Delårsrapport per april 2018

Transkript

1 Delårsrapport per april SOLNA STAD Behandlas på kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i juni. KS/2017:18

2 Innehållsförteckning Solna stads organisation... 2 Sammanfattning... 3 Viktiga händelser... 3 Förvaltningsberättelse... 4 Solna stads styrning... 4 Mål och uppdrag... 4 Ekonomisk analys av utfall... 8 Årsprognos Ekonomi och noter

3 Solna stads organisation Mandatfördelning i kommunfullmäktige, antal (totalt 61) 2

4 Sammanfattning Under år sker uppföljning i form av delårsrapporter till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige per april och augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning. Motsvarande rapportering görs till respektive nämnd. Budgetuppföljning för staden som bl.a. rapporteras till kommunstyrelsens arbetsutskott görs per mars och oktober. Budgetuppföljning till respektive nämnd sker också per mars och oktober. Bedömningen i denna delårsrapport per april är att det inte finns någon tydlig avvikelse kring något av de övergripande målen, nämndmålen eller uppdragen. En djupare analys och bedömning av målen och uppdragen görs i delårsrapporten per augusti. Prognosen är i delårsrapporten per april att alla tre finansiella mål kommer att uppfyllas. Resultatet för perioden januari - april är positivt och uppgår till 34,7 mkr. Periodens balanskravsresultat efter synnerliga skäl är positivt med 50,5 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 22,2 mkr. Prognosen för årets resultat är positiv och uppgår till 284,0 mkr, vilket är en positiv budgetavvikelse på 199,0 mkr. Prognosen för resultatet efter balanskravet och synnerliga skäl uppgår till 238,5 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 153,5 mkr. Prognosavvikelsen för årets resultat förklaras främst av ett positivt överskott på finansnettot med 86,1 mkr samt en prognos för extraordinära intäkter om 87,5 mkr som avser bidrag för medfinansiering av tunnelbanan. Nämndernas årsprognoser visar sammantaget ett överskott på 21,2 mkr jämfört med budget. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och omvårdnadsnämnden prognostiserar överskott, övriga nämnder har prognoser i nivå med budget. För perioden januari - april uppgår nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten till 38,6 mkr. Årets nettoinvesteringar exklusive exploateringsverksamheten beräknas uppgå till 196,5 mkr, vilket innebär ett utfall som är 0,5 mkr lägre än budget. Utfallet för perioden för investeringar avseende exploateringsverksamheten är 24,9 mkr. Årsprognosen för nettoinvesteringar avseende exploateringsverksamheten uppgår till 115,0 mkr. Viktiga händelser Under våren har kommunfullmäktige beslutat att sälja ett garage med 900 garageplatser på Anderstorpsvägen i Huvudsta. Kommunfullmäktige har också beslutat att anta nya borgensramar för stadens majoritetsägda bolag. Kommunfullmäktige har även efter perioden beslutat om energipolicy för staden och kommunstyrelsen har beslutat om riktlinjer för energiarbetet. Kommunstyrelsen har under perioden januari till april beslutat om en inriktning för planering och byggnation av en ny skola i Huvudsta samt om att ge byggnadsnämnden ett uppdrag att planlägga för en ny idrottsplats med tre nya fotbollsplaner, omklädningsrum m.m. i Järvastaden. Vidare har kommunstyrelsen även beslutat att teckna tre principöverenskommelser: Överenskommelse med Veidekke om markanvisning i anslutning till Solnavägen/kommande tunnelbaneuppgång med kontor och 600 bostäder. Överenskommelse med Skanska och Fabege avseende utveckling av Tygeln 1 och 3 i Arenastaden, gällande kontorsbebyggelse samt att exploatörerna lämnar bidrag till finansiering av nya tunnelbanan. Överenskommelse med Magnolia avseende utveckling av Skogskarlen 3 i Bergshamra. Befintlig kontorsbyggnad omvandlas till 100 lägenheter, som seniorboende, och ytterligare 100 bostäder byggs. Aktiviteter för firandet av stadens 75-års jubileum har pågått under våren, bl.a. genom guidade buss- och cykelturer och konstvandring i tunnelbanan samt framtagandet av en jubileumsbok om stadens utvecklingsresa. Staden arbetar kontinuerligt med digitalisering av verksamheter. I syfte att skapa en tryggare och effektivare hemtjänst pågår ett arbete med att digitalisera nyckelhanteringen och skapa en nyckelfri hemtjänst. Installationen av digitala låsvred, har fortsatt under våren hos hemtjänst- och trygghetslarmskunder. Det är drygt kunder som har fått ett digitalt lås installerat i sin ytterdörr. Under våren har ett arbete med upprustning av lekplatser samt utvecklingen av stadens parkmiljöer påbörjats. Tekniska nämnden har beslutat om ett genomförandeprogram för säkrare och tryggare skolvägar, först med åtgärder är Råsundaskolan och Bergshamraskolan. 3

