HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA.

Relevanta dokument
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Forbundsstyrelsens forslag till SEXUALPOLITISKT UTTALANDE

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

Härnöns verksamhetsområde Läsåret Årlig plan för likabehandling Tjäderns förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2014/2015. Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling och för likabehandling. Björkhälls förskola

Kvinnors rättigheter. på lättläst svenska. Sveriges Kvinnolobby

Likabehandlingsplan Broby Grafiska Utbildning

Likabehandlingsplan för Balltorps skolenhet

Förskolan Gula Huset. Tvärålund. Vår vision. Upprättad HT- 2015

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

Likabehandlingsplan. Österro skola 2012/2013

Innehållsförteckning. Syfte och mål 3. Vad säger lagen? 3. Främjande och förebyggande 4. Uppföljning 4. Åtgärder 4. Dokumentation 5.

Liberal feminism. - att bestämma själv. stämmoprogram

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Björbo skola Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Rockadens förskola. Förskolechef: Camilla Norrhede. Utbildningsförvaltningen 1(14) Datum

Likabehandlingsplan samt handlingsplan mot kränkande behandling

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan 2015/2016

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Gullvivans förskola

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. förskolorna, Boxholms kommun

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Likabehandlingsplan.-Omarbetad februari 2013

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kanehalls och Tingshusets förskolor

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Hallaryds förskola

Likabehandlingsplan läsåret 2008/2009 Österstad skola

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Älvdansens och Pärlans förskolor/enheten Ugglan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Färsingaskolan 2013/2014 Enligt diskrimineringslagen (2008:567) samt Skollagen (SFS 2010:800)

Innehåll Innehållsförteckning

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Likabehandlingsplan för Granviks Förskola 2010/2011

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

Upprättad av elever och lärare

Lyssna, stötta och slå larm!

Landsorganisationen i Sverige

Planen mot diskriminering och kränkande behandling

STADSLEDNINGSKONTORET PERSONALSTRATEGISKA AVDELNINGEN DNR /2008. Rapport från Stockholms stads diskrimineringsfunktionär År 2007

Sensus inkluderingspolicy

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Linblommans förskola

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Verksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/ Gäller från: Fastställd av: Kommunstyrelsen,

Årlig plan för lika behandling

Förskolan Tvärflöjtens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

Plan för Hökåsens förskolor

Bergshamraskolan Likabehandlingsplan - Plan mot diskriminering och kränkande behandling

!!!!!!! LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING KINDERGARTEN 2016!!!!!!! 1 (15)

Trygghet, respekt och ansvar

ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mossens förskola

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

Skolområde Västra. Slättängens förskola

Väsby Kommunala Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Kesbergs förskola Äventyrsförskolan i Vårgårda HT 2015-VT 2016

Trygghetsplan för förskolorna i Håbo kommun

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Hedesunda skola

Korvettens förskola

Likabehandlingsplan. Alsalamskolan i Örebro 2015/2016. Ansvarig utgivare: Shahin Mahmoud 2015 Alsalamskolan i Örebro

Likabehandlingsplanen = Plan mot kränkande behandling

(fi) (fp) (j) (kd) (m) (mp) (s) (v)

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Oderljunga skolas likabehandlingsplan. Läsåret 15/16

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Likabehandlingsplan för Surteskolan och Skolstigens förskola

Mariebergsskolans årliga Likabehandlingsplan

Länsstyrelsens Likavillkorsplan

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Vitsippans förskola 2015/2016

Enhet Stenstorps likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Masurgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Blekinge Naturbruksgymnasium och Hoby Lant- och Skogsbruksenehet

DEJESKOLANS PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Nationella jämställdhetsmål

Likabehandlingsplan Lunnekullens förskola

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

LIKABEHANDLINGSPLAN SKOGSBACKENS FÖRSKOLA

Värdegrund och policy. för Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, SKR

Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling Skolenhet / 2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Likabehandlingsplan/Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Handlingsplan mot Kränkande behandling. för Skogsgårdsskolan Förskoleklass Skola Fritidshem

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Regeringsformen 1 kap.

Svanberga förskolas. Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Transkript:

HBT-PROGRAMMET ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA.

