Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2014



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning för läsåret

Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2013

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Kvalitetsredovisning för läsåret 2012

Särskilt stöd. Arbetsgången för att nå kunskapsmålen Inklusive bilagor. Norrtelje Teknik- och Naturbruksgymnasium

Arbetsplan för Gymnasieskolan Futurum Läsåret 2014/2015

Uppföljning av Svensk vård- och kompetensutvecklings yrkesutbildningar inom vård och omsorg

Samhällsvetenskapsprogrammet, Mediaprogrammet Akademi, Sinclair. Kvalitetsredovisning för läsåret 2012/2013

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

Verksamhetsberättelse

Cecilia Wigerstad Undervisningsråd Stefan Karlsson Kristoffer Nilsson Nationella apl-utvecklare

Helsingborgs Sportgymnasium. Kvalitetsredovisning för läsåret Ansvarig: Stefan Krisping

Tillsynsbeslut för gymnasieskolan

Kvalitetsredovisning. Inledning. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning. Mål/Åtaganden. Normer och värden

Verksamhetsrapport. efter kvalitetsgranskning av undervisning på yrkesprogram vid Kattegattgymnasiet 4 i Halmstads kommun.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Beslut för förskoleklass och grundskola

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Älvdalens Utbildningscentrum. Systematiskt kvalitetsarbete uppföljning och plan för utveckling. Läsåret 11/12

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

SAMVERKAN SKOLA-ARBETSLIV

Utbildningsinspektion i vuxenutbildningen, Centrum för vuxnas lärande.

Beslut för vuxenutbildning

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Barbro Nässén Undervisningsråd

Arbetsplan/Beskrivning

Beslut. På Skolverkets vägnar. Björn Persson Enhetschef Cecilia Hanö Undervisningsråd

Kvalitetsredovisning för läsåret 2008/2009

KVALITETSRAPPORT 2014

Full fart mot Framtiden

Svensk författningssamling

Elevbarometer för den kommunala gymnasieskolan 2015

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Kyrkerörsskolan. Läsår 2010 / Anneli Jonsson / Charlotta Robson

Systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015

Munkfors kommun Skolplan

Mall för kvalitétsrapport: Lärcentrum

Kvalitetsrapport för förskolan Grönsiskan

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

ARBETSPLAN

Beslut för gymnasiesärskola

Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun

Så bra är ditt gymnasieval

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Tionde skolåret - ett utvecklingsprojekt

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Verksamhetsberättelse

Elevguiden Samlad information från Aspero Göteborg. Gäller läsåret 12/13

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Utvärderingsrapport heltidsmentorer

Datum Förskolechef. Anita Malmjärn Askelöf. Beskrivning av förskolan

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasiesärskola

Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Beslut för grundskola

LOKAL ARBETSPLAN 2011/2012

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (1) Vidtagna åtgärder under 2015 avseende distansutbildning

Bilder från fotofinnaren.se

ELEVHÄLSA. Elevhälsa - definition. Mål. Friskfaktorer

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/2010 för Klockargårds förskola

Skolbeslut för gymnasieskola

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Jällagymnasiets gymnasiesärskola. Nationellt och Individuellt program

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2013/14

Åstorps kommuns. Kommunikationsstrategi

Utredning om Praktisk yrkeskompetens framtid

LOKAL ARBETSPLAN 2014

Kvalitetsredovisning för läsåret

Verksamhetsplan Studie- och yrkesvägledning

FörskolanSmöret Kvalitet och måluppfyllelseläsåret 2011/12

Tre förslag för stärkt grundskola

Utbildning för hållbar utveckling

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

KVALITETSREDOVISNINGAR 2010/2011 Skolenhet Centrum

Kvalitetsrapport kring måluppfyllelse 2013/2014

Så fungerar den svenska gymnasieskolan

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

Utbildningsinspektion i Nils Ericsonsgymnasiet, gymnasieskola

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

Kvalitetsredovisning Skola/fritids

L J U S p å k v a l i t e t

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Dalkjusans skola

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning för Björkhagsskolan i Hofors

Beslut för vuxenutbildningen

Beslut för grundskola

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun

Verksamhetsberättelse/kvalitetsanalys 2012/2013

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är kronor per år.