5 En ny mötesplats för unga, Kurage, invigdes i Järvastaden i januari. Fritidsverksamheten i Torpets lokaler har flyttats till nya lokaler i Bagartorps centrum och kallas numera för Ungdomstorget. Under våren har barn- och utbildningsförvaltningen påbörjat arbetet med att implementera strategierna för att förbättra kunskapsresultaten och att öka kvaliteten i förskolan. I syfte att underlätta för solnabors arbetsmarknadsetablering och samtidigt möta näringslivets rekryteringsbehov har en jobbmässa riktad mot personer år arrangerats på Mall of Scandinavia med ett tjugotal företag samt Solna stad. Drygt 400 arbetssökande besökte mässan. Ett gemensamt projekt mellan socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen i form av ett stödteam har startat. Stödteamet arbetar med elever med omfattande skolfrånvaro i ett tidigt stadium. Solna stad har genomfört en medarbetarundersökning, som visar ett gott resultat. Värdet för Hållbart medarbetarengagemang (HME) uppgår till 80 i staden, vilket är detsamma som föregående år. Förvaltningsberättelse Solna stads styrning Styrningen i Solna stad utgår från ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning samt gällande lagstiftning, föreskrifter och nationella mål för den kommunala verksamheten. Utgångspunkten är en sammanhållen målstyrning, där kommunfullmäktige anger inriktning och ekonomiska ramar för styrelse och nämnder. Det sker i Solna stads verksamhetsplan och budget, som är stadens främsta styrdokument. Den årliga verksamhetsplanen och budget kompletteras inom vissa områden med andra styrande dokument som policyer, strategier, riktlinjer, planer och program. Styrelse och nämnder ska, med utgångspunkt från kommunfullmäktiges inriktning, precisera och fastställa en verksamhetsplan och budget utifrån föreslagna ekonomiska ramar. Hänsyn ska tas till viktiga förändringar i omvärlden såsom ändringar i lagstiftningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Styrelse och nämnder ska till sin verksamhetsplan och budget besluta om internkontrollplan och konkurrensplan för verksamheten. Utifrån styrelsens och nämndernas mål samt ekonomiska ramar ska förvaltningsledningen utarbeta verksamhetsplan och budget i dialog med sina enheter. Enheterna ska arbeta fram sina mål/aktiviteter, vilka i sin tur ska brytas ned till individuella mål/aktiviteter för varje medarbetare. Målen/aktiviteterna tydliggör medarbetares ansvar och befogenhet i det gemensamma arbetet med att uppnå enhetens, nämndens och stadens mål. I Solna stads styr- och uppföljningssystem ingår uppföljning och utvärdering. Styrelse och nämnder ansvarar för att verksamheten följs upp och utvärderas i den omfattning som krävs för att ha en god kontroll. Befarade avvikelser, som inte är ringa, ska omgående informeras om till kommunstyrelsen som har uppsikt över nämndernas verksamhet, uppföljning och utvärdering. Uppföljning och utvärdering lämnas till kommunfullmäktige vid två tillfällen under året, per 30 april och 31 augusti. Dessutom lämnas en årsredovisning per 31 december. Mål och uppdrag Kommunfullmäktige har beslutat om stadens styr- och uppföljningsmodell som innehåller vision, övergripande mål, nämndmål, uppdrag samt finansiella mål. Det finns hittills inga tydliga avvikelser kring mål och uppdrag. Bedömningen är därmed att staden kommer att uppfylla kommunfullmäktiges övergripande mål, finansiella mål, nämndmål samt uppdrag. De ekonomiska resultaten är även fortsatt goda. Sammantaget innebär detta att staden bedöms uppfylla lagkravet om god ekonomisk hushållning under. Övergripande mål Utifrån Solna stads vision har kommunfullmäktige i stadens verksamhetsplan och budget för beslutat om följande övergripande mål. De övergripande målen följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. I delårsrapporten per april beskrivs endast om det uppstått någon väsentlig avvikelse. Bedömningen i denna delårsrapport är att det inte finns någon tydlig avvikelse kring något av de övergripande målen. En djupare analys och målbedömning görs i delårsrapporten per augusti. 4

6 Övergripande mål Solna stads verksamheter ska hålla god kvalitet och hushålla med stadens resurser. Solna stad ska vara en stad som kännetecknas av mångfald, kreativitet och upplevelser. Solna ska vara en attraktiv och trygg stad att leva och verka i. Solna ska växa ihop och utvecklas på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för beslutat om följande nämndmål. en följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. I delårsrapporten per april beskrivs endast om det uppstått någon väsentlig avvikelse för nämndens nämndmål. Bedömningen i delårsrapport per april är att arbetet med nämndmålen fortskrider utan några väsentliga avvikelser och grundar sig på bedömningar gjorda av förvaltningarna i samråd med stadsledningsförvaltningen. En djupare analys och målbedömning görs i delårsrapporten per augusti. Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska ta tillvara Solnas intressen i Stockholmsregionen. Kommunstyrelsen ska säkerställa att Solna stad kan möta tillväxt och utbyggnad på ett hållbart sätt för dagens och morgondagens solnabor. Solna ska vara en trygg och serviceinriktad stad. Solna ska ta tillvara solnabornas och företagarnas engagemang i stadens utveckling. Solna stad ska säkra kompetensförsörjningen genom att vara en bra arbetsgivare med engagerade medarbetare. Kommunstyrelsen ska säkerställa att nyanlända ges goda förutsättningar för att starta sina nya liv i Solna. Byggnadsnämnden Byggnadsnämnden ska planera för nya bostäder, arbetsplatser och service samt åstadkomma en sammanhållen, levande och hållbar stadsmiljö med ett modernt transportsystem. Byggnadsnämnden ska förbättra dialogen med solnabor och andra intressenter med inriktningen att skapa en öppen och inkluderande planprocess. Byggnadsnämnden ska öka nöjdheten hos solnabor och företagare med nämndens service och myndighetsutövning. Tekniska nämnden Solna ska ha en ren, snygg och trygg stadsmiljö. Avfallshanteringen ska ske med bästa möjliga resursutnyttjande och minsta möjliga miljöpåverkan. Solna ska ha en god framkomlighet, tillgänglighet och trafiksäkerhet för alla som bor och rör sig i staden. Solna ska ha ändamålsenliga, tillgängliga och effektiva lokaler, som erbjuder en god miljö att vistas i. Tekniska nämnden ska öka nöjdheten hos solnabor, företagare och stadens verksamheter med nämndens service och myndighetsutövning. Kultur- och fritidsnämnden Kultur- och fritidsnämnden ska utveckla fritids- och biblioteksaktiviteter för barn och ungdomar i nära samverkan med skolan med fokus på att stimulera barn och ungdomars läslust och läsförståelse. Kultur- och fritidsnämnden ska möjliggöra för fler barn och ungdomar att delta i idrotts-, fritids- och kulturverksamhet i takt med att staden växer. Kultur- och fritidsnämnden ska säkerställa att lokaler och anläggningar för idrott, fritid och kultur används effektivt och utvecklas utifrån ett stadsövergripande perspektiv. Kultur- och fritidsnämndens verksamheter ska utvecklas i nära samverkan med Solnas kultur-, idrotts- och föreningsliv. Barn- och utbildningsnämnden Förskolans arbete ska leda till att barnen är trygga och väl förberedda för övergången till förskoleklass/skola. Förskolors, fritidshems och grundskolors arbete ska leda till att varje elev efter genomgången grundskola har god läsförståelse. Grundskolans arbete ska leda till att kunskapsresultaten höjs och att varje elev har behörighet till gymnasiet. Alla stadens skolor ska erbjuda en trygg arbetsmiljö präglad av respekt för varje enskild elev. 5

