Solna stads delårsrapport per april 2017

SOLNA STAD Stadsledningsförvaltningen 2017-06-07 SID 1 (4) KS/2016:17 TJÄNSTESKRIVELSE Solna stads delårsrapport per april 2017 Sammanfattning Under år 2017 sker uppföljning i form av delårsrapporter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige per april och augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning. Motsvarande rapportering görs till respektive styrelse och nämnd. Budgetuppföljning för staden som bl.a. rapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott görs per mars och oktober. Budgetuppföljning till respektive nämnd sker också per mars och oktober. Bedömningen i denna delårsrapport per april är att det inte finns någon tydlig avvikelse kring något av de övergripande målen, nämndmålen eller uppdragen. En djupare analys och bedömning av målen och uppdragen görs i delårsrapporten per augusti. Prognosen är i delårsrapporten per april att alla tre finansiella mål kommer att uppfyllas. Resultatet för perioden januari - april är positivt och uppgår till 60,9 mkr. Prognosen för årets resultat är positiv och uppgår till 87,7 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 2,7 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 125,2 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 40,2 mkr. Nämndernas årsprognoser visar sammantaget ett överskott på 8,3 mkr jämfört med budget. För perioden januari - april uppgår nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten till 84,9 mkr. Årets nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten beräknas uppgå till 331,4 mkr, vilket innebär ett utfall som är 20,9 mkr lägre än budget. Årsprognosen för nettoinvesteringar avseende exploateringsverksamheten uppgår till 29,0 mkr. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna delårsrapporten för april 2017. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att nämnderna får i uppdrag att hålla eller förbättra sin helårsprognos mot budget som redovisas i delårsrapporten per april 2017. Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar att ge barn- och utbildningsnämnden, omvårdnadsnämnden och familjerättsnämnden i uppdrag att fortsätta analysera verksamheten och vidta åtgärder för att försöka undvika

2 (4) underskott jämfört med budget. Kommunstyrelsen förklarar paragrafen omedelbart justerad. Kristina Tidestav Stadsdirektör Christer Lindberg Förvaltningschef/ekonomichef Stadens styrning och uppföljning Under år 2017 sker uppföljning i form av delårsrapporter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige per april och augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning. Motsvarande rapportering görs till respektive styrelse och nämnd. Budgetuppföljning för staden som bl.a. rapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott görs per mars och oktober. Budgetuppföljning till respektive nämnd sker också per mars och oktober. Mål och uppdrag Bedömningen i denna delårsrapport per april är att det inte finns någon tydlig avvikelse kring något av de övergripande målen. En djupare analys och målbedömning görs i delårsrapporten per augusti. Bedömningen är även att det inte finns någon tydlig avvikelse kring nämndmålen eller uppdragen, som kan rapporteras utifrån årets fyra första månader. En djupare analys och bedömning görs i delårsrapporten per augusti. De bedömningar som gjorts grundar sig på bedömningar gjorda av förvaltningarna i samråd med stadsledningsförvaltningen. Prognosen är per delårsrapporten i april att alla tre finansiella mål kommer att uppfyllas. Utfall delåret och prognos för helåret Resultatet för perioden januari - april är positivt och uppgår till 60,9 mkr, att jämföra med motsvarande period 2016 då resultatet var 48,2 mkr. Resultatförbättringen mellan delåren förklaras främst av att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar med 41,3 mkr och att finansnettot ökar med 15,3 mkr. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet ökar med 29,8 mkr. Pensionskostnaderna är högre än för samma period föregående år. Prognosen för årets resultat är positiv och uppgår till 87,7 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 2,7 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 125,2 mkr, en positiv avvikelse mot budget på 40,2 mkr. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15,0 mkr, visar på ett överskott på 8,3 mkr jämfört med budget. Årsprognosen visar på ett positivt överskott för skatteintäkter, generella bidrag och utjämning på 30,0 mkr och ett positivt överskott på finansnettot med 10,1 mkr. Prognosen för kostnader som tidigare reserverats i eget kapital uppgår till 37,5 mkr. I utfallet och årsprognosen ingår inte den överenskommelse om finansiering och utbyggnad av en tunnelbanestation i Hagalund, som innebär att staden tillskjuter ca 850 mkr. Om en överenskommelse träffas om statlig medfinansiering beräknas stadens bidrag till finansiering minska med 200 mkr. Intentionen är att stadens utbetalningar ska kunna medfinansieras genom exploateringsverksamhet och bidrag

3 (4) från externa intressenter. Nettoeffekten för stadens resultat förväntas klargöras successivt i år och under kommande år. Nämnderna Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15,0 mkr, visar sammantaget ett överskott på 8,3 mkr jämfört med budget. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, kompetensnämnden och socialnämnden prognostiserar överskott, medan barn- och utbildningsnämnden, omvårdnadsnämnden och familjerättsnämnden prognostiserar underskott. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott ska leda till åtgärder. Kommunstyrelsen utgår ifrån att barn- och utbildningsnämnden, omvårdnadsnämnden och familjerättsnämnden försöker minska de befarade underskotten. Barn- och utbildningsnämnden har provat åtgärder för att komma tillrätta med underskottet och fortsatta diskussioner kommer att ske under året. Beträffande framför allt omvårdnadsnämnden och familjerättsnämnden finns det strukturella orsaker till delar av de prognostiserade underskotten. Den förändrade organisationen av fritidsklubbsverksamheten per den 1 augusti 2017 enligt kommunfullmäktiges beslut, kommer att medföra avvikelser mot beslutade ekonomiska ramar mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden under 2017. Stadsledningsförvaltningen har i uppdrag att med berörda förvaltningar, följa upp den förändrade kostnadsfördelningen/budgetavvikelserna på berörda nämnder. Arbetet pågår och kommer att finnas med i årsprognosen i delårsrapporten per augusti. I denna delårsrapport per april lämnas därför årsprognos som ursprunglig budget på bägge nämnderna rörande fritidsklubbsverksamheten. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 15,0 mkr jämfört med budget. Överskottet beror på att den medelsreserv på 15,0 mkr som tillförts kommunstyrelsen inte bedöms tas i anspråk. Affärsverksamheten redovisar en prognos i nivå med budget. Det faktiska resultatet beräknas bli ett underskott på cirka 3 mkr. Vid årsskiftet 2016/2017 fanns en skuld till renhållningskollektivet. Verksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna och underskottet redovisas som en minskad skuld mot renhållningskollektivet. Stadens avfallstaxa har sänkts år 2017. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett överskott på 0,8 mkr, vilket motsvarar 0,5 procent av nettobudgeten. Kulturskolans flytt till Parkskolan har skjutits fram, vilket leder till lägre hyreskostnader. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett underskott på 6,9 mkr, vilket motsvarar 0,5 procent av nettobudgeten. Prognosen är vid den här tiden på året osäker eftersom höstens organisation på alla förskolor, grundskolor samt gymnasiet ännu inte är klar samt att barn- och elevantalet kan förändras under resterande del av året. För grundskolan inklusive fritidshem och förskoleklass prognostiseras underskott. Även för gymnasieskolan prognostiseras underskott. För förskolan prognostiseras överskott, vilket förklaras av färre barn än budgeterat. Nämndens prognostiserade underskott förklaras bl.a. av att volymerna inom grundskola, fritidshem och förskoleklass samt gymnasiet beräknas öka. Fler elever går även mer än 3 år i gymnasiet. I förhållande till efterfrågan finns en överkapacitet av både