Transkript:

1 (11) Handläggare Rektor Johan Romberg Telefon 0522-697417 johan.romberg@uddevalla.se Östrabo 1, Vård- och Omsorgsprogrammet Uddevalla Gymnasieskola Kvalitetsredovisning fo r la sa ret 2014 Barn och utbildning Uddevalla Gymnasieskola Postadress Besöksadress Telefon (vx) Fax 451 81 UDDEVALLA Östrabo 1, Kämpegatan 36 0522-69 60 00 fax www.uddevalla.se E-post barnutbildning@uddevalla.se

2 (11) Östrabo 1, Vård- och Omsorgsprogrammet 1 Kvalitetsredovisning för läsåret 2014 1 A. Presentations- och redovisningsdel 3 Grundfakta om verksamheten 3 Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen 4 Verksamhetsutveckling och resultat 4 B. Uppföljnings- och analysdel 8 Analys och utvärdering av åtgärder enligt kvalitetsredovisning 8 C. Sammanfattning och slutsatser 10

3 (11) A. Presentations- och redovisningsdel Grundfakta om verksamheten På VO har det gått 136 elever under läsåret, vilket detta år en ökning med 7 elever från föregående läsår. Vi ökar intaget till årskurs 1 för fjärde året på rad. Under läsåret har det tillkommit elever från andra program och skolor. Vi försöker att ta emot elever löpande, som väljer att gå på vårt program. Detta kan medföra förlängd studietid för vissa. Ur genusperspektiv är det en övervikt på tjejer som väljer programmet. Vi har idag killar i varje årskurs. En liten ökning kan märkas, svårt att säga om det är en trend eller tillfällighet. Flera av våra elever läser Svenska som andraspråk och har förhållandevis en lägre språkkunskap då flera av eleverna ej har varit bosatta i Sverige så många år. Verksamheten på VO, Östrabo 1, har styrts av de riktlinjer och styrdokument som Skolverket utfärdat för programmet. VO på Östrabo 1 har valt att göra kurserna i Sjukvård, Social omsorg och Omvårdnad obligatoriska för samtliga elever på programmet, detta för att svara upp mot marknadens (vård- och omsorgens) behov. Som individuellt val har eleverna i åk 2 och 3 haft möjlighet att välja bl a Räddningsmedicin, Sjukvård för yngre, Socialt behandlingsarbete och Kriminalvård. Vi har erbjudit alla elever möjligheten till att läsa in särskild behörighet inom ramen för ordinarie schema. Vissa problem har funnits i schema för att kunna tillgodose Svenska som andraspråk. Då denna kurs ligger utanför vår enhets ansvars område blir det svårigheter i att kunna styra tider. På programmet har det arbetat åtta karaktärsämneslärare med varierande yrkesbakgrunder såsom sjuksköterskor, verksamhetschef inom social omsorg, arbetsterapeut och socionomer. Till programmet är även tre kärnämneslärare knutna. De undervisar i svenska, engelska, religionskunskap och historia. Samtliga lärare har lärarexamen. Åldersspridningen är mellan 38 och 64 år. Flera av lärarna på VO har undervisat elever från andra program genom individuella val och estetisk verksamhet samt i svenska och engelska. VO-lärarna, både kärn- och karaktärslärarna, har utgjort ett arbetslag och har haft sina arbetsplatser samlade. Lärare i matematik, naturkunskap och samhällskunskap har lånats in från andra program, framförallt från naturvetenskapliga programmet. Under verksamhetsåret har vi förstärkt programmet med ytterligare en karaktärsämneslärare med bakgrund som sjuksköterska, samt en ämneslärare i svenska och psykologi. Uppdraget som programsamordnare har under läsåret varit en kärnämneslärare. Rektor för programmet började sin tjänst den 1 augusti 2011, och är även rektor för det naturvetenskapliga programmet. Vid Uddevalla Gymnasieskola (UGS) finns Uddevalla Elitidrottsgymnasium (UEIG) där elever från VO har kombinerat studierna med sin idrott. Programmet har sedan tidigare ett avtal med Räddningstjänsten i Norra Älvsborg som innebär att samtliga elever i åk 2 kommer att utbildas hos dem under 3 dagar. Dessa dagar förläggs under