7 Kompetensnämnden Kompetensnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att uppnå egen försörjning. Andelen solnabor som slutfört sina studier inom vuxenutbildningen med godkänt betyg ska ligga på en hög nivå. Kompetensnämnden ska säkerställa att nyanlända ges goda förutsättningar för att starta sina nya liv i Solna. Socialnämnden Socialnämnden ska tillhandahålla ett gott stöd så att solnaborna kan ta tillvara egna resurser med målet att motverka långvarigt behov av ekonomiskt bistånd. Socialnämnden ska utveckla arbetet med hållbara lösningar på hemmaplan för personer med missbruk och/eller psykisk funktionsnedsättning med individen i fokus. Socialnämnden ska säkerställa att barn och ungdomar inte far illa. Socialnämnden ska säkerställa en god omsorg för ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Socialnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån individernas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, myndigheter och frivilliga krafter. Familjerättsnämnden Familjerättsnämnden ska säkerställa att föräldrar kan komma överens om bra lösningar för sina barn utifrån barnens behov och rätt. Omvårdnadsnämnden Solnabor 65 år och äldre som har hemtjänst, boende på vård- och omsorgsboende och personer med funktionsnedsättning ska känna sig trygga, få ett gott bemötande och vara nöjda. Omvårdnadsnämnden ska säkerställa att insatser ges utifrån brukarnas behov med fokus på ett helhetsperspektiv, i bred samverkan med andra nämnder, landstinget och myndigheter. Omvårdnadsnämnden ska arbeta för fler boendealternativ på hemmaplan i Solna för personer med funktionsnedsättning. Den upplevda ensamheten bland solnabor, som har hemtjänst eller som är boende på vård- och omsorgsboende, ska minska. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska utöva tillsyn och säkerställa efterlevnad av lagstiftningen inom nämndens verksamhetsområde. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska öka nämndens självfinansieringsgrad för nämndens tillsyn och kontroll Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska öka nöjdheten med nämndens service och myndighetsutövning. Miljö- och hälsoskyddsnämnden ska verka för att Solna ska utvecklas på ett miljömässigt hållbart sätt. Överförmyndarnämnden Solnabor som, av domstol eller enligt gällande rätt, anses ha begränsad egen rättsförmåga ska kunna känna sig trygga med stadens tillsyn av ställföreträdare. Uppdrag Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för beslutat om följande uppdrag. Uppdragen följs i första hand upp i delårsrapporten per augusti samt i årsredovisningen. I delårsrapporten per april beskrivs endast om det uppstått någon väsentlig avvikelse för nämndens uppdrag. Bedömningen i delårsrapport per april är att arbetet med uppdragen fortskrider utan några väsentliga avvikelser och grundar sig på bedömningar gjorda av förvaltningarna i samråd med stadsledningsförvaltningen. Uppdragen om att ta fram en plan för att förbättra vattenkvaliteten i Brunnsviken samt utvecklingsarbetet för Överjärva gård har rapporterats i maj till kommunstyrelsen. Uppdragen om att ta fram en genomförandeplan för det kommande naturreservatet kring Råstasjön och en strategi för att motverka hedersrelaterat våld har rapporterats i juni till kommunstyrelsen. Uppdraget att göra en översyn av riktlinjerna för biståndsbedömning inom särskilt boende har rapporterats i juni till omvårdnadsnämnden. 6

8 En djupare analys och bedömning av uppdragen görs i delårsrapporten per augusti. Uppdrag Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med berörda nämnder utreda behovet av kommunal service i form av exempelvis skolor, förskolor, äldreboenden, fritids- och idrottsanläggningar samt infrastruktur och tillgänglighet till 2030 i enlighet med översiktsplanens intentioner. Kommunstyrelsen får i uppdrag att genom trygghetsrådet, i samarbete med socialnämnden, kompetensnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt kultur- och fritidsnämnden ta fram en strategi för att motverka hedersrelaterat våld. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda och vidta åtgärder för att binda samman södra och norra Bergshamra och minska miljöstörningarna från Bergshamravägen med utgångspunkt i den överdäckningsutredning som har genomförts under 2016 och Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med Stockholms stad och Sundbybergs stad, färdigställa en plan för att förbättra vattenkvaliteten i Brunnsviken i syfte att uppnå god vattenstatus enligt EU:s direktiv. Omvårdnadsnämnden får i uppdrag att göra en översyn av riktlinjerna för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen med särskild inriktning att ålder i högre utsträckning ska beaktas vid prövning av särskilt boende. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med barn- och utbildningsnämnden ta fram en typförskola som kan ligga till grund för planering av förskolor. Typförskolan ska ge förutsättningar till barngrupper med storlekar i enlighet med skolverkets riktmärken. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med kultur- och fritidsnämnden utveckla attraktiviteten i fritidsverksamheten för de äldre ungdomarna. Kommunstyrelsen och övriga berörda nämnder får i uppdrag att i samråd med markägare och länsstyrelsen anordna en kommunal badplats i första hand i Frösundavik med utgångspunkt i den utredning som gjorts under I andra hand ska badplatsen anordnas på annan lämplig plats i Brunnsviken. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med Stockholms stad, Statens Fastighetsverk och Länsstyrelsen fortsätta arbetet med att etablera en gång- och cykelbro över Ålkistan. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med tekniska nämnden ta fram en genomförandeplan för det kommande naturreservatet kring Råstasjön. Kommunstyrelsen får i uppdrag att i samarbete med berörda nämnder ta fram ett förslag för hur Björnstigen kan göras till en mer trivsam och funktionell gata. Tekniska nämnden får i uppdrag att genomföra en energikartläggning i stadens fastigheter. Kommunstyrelsen får i uppdrag att tillsammans med berörda nämnder och bolag driva ett utvecklingsarbete för Överjärva Gård med dess byggnader och miljö. Finansiella mål Kommunfullmäktige har i stadens verksamhetsplan och budget för beslutat om finansiella mål. De finansiella målen följs upp i delårsrapporter samt i årsredovisningen. Finansiella mål Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. (År 2017: 17,12 per skattekrona) Solna stads resultat enligt balanskravet ska år minst uppgå till 85 mkr. (År 2017: budgeterat resultat 85 mkr) Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga mkr över en rullande femårsperiod. (År 2017: mkr under en rullande femårsperiod) Solnas kommunala skattesats ska bibehållas på nuvarande nivå. (År 2017: 17,12 per skattekrona) Målet uppfylls i år. Det finansiella målet bedöms uppfyllt under år, då kommunfullmäktige beslutade i november 2017 att bibehålla skattesatsen på 17,12 för år. Solna har haft oförändrad skattesats sedan Genomsnittet i Stockholms län är 19,05. Finansiella målet bedöms kunna uppfyllas även framgent, eftersom det finns en fortsatt god balans mellan utvecklingen av stadens intäkter och kostnader. En förutsättning för att behålla Solnas låga skattesats, är att intäkterna utvecklas i minst samma takt som kostnaderna. Solna har de senaste fem åren lyckats upprätthålla en hållbar utveckling, vilket fortsätter under år. 7