4 (4) skolplatser och förskoleplatser i Bergshamra. Åtgärder för att komma tillrätta med underskottet har provats och fortsatta diskussioner kommer att ske under året. Kompetensnämnden prognostiserar ett överskott på 1,0 mkr, vilket motsvarar 2,4 procent av nettobudgeten. Avvikelsen förklaras av att efterfrågan på vuxenutbildningen beräknas vara lägre än budgeterat. Socialnämnden prognostiserar ett överskott på 1,8 mkr, vilket motsvarar 0,8 procent av nettobudgeten. Prognosen är gjord med försiktighet då nya regler för statsbidrag för ensamkommande flyktingbarn börjar gälla från och med den 1 juli och osäkerhet finns gällande hur snabbt kostnaderna kan anpassas till de nya ersättningarna. Familjerättsnämnden prognostiserar ett underskott på 0,3 mkr jämfört med budget, vilket motsvarar 8,3 procent av nettobudgeten. För att undvika underskott kommer verksamheten att se över kostnader för lokaler samt personalkostnader. Omvårdnadsnämnden prognostiserar ett underskott på 3,2 mkr jämfört med budget, vilket motsvarar 0,4 procent av nettobudgeten. För verksamheter enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) prognostiseras ett underskott på 8,8 mkr. Boende för vuxna och barn bedöms visa underskott beroende på fler externa boendeplaceringar än budgeterat. För daglig verksamhet beräknas underskott på grund av fler externa placeringar. För övriga insatser inom LSS, där bl.a. korttidsvistelse ingår, beräknas också underskott. Verksamheter enligt Socialtjänstlagen (SoL) och övrig verksamhet prognostiserar ett överskott på 5,6 mkr. Vård- och omsorgsboende beräknas visa ett överskott, vilket beror på att avdraget som görs på ersättningen till boendena då de har tomma platser beräknas generera ett överskott. Hemtjänstverksamheten totalt beräknas visa ett överskott som bl.a. beror på att den upphandlade hemtjänsten enligt Lagen om Valfrihetssystem (LOV) har något färre kunder och färre utförda timmar jämfört med budget. För trygghetslarm prognostiseras en positiv avvikelse jämfört med budget. Bostadsanpassningsbidrag beräknas visa ett överskott jämfört med budget. Riksfärdtjänst och turbundna resor bedöms ge överskott. Avgiftsintäkterna beräknas bli högre än budgeterat. Övriga nämnden prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Investeringar För perioden januari - april uppgår nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten till 84,9 mkr, vilket innebär att drygt 24 procent av årsbudgeten förbrukats. Merparten av investeringsutgifterna (64,2 mkr) avser projekt inom tekniska nämndens verksamhetsområde, inklusive affärsverksamheten. Årsprognosen för nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 331,4 mkr, vilket innebär ett utfall som är 20,9 mkr lägre än budget. Avvikelsen beror dels på att del av anslaget för projekt "Tillfälliga bostäder" kan komma att förbrukas efter årsskiftet, dels på att social-, familjerätts-, byggnads- samt miljö- och hälsoskyddsnämnden inte kommer att genomföra några investeringar under året. Prognosen för övriga nämnder är ett investeringsutfall i nivå med budget. Årsprognosen för nettoinvesteringar avseende exploateringsverksamheten uppgår till 29,0 mkr. Utfallet till och med april är 9,2 mkr jämfört med 24,3 mkr samma period 2016.

Delårsrapport per april 2017 SOLNA STAD Behandlas på kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i juni KS/2016:17

Innehållsförteckning Solna stads organisation... 2 Sammanfattning... 3 Viktiga händelser... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Solna stads styrning... 4 Mål och uppdrag... 4 Ekonomisk analys av utfall... 9 Årsprognos... 12 Ekonomi och noter... 15 1

Solna stads organisation Mandatfördelning i kommunfullmäktige, antal (totalt 61) 2