4 (11) elevernas APL-period. Under året har även inslag från självförsvar, simulator spel inom krishantering och ambulans genomgång utförts praktiskt för eleverna. Sedan tidigare finns ett körkortsstipendie. Detta stipendie kan alla elever i årskurs 3 söka som ej riskerar att bli underkända i något ämne, samt innehar en stabil närvaro med avsaknad av ogiltig frånvaro. Fram till dagsdatum har inte någon ansökan om detta stipendie inkommit. Innan eleverna i åk 1 gick ut på sin första APU så fick de en halvdags undervisning i förflyttningskunskap, vilket innebär ett ergonomiskt tänkande och arbetssätt för att förebygga belastningsskador. Utbildningen planerades och genomfördes av en lärare ur arbetslaget som tidigare arbetat som arbetsterapeut. Ung företagsamhet har bjudits in till programmet för att inspirera eleverna i nuvarande åk 2 inför kommande gymnasiearbete. Vi har även öppnat för möjligheten för eleverna att kunna välja entreprenörskap som en kurs där UF ingår. Den mesta kompetensutvecklingen på programmet har ägnats åt den nya gymnasiereformen och strukturen för det nya VO-programmet. Det har bl a inneburit ett gediget arbete med programstruktur och ämnes-/kursinnehåll. En av karaktärsämneslärarna, som funnits med i gymnasieskolans styrgrupp för GY 11, har planerat detta arbete för lärargruppen. Arbetet har kommit mycket långt, och programmet har även jobbat med måluppfyllelse utifrån kommande APL mål i bla matrisform. Övriga uppgifter för lärarna på VO har varit att planera och utföra ett tiotal interna och externa prövningar. Två av lärarna har medverkat i två handledarutbildningar, tillsammans med vuxenutbildningen, för kommunala handledare. Programmet har även haft ett nära samarbete med handledarna och verksamheterna vid studiebesök hos dessa och i samband med praktikbesök. Det har även varit vanligt att personer från de olika verksamheterna kommit till skolan och föreläst vilket ex skedde under temaveckan om demens som åk 2 eleverna haft under året. Underlag och rutiner för arbetet med kvalitetsredovisningen Underlaget för innehållet i kvalitetsredovisningen har samlats in via frågor och samtal med arbetslaget på VO, genom att studera olika utvärderings- och arbetsdokument som gjorts under läsåret och genom en personlig återblick. Elever har deltagit på olika vis både direkt och indirekt genom samtal, utvärderingar och liknade under läsåret. Vårdnadshavare har indirekt deltagit i redovisningen genom att synpunkter som framförts av dem, vid olika kontakter, beaktats. Verksamhetsutveckling och resultat Marknadsföring Mål: Förbättra informationen om och tydliggöra VO på Östrabo 1. Många timmars arbete har lagts på marknadsföringsmaterial av VO-programmet, vilket har varit ett angeläget och högprioriterat arbete. VO-programmet kommer genom den nya gymnasiereformen att tillhöra yrkesprogrammen vilket utgör en stor risk att ungdomar som planerar att studera vidare på högskolan inte törs söka VO. De ser en risk att inte få den behörighet som krävs om de går VO eftersom det är ett yrkesprogram, vilket är fel. Genom sina