9 Solna stads resultat enligt balanskravet ska år minst uppgå till 85 mkr. (År 2017: budgeterat resultat 85 mkr) Målet uppfylls i år. Målet om resultat per balanskravet och synnerliga skäl bedöms uppfyllas under, eftersom årsprognosen överträffar resultatmålet om 85 mkr. För att leva upp till kravet på en god ekonomisk hushållning måste resultatet över tiden ligga på en nivå som realt sett konsoliderar ekonomin. Reinvesteringar bör på lång sikt kunna göras utan finansiering med nya lån. Resultatnivån för att uppnå en god ekonomi i en enskild kommun varierar beroende på kommunens befolkningsutveckling, behovet av investeringar etc. Resultatnivån enligt prognosen för ligger på en nivå som realt konsoliderar ekonomin. Solna stads nettoinvesteringar ska inte överstiga mkr över en rullande femårsperiod. (År 2017: mkr under en rullande femårsperiod) Målet uppfylls i år. Målet om nettoinvesteringar bedöms uppfyllas under året, då årsprognosen är lägre än årsbudget och därmed under det finansiella målet om mkr över en rullande femårsperiod. Ekonomisk analys av utfall Övergripande om periodens resultat Resultatet för perioden januari april är positivt och uppgår till 34,7 mkr. För motsvarande period föregående år var resultatet 60,9 mkr. Nettokostnaderna för nämndernas verksamhet ökar med 59,7 mkr, pensionskostnaderna är högre och kostnader som tidigare reserverats i eget kapital ökar jämfört med samma period föregående år. Detta motverkas främst av att skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning ökar med 26,1 mkr och att jämförelsestörande intäkter bidrar till resultat med 21,5 mkr. De jämförelsestörande kostnaderna uppgår till 9,1 mkr. De avser kostnader som tidigare reserverats i eget kapital på 9,1 mkr och består främst av kostnader för strukturomvandling. Av tidigare reserverade medel i eget kapital för pensionskostnader tas 6,7 mkr i anspråk per april (4,9 mkr år 2017). De totala pensionskostnaderna för perioden uppgår till 60,8 mkr (45,9 mkr 2017) och redovisas bland verksamhetens kostnader. För årets fyra första månader har totalt 15,8 mkr ianspråktagits av reserverade medel i eget kapital. (se tilläggsupplysning till noter). Jämförelsestörande intäkter redovisas med 21,5 mkr och avser försäljning av tomträtter och exploateringsmark. Resultat efter balanskravsjusteringar och synnerliga skäl Periodens balanskravsresultat efter synnerliga skäl är positivt med 50,5 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 22,2 mkr. Vid avstämning mot balanskravet inklusive synnerliga skäl, ska inte kostnader som tidigare reserverats i eget kapital (9,1 mkr), orealiserade förändringar i värdepappersportföljen eller andra synnerliga skäl beaktas. Skatteintäkter och utjämning Skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning ökar med 26,1 mkr (2,7 %) jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 1 004,6 mkr. Ökningen beror på en fortsatt positiv utveckling av skatteintäkterna, som ökar med 51,3 mkr (4,3 %) till 1 240,3 mkr. Motsvarande period föregående år var ökningen 62,3 mkr (5,5 %). En betydande dämpning av skatteunderlagstillväxten förväntas dock under nästa år. Bidragande orsaker till detta är bl.a. en förväntad svagare utveckling av arbetade timmar i samband med att konjunkturtoppen närmar sig och att pensionsinkomsterna ökar i långsammare takt från och med i år. Nettokostnaderna för generella statsbidrag och utjämning ökar med 25,2 mkr och uppgår till 235,7 mkr. Bidragsintäkterna ökar med 6,1 mkr, varav 4,2 mkr avser regleringsposten i utjämningen som i år är ett bidrag. 8

10 Föregående år var posten en avgift. De generella statsbidragen, som i huvudsak avser de s.k. välfärdsmiljarderna ökar med 1,5 mkr och intäkterna från fastighetsavgiften med 0,4 mkr. Kostnaderna för avgifterna ökar med 31,3 mkr. Avgiften till kostnadsutjämningen ökar med 14,7 mkr. Bidragande orsaker till detta är befolkningsökningen och förändring i befolkningsstrukturen jämfört med riket. Avgiften till inkomstutjämningen ökar med 13,9 mkr och avgiften till LSS-utjämningen med 2,9 mkr. Resterande del av avvikelsen på 0,2 mkr beror på regleringsposten. Finansiella intäkter och kostnader De finansiella intäkterna uppgår till 39,4 mkr för perioden januari - april, jämfört med 40,8 mkr för samma period föregående år. Utdelning på aktier i kapitalförvaltningen uppgick till 24,7 mkr under perioden jämfört med 22,1 mkr samma period Ränteintäkterna på 4,9 mkr är 0,7 mkr lägre jämfört med 2017 (5,6 mkr). Ersättning om 5,0 mkr har erhållits enligt gällande optionsavtal om Norrenergi med Stockholm Exergi (tidigare Fortum Värme). Borgensavgifterna uppgår till 1,3 mkr, vilket är 0,2 mkr lägre än föregående år (1,5 mkr). I medelsförvaltningen har realisationsvinster om 0,2 mkr realiserats, vilket är 0,1 mkr lägre än motsvarande period föregående år (0,3 mkr). De finansiella kostnaderna uppgår till 11,4 mkr, vilket är 4,7 mkr högre än föregående år (6,7 mkr). Kostnaden för indexreglering medfinansiering tunnelbanan uppgår till 7,8 mkr, jämfört med 4,0 mkr samma period Räntan på pensionsskulden inklusive löneskatt är 3,0 mkr, vilket är 0,9 mkr högre än motsvarande period föregående år (2,1 mkr). Realisationsförlusterna i medelsförvaltningen uppgår till 0,1 mkr, vilket är 0,2 mkr lägre än för motsvarande period föregående år (0,3 mkr). Enligt god redovisningssed ska värdepapper och fonder i stadens medelsförvaltning värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på balansdagen. Vid utgången av 2017 var marknadsvärdet på den samlade kapitalförvaltningen 1 958,5 mkr, vilket var 140,9 mkr högre än anskaffningsvärdet. Per den sista april är marknadsvärdet på den samlade kapitalförvaltningen 2 013,5 mkr, vilket är 163,5 mkr högre än anskaffningsvärdet. Värdepappersportföljen är värderad till anskaffningsvärdet. Likviditetsförvaltningen uppgår till 332,7 mkr placerade på särskilt finanskonto inom koncernkonto. Avkastningen på finanskontot uppgår till noll procent. I kapitalförvaltningen ingår den långsiktiga kapitalförvaltningen, som under januari april haft en värdeökning 3,4 procent (jämförelseindex 4,4 %). Marknadsvärdet uppgår till 1 680,7 mkr per sista april. Verksamhetens kostnader Verksamhetens externa kostnader Verksamhetens externa kostnader ökar med 42,6 mkr (3,6 %) jämfört med motsvarande period föregående år och uppgår till 1 237,2 mkr. Personalkostnaderna ökar med 24,8 mkr (5,4 %), varav 14,9 mkr avser kostnader för pensioner. Lönekostnaderna inklusive de lagstadgade arbetsgivaravgifterna ökar med 10,0 mkr (2,4 %). Ökningen beror bl.a. på den årliga löneöversynen och personalomsättningskostnader, dvs. nivåjusteringar i samband med nyanställningar. Kostnaden för avtalsförsäkringar minskar med 0,1 mkr. Kostnaderna för konsulter och inhyrd personal minskar däremot med 8,0 mkr (35,3 %), varav 7,6 mkr avser konsulter. Det är framför allt kostnaderna för verksamhets- och IT-konsulter samt gruppen övriga konsulter som minskar. Kostnaderna för inhyrd personal minskar med 0,4 mkr. Kostnadsminskningen avser bl.a. socialsekreterare och administrativ personal. Däremot ökar kostnaderna för pedagogisk personal. Kostnaderna för köp av huvudverksamhet ökar med 17,6 mkr (3,4 %). Av ökningen avser 23,1 mkr kostnader inom barn- och utbildningsnämndens verksamheter. Orsaken till de ökade kostnaderna är främst fler köpta förskole- och skolplatser än motsvarande period föregående år. Ökningen inom kompetensnämndens verksamheter uppgår till 5,3 mkr, varav 4,2 mkr avser vuxenutbildning och 1,1 mkr kostnader för praktiskt stöd för nyanlända. Ökningen inom vuxenutbildningen förklaras i huvudsak av att antalet studerande ökat. För tekniska nämndens skattefinansierade verksamheter ökar kostnaderna med 4,9 mkr. Ökningen är till stor del en följd av variationer i betalplaner för de stora avtalen, som en konsekvens av säsongsåterkommande utföranden som exempelvis sandsopning, vinter- och vårskötsel m.m. Inom affärsverksamheten minskar däremot kostnaderna med 2,0 mkr. För omvårdnadsnämnden ökar kostnaderna för köp av huvudverksamhet med 4,3 mkr. Fler köpta platser på 9