Sammanfattning Under år 2017 sker uppföljning i form av delårsrapporter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige per april och augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning. Motsvarande rapportering görs till respektive nämnd. Budgetuppföljning för staden som bl.a. rapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott görs per mars och oktober. Budgetuppföljning till respektive nämnd sker också per mars och oktober. Bedömningen i denna delårsrapport per april är att det inte finns någon tydlig avvikelse kring något av de övergripande målen, nämndmålen eller uppdragen. En djupare analys och bedömning av målen och uppdragen görs i delårsrapporten per augusti. Prognosen är i delårsrapporten per april att alla tre finansiella mål kommer att uppfyllas. Resultatet för perioden januari - april är positivt och uppgår till 60,9 mkr. Prognosen för årets resultat är positiv och uppgår till 87,7 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 2,7 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 125,2 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 40,2 mkr. Nämndernas årsprognoser visar sammantaget ett överskott på 8,3 mkr jämfört med budget. För perioden januari - april uppgår nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten till 84,9 mkr. Årets nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten beräknas uppgå till 331,4 mkr, vilket innebär ett utfall som är 20,9 mkr lägre än budget. Årsprognosen för nettoinvesteringar avseende exploateringsverksamheten uppgår till 29,0 mkr. Viktiga händelser Solna stad och Stockholms läns landsting har träffat en överenskommelse om utbyggnad av en ny tunnelbanestation i Hagalund på den gula tunnelbanelinjen till Arenastaden. Överenskommelsen innebär att staden bidrar med 850 mkr och landstinget med 350 mkr till finansieringen av den nya stationen. Därefter har en överenskommelse träffats om att staten bidrar med 200 mkr, som minskar stadens ekonomiska insats till 650 mkr. Den nya stationen kommer att ha två uppgångar, en i Hagalunds arbetsplatsområde och en längs med Solnavägen. Enligt bosättningslagen ska Solna bosätta 307 nyanlända med uppehållstillstånd under 2017. För att klara bostadsförsörjningen har staden beslutat att bygga ytterligare cirka 60 nya lägenheter på f d Stenbackaskolans tomt och 60 lägenheter vid Förvaltarvägen i Frösunda. Under perioden har 30 nyanlända bosatts, av dessa var sex familjer och fyra ensamstående. Kommunstyrelsen har beslutat om ett avtal med Signalisten om förvaltningen av de tillfälliga bostäderna på f d Stenbackaskolans tomt. En samverkansöverenskommelse har träffats mellan Solna stad och polisen, som innehåller fyra åtgärdsområden för samverkan och ett löfte om fler synliga poliser och gemensamma trygghetsvandringar i Hagalund. Beslut har fattats om att överföra ansvaret för fritidsklubbsverksamheten från kultur- och fritidsnämnden till barn- och utbildningsnämnden. Organisationsförändringen genomförs från och med 1 augusti 2017. Kommunfullmäktige har beslutat om en detaljplan för en bussdepå vid Tomteboda terminalanläggning och om ett exploateringsavtal med Terminal Real Estate Sweden AB (TRES) och AB Storstockholms Lokaltrafik (SL) Avtalet innebär byggnation av en ny entré till Solna och ett cykelstråk, som knyter ihop Solna och Stockholm. Riktlinjer för bostadsförsörjningen och en strategi mot radikalisering och våldsbejakande extremism har antagits av kommunfullmäktige respektive kommunstyrelsen. Tekniska nämnden har beslutat att Sjövägen ska enkelriktas. Det skapar förutsättningar för minskade trafikflöden, sänkta hastigheter och för att knyta samman grönområdena. Biltrafiken halveras och cyklister och gående prioriteras avseende användning av gaturummet. Byggnationen av den tredje ishallen på Ulriksdals idrottsplats och renoveringen av Råsundagårdens förskola har fortsatt under perioden och kommer att avslutas före årsskiftet. Före detta Fridhemsskolans lokaler renoveras och anpassas till förskola, grundskola och kulturskola. Inflyttning av förskolan och skolan sker inför höstterminen 2017 och av kulturskolan efter årsskiftet 2017/2018. Kommunstyrelsen har anställt en ny förvaltningschef till omvårdnadsförvaltningen. 3

Förvaltningsberättelse Solna stads styrning Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policyer, strategier, riktlinjer, planer och program. Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare. Målen/aktiviteterna tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december. Mål och uppdrag Övergripande mål Utifrån Solna stads vision har kommunfullmäktige i stadens verksamhetsplan och budget för 2017 beslutat om följande övergripande mål. De övergripande målen följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. I delårsrapporten per april beskrivs endast om det uppstått någon väsentlig avvikelse. Bedömningen i denna delårsrapport är att det inte finns någon tydlig avvikelse kring något av de övergripande målen. En djupare analys och målbedömning görs i delårsrapporten per augusti. Övergripande mål Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. 4

Nämndmål Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2017 beslutat om följande nämndmål. Nämndmålen följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. I delårsrapporten per april beskrivs endast om det uppstått någon väsentlig avvikelse för nämndens nämndmål. Bedömningen i denna delårsrapport är att det inte finns någon tydlig avvikelse kring nämndmålen, som kan rapporteras utifrån årets fyra första månader. En djupare analys och målbedömning görs i delårsrapporten per augusti. Bedömningen grundar sig på bedömningar gjorda av förvaltningarna i samråd med stadsledningsförvaltningen. Kommunstyrelsen Nämndmål Kommunstyrelsen ska ta tillvara Solnas intressen i Stockholmsregionen. Kommunstyrelsen ska säkerställa att Solna stad kan möta tillväxt och utbyggnad på ett hållbart sätt för dagens och morgondagens solnabor. Solna ska vara en serviceinriktad stad som tar tillvara solnabornas och företagarnas engagemang i stadens utveckling. Solna stad ska säkra kompetensförsörjningen genom att vara en bra arbetsgivare med engagerade medarbetare. Solna stad ska tillvarata digitaliseringens möjligheter i välfärdstjänsterna. Kommunstyrelsen ska säkerställa att nyanlända ges goda förutsättningar för att starta sina nya liv i Solna. Byggnadsnämnden Nämndmål Byggnadsnämnden ska planera för nya bostäder, arbetsplatser och service samt åstadkomma en sammanhållen, levande och hållbar stadsmiljö med ett modernt transportsystem. Byggnadsnämnden ska förbättra dialogen med solnabor och andra intressenter med inriktningen att skapa en öppen och inkluderande planprocess. Byggnadsnämnden ska öka nöjdheten hos solnabor och företagare med nämndens service och myndighetsutövning. Tekniska nämnden Nämndmål Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Solna ska ha en god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla som bor och rör sig i staden. Solna ska ha ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö att vistas i. Tekniska nämnden ska öka nöjdheten hos solnabor, företagare och stadens verksamheter med nämndens service och myndighetsutövning. Kultur- och fritidsnämnden Nämndmål Kultur- och fritidsnämnden ska utveckla fritids- och biblioteksaktiviteter för barn och ungdomar i nära samverkan med skolan med fokus på att stimulera barn och ungdomars läslust och läsförståelse. Kultur- och fritidsnämnden ska möjliggöra för fler barn och ungdomar att delta i idrotts-, fritids- och kulturverksamhet i takt med att staden växer. Kultur- och fritidsnämnden ska säkerställa att lokaler och anläggningar för idrott, fritid och kultur används effektivt och utvecklas utifrån ett stadsövergripande perspektiv. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska utvecklas i nära samverkan med Solnas kultur-, idrotts- och föreningsliv. Barn- och utbildningsnämnden Nämndmål Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Alla stadens skolor ska erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild elev. 5