5 (11) egna val av kurser så avgör eleven själv om hon/han vill läsa högskoleförberedande kurser inom de 2.500 poäng som studeras under gymnasietiden. Vi har sett att information från Skolverket centralt inte tydliggör detta vilket inneburit att vi har producerat eget material för att göra detta tydligt inför gymnasievalen. Drygt 25% av VO-eleverna har hittills gått vidare direkt till högskolan med den gedigna kompetens och erfarenhet som utbildningen på VO har gett dem Därför har vi sett det som en viktig uppgift att informera om att den möjligheten finns kvar även i det nya VO-programmet samtidigt som eleven även ges en yrkesexamen som öppnar möjligheter till arbete. Positionering, var finns vi i åk 9-elevernas och deras vårdnadshavares medvetande, har varit ett centralt begrepp och arbetsverktyg för oss i det fortsatta arbetet. Allt marknadsföringsarbete har utgått från vad VO på Östrabo 1 är bra på och vilka framtidsbilder som vi kan erbjuda. Vi har skickat ut information till samtliga åk 9 elever i upptagningsområdet, samt extra material till de elever som varit särskilt intresserade av VO vid mässor, skuggningar o dyl. Studie- och yrkesvägledare inom upptagningsområdet har fått både skriftlig och muntlig information från oss. Vi har även informerat allmänheten genom artiklar i Bohuslänningen, både VO-information men också vid olika aktiviteter ex när VO-elever startat upp verksamheter inom hållbart samhälle och hjälp till familjer i behov av resurser. Hemsidan har uppdaterats och det nya informationsmaterialet finns tillgängligt där tillsammans med en tydlig strukturbild på VO-programmets upplägg under de tre studieåren. Nytt marknadsföringsmaterial är under framtagning. Eleverna, både nuvarande och tidigare, har varit aktiva i marknadsföringen vid mässor på Torp och Överby samt på Gymnasiemässan och vid Öppet hus både höstens och vårens. Samtliga avgångselever som slutfört sin utbildning på OP i år hade arbete direkt efter utbildningen och ca 20 % skulle fortsätta till högskolan redan till hösten. Den här informationen har skickats till redaktören för 9-online och förhoppningsvis kommer den in i tidningen inför sommaruppehållet. Vi har under året kunnat bjuda eleverna ändamålsenliga arbetskläder, som är behövligt under APL perioderna. Matematik Mål: Att eleverna når godkändnivå i både Matematik A (1a1) och B (2a). Vi har inom matematiken utökat studiestödstimmar för de elever som har svårigheter i undervisningen. Vi har inte nått det målet vi har med att få alla godkända inom ramen för kursmålen på utsatt tid. Några elever läser matematiken på längre tid än 1 år. Pedagogiskt utvecklingsarbete (PUA) Mål: Få ett arbetande arbetslag där kompetenser blandas, lär av varandra och utvecklar/s tillsammans. Det pedagogiska utvecklingsarbetet har i huvudsak fokuserat på reformarbetet där vi i arbetslaget arbetat tillsammans för att tolka innehåll och mål i de kurser som börjar till hösten i åk 1. För övrigt så har arbetet med demensveckan och den mindre forskningsrapporten fortsatt även i år.

6 (11) Studerandeinflytande Eleverna har haft möjlighet till inflytande över sina egna studier genom utvecklingssamtal tillsammans med mentor men också vid samtal med lärarna i de olika kurserna, likaså vid kursplaneringar och kursutvärderingar. För att påverka programmet har klassråden funnits, likaså programrådet som sammanträtt cirka en gång i månaden. Programrådet är ett forum där elever sitter ner med rektor för att diskutera och påverka skolsituationen. Även ett matråd har funnits där programmet representerats. Vid temadagar anordnade för hela gymnasieskolan så har även elevdemokrati lyfts upp och diskuterats. Vårdnadshavares delaktighet Förutom föräldramötet i åk 1 så har vårdnadshavare varit med vid utvecklingssamtal för eleverna i åk 1 och åk 2, ibland även för åk 3 eleverna. Vid elevvårdskonferenser för omyndiga elever kallas alltid vårdnadshavaren. Dessutom har många kontakter tagits med vårdnadshavare, utöver de formaliserade, då behov har funnits. Elever i behov av särskilt stöd Elevhälsoteamet har varit inkopplade på flera elever i behov av särskilt stöd. Antalet elevvårdskonferenser har minskat i år och många gånger ersatts av möten tillsammans med elev, vårdnadshavare, mentor, någon ur elevhälsoteamet och ibland rektor. Under läsåret har det funnits en speciallärare, på deltid, till elever i behov av särskilt stöd i framförallt svenska och engelska. Lärarna i svenska, engelska och matematik har också funnits schemalagda på studiepassen varje vecka. Uppföljning av hälsa och livsstil Mål: Höja närvaron och få flera elever att nå godkändnivå i Idrott och hälsa A. Målet att höja närvaron och få flera elever att nå godkändnivå i Idrott och hälsa 1 har även under detta läsår varit ett angeläget mål att arbeta med. Mycket positivt att samtliga åk 3 elever, utom en, nådde målen i kursen på minst en godkändnivå i år. Uppföljning av likabehandlingsplanen Mål: Informera om likabehandlingsplanen samt kartlägga behovet av insatser på Östrabo 1. Revidering av likabehandlingsplanen gjordes i början av läsåret som en följd av svaren på den enkät som eleverna svarade på i slutet av förra läsåret. Denna enkät har även gjorts under innevarande läsår och kommer att göras varje år, elevhälsan ansvarar för den. Svaren låg sedan till grund för en likabehandlingshalvdag för hela UGS under årets sista skolvecka.