11 vård- och omsorgsboenden enligt Socialtjänstlagen (SoL) och högre kostnader för personlig assistans med extern utförare, korttidsvistelse samt turbundna resor ligger bakom ökningen. Däremot minskar kostnaderna för köp av huvudverksamhet inom socialnämndens verksamheter med 17,0 mkr, vilket huvudsakligen beror på ett minskat behov av boendeplatser för ensamkommande flyktingbarn. Kultur- och fritidsnämndens kostnader minskar med 1,2 mkr, vilket är en följd av det nya avtalet avseende baden och att fritidsklubbsverksamheten flyttats över till barn- och utbildningsnämnden. Kostnaderna för lokal- och markhyror ökar med 2,4 mkr (7,0 %). Av ökningen beror 1,5 mkr på kostnader för vakanta lägenheter knutna till etableringsuppdraget. Dessa kostnader kommer att återsökas från Migrationsverket. Kostnaderna för lämnade bidrag minskar med 0,4 mkr (1,2 %). Driftbidragen minskar sammantaget med 2,2 mkr. Det beror främst på ett lägre utfall för utbetalda bidrag avseende ökad bemanning inom äldreomsorgen. Däremot ökar bidrag till annat boende, särskilt bidrag och försörjningsstöd med sammanlagt 2,2 mkr. Övriga verksamhetskostnader är 6,1 mkr (5,3 %) högre än motsvarande period föregående år. Större ökningar avser bl.a. kostnader för fjärrvärme med 2,2 mkr, el 1,4 mkr och nyttjanderätter/licenser inom IT-området med 2,0 mkr. De ökade fjärrvärmekostnaderna beror främst på fler lokaler och att kostnaderna för uppvärmning av konstgräsplanerna ökat på grund av den kalla vintern. De högre kostnaderna för el är en följd av ökade priser och förbrukning av el. (mkr) 2017 Förändring Förändring % Personal 488,4 463,6 24,8 5,4 Lämnade bidrag 31,8 32,2-0,4-1,2 Köp av huvudverksamhet 544,2 526,5 17,6 3,4 Konsulttjänster/ inhyrd personal 14,6 22,6-8,0-35,3 Lokal- och markhyror 36,3 33,9 2,4 7,0 Övriga verksamhetskostnader 122,0 115,9 6,1 5,3 Totalt 1 237, ,7 42,6 3,6 Verksamhetens intäkter Verksamhetens externa intäkter Verksamhetens externa intäkter uppgår till 272,7 mkr. De minskar med 19,2 mkr (6,6 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Av avvikelsen förklaras 12,4 mkr av ett lägre utfall för erhållna bidrag. Orsaken till detta är att bidragen från Migrationsverket minskar med 18,1 mkr. Detta beror framför allt på att överenskommelsen med Migrationsverket om boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn har avslutats och att ersättningar baserade på återsökning av faktiska kostnader minskat. Även antalet ensamkommande barn har minskat. Övriga statsbidrag från Skolverket ökar däremot med 4,7 mkr. Ökningen är till stor del hänförlig till grundskolans verksamheter. Även driftbidragen från Arbetsförmedlingen ökar. Ökningen uppgår till 2,4 mkr. Övriga bidrag minskar sammantaget med 1,4 mkr. Taxor och avgifter minskar med 2,9 mkr (3,1 %), vilket huvudsakligen beror på utfallet för felparkeringsavgifter, som är 6,0 mkr lägre än föregående år. En bidragande orsak till detta är organisatoriska problem hos leverantören av parkeringsövervakning. Övriga parkeringsavgifter ökar däremot med 1,8 mkr. Hyror och arrenden minskar med 2,2 mkr (5,5 %). Avgifterna för upplåtelse av gatumark är 4,7 mkr lägre än motsvarande period föregående år. Detta beror på att etableringar som har behov av allmän platsmark minskat. Bostads- och lokalhyror ökar däremot med 2,5 mkr, som en följd av bl.a. uthyrning av fler lokaler. Intäkter från försäljning av verksamhet och försäljningsmedel minskar sammantaget med 1,7 mkr. (mkr) 2017 Förändring Förändring % Försäljningsmedel 7,5 10,2-2,7-26,9 Taxor och avgifter 90,7 93,6-2,9-3,1 Hyror och arrenden 37,6 39,8-2,2-5,5 Erhållna bidrag 105,9 118,2-12,4-10,5 Försäljning av verksamhet 31,1 30,1 1,0 3,3 Totalt 272,7 292,0-19,2-6,6 10