Kompetensnämnden Nämndmål Kompetensnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att uppnå egen försörjning. Andelen solnabor som slutfört sina studier inom vuxenutbildningen med godkänt betyg ska ligga på en hög nivå. Kompetensnämnden ska säkerställa att nyanlända ges goda förutsättningar för att starta sina nya liv i Solna. Socialnämnden Nämndmål Socialnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att motverka långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus. Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa. Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån individernas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter. Familjerättsnämnden Nämndmål Familjerättsnämnden ska säkerställa att föräldrar kan komma överens om bra lösningar för sina barn utifrån barnens behov och rätt. Omvårdnadsnämnden Nämndmål Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda. Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter. Omvårdnadsnämnden ska fortsätta arbetet med boendealternativ på hemmaplan i Solna för personer med funktionsnedsättning. Av de med hemtjänst ska andelen som upplever ensamhet minska. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Nämndmål Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utöva tillsyn och säkerställa efterlevnad av lagstiftningen inom nämndens verksamhetsområde. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska öka nämndens självfinansieringsgrad. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska öka nöjdheten med nämndens service och myndighetsutövning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska verka för att Solna ska utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt. Överförmyndarnämnden Nämndmål Solnabor som, av domstol eller enligt gällande rätt, anses ha begränsad egen rättsförmåga ska kunna känna sig trygga med stadens tillsyn av ställföreträdare. 6

Uppdrag Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2017 beslutat om följande uppdrag. Uppdragen följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. I delårsrapporten per april beskrivs endast om det uppstått någon väsentlig avvikelse för nämndens uppdrag. Bedömningen i denna delårsrapport är att det inte finns någon tydlig avvikelse kring uppdragen, som kan rapporteras utifrån årets fyra första månader. En djupare analys och bedömning av uppdragen görs i delårsrapporten per augusti. Bedömningen grundar sig på bedömningar gjorda av förvaltningarna i samråd med stadsledningsförvaltningen. Uppdrag Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att ta fram en strategi för att utveckla kvaliteten i förskolan. I arbetet ska frågor om personaltäthet, barngruppernas storlek, kompetensförsörjning och arbetshälsa ingå. Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av resursfördelningssystem och organiseringen av arbetet med barn i behov av modersmål, särskilt stöd och studiehandledning. Barn- och utbildningsnämnden samt kommunstyrelsen får i uppdrag att ta fram en strategi för att öka måluppfyllelsen i Solnas skolor med särskilt fokus på kunskapsresultaten. Kommunstyrelsen samt barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att driva projektet Hållbar arbetshälsa för att minska sjukfrånvaron på barn- och utbildningsförvaltningen. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att undersöka på vilket sätt kulturskolan kan komma närmare medborgarna och hur kulturskolans närvaro kan stärkas ute i stadsdelarna. Barn- och utbildningsnämnden får i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsnämnden fortsätta att utveckla Bergshamraskolan inklusive kulturskolan i Bergshamra. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och bolag driva ett utvecklingsarbete för Överjärva Gård med dess byggnader och miljö. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden och tekniska nämnden genomföra en utredning av hur solnaborna kan utnyttja närheten till vattnet. Kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder får i uppdrag att anordna en kommunal badplats i Solna med utgångspunkt i den utredning som gjorts under 2016. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med byggnadsnämnden ta fram en utvecklingsplan för Bagartorp och området kring Enköpingsvägen. Tekniska nämnden får i uppdrag att tillsammans med kultur- och fritidsnämnden och kommunstyrelsen förbättra förutsättningarna för vardagsmotion i Solna. I detta arbete ingår att ta fram en plan för utveckling av utegym. Kommunstyrelsen får i uppdrag att initiera en förutsättningslös utredning om Svedenreservoarens (Bergshamra vattentorns) framtida användningsområde och utvecklingspotential. Tekniska nämnden, barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att i samråd med trygghetsrådet ta fram en plan för säkra skolvägar samt för ökad trygghet och säkerhet i närmiljön vid Solnas skolor. Kommunstyrelsen genom trygghetsrådet har i uppdrag för 2016 att göra en trygghetsinventering i Solna. Med bl.a. denna trygghetsinventering som grund får tekniska nämnden i uppdrag att genomföra åtgärder i Solnas olika stadsdelar för att öka tryggheten och förbättra stadsmiljön. Kommunstyrelsen genom trygghetsrådet och socialnämnden får i uppdrag att utreda hur samarbetet med polismyndigheten kan förstärkas avseende stöd till brottsoffer. Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med kommunstyrelsen utreda hur staden kan fungera som länk mellan frivilligorganisationer och volontärer (frivilligcenter). Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att se över regelverket för bidragsgivning till kultur- och idrottsföreningar samt tillträdet till idrottsanläggningar och övriga lokaler med hänsyn till stadens förväntan på att stödja demokratiska principer, respektera mänskliga rättigheter och motverka extremism. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda en överdäckning av Bergshamravägen inklusive möjliga finansieringslösningar. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda trygghetsboende i Bergshamra samt att utreda ett seniorboende/boende för äldre i Bergshamra. Kultur- och fritidsnämnden får i uppdrag att utveckla idrotts- och kulturutbudet i Bergshamra. 7