7 (11) Matris över satta betyg, våren 2014. Här följer en matris över antal betyg, satta utifrån betyg. Samtliga under våren 2014. A B C D E F S Antal 18 27 43 42 46 8 2 % 14,4% 19,4% 25,3% 17,3% 19,8% 3,5% 0,4% UGS 10,9% 15% 24,3% 17,7% 25,7% 4,9% 0,4% Miljöarbete På enheten har vi ett gemensamt miljöarbete. Målen för miljöarbetet uppgår till tre mål; matsläng, energiförbrukning och pappersförbrukning. Vi är även en EMAS enhet. Dessa frågor genomsyrar undervisning, aulasamlingar och programråd. Matris över pappersförbrukning: År 2012 2013 Total förbrukning 656 924 652 281

8 (11) B. Uppföljnings- och analysdel Analys och utvärdering av åtgärder enligt kvalitetsredovisning Marknadsföring Mycket av informationsmaterialet som vi har gjort under året kan användas fortsättningsvis då det grundas på det nya VO-programmets innehåll och förutsättningar, likaså gäller för mässmaterial och upplägg. Vad som behöver göras ännu mer är att synas i massmedia och i nättidningen 9-online. Idén från förra året att ha en VO-grupp på Facebook kan vi gå vidare med. Likaså att använda det nätverk som tidigare och nuvarande pojkar på VO kan utgöra för att intressera fler pojkar att läsa på VO. Detta var högprioriterat inför innevarande läsår men har inte hunnits med. Tidigare har elever kommit med idén att lägga upp ett skuggprogram. Detta har framförts till rektor som leder programrådet men det arbetet har ännu inte kommit igång. Marknadsföringsarbetet behöver ständigt hållas levande. Förutsättningarna för det nya VOprogrammet måste tydliggöras för elever, vårdnadshavare och SYV-ar, dessutom är vi konkurrensutsatta och elevkullarna minskar. Vi ser ett behov av stöd och professionell hjälp här vilket vi även framfört till både rektor och gymnasiechef. Matematik Här har vi nu en möjlighet att jobba mer aktivt med matematiken då vi i år har vår egen lärare på programmet. Vi kan se att det funnits en hög korrelation mellan närvaro på stödpass och resultat på prov/inlämningsuppgifter/np samt betyg. Därför är det angeläget att få eleverna att använda sig av det stöd som erbjuds dem. Tankar finns också att göra mer riktade insatser, tidigare, för att stödja de Ma 1-elever som hade brister i sina förkunskaper. Bland dessa finns elever som har språksvårigheter (dyslexi eller svenska som andra språk) och problem med koncentrationen. Kan insatser sättas in tidigare? Hur skulle de se ut? Pedagogiskt utvecklingsarbete (PUA) PUA-gruppernas arbete med demensveckan och med forskningsrapporterna är aktiviteter som kommer att vara återkommande varje läsår. Demensveckan fungerade bra. Den föregicks av en hel del planeringsarbete där det var svårt att hitta gemensamma tider så lärarna valde även att dela upp vissa arbetsuppgifter som berörde veckans innehåll. Det finns viss frågetecken kring när demensveckan skall genomföras, årets demensvecka var förlagd till veckan innan kursen och perioden avslutades. Uppläggets innehåll med teori och föreläsare fungerade bra dock kan det finslipas för att utvecklas till att bli ännu bättre. Studerandeinflytande Arbetet i programrådet behöver förbättras avsevärt med bl a regelbundna möten där eleverna vet dagordningen innan och kan komma förberedda dit. Matrådet har kommit igång och det ges möjlighet till en viss påverkan. Finns dock klasser som efterfrågar vart man går vidare med