12 Nämndernas driftutfall Jämfört med periodens driftbudget (i princip 4/12 av årsbudgeten) redovisar nämndernas verksamheter ett nettounderskott på 0,2 mkr, vilket motsvarar 0,2 procent av den periodiserade nettobudgeten. Föregående år vid samma tidpunkt redovisades ett nettoöverskott på 22,3 mkr. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen visar ett överskott på 8,4 mkr jämfört med periodiserad budget (4,1 mkr år 2017). Avvikelsen består främst av lägre kostnader jämfört med periodiserad budget. Överskottet förklaras framför allt av att medelsreserven för stadens tillväxt och utbyggnad inte har tagits i anspråk. Revisionen visar ett underskott på 0,1 mkr jämfört med periodiserad budget (0,2 mkr år 2017). Avvikelsen beror på att revisionens verksamhet och kostnader fördelar sig ojämnt över året. Byggnadsnämnden redovisar ett överskott på 0,4 mkr jämfört med periodiserad budget (1,8 mkr år 2017). Både intäkterna och kostnaderna är lägre än periodiserad budget. De lägre intäkterna beror bl.a. på lägre avgifter på grund av färre större bygglov under perioden. De lägre kostnaderna beror främst på att personalkostnaderna har varit lägre än periodiserad budget, vilket bl.a. beror på vakanser. Tekniska nämnden redovisar ett underskott på 18,9 mkr jämfört med periodiserad budget (-5,6 mkr år 2017). Avvikelsen består av både lägre intäkter och högre kostnader jämfört med periodiserad budget. De lägre intäkterna avser bl.a. parkeringsintäkter. Att parkeringsintäkterna är lägre beror bl.a. på färre utfärdade parkeringsanmärkningar samt att boendeparkering ökat, vilket ger lägre intäkt än om motsvarande parkering betalats med parkeringsavgift. Dessutom har möjligheten att betala parkering via telefonapp medfört att betalning sker för faktisk tid och inte i förskott som det gamla betalsystemet krävde. Intäkterna för markupplåtelser, trafikanordningsplaner och schakttillstånd är också lägre än budget för perioden. Huvudsakligen beror detta på att det genomförs färre arbeten i stadsmiljön och att färre markupplåtelser beviljas under vintermånaderna. De högre kostnaderna beror bl.a. på att vintermånaderna innebär högre kostnader för uppvärmning, vinterunderhåll och elförbrukning inom fastighetsverksamheten samt kostnader för vinterväghållning och vårstädning inom stadsmiljöverksamheten. Affärsverksamheten redovisar ett underskott på 2,3 mkr (-2,6 mkr år 2017). Verksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna. Kultur- och fritidsnämnden visar ett underskott på 3,2 mkr jämfört med periodiserad budget (0,3 mkr år 2017). Avvikelsen består av lägre intäkter och högre kostnader jämfört med periodiserad budget. Orsaker till avvikelserna är bl.a. säsongsvariationer avseende hyresintäkter och högre kostnader i början av året för exempelvis uppvärmning av konstgräsplaner. Fritidsverksamheten genomför en omorganisation och anpassning av verksamheten pågår. Barn- och utbildningsnämnden visar ett överskott på 0,8 mkr jämfört med periodiserad budget (0,2 mkr år 2017). Avvikelsen består av både högre intäkter och högre kostnader jämfört med periodiserad budget. De högre intäkterna avser bl.a. ökade intäkter från Migrationsverket för asylsökande, högre interkommunala intäkter för elever från andra kommuner i Solnas skolor, högre intäkter för momskompensation samt ökade intäkter för förskole- och fritidshemsavgifter. De högre kostnaderna förklaras av fler elever i grundskolan och gymnasieskolan samt fler elever i grundsärskola än budgeterat. Kompetensnämnden visar ett överskott på 0,6 mkr jämfört med periodiserad budget (4,5 mkr år 2017). Avvikelsen består av både högre intäkter och högre kostnader. Överskottet beror till stor del på att nämndens kostnader inte uppkommer linjärt under året, exempelvis när det gäller sommarjobbsverksamheten. Vuxenutbildningen visar ett underskott som resultat av att antal studerande har ökat inom kommunal vuxenutbildning. De högre intäkterna avser bl.a. statsbidrag. Socialnämnden visar ett överskott på 4,1 mkr jämfört med periodiserad budget (8,8 mkr år 2017). Avvikelsen består av både högre intäkter och lägre kostnader jämfört med periodiserad budget. De högre intäkterna består främst av intäkter från Migrationsverket avseende mottagande av ensamkommande flyktingbarn. Migrationsverkets flytt från Solna till Sundbyberg i september kommer också innebära minskade intäkter, då Solna upphör att vara ankomstkommun. Kostnaderna för mottagandet av ensamkommande flyktingbarn har varit högre än budgeterat. Orsaken till detta är en ojämn kostnadsfördelning över året, då flera av de barn som staden tagit emot under tidigare år kommer uppnå vuxen ålder och kostnaderna kommer därmed minska. Övriga verksamheter har lägre kostnader jämfört med periodiserad budget. Familjerättsnämnden visar ett överskott på 0,1 mkr jämfört med periodiserad budget (-0,1 mkr år 2017). Omvårdnadsnämnden visar ett överskott på 8,9 mkr jämfört med periodiserad budget (6,9 mkr år 2017). Avvikelsen 11