Finansiella mål Finansiella mål Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. (År 2016: 17,12 per skattekrona) Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2017 minst uppgå till 85 mkr. (År 2016: budgeterat resultat 70 mkr) Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 1 100 mkr över en rullande femårsperiod. (År 2016: 850 mkr under en rullande femårsperiod) Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. (År 2016: 17,12 per skattekrona) Målet uppfylls i år. Det finansiella målet bedöms uppfyllt under år 2017, då kommunfullmäktige beslutade i november 2016 att bibehålla skattesatsen på 17,12 för år 2017. Solna har haft oförändrad skattesats sedan 2008. Genomsnittet i Stockholms län är 19,07. Finansiella målet bedöms kunna uppfyllas även framgent, eftersom det finns en fortsatt god balans mellan utvecklingen av stadens intäkter och kostnader. En förutsättning för att behålla Solnas låga skattesats, är att intäkterna utvecklas i minst samma takt som kostnaderna. Solna har de senaste fem åren lyckats upprätthålla en hållbar utveckling, vilket fortsätter under år 2017. Solna stads resultat enligt balanskravet ska år 2017 minst uppgå till 85 mkr. (År 2016: budgeterat resultat 70 mkr) Målet uppfylls i år. Målet om resultat per balanskravet bedöms uppfyllas under 2017, eftersom årsprognosen överträffar resultatmålet om 85 mkr enligt balanskravet. Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga 1 100 mkr över en rullande femårsperiod. (År 2016: 850 mkr under en rullande femårsperiod) Målet uppfylls i år. Målet om nettoinvesteringar bedöms uppfyllas under året, då årsprognosen är lägre än årsbudget och därmed under det finansiella målet om 1 100 mkr över en rullande femårsperiod. Målet var ursprungligen 950 mkr i budget 2017, men ändrades till 1 100 mkr av kommunfullmäktige i januari 2017 i samband med beslutet om tillfälliga bostäder. Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för 2017 beslutat om finansiella mål. De finansiella målen följs upp i delårsrapporter samt i årsredovisningen. Prognosen är per delårsrapporten i april att alla tre finansiella mål kommer att uppfyllas. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Reinvesteringar bör på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en enskild kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar etc. Årsprognosen för 2017 ligger på en nivå som realt konsoliderar ekonomin. Sammantaget innebär detta att staden år 2017, enligt prognosen, kommer att uppfylla lagkravet om god ekonomisk hushållning samt att staden uppfyller de finansiella målen. I nuläget finns heller inga tydliga avvikelser kring de övergripande målen eller nämndmålen, som kommunfullmäktige beslutade om inför 2017. 8

Ekonomisk analys av utfall Övergripande om periodens resultat Resultatet för perioden januari april är positivt och uppgår till 60,9 mkr, att jämföra med motsvarande period 2016 då resultatet var 48,2 mkr. Resultatförbättringen mellan delåren förklaras främst av att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar med 41,3 mkr och att finansnettot ökar med 15,3 mkr. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet ökar med 29,8 mkr. Pensionskostnaderna är högre än för samma period föregående år. De jämförelsestörande kostnaderna uppgår till 12,4 mkr. De avser kostnader som tidigare reserverats i eget kapital på 5,4 mkr i form av strukturomvandling 3,9 mkr, kostnader för strukturella utvecklingsinsatser av stadens verksamheter 0,3 mkr och kostnader för stadens utbyggnad 1,2 mkr. De jämförelsestörande kostnaderna på 7,0 mkr avser bidrag till stadens medfinansiering av tunnelbanan. Av tidigare reserverade medel i eget kapital för pensionskostnader tas 4,9 mkr i anspråk per april (6,7 mkr år 2016). Totala pensionskostnader för perioden uppgår till 45,9 mkr (43,7 mkr 2016) och redovisas bland verksamhetens kostnader. För årets fyra första månader har totalt 10,3 mkr ianspråktagits av reserverade medel i eget kapital, (se tilläggsupplysning till noter). I utfallet ingår inte den överenskommelse om finansiering och utbyggnad av en tunnelbanestation i Hagalund på gula linjen som innebär att staden tillskjuter ca 850 mkr. Utifrån överenskommelse om statlig medfinansiering minskar stadens bidrag till finansiering med 200 mkr. Intentionen är att stadens utbetalningar ska kunna medfinansieras genom exploateringsverksamhet och bidrag från externa intressenter. Nettoeffekten för stadens resultat förväntas klargöras successivt i år och under kommande år. Resultat enligt balanskravet Periodens resultat enligt balanskravet uppgår till 71,2 mkr, vilket är 42,9 mkr högre än budget. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital (10,3 mkr), orealiserade förändringar i värdepappersportföljen eller andra synnerliga skäl beaktas. Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning ökar med 41,3 mkr (4,4 %) jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 978,5 mkr. Ökningen beror på en fortsatt positiv utveckling av skatteintäkterna, som ökar med 62,3 mkr (5,5 %). Nettokostnaderna för generella statsbidrag och utjämning ökar med 21,0 mkr till 210,5 mkr. Bidragsintäkterna minskar med 9,0 mkr, varav 5,9 mkr beror på att det införandebidrag som tillkom i samband förra årets ändringar inom inkomstutjämningen utgår fr.o.m. i år för Solna. Generella statsbidrag minskar med 3,8 mkr, som en följd av att en del av de s.k. välfärdsmiljarderna fr.o.m. i år ingår i regleringsposten i den kommunalekonomiska utjämningen. Intäkterna från fastighetsavgiften ökar med 0,7 mkr. Kostnaderna från avgifter ökar med 12,0 mkr. Avgiften till kostnadsutjämningen ökar med 11,2 mkr. Bidragande orsaker till detta är befolkningsökningen och förändring i befolkningsstrukturen. Kostnaden för avgiften till LSSutjämningen ökar med 3,8 mkr, vilket i huvudsak beror på den kraftiga ökningen av antalet invånare i Solna. Däremot minskar avgiften till inkomstutjämningen med 2,4 mkr och regleringsavgiften med 0,6 mkr. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna uppgår till 40,8 mkr per den sista april 2017, jämfört med 22,2 mkr för samma period föregående år. Utdelning på aktier i kapitalförvaltningen uppgick till 22,1 mkr under perioden jämfört med 6,3 mkr samma period 2016. Ränteintäkterna på 5,6 mkr är 1,5 mkr högre jämfört med 2016 (4,1 mkr). Den årliga ersättningen om 5,0 mkr har erhållits enligt gällande optionsavtal om Norrenergi med Fortum Värme. Borgensavgifterna uppgår till 1,5 mkr, vilket är 0,3 mkr lägre än föregående år (1,8 mkr). I medelsförvaltningen har realisationsvinster om 0,6 mkr realiserats, vilket är 0,2 mkr lägre än motsvarande period föregående år (0,8 mkr). De finansiella kostnaderna uppgår till 6,7 mkr, vilket är 3,3 mkr högre än föregående år (3,4 mkr). Kostnaden för 9

