ihop stadens olika delar med centrala staden och resecentrum. För ytterligare information om södra innerstaden och de olika placeringsalternativen inom Folkungavallen det se Bilaga 1 Platsbeskrivning för lägen inom Folkungavallen förutsättningar och förändringar. 7

Vision Oasen Linköpings nya bad-, sim- och mötesplats Linköpings simhall, Tinnerbäcksbadet och parkmiljön bildar en oas en grönblå attraktion i kontrast till den omgivande stadsmiljön. Oasen är en viktig målpunkt i staden. Linköpingsborna och stadens gäster besöker Oasen för rekreation, lek, bad och simsport för att stärka både kropp och själ under alla årstider. Simhallen är en del av Oasen och innerstadens ankare på andra sidan Tinnerbäcken. Inriktning, utformning, arkitektur och stadsbyggnad Oasen blir en integrerad del i stadsstrukturen med en tydlig gräns mellan bebyggelse och den öppna parken. Parken bidrar till att förena omgivande stadsdelar. Som viktig målpunkt i staden är simhallen en del av stadslivet och gör Folkungavallen till en fortsättning av innerstaden. Mot den omgivande staden inordnas simhallen i sitt urbana sammanhang så att placering och gestaltning aktivt integrerar med Folkungavallens kvartersbebyggelse och gator. Byggnadens möte med gaturummet är tydligt det stärker riktningar och stråk, och bidrar till att stadens gator kopplas samman. Simhallen ger liv och rörelse, och bidrar till att göra stadens gator trygga efter mörkrets inbrott. Byggnaden utmärker sin publika funktion och dignitet i staden med ett välkomnande uttryck och en hög arkitektonisk kvalitet. Mot Oasen öppnar sig simhallen och ger besökarna möjlighet att ta del av vattnet och grönskan utanför. 8

Platsbeskrivningar Här presenteras de två lägen inom Folkungavallen. Läge 1 söder om Tinnissjön 2020 Simhallen byggs längs släntkrönet på Tinnissjöns södra sida. Hallen får direktkontakt med grönskan och badsjön utanför. Norrläget mot Tinnisjön ger ett jämt ljusinsläpp till hela anläggningen under stora delar av dagen, utan direkt solinstrålning. Huvudentrén placeras mot lokalgatan på simhallens södra sida. Här finns också en flexibel platsbildning som vid större simtävlingar kan möbleras med tillfälliga funktioner. Själva simhallsbyggnaden upptar cirka 10 000 m². Storleken kan variera beroende på hur anläggningen byggs till med lokaler för diverse centrumverksamhet för att få en optimal form mot intilliggande gator, och för att ge gatorna ett variationsrikt innehåll. Eftersom simhallsfunktionen inte fordrar någon hög byggnad finns goda möjligheter att bygga till anläggningen med andra lokaler eller bostäder ovanpå. Utöver simhallsbyggnadens inomhusytor tillkommer utomhusyta för badverksamheten som behöver kunna avgränsas, lastzon samt en angöringszon utanför entrén. Simhallens placering gör det möjligt att nå anläggningen från flera olika håll. Kollektivtrafikhållplatser med hög turtäthet finns inom gångavstånd. Cyklister och fotgängare når simhallen från någon av alla de lokalgator som finns i omgivningen. Alla gator utformas med trottoarer och längs Lasarettsgatan finns både gång- och cykelbanor på båda sidor. Snickaregatan, som förlängs söderut, utformas som cykelfartsgata. Ett allmänt parkeringshus byggs i något av de nya stadskvarteren i närområdet och ger god tillgänglighet för bilburna besökare. Utrymme för korttidsparkering, handikapparkering och tillfällig angöring finns intill entréplatsen där det också finns gott om cykelparkeringar. 9

2028 och framåt En oas har bildat ett avgränsat rum i den täta staden med bad, park och simhall. Den omgivande stadsbebyggelsen rymmer ett varierat innehåll med bostäder, handel, kontor och andra centrumverksamheter. Simhallen ligger i ett innerstadssammanhang där entréplatsen utgör en livlig mötesplats i staden inte bara för simhallsbesökare. Snickaregatans förlängning genom de nya kvarteren har höjt gatans status som gång- och cykelstråk, vilket ger ett kontinuerligt flöde av människor förbi simhallen. Gatan och platsen är fina lägen för handel och gatuliv. En bro har byggts över Tinnerbäcksravinen som förbinder S:t Larsgatan med simhallen. Biltrafikmängderna på Hamngatan har minskat och gatan är ombyggd till en stadsgata med ett körfält i vardera riktningen och väl tilltagna gång- och cykelytor på båda sidor. År 2028 trafikeras även denna gata av kollektivtrafik. Ett promenadstråk löper längs Tinnissjöns södra strand och förbinder Tinnerbäcksravinen med rekreationsstråken vid Stångån. 10