13 består framför allt av högre intäkter än budget för perioden. De högre intäkterna jämfört med periodiserad budget avser främst intäkter avseende stimulansmedel för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Kostnadsökningar enligt avtal avseende indexuppräkningar har endast delvis belastat perioden. Verksamheter enligt Socialtjänstlagen (SoL) och övriga verksamheter visar överskott jämfört med periodiserad budget. Även verksamheter enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) visar överskott jämfört med budget för perioden. Miljö- och hälsoskyddsnämnden visar ett överskott på 1,0 mkr jämfört med periodiserad budget (1,2 mkr år 2017). Överskottet består både av högre intäkter och lägre kostnader jämfört med periodiserad budget. De högre intäkterna avser avgifter inom miljöskydd, hälsoskydd och livsmedelskontroll. De lägre kostnaderna avser främst lägre personalkostnader till följd av vakanser. Investeringar Nettoinvesteringarna exklusive exploateringsverksamheten uppgår till 38,6 mkr, vilket innebär att knappt 20 procent av helårsbudgeten förbrukats under perioden. Merparten av investeringsutgifterna, 34,6 mkr, avser projekt inom tekniska nämndens verksamhetsområde, inklusive affärsverksamheten. Av nämndens investeringar avser 32,9 mkr projekt inom fastighet, varav 27,4 mkr avser området "Hyresgästanpassning". Det enskilt största projektet avser färdigställandet av Parkskolan och Kulturskolan i f.d. Fridhemsskolan med ett utfall på 21,1 mkr. Andra större projekt avser upprustning och ombyggnation av köket på Skoga omvårdnadsboende 3,0 mkr samt infrastruktur och kommunikation 2,1 mkr. Utfallet inom område "Fastighet, myndighet och säkerhet" uppgår till 1,9 mkr och avser i huvudsak åtgärder på Råsundagården. Utfallet för övriga investeringsområden inom fastighet uppgår sammantaget till 3,6 mkr. Utfallet inom stadsmiljö uppgår till 1,6 mkr och avser ett flertal olika projekt. Utfallet består främst av utgifter för förstudier, projektering och upphandling av planerade projekt. De flesta projekten inom stadsmiljö genomförs senare under den snö- och isfria årstiden. Investeringsutgifterna inom affärsverksamheten uppgår till 0,1 mkr och avser projekt inom källsortering. Investeringarna inom kommunstyrelsen uppgår till 3,1 mkr, varav 2,7 mkr avser stadsövergripande ITinvesteringar och 0,4 mkr utgifter för färdigställande av tillfälliga bostäder. Investeringarna inom kultur- och fritidsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt omvårdnadsnämnden uppgår sammantaget till 0,9 mkr och avser i huvudsak inventarier m.m. Övriga nämnder har inte genomfört några investeringar under perioden. Exploatering Nettoinvesteringarna avseende exploateringsverksamheten uppgår till 24,9 mkr för perioden januari till april jämfört med 9,2 mkr samma period De större projekten avser projektering av Simhallen 6,5 mkr, Bagartorp 5,8 mkr, Solnavägen 3,4 mkr samt Startboxen 3,0 mkr. De förutbetalda intäkterna i form av gatukostnadsersättning redovisas som långfristig skuld. Gatukostnadsersättningen intäktsförs i takt med att färdigställda exploateringsprojekt skrivs av under året. Under perioden januari - april har ingen ytterligare gatukostnadsersättning inbetalats. Under perioden har inga aktiveringar av gatukostnadsersättningar skett. Årsprognos Övergripande om årsprognos Prognosen för årets resultat är positivt och uppgår till 284,0 mkr, vilket är en positiv avvikelse mot budget på 199,0 mkr. Prognosen för resultatet efter balanskravet och synnerliga skäl uppgår till 238,5 mkr, som är en positiv avvikelse mot budget på 153,5 mkr. Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15,0 mkr, visar på ett överskott på 21,2 mkr jämfört med budget. Årsprognosen visar på ett positivt överskott för skatteintäkter, generella bidrag och utjämning på 10,5 mkr och ett positivt överskott på finansnettot med 86,1 mkr. De jämförelsestörande intäkterna i form av försäljning av tomträtter och exploateringsmark beräknas uppgå till 31,5 mkr. Prognosen för kostnader som tidigare reserverats i eget kapital uppgår till 42,0 mkr. Prognosen för extraordinära intäkter uppgår till 87,5 mkr och avser bidrag för medfinansiering av tunnelbanan 12

14 gällande fastigheterna Nationalarenan (5,5 mkr) och Farao (82,0 mkr). Intäkterna förutsätter beslut i kommunfullmäktige gällande avtal samt detaljplan, vilka sedan vinner laga kraft. Årsprognos efter balanskravsjusteringar och synnerliga skäl Prognosen för årets balanskravsresultat inklusive de synnerliga skälen uppgår till 238,5 mkr, vilket innebär en positiv avvikelse mot budget på 153,5 mkr. Vid avstämning mot balanskravsresultatet efter synnerliga skäl beaktas inte heller kostnader som tidigare reserverats i eget kapital, realisationsvinster och orealiserade förändringar i värdepappersportföljen eller andra synnerliga skäl (åtagande att medfinansiera en tunnelbaneutbyggnad). Totalt uppgår prognosen för kostnader som tidigare reserverats i eget kapital till 42,0 mkr. Bidrag för att medfinansiera tunnelbaneutbyggnaden beräknas uppgå till 87,5 mkr. I reserverat eget kapital finns medel främst för att täcka framtida pensionskostnader samt beslutade strukturomvandlingsinsatser som på sikt leder till sänkt kostnadsnivå för staden samt övriga strukturella utvecklingsinsatser. Den andel av årliga pensionskostnader som enligt beslut i budgeten ska täckas av reserveringar i eget kapital är inte budgeterade utan redovisas tillsammans med stadens totala pensionskostnader att täckas av reserveringarna. Kostnader för strukturomvandling samt strukturella utvecklingsinsatser är inte budgeterade utan redovisas som jämförelsestörande kostnader att täckas av reserveringarna. Prognosen för kostnader som reserverats i eget kapital uppgår till 42,0 mkr, varav pensioner avser 20,0 mkr och jämförelsestörande kostnader 22,0 mkr. De jämförelsestörande kostnaderna består av strukturomvandling (20 mkr), strukturella utvecklingsinsatser (1,0 mkr) samt kostnader för stadens utveckling och utbyggnad (1,0 mkr). Skatteintäkter och utjämning Utfallet för skatteintäkter inklusive generella statsbidrag och utjämning beräknas bli 10,5 mkr högre än budget och uppgå till 3 012,3 mkr. Av avvikelsen beror 10,0 mkr på en höjning av prognosen för skatteintäkter som en följd av en mer positiv bedömning av skatteunderlagets utveckling. Intäkterna från generella statsbidrag beräknas bli 0,6 mkr högre och kostnaden för avgiften till LSS-utjämningen 0,1 mkr högre än budget. Av årsprognosen avser 3 720,5 mkr skatteintäkter och 708,2 mkr nettokostnader för generella statsbidrag och utjämning. Finansiella intäkter och kostnader Finansnettot beräknas uppgå till 103,3 mkr, vilket är 86,1 mkr bättre än budget. Prognosen bygger på att ett planerat fondbyte i den långsiktiga kapitalförvaltningen ger en realisationsvinst om cirka 80 mkr. Intäkterna prognostiseras till 136,3 mkr och kostnaderna prognostiseras till 33,0 mkr för helåret. Prognosen är osäker och beroende på utvecklingen av konsumentprisindex, marknadsutvecklingen för aktier och räntor under resten av året samt aktivitetsnivån hos stadens förvaltare. Värdepappersportföljens marknadsvärde har enligt samma princip som i tidigare delårsbokslut antagits vara densamma vid årsskiftet som per den 30 april. Prognosen för värderegleringen är därmed ingen resultatpåverkan under. Marknadsvärdet på den samlade kapitalförvaltningen överstiger per april det bokförda värdet med 163,5 mkr. Nämndernas driftprognos Nämndernas prognoser, inklusive kommunstyrelsens medelsreserv på 15,0 mkr, visar sammantaget ett överskott på 21,2 mkr jämfört med driftbudget. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen, barn- och utbildningsnämnden och omvårdnadsnämnden prognostiserar överskott, övriga nämnder har prognoser i nivå med budget. Kommunfullmäktige och kommunstyrelsen prognostiserar ett överskott på 15,0 mkr jämfört med budget. Överskottet beror på att medelsreserven för stadens tillväxt och utbyggnad om 15,0 mkr bedöms att inte tas i anspråk. Revisionen visar en prognos i nivå med budget. Byggnadsnämnden prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Tekniska nämnden prognostiserar ett helårsresultat i nivå med budget. Utvecklingen av parkeringsintäkter och kostnadskontroll av exempelvis drift, tillsyn och skötsel inom fastighetsverksamheten är viktiga uppföljningsområden under året. 13