indexreglering medfinansiering tunnelbanan uppgår till 4,0 mkr jämfört med 0,0 mkr samma period 2016. Räntan på pensionsskulden är 2,1 mkr, vilket är 0,7 mkr högre än motsvarande period föregående år (1,4 mkr). Realisationsförlusterna i medelsförvaltningen uppgår till 0,3 mkr, vilket är 1,3 mkr lägre än för motsvarande period föregående år (1,6 mkr). Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Vid utgången av 2016 var marknadsvärdet på den samlade kapitalförvaltningen 1 865,9 mkr, vilket var 82,5 mkr högre än anskaffningsvärdet. Per den sista april 2017 är marknadsvärdet på stadens samlade värdepappersportfölj 1 941,0 mkr, vilket är 125,9 mkr högre än anskaffningsvärdet. Värdepappersportföljen är värderad till anskaffningsvärdet. I kapitalförvaltningen ingår den långsiktiga kapitalförvaltningen, som under januari april 2017 haft en värdeökning 5,0 procent (jämförelseindex 4,3 %). Marknadsvärdet uppgår till 1 588,2 mkr per sista april 2017. Verksamhetens kostnader Verksamhetens externa kostnader Mkr 2017 2016 Förändring Förändring % Personal 463,6 441,3 22,3 5,1 Lämnade bidrag 32,2 37,3-5,1-13,8 Köp av huvudverksamhet 526,5 544,7-18,1-3,3 Konsulttjänster/ inhyrd personal 22,6 22,5 0,1 0,4 Lokal- och markhyror 33,9 31,5 2,4 7,5 Övriga verksamhetskostnader 115,9 116,6-0,7-0,6 Totalt 1 194,7 1 193,9 0,8 0,1 Verksamhetens externa kostnader uppgår till 1 194,7 mkr och ökar med 0,8 mkr (0,1 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Den låga kostnadsökningen beror i huvudsak på att kostnaderna för köp av huvudverksamhet minskar med 18,1 mkr (3,3%). Förklaringen till detta är framför allt ett minskat behov av och därmed kostnader för boendeplatser för ensamkommande barn och ungdomar. Kostnaderna för köp av huvudverksamhet inom socialnämndens verksamheter minskar sammantaget med 33,6 mkr (drygt 40 %). Kostnader för köp av huvudverksamhet är också lägre inom tekniska nämndens skattefinansierade verksamhet (1,0 mkr) och inom kultur- och fritidsnämnden (0,1 mkr). För övriga nämnder ökar motsvarande kostnader sammantaget med 16,6 mkr (3,8 %), som en följd av bl.a. volymökningar och indexuppräkningar. Kostnaderna för lämnade bidrag minskar med 5,1 mkr (13,8%). Det är bl.a. stimulansbidrag till utförarna för ökad bemanning inom äldreomsorg, bidrag till annat boende, bostadsanpassningsbidrag och ersättning till Försäkringskassan för personlig assistans som minskar. Kostnaderna för personal ökar däremot med 22,3 mkr (5,1 %), vilket beror på att antalet anställda ökar och på den årliga löneöversynen. Kostnaderna för konsulttjänster och inhyrd personal ökar marginellt med 0,1 mkr (0,4 %). Lokal- och markhyror ökar med 2,4 mkr (7,5 %). Ökningen beror på ökade kostnader för lokalhyror, som en följd av inhyrning av nya lokalytor, hyreshöjningar på grund av ombyggnationer av lokaler och höjningar enligt avtal. Övriga verksamhetskostnader minskar sammantaget med 0,7 mkr (0,6 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa intäkter Mkr 2017 2016 Förändring Förändring % Försäljningsmedel 10,2 8,0 2,3 28,3 Taxor och avgifter 93,6 87,6 5,9 6,8 Hyror och arrenden 39,8 34,7 5,1 14,8 Erhållna bidrag 118,2 160,3-42,1-26,2 Försäljning av verksamhet 30,1 30,8-0,6-2,1 Totalt 292,0 321,4-29,4-9,2 10