9 (11) frågor som man inte tycker att man kommer vidare med. Tidigare har det framkommit önskemål från programråden att göra något för att stärka samhörigheten mellan eleverna på skolan. Det har tagits initiativ till en gemensam mentordag i år där hälften av klasserna på skolan anmält sig intresserade dock inga VO-klasser. Dagen genomfördes under sista skolveckan och blev mycket uppskattad. Sannolikt kommer den att återkomma. Angeläget arbete då också Skolinspektionen påvisade en hierarki mellan programmen i huset. Under läsåret har dock representanter från åk 3, samtliga program, arbetat tillsammans med olika studentförberedelser. Vårdnadshavares delaktighet Närvaron är ett problem för flera elever och kontakten mellan hemmen och skolan har varit mer intensiv. Några andra särskilda insatser för att få ökad delaktighet från vårdnadshavares har inte gjorts under läsåret. Elever i behov av särskilt stöd Antalet elevvårdskonferenser har minskat även i år. Det har blivit mer informella möten tillsammans med dem som varit direkt involverade i ärendet, detta har vi upplevt som smidigare. Inför läsåret bestämde lärarlaget att ta bort buffertdagarna då de fungerat så bra tidigare. Flera elever valde att samla på sig uppgifter och prov till dessa dagar. Eleverna har dock efterfrågat buffertdagarna och inför nästa läsår så planerar vi att återinföra dem. Studiepassen i matematik har varit välbesökta. Uppföljning av hälsa och livsstil Målet att flera elever når minst godkändnivå i Idrott och hälsa 1 behöver har nåtts i år. En förklaring kan vara flera av klasserna har haft samma lärare under sin gymnasietid. Relationen är viktigt för motivationsarbetet. Fortfarande saknas dock behöriga idrottslärare. Fortfarande finns behovet av att någon särskild riktad hälsoinsats på VO. Vi vet att flera elever börjar röka under gymnasietiden så hälsoarbetet är särskilt angeläget. Närvaron kan också förbättras avsevärt. Uppföljning av likabehandlingsplanen Hur det fortsatta arbetet med likabehandlingsplanen kommer att framskrida avgörs av den enkät som gjorts under maj och vad som framkommit under klassernas arbete under likabehandlingsdagen i juni. Likabehandlingsgruppen på Östrabo 1 kommer att arbeta med detta och även med att uppdatera likabehandlingsplanen. Matris över satta betyg, våren 2014 Utifrån den analys vi har sammanställt ser vi att betygen har en positiv ökning på VO programmet. Likaså står sig programmet väl jämfört med siffrorna över hela UGS.