Läge 2 intill Tinnerbäcksravinen 2020 Simhallen placeras längs Tinnerbäcksravinen, mellan Lasarettsgatan och Tinnissjön. Placeringen möjliggör ett jämnt ljusinsläpp utan direkt solinstrålning från den norrvända gaveln ut mot sjön. Mot väster kan fasaden delvis skuggas av vegetationen i Tinnerbäcksravinen. Placeringen möjliggör en entré vänd mot Lasarettsgatan eller mot angränsande lokalgatan i öster. En flexibel platsbildning som vid större simtävlingar kan möbleras med tillfälliga funktioner placeras öster om simhallen. Själva simhallsbyggnaden upptar cirka 10 000 m². Storleken kan variera beroende på hur anläggningen byggs till med lokaler för diverse centrumverksamhet för att få en optimal form mot intilliggande gator och för att ge gatorna ett variationsrikt innehåll. Eftersom simhallsfunktionen inte fordrar någon hög byggnad finns goda möjligheter att bygga till anläggningen med andra lokaler eller bostäder ovanpå. Utöver simhallsbyggnadens inomhusytor tillkommer utomhusyta för badverksamheten som behöver kunna avgränsas, lastzon samt en angöringszon intill entrén. Simhallens placering gör det möjligt att nå anläggningen från flera olika håll. Kollektivtrafikhållplatser med hög turtäthet finns utmed Lasarettsgatan och på S:t Larsgatan. Cyklister och fotgängare når simhallen från någon av alla de lokalgator som finns i omgivningen. Alla gator utformas med trottoarer och längs Lasarettsgatan finns både gång- och cykelbanor på båda sidor. Snickaregatan som förlängs söderut utformas som cykelfartsgata. Ett allmänt parkeringshus byggs i något av de nya stadskvarteren i närområdet och ger god tillgänglighet för bilburna besökare. Utrymme för korttidsparkering, handikapparkering och tillfällig angöring finns intill entréplatsen där det också finns gott om cykelparkeringar. 11

2028 och framåt En tät innerstadsbebyggelse står klar i kvarteren öster om simhallen. Simhallen och stadskvarteren ramar in en oas med bad och park. Stadsbebyggelsen rymmer ett varierat innehåll med bostäder, handel, kontor och andra centrumverksamheter. Simhallen ligger i ett innerstadssammanhang där entréplatsen möter den nya kvartersbebyggelsen. Lasarettsgatans omvandling och utformning med väl tilltagna gång- och cykelbanor ger ett naturligt flöde förbi simhallen. Ett promenadstråk löper längs Tinnissjöns södra strand och förbinder Tinnerbäcksravinen med rekreationsstråken vid Stångån. 12

Konsekvensanalys I detta kapitel redovisas konsekvenserna för de två lägena, utifrån tre perspektiv stadsbyggnads-, verksamhets- och fastighetsägarperspektiv. Konsekvensanalys ur ett stadsbyggnadsperspektiv Båda redovisade lokaliseringsalternativen innebär att simhallen relativt snabbt kommer att ligga i ett sammanhang där den omgärdas av en tät innerstadsbebyggelse. Placeringarna har olika inverkan på omgivande stadsstruktur och gatunät, vilket påverkar människors rörelsemönster och användning av staden. Detta har i sin tur inverkan på hur mycket innerstadskvalitéer de nya stadskvarteren inom Folkungavallen kommer att få och hur innerstaden kan kopplas till övriga staden söderut. Nedan redovisas skiljande konsekvenser och likartade konsekvenser. Skiljande konsekvenser Läge 1 söder om Tinnissjön Lägets största styrka är att den stärker innerstadsutvecklingen genom att den nya bebyggelsen på Folkungavallen blir en del av den kontinuerliga gatu- och kvartersstrukturen när fler befintliga gator kan förlängas in i och genom den nya stadsdelen. Gatorna möts vid simhallens entré. Här placeras simhallen väl synlig mot Snickaregatan. Placeringen stärker kopplingen mellan den nya stadsbebyggelsen på Folkungavallen och stadskärnan både genom en förlängning av Snickaregatan och genom en förlängning av Emriks gata på bro över Tinnerbäcksravinen. Att simhallen och den torgliknande platsbildningen placeras utmed Snickaregatan bedöms tillföra stråket ytterligare flöden och skapa bra förutsättningar för kommersiella etableringar. Simhallen som viktig målpunkt i staden stärker Snickaregatans funktion som koppling vidare söderut mot Berga Hage. En förlängning av Emriks gata är funktionsmässigt inte lika betydelsefull som Snickaregatan, men stärker tillgängligheten för gång- och cykeltrafik, och bidrar till stadsstrukturens kontinuitet över Tinnerbäcken. Placeringen innebär samtidigt att simhallen inte kommer att synas från huvudgatorna, Hamngatan och Lasarettsgatan. Läge 2 intill Tinnerbäcksravinen Lägets största fördel är att simhallens funktion kan annonseras direkt ut mot trafiken på Lasarettsgatan. Placeringen ger ett exponerat läge ut mot Lasarettsgatan, vilket ger simhallen ett bra skyltläge för förbipasserande människor och kollektivtrafik längs Lasarettsgatan. Att simhallen har kontakt med en av stadens huvudgator och är väl synlig från kollektivtrafiken är också en fördel sett till orienterbarheten till anläggningen för tillfälligt tillresta besökare. Beroende på byggnadens slutliga form och entréplacering kan eventuell viss angöring ske direkt intill Lasarettsgatan. Detta beror dock till stor del på hur Lasarettsgatan kommer att utformas och trafikeras. Även denna placering möjliggör en förlängning av Snickaregatan söderut. Simhallen och platsbildningen intill får här ett något mer sidoorienterat läge i förhållande till Snickaregatans flöden. Samtidigt ger det möjligheter att bygga en mer obruten och tät kvartersstad längs Snickaregatan. En stor simhallsbyggnad i direkt anslutning till Tinnerbäcksravinen kan medföra att det krävs ingrepp i ravinen som är negativ för naturmiljön. 13