2(13) Innehållsförteckning Inledning... 3! Diskriminerande normer... 3! Könsmaktsordningen... 3! Kommuner och landsting... 4! Arbete... 4! Skola... 5! Stjärnfamiljer... 6! Könsneutral föräldrapresumtion... 6! Fler vårdnadshavare än två... 7! Adoption... 7! Surrogatmödraskap... 7! Föräldraförsäkringen... 8! Hbt-personers hälsa... 8! Transpersoners situation i samhället... 9! Korrigering av kön... 9! Hatbrott... 10! Kultur... 10! Idrott och föreningsliv... 11! EU... 11! Internationellt... 12!

3(13) Inledning Socialdemokratin vill forma ett samhälle som bygger på alla människors lika värde och lika rätt. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är vårt mål. Människan ska vara fri att utvecklas som individ, råda över sitt eget liv, forma sin tillvaro efter egna önskningar och kunna påverka samhället. Denna frihet ska gälla alla. Därför är jämlikhet frihetens förutsättning. Socialdemokratin vill avlägsna de ekonomiska, sociala och kulturella hindren för människors frigörelse. Vårt mål är ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering. Varje människa är unik, och människovärdet är lika. Alla människor har en etnisk bakgrund, en könsidentitet och en sexuell läggning ingen mindre värd än en annan. Alla människor har rätt att bli behandlade med respekt. Ingen människa har rätt att döma eller trampa på en annan för vem han, hon eller hen är. På de principerna vilar vårt demokratiska samhälle. Vi socialdemokrater står upp för människovärdet och kräver krafttag mot diskriminering och hatbrott som begås på grund av rasism, främlingsfientlighet eller hets mot hbt-personer. Vi accepterar inte diskriminering på grund av kön, ålder, funktionsnedsättning, hudfärg, etnisk tillhörighet, tro, sexuell läggning eller något annat som gör oss människor unika varken på arbetsplatsen, på fritiden, i skolan, i hemmet eller någon annanstans. Kampen för hbt-personers rättigheter har med framgång drivits av socialdemokratin. Vi vill fortsätta arbetet med att öka friheten och rättigheten för alla att kunna delta på lika villkor i det demokratiska samhället, men ännu återstår mycket att göra. Diskriminerande normer Vårt samhälle genomsyras av olika normer som talar om hur vi bör vara och agera. Normer är en viktig och sammanhållande del av samhällets sociala struktur. Men de ska inte begränsa människors livsutrymme. Vårt samhälle har hittills utgått ifrån den heterosexuella normen. Den normen är grund för många fördomar mot och diskriminering av hbt-personer. Mångfald och respekt för olika sätt att uttrycka sin person och sitt sätt att leva ska utgöra grunden för värderingarna i samhället. Könsmaktsordningen Den systematiska över- och underordning mellan könen, könsmaktsordningen, skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor och män. Inom alla samhällsklasser är kvinnors villkor olika männens, deras genomsnittliga inkomst lägre och det obetalda arbete de utför med hem och barn mer omfattande. Starka tankemönster definierar

4(13) vad som är manligt och vad som är kvinnligt. Mäns handlingar, attribut och positioner värderas systematiskt högre än kvinnors. Denna ordning begränsar kvinnors makt och livsval, men den kringskär också männens utvecklingsmöjligheter. Socialdemokraterna är ett feministiskt parti och, därför vill vi bryta könens över- och underordning. Det ska inte finnas ett starkare eller ett svagare kön. Vi vill ha ett samhälle där människor är fria ett leva sina liv utan att bli begränsad av könsroller eller av maktstrukturer. Vi vill att människor ska få självförverkliga sig utan att bli hämmade av invanda könsroller. Kommuner och landsting Många hbt-personer, inte minst på mindre orter, upplever att det är svårt att vara öppen med sin läggning. För att kunna vara öppen känner sig många tvingade att flytta till en storstad. Det är viktigt att hbt-personer kan leva och verka i hela landet. För det krävs det att kommuner och landsting ser till att tillvarata alla invånares rättigheter. Därför behövs kunskaper och aktiva åtgärder. Vi socialdemokrater vill att alla kommuner och landsting jobbar aktivt för att motverka fördomar, diskriminering och kränkningar av hbt-personer. När det gäller socialdemokratiskt styrda kommuner och landsting kommer vi jobba för att genomföra följande åtgärder. Att politiker inom kommun- och landstingsfullmäktige får utbildning om hbt-personers livssituation och hur politiska beslut påverkar hbt-personers vardag Att kommuner och landsting tar fram en handlingsplan för att öka hbtkunskapen inom de egna verksamheterna samt genomföra aktiva åtgärder för att öka hbt-personers möjlighet att leva öppet Se över relevanta styrdokument, så att de också innehåller skrivningar om diskrimineringsgrunden sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Arbete Arbete är en central del av livet. Ingen ska mobbas eller diskrimineras på sin arbetsplats. För att det ska bli verklighet krävs medvetna insatser för att motverka fördomar, okunskap och hbt-fientlighet. Det behöver inte vara frågan om medveten diskriminering för att det ska skapa problem på arbetsplatsen, ofta är det förflugna ord och okunskap.