10 (11) C. Sammanfattning och slutsatser Vilka är våra styrkor? Varför är detta våra styrkor? Arbetslaget har ett engagerande och elevnära arbetssätt som stödjer elever så mycket som möjligt för att utveckla varje elevs studieförmågan och kompetens. Det finns också, i lärarlaget, ett intresse och engagemang för utveckling av programmet som bl a resulterat i examensbrosch, reformarbete i positiv anda, VO-logga, samarbete med räddningstjänst etc. Vi har även inlett ett kvalitetsarbete med socialtjänsten i Uddevalla kommun där vi hoppas komma fram till ett samarbete som gynnar våra elever ut i arbete. Det är en styrka att samtliga lärare är lärarutbildade och flera av oss har ytterligare yrkesutbildning och gedigna erfarenheter från yrkeslivet. Dessa djupa ämneskunskaper och erfarenheter av olika slag ger en god grund för kvaliteten på programmet. Styrka är också vårt team med den bredd som ingår i det. Dessutom har vi en god närvaro och hög ansvarsnivå i lärargruppen vilket innebär få lärarlösa lektioner. Om dessa inträffar någon gång, så finns det alltid en planering för eleverna att arbeta efter. Styrka är också att kärn- och karaktärsämneslärarna sitter tillsammans eller mycket nära varandra vilket innebär att vi lätt når varandra och diskuterar frågeställningar som dyker upp i det nära elevarbetet. Hur ska vi fortsätta arbetet med det vi är bra på? Även fortsättningsvis kommer VO att ha eleven i centrum och utgå från elevens behov. Detta är starkt förankrat inom arbetslaget och i våra respektive lärarroller. Det är viktigt att se varje elev på programmet och arbeta aktivt för att deras studietid på VO blir så bra den kan för varje enskild elev. Detta gör vi genom att kämpa för det vi tror på vilket innebär att vi fortsätter föra arbetet på olika plan från den grundläggande elevnivån till regeringsnivån om behov finns. Genom att vi är eniga om målet med VO-s verksamhet så har vi en stark tillgång av varandra i detta arbete. Vilka är våra svagheter? Varför är detta våra förbättringsområden? Ett stort förbättringsområde har vi inom matematiken. Där ser vi, av flera skäl, behov av en egen anställd matematiklärare på VO. Ett behov finns att av att utreda de elever som vid skolstart visar att de har bristfälliga matematikkunskaper så att de får hjälp i ett tidigt skede. Hittills har mycket kommit att kretsa kring huruvida de kommer att klara nationella provet eller ej och det byggs upp en stor oro hos våra elever. Detta är ett viktigt förbättringsområde för att samtliga elever ska nå målen i kursen. Många vill dessutom gå vidare med Ma 2a för att kunna vidareutbilda sig på högskolan. Det är också viktigt för skolans renomé att eleverna är nöjda, även med matematikundervisningen.

11 (11) Vårt starka engagemang för eleverna och programmet kan leda till att vi väljer bort, både medvetet och omedvetet, kompetensutveckling som berör vår egen ämnesfördjupning. Det finns en risk med att inte få kompetenspåfyllnad, därför är det angeläget med vidareutbildning för att behålla engagemang och entusiasm i lärarlaget. På vilket/vilka sätt kan utvecklingsarbetet ske? Utvecklingsarbetet i matematiken skulle kunna ske genom att låta de elever som ligger under en viss nivå på det diagnostiska testet, redan vid skolstarten, genomgår ytterligare tester för att utröna vad som är huvudorsaken till det låga resultatet. Det kan t ex handla om dyslexi, språksvårigheter, koncentrationssvårigheter eller kanske brister i förkunskaperna. Därefter bör mer riktat stöd kunna sättas in. När det gäller matematiken på VO så är det extra viktigt att se de enskilda elevernas behov. Genom en matematiklärare som är knuten till programmet så ökar det möjligheterna till infärgning och ett nära samarbete med karaktärsämneslärarna och på så vis kan matematiken bli en mer naturlig del i undervisningen och öka motivationen hos eleverna. Utveckling i olika ämnesöverskridande teman kan vi gå vidare med vilket kan stärka samsyn kring elever och utveckla pedagogik. Vad ska följas upp vid kommande kvalitetsredovisning? Varför? Marknadsföringen och kopplingen mellan arbete och utbildning kommer vi jobba med kommande år. Vi skall synas och vara det självklara Vård- och Omsorgsprogrammet i regionen. VO-college frågan skall utredas. Även att undersöka möjligheterna med att deltaga i yrkes-sm är en fråga att strategiskt jobba med. Reformarbetet med betyg, bedömning, APL och ämnesplaner kommer att fortsätta. Till detta hör även arbetet med entreprenörskap som är ett uppdrag inom den nya gymnasieskolan och som vi behöver utveckla vår kompetens inom. Med vänlig hälsning Barn och utbildning Johan Romberg Rektor