Likartade konsekvenser Båda lägena innebär att en gatusträckning i Snickaregatans förlängning möjliggörs. Detta är positivt för att förena befintlig stadskärna med de nya kvarteren på Folkungavallen och vidare söderut. De två placeringarna innebär att simhallen påverkar formen på badsjön. Detta innebär att ett framtida promenadstråk och en eventuell nysträckning av Tinnerbäcken i ytläge behöver lösas i samband med simhallsutformningen. Detta bör ingå som ett deluppdrag i en arkitekttävling för simhallen. Båda placeringarna ger möjlighet att utveckla Tinnerbäcksbadet östra strand i ett attraktivt solexponerat läge, efter att befintlig simhall har rivits. Snickaregatan utgör då Tinnerbäcksbadets östra gräns. Båda placeringarna bedöms likvärdiga sett till effektivitet i markanvändningen. Oberoende av vilken placering som väljs bedöms resterande delar av Folkungavallen kunna rymma cirka 800 lägenheter och cirka 10 000 m² för verksamheter. Dessa tal är en grov uppskattning i ett tidigt skede. Osäkerhetsfaktorer är bland annat höjd på kvartersbebyggelse, eventuellt markanspråk för skoländamål och val av parkeringslösning. Om en skola skulle placeras inom Folkungavallen bedöms antalet lägenheter sänkas till cirka 650 och verksamhetsytan till cirka 8000 m². Talen kan komma att justeras i fortsatt planarbete i området. Oavsett placering kommer byggnaden att behöva nyttja av platsbildningen framför byggnaden för angöringstrafik, korttidsparkering med mera. Det innebär att biltrafik på lokalgatorna i anslutning till simhallen blir nödvändig. Baserat på simhallens tänkta storlek, funktioner och med erfarenhet av situationen vid befintlig simhall har behovet av bland annat varutransporter, servicefordon, avfallshantering beräknats. Transporterna beräknas ske i en begränsad omfattning och ha liten inverkan på trafiksituation och störningar för omgivningen. Hur simhallens arkitektoniska utformning påverkar stadsbyggnadsperspektivet är svårbedömt eftersom byggnadens slutliga utformning är osäker. Båda alternativen ger stor fasadexponering mot omgivande gator som behöver hanteras i kommande arkitekttävling. För att simhallen inte ska upplevas som en främmande, stor och monoton volym blir det viktigt att arbeta med byggnadens yttre och addera funktioner som ger ett varierat intryck mot omgivande gator. Simhallens slutliga utformning ska avgöras i en arkitekttävling. Båda lägena innebär byggnation i en känslig och komplex stadsmiljö. Oasen och simhallen blir centrala attraktioner i Linköpings innerstad. Det är därför av vikt att med en arkitekttävling som verktyg ge optimala praktiska lösningar och tilltalande gestaltning. 14

Konsekvensanalys ur ett verksamhetsperspektiv Inom båda alternativ till lägen som redovisas bedöms en ny simhall kunna byggas utifrån de förutsättningar som är beslutande i Funktions- och lokalprogram med revidering daterad 2013-11-28. Vid kommande detaljutformning av byggnad, utemiljö och läge behöver dock vissa funktioner och verksamhetsspecifika kvalitéer säkras och anpassning ske utifrån programmets krav. Skiljande konsekvenser Läge 1 söder om Tinnissjön Placeringen ger en simhall med en lång fasad mot badsjön vilket skapar en ljus badmiljö med attraktiva utblickar inifrån simhallen ut mot sjön, utan att solen bländar. Detta läge ger också möjligheten att kunna öppna upp fasaden på 50-metersbasssängen sommartid ut mot badsjön, vilket höjer attraktionen och ger bättre luft för de som simmar. I detta läge kommer också simhallen närmare badsjöns östra soliga strand, vilket gör det lättare att väva samman simhallens familjedel med badsjöns stränder och solytor till en sammanhållen attraktion. Simhallen i detta läge ger också stranden en inramning åt söder. Här finns också möjlighet att placera simhallens utedelar så att de har eftermiddags- och kvällssol, och undgår skuggning från simhallens fasad, vattenrutschbanor, kringliggande bebyggelse eller växtlighet. Aviseringen av badet mot huvudvägnätet in mot centrum blir dock mer undanskymt i detta läge. Läge 2 intill Tinnerbäcksravinen Denna placering innebär en nära koppling mot Lasarettsgatan som ger en tydlighet exponering av simhallen, men ger i gengäld en sämre avgränsning av Tinnerbäcksbadet åt söder. Genom kopplingen direkt mot Tinnerbäcksravinen finns goda möjligheter till ett effektfullt visuellt samband mellan inne och ute. Det finns dock en uppenbar risk att simhallens och dess direkta utedelar skuggas i för stor omfattning av träd och annan vegetation längs Tinnerbäcksravinen under eftermiddagar och kvällar, men även kvällstid av bebyggelsen väster om badet utmed S:t Larsgatan. Det gör att innemiljön kan uppfattas som mörk och att utedelar inte blir solbelysta. Likartade konsekvenser Båda lägesalternativen har en koppling till Tinnebäcksbadets utebad vilket också är en förutsättning för en samlad funktionalitet ur ett kundperspektiv. Detta eftersom besökare sommartid ska kunna använda både utebad och simhall under samma besök. Så fungerar det idag med nuvarande simhall och är också tänkt att utvecklas än mer med en ny simhall, utifrån idéer som inhämtats vid de studiebesök som gjorts inför Funktions- och lokalprogrammet. Målsättningen är att skapa en attraktivare anläggning året runt, främst för Linköpingsbor men också för att stärka Linköping som turistmål även under sommaren. Genom att båda lägesalternativen ansluter direkt mot Tinnerbäcksbadet på ett bra sätt bibehålls även simhallens stödjande funktion till Tinnerbäcksbadets 50-metersbassäng som simsportarena. Detta genom att simmare kan gå inom badet till bassänger för avsimning inne i simhallen, och att även vid större tävlingar ha omklädningsrum och funktionärslokaler inne i simhallen. Ur verksamhetsperspektiv är kopplingen av simhallen ut mot en lugn sida med grönska viktigt. Detta för att ha utrymme för den utebadmiljö som behöver finnas vid en modern simhall som har ett familjebad. Den 15