15 Affärsverksamheten visar en prognos i nivå med budget. Det finns dock osäkerheter i prognosen och verksamhetens kostnader och intäkter behöver ses över och analyseras. Verksamhetens kostnader täcks av avgifter från brukarna. Kultur- och fritidsnämnden prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Inom fritidsverksamheten genomförs en omorganisation och anpassning av verksamheten pågår. Barn- och utbildningsnämnden prognostiserar ett överskott på 2,9 mkr, vilket motsvarar 0,2 procent av nettobudgeten. Prognosen är vid den här tiden på året osäker, eftersom höstens organisation på förskolor, grundskolor och gymnasiet ännu inte är klara samt att barn- och elevantalet kan förändras. Förskoleverksamheten prognostiserar överskott, vilket främst beror på färre antal barn än budgeterat. Grundskoleverksamheten prognostiserar underskott, vilket framför allt förklaras av ökade volymer inom grundskola och förskoleklass. Prognosen för gymnasieverksamheten visar totalt ett överskott och Solna gymnasium beräknas visa ett positivt resultat. Grundsärskolan prognostiserar underskott, vilket förklaras av fler elever än budgeterat. För gymnasiesärskolan är prognosen att elevantalet och kostnaderna motsvarar budget. Kompetensnämnden visar en prognos i nivå med budget. Socialnämnden prognostiserar ett helårsresultat som är i nivå med budget. Antalet anvisade barn till flyktingbarnenheten minskar och från september kommer Solna inte längre att vara ankomstkommun på grund av att Migrationsverket flyttar till Sundbyberg. Därför anpassas och omorganiseras verksamheten i syfte att anpassa kostnaderna till Migrationsverkets ersättningsnivåer. Sammantaget innebär detta att både intäkter och kostnader avseende ensamkommande flyktingbarn beräknas minska under året och innebära ett resultat i nivå med budget. Familjerättsnämnden prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Omvårdnadsnämnden prognostiserar totalt ett överskott på 3,3 mkr, vilket motsvarar 0,4 procent av nettobudgeten. För verksamheter enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) prognostiseras ett överskott på 6,5 mkr. Det prognostiserade överskottet beror på färre placeringar för daglig verksamhet och färre ärenden med korttidstillsyn än budgeterat. Gruppboendena i egen regi visar överskott jämfört med budget beroende på att det nya gruppboendet på Västra vägen som hade en planerad start november bedöms starta under våren Hyresintäkterna beräknas blir högre än budgeterat. Verksamheter enligt Socialtjänstlagen (SoL) och övrig verksamhet prognostiserar ett underskott på 2,9 mkr. Det prognostiserade underskottet beror på fler köpta vård- och omsorgsplatser än budgeterat. Miljö- och hälsoskyddsnämnden prognostiserar ett resultat i nivå med budget. Investeringsprognos Årsprognosen för nettoinvesteringarna, exklusive exploateringsverksamheten, är 196,5 mkr, vilket innebär ett utfall som är 0,5 mkr lägre än budget. Socialnämnden, familjerättsnämnden, byggnadsnämnden samt miljö- och hälsoskyddsnämnden planerar inte att genomföra några investeringar under året. Prognoserna för övriga nämnder är utfall i nivå med budget. Exploateringsprognos Årsprognosen för nettoinvesteringar avseende exploateringsverksamheten uppgår till 115,0 mkr. Utfallet till och med april är 24,9 mkr jämfört med 9,2 mkr samma period Utgifterna för Simhallen prognostiseras till 20,0 mkr, Startboxen 15,0 mkr och Solnavägen 15,0 mkr. Prognosen vad gäller inbetalade gatukostnadsersättningar för helåret uppgår till 20,0 mkr. 14

16 Ekonomi och noter Resultaträkning (mkr) Utfall jan-apr Utfall jan-apr 2017 Prognos helår Budget helår Verksamhetens intäkter Not 1 272,7 292, , ,7 Jämförelsestörande intäkter 21,5 31,5 Verksamhetens kostnader Not , , , ,5 Jämförelsestörande kostnader Not 3-9,1-12,4-22,0 Avskrivningar -45,8-36,6-142,0-139,2 Verksamhetens nettokostnader -998,0-951, , ,0 Skatteintäkter Not , , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning Not 5-235,7-210,5-708,2-708,7 Finansiella intäkter Not 6 39,4 40,8 136,3 51,1 Finansiella kostnader Not 7-11,4-6,7-33,0-33,9 Resultat före extraordinära poster 34,7 60,9 196,5 85,0 Extraordinära intäkter 87,5 Extraordinära kostnader Periodens resultat (förändring eget kapital) 34,7 60,9 284,0 85,0 Samtliga realisationsvinster Orealiserade förluster i värdepapper Återföring av orealiserade förluster i värdepapper Periodens resultat efter balanskravsjusteringar 34,7 60,9 284,0 85,0 Medel från pensionsreserv 6,7 4,9 20,0 Reserverat för omstrukturering, strukturella 9,1 5,4 22,0 utvecklingsinsatser (synnerliga skäl) Tunnelbaneåtagande (synnerliga skäl) -87,5 Periodens resultat efter balanskravsjusteringar och synnerliga skäl 50,5 71,2 238,5 85,0 Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. Kassaflödesanalys (mkr) Den löpande verksamheten Periodens resultat 34,7 60,9 Justering för gjorda avskrivningar/nedskrivningar 45,8 36,6 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster: Not 8 25,8 12,4 Medel från den löpande verksamheten före förändring av rörelsekapital 106,3 109,8 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 18,0-18,0 Ökning/minskning kortfristiga placeringar -33,3-30,6 Ökning/minskning kortfristiga skulder -81,1-12,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 9,9 48,8 Investeringsverksamheten Investering i Immateriella/materiella anläggningstillgångar -63,5-94,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Investering i finansiella anläggningstillgångar -0,5 Kassaflöde från investeringsverksamheten -64,0-94,1 Finansieringsverksamheten Ökning lång skuld förutbetald gatukostnadsersättning som regleras över flera år 56,8 9,0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 56,8 9,0 Förändring av likvida medel/periodens kassaflöde 2,7-36,3 Likvida medel vid årets början 615,2 551,3 Likvida medel vid periodens slut 617,9 514,9 Anmärkning: beloppen i tabellen är avrundade och summerar därför inte exakt. Utfall april Utfall april