5(13) Det handlar inte heller om att hbt-personer ska ha andra avtal eller arbetsmiljökrav. Det handlar istället om att alla människor ska kunna vara den man är och bli behandlad på samma sätt som vem som helst, utan att bli ifrågasatt. Forskning visar att ett land som aktivt arbetar för mångfald och öppenhet blir mer kreativt, får högre tillväxt och fler arbetstillfällen. En arbetsplats som bejakar mångfald, jämställdhet och olikhet får en ökad kreativitet, produktivitet och lönsamhet. Arbetsgivare behöver öppna upp för mångfald. På så sätt kommer fler att känna sig trygga och komma till sin rätt på arbetsmarknaden. Det gynnar individen, företaget och samhället. Att arbetsgivare ska vara skyldiga att aktivt förebygga och förhindra diskriminering på grund av sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Att Sverige agerar för att hela EU:s arbetsmarknad ska omfattas av skydd mot diskriminering med hänvisning till sexuell läggning, könsidentitet och könsuttryck Skola Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolan. Det är viktigt att under trygga former få ta till sig kunskap, bli behandlad med respekt och få vara den man är. Det är också grundläggande att bli respekterad för den egna identiteten, sin familjebakgrund och föräldrars sexuella läggning eller könsidentitet. Unga hbtpersoner behöver bli bekräftade och ges möjlighet att utvecklas. Många ungdomar möts av stereotypa och begränsande heteronormer. De förväntas växa upp till heterosexuella samt ha föräldrar som är det. Resan från barn- till vuxenvärlden kan vara besvärlig och det är viktigt med en trygg vuxenvärld omkring sig. De ungdomar som vet att de är homo-, bisexuella- och/eller transpersoner har dessutom ofta en särskilt jobbig situation, både vad gäller att känna sig trygga i sin identitet men också av rädsla för omgivningens reaktioner. Det är viktigt att få möta vuxna inom skolans värld som har hbt-kunskap. Den svenska skolan ska stå för absolut nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. Det är helt oacceptabelt att en enda elev ska behöva gå till skolan och vara rädd för att bli illa behandlad. Socialdemokraterna vill stärka arbetet mot mobbning, kränkningar, trakasserier och diskriminering i skolan. Lärare och annan skolpersonal behöver få kunskap och kompetens för att förebygga mobbning och

6(13) hantera mobbingsituationer. Vi vill också införa lex Sarah i skolan. Det innebär att alla skolor oavsett huvudman är skyldiga att rapportera missförhållanden som mobbning, kränkningar och trakasserier eller om läroplanen eller värdegrunden inte följs. Socialdemokraterna vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot kränkningar, så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbning inom en viss tidsperiod. Elever ska annars kunna kräva skadestånd. Att arbetet inom skola och utbildning ska präglas av kunskaper kring hbtfrågor Se utbildningsinsatser för personal i skolan, skolhälsovården och socialtjänsten, för att bättre kunna ge hjälp och stöd åt unga hbt-personer Att en lex Sarah införs i skolan Att skolhälsovården arbetar förebyggande med hbt-frågor för att minska den psykiska ohälsan bland hbt-elever Att hbt-perspektivet finns med i vårdutbildningarna i gymnasiet och i högskolan Stjärnfamiljer Dagens familj är inte självklart en kärnfamilj med en mamma, en pappa och barn. Familjer ser olika ut och vi socialdemokrater vill värna mångfalden och stjärnfamiljen och ser brister i dagens lagstiftning när nya familjekonstellationer växer fram. Vi är väl medvetna om att detta är svåra frågor. Utifrån detta vill vi se över lagstiftningen på flera områden: Könsneutral föräldrapresumtion Idag blir både mannen och kvinnan i ett olikkönat äktenskap automatiskt juridiska föräldrar redan från barnets födsel. Men om två gifta kvinnor skaffar barn utan hjälp av den svenska sjukvården blir endast kvinnan som fött barnet juridisk förälder. Den andra mamman måste då ansöka om adoption. Barnet har då bara en förälder fram tills adoptionen är klar. Detta skapar en otrygg start för den nya familjen. Barn har en självklar rätt till båda sina föräldrar och rätt till vetskap om sin bakgrund. Att det införs en könsneutral föräldrapresumtion