visuella kopplingen inifrån badet med utblickar ut mot grönska är också viktig för att stärka kvalitén på simhallens inre miljö. För båda lägena gäller att vinkling av fasader och placering av utvändiga vattenrutschbanor måste göras så att simhallens utebadmiljö inte hamnar i skugga utan får eftermiddags- och kvällssol. Det måste även tas hänsyn till att ytor direkt under vattenrutschbanor vintertid inte är lämpliga som gångstråk, då vatten och is kan falla ner från dessa. De grönytor för solbad på Tinnerbäcksbadet som tas i anspråk för byggnation av en ny simhall på södra sidan kan kompenseras med nya grönytor på östra sidan efter att befintlig simhall har rivits. Det är dock viktigt att anslutningen mot en förlängning av Snickaregatan förbi Tinnerbäcksbadet, utöver staket, även får en viss avskärmning med växtlighet och murpartier. Detta för att skapa en lugn miljö inne på badet som inte störs av den närliggande gatan. Båda lägen tar i anspråk delar av badsjön och den väg som förbinder sjöns östra och västra sida och utgör transportväg in till 50-metersbassängen och teknikutrymmen, samt för service och tömning av Tinnerbäckskulvertens rensgaller. Ny väg in till västra sidan för detta måste anordnas. Höjdsättning av den nya simhallen är ännu inte redovisad i detalj. Höjdskillnaderna mellan simhallens bassänger och Tinnerbäcksbadet är en utmaning och resurs att hantera i kommande arkitektuppdrag. Det är viktigt att skapa ett gott samband mellan inne- och utemiljö med god tillgänglighet och tilltalande utformning. Verksamheten i befintlig simhall bedöms inte i något läge direkt påverkas av att ny simhall byggs. Dock gäller att parkeringskapaciteten som idag finns inom Folkungavallen behöver flyttas om inom området, för att klara parkeringsbehov för både simhall och Sporthall fram till dess nya parkeringsanläggningar står klara. Tinnerbäcksbadet kommer att påverkas i båda föreslagna lägen, då den nya simhallen upptar en del av badsjöns yta. 50-metersbassängen där föreningsverksamheten i huvudsak bedrivs påverkas dock inte av något av alternativen och ej heller under byggtiden. Under byggtiden kan störningar på Tinnerbäcksbadet och Tinnissjön begränsas genom att störande arbeten för utebadet kan förläggas under perioden september till maj då Tinnissjön inte är öppen för bad. Om störningar ändå skulle uppstå så att sjön inte är badbar under byggtiden finns 50-metersbassängen att tillgå samt Tinnerbäcksområdet som plats för sol och lek. Äventyrsdelen på den befintliga simhallen kan då också hållas mer öppen för att ge ökad tillgång till bad. I de föreslagna lägena bedöms det finnas utrymme att skapa de infarter och entréytor som krävs för att angöra simhallen, ytor som kommer att krävas för publik och TV-bussar vid större simtävlingar samt för hantering av transporter till badet. 16

Konsekvensanalys ur ett fastighetsägarperspektiv I analysen ur fastighetsägarperspektiv har följande områden belysts: geoteknik, konsekvenser för nuvarande simhall, arbetsplatsområde, tidplan, kulvert, arkitekttävling samt ekonomi för respektive placering. Att integrera simhallen i en tydlig innerstadskontext med stadskvaliteter, med tillbyggnader ovanpå byggnaden och i gatuplan ut mot Snickaregatan, kan möjliggöras och utreds separat. Denna analys innefattar därför en ny simhall. Skiljande konsekvenser Läge 1 söder om Tinnissjön Denna placering medför en grundläggning med pålar. Spontning är nödvändig för bortforsling av schaktmassor och i samband med detta arbete sänks grundvattennivån lokalt inom sponten. Samtidigt önskas grundvattennivån bibehållas utanför sponten för att undgå sättningar i omkringliggande bebyggelse, exempelvis befintlig simhall. Utmaningen består i att kontrollera grundvattennivån utanför själva sponten. För att upptäcka förändringar av nivåer kommer uppsatta mätpunkter att övervakas och vid upptäckt av nivåförändringar kommer omedelbara aktiviteter att vidtas enligt utarbetad plan. Förändring i grundvattennivån kan komma att påverka verksamheten i befintlig simhall. Delar av simhallen kan komma att behövas stängas periodvis under byggtiden. Komplexiteten kring grundvattennivåer och sättningar ökar med tanke på närhet till den befintliga simhallen. Därför bör den nya simhallen ha ett avstånd till den befintliga byggnaden på minst 20-30 meter. Läge 2 intill Tinnerbäcksravinen Detta läge ger en byggnad som står på tre grundläggningar, berg, plintar och pålar, och kräver därför tre olika stomkonstruktioner. Sett över simhallens livslängd bedöms detta utgöra en ökad risk för differentierade sättningar. Läget ger en begränsning i utformning av simhallens funktioner då en bassäng inte bör överlappa två grundläggningstyper. Grundläggningsarbetet av simhallen i detta läge förutsätter sprängning av berg. Likartade konsekvenser Oavsett lokaliseringsläge för den nya simhallen inom Folkungavallen finns behov av etableringsytor för projektet. Arbetsområdets storlek påverkar logistiken, då det behövs separata in- och utfarter för att få en naturlig genomströmning av transporterna. Simhallen ska uppföras samtidigt som andra planerade byggnationer inom Folkungavallen, vilket kräver en öppen och tät dialog mellan kommunen och samtliga byggherrar inom området. Som en konsekvens av att simhallen delvis placeras i Tinnissjön behöver sjön periodvis stängas för bad. Fastighetsägaren föreslår att det i projektet planeringsfas utreds om bad kan ske säkert i delar av sjön samtidigt som simhallen byggs. Däremot påverkas inte 50-metersbassängen med tillhörande omklädningsrum. 17