Verksamhetens externa intäkter minskar med 29,4 mkr (9,2 %) jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 292,0 mkr. Den negativa avvikelsen beror på att erhållna bidrag minskar med 42,1 mkr (26,2 %). Orsaken till detta är till stor del att statsbidragen från Migrationsverket för ensamkommande barn och ungdomar minskar som en följd av färre antal nyanlända. Även statsbidrag från Socialstyrelsen riktade till verksamheter inom omsorg om äldre minskar betydligt. Intäkter från taxor och avgifter ökar med 5,9 mkr (6,8 %). Det är till stor del intäkter från bygglovs-, boendeparkerings- och barnomsorgsavgifter, som ligger bakom den positiva utvecklingen. Intäkter från hyror och arrenden ökar med 5,1 mkr (14,8 %), vilket beror på ökade intäkter från upplåtelse av gatumark. Intäkter från försäljning av verksamhet minskar med 0,6 mkr medan försäljningsmedel ökar med 2,3 mkr. Nämndernas utfall Jämfört med periodens driftbudget (i princip 4/12 av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettoöverskott på 22,3 mkr, vilket motsvarar 2,4 procent av nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt var nettoöverskottet 18,1 mkr. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen visar ett överskott på 4,1 mkr jämfört med periodiserad budget (-3,3 mkr år 2016). Avvikelsen består främst av lägre kostnader jämfört med periodiserad budget. Revisionen visar ett överskott på 0,2 mkr jämfört med periodiserad budget (-0,1 mkr år 2016). Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 1,8 mkr jämfört med periodiserad budget (nära periodiserad budget år 2016). Överskottet jämfört med periodiserad budget förklaras främst av högre intäkter från plan- och bygglovsavgifter under årets första månader. Tekniska nämnden redovisar ett underskott på 5,6 mkr jämfört med periodiserad budget (-13,3 mkr år 2016). Underskottet beror främst på att vintermånaderna medför högre driftkostnader för både fastighets- och stadsmiljöverksamheten. Inom fastighetsverksamheten är det kostnader för uppvärmning och elförbrukning som är markant högre under perioden och inom stadsmiljöverksamheten rör det sig främst om kostnader för vinterväghållning. Affärsverksamheten redovisar ett resultat i nivå med periodiserad budget. Det faktiska resultatet innebär ett underskott på 2,6 mkr (1,7 mkr år 2016). Vid årsskiftet 2016/2017 fanns en skuld till renhållningskollektivet. Verksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna och underskottet redovisas som en minskad skuld mot renhållningskollektivet. Stadens avfallstaxa har sänkts år 2017. Kultur- och fritidsnämnden visar ett överskott på 0,3 mkr jämfört med periodiserad budget (2,8 mkr år 2016). Avvikelsen består av lägre intäkter och lägre kostnader jämfört med periodiserad budget. Intäkterna är lägre då nämndens ansvar för fritidsklubbar och dess föräldraavgifter övergår till barn- och utbildningsnämnden under året. Kostnaderna är lägre, vilket främst förklaras av ojämn kostnadsfördelning över året för bidrag, arrangemang, hyror, underhåll etc. Barn- och utbildningsnämnden visar ett överskott på 0,2 mkr jämfört med periodiserad budget (11,0 mkr år 2016). Avvikelsen består av både högre intäkter och högre kostnader jämfört med periodiserad budget. De högre intäkterna avser intäkter från Migrationsverket för asylsökande, interkommunala intäkter för elever från andra kommuner i Solnas skolor samt högre intäkter för momskompensation. De högre kostnaderna beror på fler elever i grund- och gymnasieskolan än budgeterat. Kompetensnämnden visar ett överskott på 4,5 mkr jämfört med periodiserad budget (1,7 mkr år 2016). Avvikelsen förklaras bl.a. av att vuxenutbildningen visar överskott, vilket beror på att utbildningskostnader inte uppkommer linjärt över året samt ett lägre söktryck då arbetsmarknaden är god. Socialnämnden visar ett överskott på 8,8 mkr jämfört med periodiserad budget (10,9 mkr år 2016). Överskottet beror på både högre intäkter och lägre kostnader jämfört med periodiserad budget. De högre intäkterna avser intäkter från Migrationsverket. Behovet av boendeplatser för ensamkommande barn har minskat, vilket har lett till minskade kostnader. Familjerättsnämnden visar ett underskott på 0,1 mkr jämfört med periodiserad budget (-0,3 mkr år 2016). Underskottet förklaras bl.a. av högre kostnader för tolk och kompetensutveckling än budgeterat för perioden. Omvårdnadsnämnden visar ett överskott på 6,9 mkr jämfört med periodiserad budget (8,1 mkr år 2016). Verksamheter enligt Socialtjänstlagen (SoL) och övriga verksamheter visar överskott jämfört med periodiserad budget. Vård- och omsorgsboende visar överskott beroende på att höjningen av ersättning enligt avtal faller ut först från och med mars månad. De köpta externa vård- och omsorgsboendeplatserna är färre än budgeterat. 11

Hemtjänstverksamheten visar överskott beroende på färre utförda hemtjänsttimmar. Kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag och turbundna resor är också lägre än periodiserad budget. Verksamheter enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) visar underskott jämfört med periodiserad budget, vilket beror på att externa placeringar för boende och daglig verksamhet inom LSS är fler än budgeterat. Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar ett överskott på 1,2 mkr jämfört med periodiserad budget (0,6 mkr år 2016). Överskottet består både av högre intäkter och lägre kostnader jämfört med periodiserad budget. De högre intäkterna avser främst statsbidrag och personalkostnaderna är lägre till följd av vakanser. Investeringar Nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 84,9 mkr, vilket innebär att drygt 24 procent av årsbudgeten förbrukats. Merparten av investeringsutgifterna (64,2 mkr) avser projekt inom tekniska nämndens verksamhetsområde, inklusive affärsverksamheten. Investeringarna inom området "Hyresgästanpassningar" uppgår till 31,6 mkr. Av utfallet avser 19,3 mkr ombyggnaden av f.d. Fridhemsskolan. Andra projekt med större utfall är "Råsundagårdens förskola" 4,1 mkr och "Takarbeten" 4,5 mkr. Investeringar inom "Idrott- och fritid" är 19,3 mkr och avser den nya ishallen vid Ulriksdals IP. Utfallet inom "Fastighet/Myndighet/Säkerhetskrav" uppgår till 5,3 mkr, varav 3,4 mkr avser åtgärder på Råsundagårdens förskola. De stora projekten inom "Energi/miljö" under perioden avser arbeten inom ventilation på Ängkärrsskolan och Bergshamraskolan på sammantaget 1,8 mkr, klimat- och miljöförbättrande åtgärder 0,8 mkr och energieffektivisering 0,8 mkr. Utfallet inom området uppgår sammantaget till 4,2 mkr. Investeringarna inom "Gator och trafik" uppgår till 3,6 mkr. Projekten med de största investeringsutgifter är upprustning av befintlig belysning 0,9 mkr och tillgänglighetsåtgärder 0,6 mkr. Utfallet inom området "Trygghet" uppgår till 0,2 mkr. Flera större åtgärder är påbörjade men har ännu inte fakturerats, vilket gör att utfallet för perioden är relativt lågt. Kommunstyrelsens investeringar uppgår till 19,0 mkr. Av utfallet avser 16,4 mkr tillfälliga bostäder och 2,6 mkr stadsövergripande IT-investeringar. Investeringarna inom barn- och utbildningsnämnden uppgår till 1,6 mkr och avser till stor del möbler och övriga inventarier. Investeringsutgifterna inom omvårdnadsnämnden är 0,1 mkr och avser mindre upprustningsarbeten i fastighet. Övriga nämnder har inte genomfört några investeringar under perioden. Exploatering Nettoinvesteringarna avseende exploateringsverksamheten uppgår till 9,2 mkr. De större projekten under perioden avser Ulriksdalsfältet (5,7 mkr), Bergshamra (1,5 mkr), Pyramidvägen (0,7 mkr) och kvarteret Lagern (0,4 mkr). De förutbetalda intäkterna i form av gatukostnadsersättning redovisas som långfristig skuld. Gatukostnadsersättningen intäktsförs i takt med att färdigställda exploateringsprojekt skrivs av under året. Under perioden januari - april har ingen ytterligare gatukostnadsersättning inbetalats. Under perioden har 52,6 mkr aktiverats gällande ombyggnad av Kolonnvägen och Frösundaleden inom projektet Stora Frösunda. I Stora Frösunda återstår exploateringsarbeten avseende utbyggnad av allmän plats inom kvarteret. Årsprognos Övergripande om årsprognos Prognosen för årets resultat är positivt och uppgår till 87,7 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 2,7 mkr. Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 125,2 mkr, en positiv avvikelse mot budget på 40,2 mkr. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15,0 mkr, visar på ett överskott på 8,3 mkr jämfört med budget. Årsprognosen visar på ett positivt överskott för skatteintäkter, generella bidrag och utjämning på 30,0 mkr och ett positivt överskott på finansnettot med 10,1 mkr. Prognosen för kostnader som tidigare reserverats i eget kapital uppgår till 37,5 mkr. Årsprognos enligt balanskravet Prognosen för resultatet enligt balanskravet uppgår till 125,2 mkr, vilket är ett positivt överskott mot budget på 12