7(13) Fler vårdnadshavare än två Med nya familjekonstellationer ställs den nuvarande lagstiftningen kring vårdnadshavare inför utmaningar. Tydligast blir problemen för barn som lever med skilda föräldrar och för barn som har kommit till när två samkönade par har valt att skaffa barn gemensamt. För barnen innebär det att de i lagens mening har två vårdnadshavare, de biologiska föräldrarna, som kan fatta beslut rörande till exempel skola, sjukvård och annat. Samtidigt exkluderas föräldrarnas partners, eller de facto föräldrarna, som inte är biologiska föräldrar, från den juridiska rätten att vara med och fatta beslut rörande barnet. Det kan leda till att barnet inte får den hjälp och det stöd det behöver. Ett vardagsexempel kan vara problem med att anmäla barnet till en fritidsaktivitet, eftersom en del arrangörer kräver målsmans underskrift. Lagstiftningen behöver ses över i enlighet med ovan. Att det görs en översyn av lagstiftningen gällande fler vårdnadshavare än två Adoption Enligt svensk lagstiftning har även samkönade par rätt att adoptera barn. Det är dock ett problem att så få länder, om några alls, tillåter samkönade par att adoptera. Sverige måste fortsätta arbetet för att påverka fler länder att tillåta samkönade par att adoptera. Att Sverige aktivt ska arbeta för att påverka fler länder att öppna upp för att samkönade par ska få adoptera Surrogatmödraskap Surrogatmödraskap är inte tillåtet i Sverige idag, men Socialdemokraterna stödde riksdagens beslut 2012 om att utreda frågan. Om lagen ska ändras behövs mer kunskaper. Det finns delade meningar i frågan, inte bara i vårt parti, utan i hela samhället. Den svenska utredningen kommer bland annat att titta på om det är möjligt för en kvinna att föda en bekants eller närståendes barn om båda parterna är med på det. För oss socialdemokrater är det uteslutet med en kommersialisering och handel med barn som leder till att fattiga kvinnor och barn exploateras. Att frågan om altruistiskt surrogatmödraskap utreds

8(13) Föräldraförsäkringen De ekonomiska stöden till barnfamiljerna, som till exempel föräldraförsäkring, barnbidrag och underhållsstöd, har funnits under lång tid och är värdefulla tillskott för familjerna. Många olika familjekonstellationer ställer krav på att de ekonomiska stöden fungerar för vitt skilda situationer. Att föräldraförsäkringen anpassas till olika familjekonstellationer Hbt-personers hälsa De flesta hbt-personer har god hälsa, men trots det har en större andel av hbtpersoner sämre hälsa än i den övriga befolkningen. En av anledningarna är att hbtpersoner möts av fördomar och kränkningar och det påverkar hälsan. Hbt-personer är också mer exponerade för fysiskt och psykiskt våld. Självmordstankar är också vanligare bland hbt-ungdomar än bland heterosexuella i samma ålder. Det är allvarligt och dessa varningssignaler måste tas på allvar. Patienter och klienter inom vård och omsorg ska alltid bemötas med respekt. Det är viktigt att känna sig trygg och väl mottagen när man söker vård och när man får omsorg. För att uppnå professionell och korrekt behandling behöver anställda inom hälso- och sjukvården, psykiatrin, barn- och äldreomsorgen samt de som arbetar som personliga assistenter öka sina kunskaper om hbt-personers livssituation. God vård och omsorg kräver hbt-kompetens hos de som möter patienter och klienter. Det är också viktigt med ett tryggt omsorgsboende för äldre hbt-personer. Det kan vara ett integrerat eller särskilt boende med hbt-profil eller genom att hemtjänstpersonal har hbt-kunskap. Stimulera en ökad forskning kring hbt-personers hälsa och utveckla sjukvårdspersonalens kompetens i hbt-frågor Att hbt-personers hälsa följs upp och belyses när folkhälsoundersökningar görs Se utbildningsinsatser för personal i skolan, skolhälsovården och socialtjänsten för att man bättre ska kunna ge hjälp och stöd åt unga hbtpersoner Att ett system tas fram för hbt-certifiering av landets samtliga ungdomsmottagningar