Den nya simhallens vattenspegels placering i höjd är av stor betydelse i båda lägena. Kopplingen mellan simhall och badsjön är viktig. För att tillgodose Oasens vision kring en levande mötesplats i innerstaden bör simhallens vattenspegel placeras två till fyra meter över Tinnissjön. Detta möjliggör promenadstråk kring simhallen och i Tinnerbäcksområdet utan oönskad direkt insyn i simhallen. Oavsett läge för den nya simhallen gäller samma förutsättningar angående tidplan. Tidplanen beskriver processen av projektet från när beslut om placering har fattats. Planprogram har redan påbörjats och detaljplan beräknas vara klar våren 2017. Den redovisade tidplanen förutsätter att aktiviteter kommer att hanteras parallellt. Upphandling beräknas ske under år två efter beslut och produktionsstart beräknas ske ett halvår efter upphandling. Under förutsättning att ingen överklagan sker av detaljplan eller upphandling av entreprenörer beräknas en ny simhall stå klar sex år efter beslut om placering. Se Bilaga 2 Tidplan. Med tanke på områdets olika geologiska förutsättningar kommer ytterligare geotekniska undersökningar att genomföras för att med säkerhet fastställa förhållandena för byggnation. Kulvert Kulverten under Tinnerbäckssjön är i behov av anpassning för att möta stadens utbyggnadstakt. Kapaciteten är redan idag fullt utnyttjad, och om ett 100- eller 30-årsregn faller under byggtid kommer kapacitetsbristen i nuvarande kulvert att innebära översvämningar av bland annat befintlig simhall, Sporthallen och projektet. Kulverten förutsätts vara åtgärdad innan byggstart. Arkitektuppdrag Teknik- och samhällsbyggnadskontoret, ToS, förespråkar att simhallens slutliga utformning ska avgöras i en arkitekttävling (se sid 13). Lejonfastigheter förordar att förutsättningarna för en sådan tävling tas fram i ett nära samarbete mellan förvaltningarna och Lejonfastigheter. Detta för att skapa den bästa kombinationen av optimala praktiska lösningar, tilltalande gestaltning och ekonomisk hållbarhet. Driftkostnadskalkyl Lejonfastigheter bedömer att driftkostnaderna är lika oavsett placering inom Folkungavallen. Det finns en stor potential i ett samarbete med Tekniska verken kring innovativa och hållbara lösningar såsom nyttjande av fjärrvärmeretur, markvärme, solenergi och vattenrening i syfte att kostnadsbespara för både kommun, fastighetsägare och verksamhet. Oavsett vilket av de studerade placeringsalternativen så kommer driften samordnas med Tinnerbäcksbadet och Sporthallen. Hyressättning Den hyresgrundande investeringen för de två lokaliseringsalternativen är i stort sätt likvärdiga och är avgränsad till simhallen. Hyressättningen, Bilaga 3 Hyresgrundande investeringskalkyl för ny simhall, utgår från självkostnadsprincipen enligt Lejonfastigheters ägardirektiv. Detta innebär att beräkningen innefattar faktiska kostnaderna för drift, externa och interna fastighetskostnader, underhåll och investeringar över tid samt kapitalkostnader och avkastning på eget kapital. 18

Upprustning och utveckling av Tinnerbäcksbadet Här redogörs för upprustning och utveckling av Tinnerbäcksbadet utifrån ett verksamhets- och fastighetsägarperspektiv, då Tinnerbäcksbadet påverkas av byggandet av en ny simhall i och med visionen om Oasen. Se sidan 8. Tinnerbäcksbadet, med dess uppvärmda badsjö och 50-metersbassäng, är med sin storlek unik i Europa. Området kring Tinnerbäcksbadet har en mer än 100-årig tradition som plats för idrott och rekreation i Linköping. En ny simhall på Folkungavallen tar delar av Tinnerbäcksbadets södra strandlinje i anspråk och kommer att ha en stor del av sin utemiljö samordnad med Tinnerbäcksbadet. En översyn och utveckling av Tinnerbäcksbadet kan bidra både till en stödjande parkmiljö för exploateringen på Folkungavallen och att sammanlänka grönstråket utmed Tinnerbäcken från Mahoniadalen ner mot Stångån. Åtgärder som fanns med redan i Kommunfullmäktiges beslut 2005-12-14, och som till viss del påbörjats upp mot de bostäder som byggts på badets västra sida. En fortsättning av denna utveckling behöver därför genomföras parallellt med byggnationen av en ny simhall. Även fastighetsrelaterade underhållsåtgärder av Tinnerbäcksbadets byggnader, 50-metersbassäng och badsjö behöver också ske för att trygga anläggningens framtida drift både som rekreationsbad och simsportarena med SM-status. Målet för Tinnerbäckbadets utveckling Anläggningen ska bli en ännu attraktivare plats för simsport, bad, lek och rekreation då den nya simhallen byggts. När den nya simhallen står klar är målet att Tinnerbäcksbadet förvandlas till en stadspark där man året runt kan vistas dagtid, och sommartid under badsäsong njuta av ett dopp i den uppvärmda sjön, utan att det kostar någonting. Dock kommer det fortfarande att krävas entré till 50-metersbassängen och dess tillhörande omklädningsrum, då denna del kommer fortsätta att vara en arena för simsporten i Linköping. Tinnerbäcksbadet med badsjö, grönska och rekreationsmiljö ska utgöra en stödjande kvalitet för den nya simhallen och dess utbud för att tillsammans med simhallen bilda Oasen en mötesplats som är trivsam, trygg och tillgänglig. Verksamhetsspecifika åtgärder för badet Genom den nya simhallen får Tinnerbäcksbadet, som sommarbad, rekreationsmiljö och besöksmål, ett ökat utbud och därmed en ökad attraktion som kommer att generera fler besökare. Den nya strand som frigörs då den befintliga simhallen rivs ska förses med gräsytor och sandstrand för solande, lek och bad. Denna yta kommer att fungera som en förlängning av simhallens familjebad. På badets södra och sydöstra sida ska det även finnas plats för beachvolleyboll, uteduschar, toaletter och grillplatser. Inom området sätts utegymredskap upp för spontant nyttjande och den nuvarande lekplats rustas upp. Genom att området öppnas upp kommer hela Tinnerbäcksbadet och den nya simhallen med sitt utbud att bli som en naturlig knutpunkt för motionärer i innerstaden. Det blir lätt att lägga upp sin motionsrunda längs parkvägar utmed Tinnerbäcken och Stångån, som genomkorsar området. En ökad användning av Tinnerbäcksbadets miljö för simhallens organiserade gruppträningspass kommer också att ske. Bryggor ses över, byts ut och kompletteras utifrån de förändringar av områdets användning som blir med en simhall i nytt läge. 19