40,2 mkr. Vid avstämning mot balanskravet ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital, realisationsvinster, orealiserade förändringar i värdepappersportföljen eller andra synnerliga skäl beaktas. Totalt uppgår prognosen för kostnader som tidigare reserverats i eget kapital till 37,5 mkr. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka framtida pensionskostnader samt beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till sänkt kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella utvecklingsinsatser. Den andel av årliga pensionskostnader som enligt beslut i budgeten ska täckas av reserveringar i eget kapital är inte budgeterade utan redovisas tillsammans med stadens totala pensionskostnader att täckas av reserveringarna. Kostnader för strukturomvandling samt strukturella utvecklingsinsatser är inte budgeterade utan redovisas som jämförelsestörande kostnader att täckas av reserveringarna. Prognosen för kostnader som reserverats i eget kapital uppgår till 37,5 mkr, varav pensioner avser 20,0 mkr och jämförelsestörande kostnader 17,5 mkr. De jämförelsestörande kostnaderna består av strukturomvandling (10 mkr), strukturella utvecklingsinsatser (2,5 mkr) samt kostnader för stadens utveckling och utbyggnad (5,0 mkr). I årsprognosen ingår inte den överenskommelse om finansiering och utbyggnad av en tunnelbanestation i Hagalund, som innebär att staden tillskjuter ca 850 mkr. Om en överenskommelse träffas om statlig medfinansiering beräknas stadens bidrag till finansiering minska med 200 mkr. Intentionen är att stadens utbetalningar ska kunna medfinansieras genom exploateringsverksamhet och bidrag från externa intressenter. Nettoeffekten för stadens resultat förväntas klargöras successivt i år och under kommande år. Skatteintäkter och utjämning Utfallet för skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 30,0 mkr (1,1 %) högre än budget och uppgå till 2 876,9 mkr. Avvikelsen beror på en höjning av prognosen för skatteintäkter som en följd av en mer positiv bedömning av skatteunderlagets utveckling än då budgeten upprättades. Prognosen för generella statsbidrag och utjämning är ett utfall i nivå med budget. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot beräknas uppgå till 45,6 mkr, vilket är 10,1 mkr bättre än budget. Den främsta anledningen till detta är en bättre utveckling inom den långsiktiga kapitalförvaltningen med större utdelningar och ränteintäkter än budgeterat. Prognosen är osäker och beroende av marknadsutvecklingen för aktier och räntor under resten av året. Värdepappersportföljens marknadsvärde har enligt samma princip som i tidigare delårsbokslut antagits vara densamma vid årsskiftet som per den 30 april. Prognosen för värderegleringen är därmed ingen resultatpåverkan under 2017. Marknadsvärdet på den samlade kapitalförvaltningen överstiger per april det bokförda värdet med 125,9 mkr. Nämndernas prognos Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15,0 mkr, visar sammantaget ett överskott på 8,3 mkr jämfört med budget. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, kultur- och fritidsnämnden, kompetensnämnden och socialnämnden prognostiserar överskott, medan barn- och utbildningsnämnden, omvårdnadsnämnden och familjerättsnämnden prognostiserar underskott. Prognoser som under löpande budgetår visar ett befarat underskott ska leda till åtgärder. Kommunstyrelsen utgår ifrån att barn- och utbildningsnämnden, omvårdnadsnämnden och familjerättsnämnden försöker minska de befarade underskotten. Barn- och utbildningsnämnden har provat åtgärder för att komma tillrätta med underskottet och fortsatta diskussioner kommer att ske under året. Beträffande framför allt omvårdnadsnämnden och familjerättsnämnden finns det strukturella orsaker till delar av de prognostiserade underskotten. Den förändrade organisationen av fritidsklubbsverksamheten per den 1 augusti 2017 enligt kommunfullmäktiges beslut, kommer att medföra avvikelser mot beslutade ekonomiska ramar mellan barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden under 2017. Stadsledningsförvaltningen har i uppdrag att med berörda förvaltningar, följa upp den förändrade kostnadsfördelningen/budgetavvikelserna på berörda nämnder. Arbetet pågår och kommer att finnas med i årsprognosen i delårsrapporten per augusti. I denna delårsrapport per april 13