9(13) Att hbt-perspektivet tas upp på vårdutbildningarna i gymnasiet och i högskolan Starta ett riktlinjearbete kring jämlikhet för arbetsgivare inom vården Uppdra till en myndighet att vara tillsynsmyndighet för jämlikhetsarbetet inom vården Att primärvården och psykiatrin får ökade kunskaper om hbt-personers situation och livsvillkor för att kunna möta dessa gruppers behov på ett bra sätt Transpersoners situation i samhället Många transpersoner upplever diskriminering i samhället och att de blir kränkta av skola, vård, arbetsförmedling och socialtjänst. De är även missnöjda med polisens bemötande och vid anmälan av övergrepp. Tillsätta en utredning för att få en samlad bild av transpersoners situation i samhället Att transpersoner ska omfattas av samhällets skydd i lag på samma sätt som homosexuella och bisexuella, därför bör lagen om hets mot folkgrupp kompletteras till att omfatta även könsidentitet Korrigering av kön Lagstiftningen kring byte av juridiskt kön och könskorrigerande behandling från 1970-talet var föråldrad. Därför tillsatte Socialdemokraterna en utredning för att modernisera lagen. Den blev klar 2007. När den borgerliga regeringen tog över stannade arbetet av. Först 2012 godkändes en proposition av riksdagen. Utredningen innebar att kravet på att man ska vara ogift och steriliserad för att ändra könstillhörighet togs bort. Det gällde även kravet att utländska medborgare ska kunna beviljas ändrad könstillhörighet om han eller hon varit bosatt i Sverige i minst ett år. Att man kartlägger hur de sökande uppfattar dagens utredningsförfarande och vilka förbättringar som kan göras

10(13) Hatbrott Idag utsätts många hbt-personer för våld, hot och trakasserier på grund av sin sexuella läggning. Hatbrotten är en grov kränkning av den personliga integriteten och ett hårt slag mot identiteten. Brotten beror på fördomar och fientliga attityder. Dessa brott gör att många hbt-personer tvingas till tystnad och inte kan leva öppet och delta fullt ut i samhällslivet. Många som utsätts för hatbrott avstår från att anmäla. Det bottnar ofta i en rädsla för att bli föraktfullt bemött av samhället. Socialdemokraterna hade från 2007 hatbrotten som prioriterad fråga i Polisens regleringsbrev. Det tog Alliansen bort. Socialdemokraterna står i alla sammanhang upp för människovärdet. Hatbrott med rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska motiv måste uppmärksammas och prioriteras högre av rättsväsendet. Diskriminering, förtryck och våld på grund av sexuell läggning strider mot de mänskliga rättigheterna och dessa brott ska alltid bekämpas med krafttag. Att transpersoner ska omfattas av samhällets skydd i lag på samma sätt som homosexuella och bisexuella, därför bör lagen om hets mot folkgrupp kompletteras till att omfatta även könsidentitet Att det ska ses som en försvårande omständighet vid straffmätning om motivet till ett brott är att kränka en person på grund av dennes könsidentitet Öka kunskaperna inom rättsväsendets myndigheter kring hatbrott riktade mot hbt-personer. Det ska ske genom utbildning av personal, bättre bemötande av brottsoffer och genom att stärka det förebyggande arbetet Kultur Det är viktigt att synliggöra hbt-perspektivet inom kulturen. Det är angeläget att vår historia ur ett hbt-perspektiv lyfts fram, dokumenteras, kulturellt levandegörs och blir tillgängligt. De kulturella uttryck som finns inom film, teater, konst och litteratur är värdefulla. Att lyfta fram hbt-perspektivet i konst och kulturella yttringar har ofta byggt på enskildas initiativ eller organisationers. Det är viktigt att detta perspektiv finns inom de offentliga kulturinstitutionerna och i all offentlig bidragsgivning på kulturområdet. I de nationella kulturpolitiska målen talas det om mångfald och allas möjlighet till kulturupplevelser. Det ska självklart inbegripa hbt-personer. Att hbt-perspektivet lyfts fram inom kulturpolitiken