Hela Tinnerbäcksbadet ska omgärdas av ett smidesstaket av stadsparkskaraktär, som ersätter nuvarande nätstängsel. Staketet behövs för att nattetid kunna stänga till området under badsäsong för att trygga badbarheten i badsjön och bassängen. Runt själva området för 50-metersbassängen sätts ett lågt stängsel upp, i linje med krav från myndigheter, för att förhindra drunkningstillbud då bassängen står obevakad. Tinnerbäcksbadet är under badsäsong en mötesplats för bad, lek och rekreation, där fotgängarnas säkerhet är prioriterad. Med hänsyn till detta kommer striktare direktiv gälla kring framförande av fordon. Åtgärder för en sammanlänkande parkmiljö Genom att det nätstängsel som idag finns runt badet ersätts med smidesstaket med grindar, såsom redan skett mot de nya husen väster om Tinnerbäcksbadet, skapas naturliga gångstråk in till och genom Tinnerbäcksbadets parkmiljö. Entréer/grindar in till området kommer förslagsvis att finnas från Mahoniadalen, mot torget vid nya husen väster om badet, som redan har grindar, upp mot Folkungavallen och ner mot Snickaregatan, samt vid Tinnerbäcksbadets nuvarande entré mot Torkelbergsgatan. Komplettering av vägar och trappor för att sammanlänka promenadstråk ska också ske. Längs promenadstråk placeras nya parksoffor, belysningar och avfallsbehållare. Allt i synergi med badets funktion. Eventuella åtgärder med att delvis lyfta upp Tinnerbäckens vattenflöde synligt genom hela Tinnerbäcksbadet måste i så fall ske så att inte badmiljön och tillgång till stränder försämras. 20

Principskiss på åtgärder som föreslås ske inom Tinnerbäcksbadet, oavsett läge. Se Bilaga 4 hyresgrundande investeringskalkyl för Tinnerbäcksbadet. 21

Bilagor 1 Platsbeskrivningar för de två lägena förutsättningar och förändring 2 Tidplan 3 Hyresgrundande investeringskalkyl för ny simhall 4 Hyresgrundande investeringskalkyl för Tinnerbäcksbadet 5 Samhällsbyggnadsnämndens ekonomi 6 Principskisser 22

Bilaga 1 Platsbeskrivning för lägen inom Folkungavallen Pågående planering i innerstaden Utvecklingsplan för Linköpings innerstad Arbetet med Utvecklingsplan för Linköpings innerstad pågår. Planen är ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen för Staden, antagen juni 2010. Utvecklingsplan för Linköpings innerstad ska visa hur innerstadskvaliteterna kan stärkas i den nuvarande stadskärnan, samt hur innerstaden kan utvidgas så att Linköping får en större innerstad med stadskvaliteter. Sydöstra innerstaden, där Folkungavallen ligger, är ett viktigt utvecklingsområde för blandad bebyggelse med tydlig innerstadskaraktär. I planen finns tydliga ambitioner att utforma gator och kompletterande bebyggelse så att stadens olika delar kopplas samman och förenas till en mer sammanhängande stadsväv. Detaljplaneprogram för Folkungavallen I februari 2015 påbörjades arbetet med ett detaljplaneprogram för Folkungavallen. Syftet med programmet är att möjliggöra en omvandling av Folkungavallen till en del av innerstaden, med utgångspunkt i de strategier som pekats ut i Utvecklingsplan för Linköpings innerstad. Arbetet med planprogrammet har legat till grund för de två alternativa lokaliseringslägena för simhallen. Detaljplaneprogrammet ska lägga fast gemensamma ramar för efterföljande detaljplaner och redovisa kommunens vilja för områdets framtida markanvändning. Fortsatt arbete med omgivande stadsstruktur kommer att ske under hösten 2015. Fastighetsdata Markägare Aktuella simhallsplaceringar och kringytor berör följande tre fastigheter: Innerstaden 1:11, ägare Lejonfastigheter Innerstaden 1:12, ägare Linköpings kommun Husaren 7, ägare Linköpings kommun Befintlig markanvändning Fastigheten Innerstaden 1:11 omfattar hela Tinnerbäcksbadet och badsjön samt befintlig simhallsbyggnad. Hela fastigheten Innerstaden 1:12 upptas av idrottsplatsen Folkungavallen. Området rymmer utöver huvudarenan ytterligare två fotbollsplaner några mindre byggnader samt parkeringsytor. Fastigheten Husaren 7 utgör allmän bilparkering intill simhallen. Sedan nya anläggningar för fotboll och friidrott byggts på annat håll upplåts även intilliggande grusplan på Innerstaden 1:12 för allmän bilparkering.

med fastighetsgränser. Orienteringskarta Rättigheter Fastigheten Innerstaden 1:11 berörs av tre olika rättigheter. Tvärs genom fastigheten finns ett servitut för den kulvert som leder Tinnerbäckens vatten under Tinnissjön vidare mot Stångån. I servitutet ingår också rätt att använda sjöns södra strand som färdväg för underhållsfordon som behöver åtkomst till rensgaller uppströms kulverten. Längs Tinnissjöns södra och östra stränder finns även en ledningsrätt för starkströmsledning med tillhörande transformatorstation som är belägen strax norr om befintlig simhall. Dessutom finns ett mindre ledningsrättsområde för teleledning nordost om befintlig simhall. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Översiktsplan för staden Linköping, antagen i juni 2010, anger Folkungavallen som ett utvecklingsområde för tät stadsbebyggelse, blandad användning bostäder/kontor/handel. Tinnerbäcksbadet, Tinnissjön, simhallen och sporthallen är betecknade som idrottsområde. Arbete pågår med Utvecklingsplan för Linköpings innerstad som är ett tillägg till Översiktsplan för staden Linköping. I utvecklingsplanen visas hur innerstadskvaliteterna kan stärkas i den nuvarande stadskärnan, samt hur innerstaden kan utvidgas så att Linköping får en större innerstad med stadskvaliteter.

Detaljplan Oavsett placering inom det redovisade området krävs en ny detaljplan för simhallen. De alternativa platserna inom Folkungavallen berörs av tre detaljplaner: Stadsplan 1 Berör Tinnerbäcken med omgivning. Anger allmän plats: parker, planteringar med mera. Stadsplan 2 Omfattar Folkungavallen, och reglerar idrottsändamål. Detaljplan 1179 Reglerar främst friluftsbad, simhall och sportanläggning. Strandskydd Strandskydd återinträder per automatik när en detaljplan ersätts. I samband med planläggning av mark inom 100 meter från Tinnerbäcken och badsjön behöver kommunen därför göra ett ställningstagande om upphävande av strandskydd. För att strandskyddet ska kunna upphävas krävs särskilda skäl enligt 7 kap. 18 miljöbalken. Folkungavallen och Tinnerbäcksbadet är idag inhägnad kvartersmark som inte är allmänt tillgänglig. Särskilt skäl för upphävande av strandskydd bedöms därför vara att området redan tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknas betydelse för strandskyddets syfte (Miljöbalken 7 kap. 18c punkt 1). Riksintressen Linköpings flygplats och Malmen är riksintressen för Luftfarten respektive Totalförsvaret. Folkungavallen berörs av de krav på hinderfrihet som finns runt flygplatserna och den bullerbegränsade yta som omger Linköpings flygplats. En simhall påverkar inte riksintressena eftersom en simhall inte berörs av de riktlinjer som finns för buller och eftersom en exploatering i området inte kommer att bli så hög att flyghinderfriheten berörs. Befintlig bebyggelse Berört område är bebyggt med en idrottsanläggning, Folkungavallen, med läktare, idrottsplaner och tillhörande servicebyggnader. En placering av simhallen inom Folkungavallen förutsätter att idrottsanläggningen rivs. Natur Park- och naturmiljö Tinnerbäcken är ett av Linköpings kommuns större vattendrag. Bäcken har stora naturvärden och värden för friluftsliv och stadsbild. Strömsträckor, forsande vatten, god beskuggning, bitvis naturliga stränder samt förekomsten av hotade arter gör bäcken värdefull ur naturvårdssynpunkt. Tinnerbäcken är dock kraftigt förorenad, bland annat av dagvatten och avrinning från jordbruksmark. Naturvärdena i det område som berörs av eventuell simhallslokalisering finns dels i och intill Tinnerbäcksravinen mellan Lasarettsgatan och Tinnissjön, dels knutna till de uppvuxna träd som finns i slänten ner mot Tinnissjön. Tinnerbäcksravinen är tätt bevuxen med hög och flerskiktad vegetation. Här förekommer i huvudsak al, alm och ask men även andra arter såsom rönn, hägg och fågelbär. Slänten ner mot Tinnissjön har en öppen parkkaraktär med inslag av uppvuxna lövträd, främst lind, kastanj och lönn. Tinnerbäcken är ett naturvårdsobjekt i Linköpings kommuns naturvårdsprogram (2013). Den viktigaste naturvårdsåtgärden för Tinnerbäcken genom Folkungavallen är att lyfta upp Tinnerbäcken genom området,