11(13) Idrott och föreningsliv Bland annat inom idrottens värld finns det mycket kvar att göra kring attityder och värderingar när det gäller hbt-frågor. Fortfarande är det många hbt-personer som bland annat inom lagsporterna väljer att inte vara öppna med sin sexuella läggning. Ingen ung hbt-person ska behöva välja bort idrotten eller dölja sin läggning bara för att kunna idrotta med kompisar. Riksidrottsförbundet jobbar med dessa frågor, men arbetet bör intensifieras och tydliga incitament skapas så att detta når ut i alla klubbar och föreningar fullt ut. Genomföra en gemensam insats mellan föreningslivet, staten och hbtpersoners intresseorganisationer för att öka öppenheten inom idrotten EU Undersökningar i Europa visar att rädsla, isolering och diskriminering tillhör vardagen för många hbt-personer. Trots detta har EU inte någon övergripande handlingsplan för att skydda hbt-personers grundläggande rättigheter. Skarpare åtgärder på EU-nivå behövs för att skapa ett samhälle där alla kan utnyttja sina rättigheter fullt ut, oavsett sexuell läggning eller könsidentitet. EU måste verka för att mänskliga rättigheter ska gälla i alla medlemsstater och vara en stark röst i världen. Att EU:s diskrimineringslagstiftning ska förstärkas för att omfatta fler grupper, där målet är en sammanhållen lagstiftning som omfattar alla diskrimineringsgrunder Att hbt-flyktingar tillförsäkras en rättvis och rättssäker behandling inom ramen för det gemensamma asylsystemet Att registrerat partnerskap och samkönade äktenskap ska erkännas i hela EU och att samkönade pars fria rörlighet därigenom möjliggörs i praktiken Att EU-kommissionen, medlemsstaterna och relevanta EU-organ tillsammans utarbetar en övergripande handlingsplan som garanterar mänskliga rättigheter för hbt-personer

12(13) Internationellt Diskriminering, förtryck och övergrepp grundat på människors sexuella läggning förekommer över hela världen. I omkring åttio länder är samkönade sexuella relationer kriminaliserade och i flera länder förekommer dödsstraff. Människor utsätts för våld, hot och trakasserier. Att marginalisera grupper, inskränka yttrandefriheten och åsidosätta mänskliga rättigheter sker i många delar av världen. Många länder har homofobin inskriven i lag genom förbud mot samkönade relationer och handlingar. Men intolerans och hat visar sig många gånger också genom våld mot hbt-personer och försök att hindra manifestationer. Hatet gör sig synligt. Det är därför viktigt att också uppmärksamma alla dem som står upp för tolerans och mänskliga rättigheter. Många gånger är deras arbete svårt och motståndet hårt. Kampen för hbt-personers rättigheter behöver omvärldens stöd. Sverige måste alltid vara en stark röst i dessa frågor internationellt. Sverige ska driva frågorna i Nordiska rådet, EU, Europarådet samt i FN. Att Sverige är en stark röst för hbt-personers rättigheter internationellt Att Sverige inom FN verkar för en internationell konvention om avskaffandet av all diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Att Sverige aktivt försvarar hbt-personers mänskliga rättigheter i hela Norden, EU, FN och andra internationella sammanhang Att hbt-frågor och kompetensen kring dessa lyfts fram strategiskt i utvecklingsarbetet. Biståndsinsatserna för hbt-rättigheter bör öka Att när en stat brister i demokrati och respekt för mänskliga rättigheter, exempelvis hbt-personers rättigheter, kan bistånd bättre kanaliseras till demokrati- och MR-utvecklande arbete via det civila samhället eller andra lämpliga aktörer Att Sverige arbetar för en internationell konferens om att stärka hbtpersoners rättigheter

ETT BÄTTRE SVERIGE. FÖR ALLA.