det vill säga ersätta kulverten med en öppen fåra/bäck. Detta skulle skapa fria vandringsvägar för fisk, utter och andra vattenlevande organismer. För närvarande utgör kulverten ett definitivt vandringshinder för till exempel den fridlysta uttern. Om Tinnerbäcken lyftes upp skulle också Stångå- och Tinnerbäcksstråken kopplas ihop. En öppen lösning är också bra för vattenreningen. Beroende på hur en simhall placeras, hur Tinnerbäcken behandlas och hur Tinnissjön utformas kan de naturvärden som finns i området bli en del av en rekreationsmiljö som sträcker sig från Tinnerbäcksravinen ner mot Stångån. Detta kan lösas genom att ett promenadstråk runt sjön görs tillgängligt dagtid. Geoteknik De geotekniska förhållandena varierar inom Folkungavallen. Överst består jorden av cirka en meter fyllning bestående av grus, sand, silt och lera med inslag av tegelrester. Delar av området är asfalterat. Under fyllningen följer cirka en meter torrskorpelera och därefter cirka 3,5 4,5 meter lera. På mellan 5,5 6,5 meters djup under markytan har sand- och siltlager påträffats. Under sand- och siltlagren följer cirka 1-2 meter lera. Under leran följer sand- och siltjordar ner till mellan cirka 16 28 meters djup där stopp mot förmodat berg erhållits. Det förekommer en del block i den naturliga jorden. Blocktätheten bedöms vara låg till medelhög och risken för block är stor. Arkeologi Folkungavallen har tidigare varit föremål för arkeologiska undersökningar i samband med arbete med detaljplanering 2010. Länsstyrelsen har gjort bedömningen att inga fortsatta arkeologiska utredningar krävs inom Folkungavallen. Trafik Gång- och cykeltrafik Befintliga gång- och cykelvägar löper runt Folkungavallen, längs Hamngatan och Lasarettsgatan. Utrymmet för oskyddade trafikanter är bitvis dåligt, särskilt längs Hamngatan, öster om Folkungavallen, där gång- och cykelytan utanför nuvarande simhall smalnar av till en smal trottoar mellan bilvägen och Folkungavallens stenmur. Utmed Lasarettsgatan är utrymmet bättre. Längs Lasarettsgatans södra sida löper ett huvudstråk för gång- och cykeltrafik. Kollektivtrafik En större kollektivtrafiknod finns på S:t Larsgatan, vid kvarteret Dansbanan. Hållplatsläget trafikeras av tätortslinjer, landsortsbussar och expressbussar. Ett hållplatsläge för bussar i riktning in mot stadskärnan finns i anslutning till Folkungavallens entré. Motsvarande i riktning söderut finns intill Bergdalsgatan, strax sydost om Folkungavallen. Kollektivtrafikens sträckningar kan komma att förändras över tid. Hållplatsnoden på S:t Larsgatan kommer dock att vara fortsatt viktig och Lasarettsgatan utmed Folkungavallen kommer att öka i betydelse, eftersom gatan är utpekad som sträckning för högkvalitativ kollektivtrafik link-link. Biltrafik Idag är både Hamngatan och Lasarettsgatan huvudgator och delar av C-ringen. Enligt gällande översiktsplan ska båda gatornas byggas om till stadsgator, med hastighetsbegränsning 40. En utbyggnad av Folkungavallen kommer att ha en stor inverkan på dessa gators funktion och karaktär.

Parkering för simhallen Kultur- och fritidskontoret har beräknat simhallens parkeringsbehov utifrån antalet besökare. I Kultur- och fritidskontorets funktions- och lokalprogram, fastställt i Kultur- och fritidsnämnden i december 2013 anges cirka 1700 besökare till simhallen en normal dag. Ett snitt på 1700 besökare per dag i den nya simhallen fördelat där 50 procent av dessa är i simhallen under högbelastningstid innebär att 850 personer är samtidigt i simhallen. Undersökningar visar att av dessa kommer 69 procent med bil. Uppskattningsvis blir tio procent av dessa bara skjutsade till simhallen och behöver således ingen parkeringsplats. I tidigare utredning har man utgått från att det per bil kommer 2,5 personer. Behovet av parkeringsplatser för besökare till simhallen blir då 850 x 59 procent/2,5 = 200 p-platser. Till detta kommer parkering för personal, tränare och media om minst 20 platser nära badet. En jämförelse har även skett med andra simhallar i Sverige. Utifrån ovanstående är bedömningen av parkeringsbehovet vid en ny simhall i Linköping: minst 220 parkeringsplatser för simhallens besökare (inklusive personal och simtränare) inom 200 meter från badets entré minst 10 parkeringsplatser för media och tävlingsfunktionärer inom 100 meter från badets entré Parkeringsbehovet för simhallen är därmed minst 230 parkeringsplatser. Korttidsparkering (5 minuter), handikapparkering, bussparkering och angöring nära entrén tillkommer. Angöring och varumottagning Båda de studerade simhallslägena har en platsbildning med flexibel funktionalitet i anslutning till entrén. En del av platsen kan utformas för tillfällig angöring och hämtning/lämning med bil. Ytan kan också användas för parkering av större fordon i samband med större tävlingsarrangemang. Lastning och lossning av varor, sophantering och transporter av till exempel kemikalier till anläggningen kan anordnas på en avgränsad och avskärmad plats skild från entréplatsen. Exakt läge för denna funktion är inte fastställt utan löses inom ramen för en arkitekttävling. Antalet transporter har beräknats utifrån aktuellt lokalprogram och erfarenheter från befintlig simhall. Enligt beräkningen kommer simhallen att generera upp till sex varutransporter per dag, vilket bedöms påverka stadsmiljön marginellt. Nedan redovisas beräkningen: Varuleverans till serveringar 2-3/vardag Avfallshämtning 4/vecka (2 hushåll och 2 grov) Övriga leveranser (förbrukningsmaterial etc) 3-4/vecka Servicebil för badutrustning/badteknik 1/dag Kemikalietransporter till vattenrening 1/vecka sommartid, 1/månad vintertid Miljö- och riskfaktorer, störningar Riskfaktorer - allmänt Enligt kommunens dokument Miljö- och riskfaktorer, Underlag 2010 (underlag till Översiktsplan för staden) finns få riskfaktorer som påverkar planering och exploatering inom Folkungavallen. Området berörs