SMITTSKYDD Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor
Smittskydd Gävleborg arbetar med att förebygga och minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar till och mellan människor. Verksamheten regleras i smittskyddslagen.
Mål med Smittskyddsarbetet i Sverige Smittskyddslagen gäller alla som vistas i Sverige Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling
Smittskyddslagen Smittskyddslagen beskriver hur sjukvården, samhället och individen ska bete sig för att minska risken för spridning av smittsamma sjukdomar Samhällets smittskydd skall med respekt för alla människors lika värde och enskildas integritet tillgodose befolkningsens behov av skydd mot spridning av smittsamma sjukdomar 1 kap. Smittskyddslagen
Smittskydd- Regleras av smittskyddslagen 2004:168 - Behålla osmittade osmittade Allmänfarliga- smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande eller ge långvarig sjukdom eller lidande får förhållningsregler av behandlande läkare Smittsamma sjukdomar- överföras till eller mellan människor utgör ett inte ringa hot Anmälningspliktiga Smittspårningspliktiga Samhällsfarliga (Ebola, Smittkoppor, SARS)
Vad gör Smittskydd?
Smittspårning Syfte med smittspårning är att ta reda på hur, när, var och på vilket sätt smitta skett till patient/index och vilka andra som kan ha blivit smittade samt om index smittat vidare. Genom smittspårning minimeras smittspridning i samhället och kontakten får chans till tidig upptäckt, behandling och mindre risk för följder av sjukdomen. När? Var? Hur? Åtgärder
Vaccination Masskydd Skydd för den enskilda individen Förhindra sjukdom ge immunitet ge lindrigare sjukdom Barnvaccinationsprogram Resevaccin Riskgrupper
Länkar till Smittskydd webbsida Smittskydd webbsida www.regiongavleborg.se/smittskydd A-Z Sjukdomsinformation http://www.regiongavleborg.se/a-o/smittskydd/a-y/ Tabell med anmälningspliktiga och allmänfarliga sjukdomar http://www.regiongavleborg.se/globalassets/landstinget_ao/smittskyddsenhet/anmalan/anmalningspliktiga_sjukdomar.pdf
Luftburen smitta Misstanke luftburen smitta finns!! Exempel: influensa, RS-virus, mässling, kikhosta Hur tänker ni? Hur går handläggningen till?
Tarmsmitta Patient som har problem med diarré/magen Hur tänker ni? Hur går handläggningen till?
Tarmsmittor Amöba vatten, livsmedel, utomlands Campylobacter- kyckling EHEC- nöt, får, opastöriserade mejeri, grönt Giardia vatten, livsmedel, utomlands Hepatit A och E, vatten och livsmedel Salmonella- inom djurvärden Shigella förorenat vatten o livsmedel. Människa enda reservoar Yersinia framförallt fläskkött
Handläggning av tarmsmittor Fråga patienten redan vid första kontakt: Har patienten varit utomlands? Vad arbetar de/ familjemedlemmar med? Riskyrke oförpackade livsmedel vård av spädbarn immunsupprimerade? Går någon i familjen på förskola? Fler sjuka i omgivningen? För specifika uppgifter se http://www.regiongavleborg.se/a-o/smittskydd/a-y/ leta upp smittskyddsblad för respektive sjukdom
Inhemsk tarmsmitta Misstänkta livsmedel eller vatten, egen brunn Restaurangbesök Djurkontakt/ lantbruk/gödsel Bad i sjö och hav Närstående varit utomlands
Blodburen smitta Hepatit B Hepatit C Hepatit D HIV
Resistenta bakterier bokstavsbakterier som orsakar problem i dag (oftast bärarskap) MRSA = Meticillin Resistent Staphylococcus Aureus (hud) ESBL = Extended Spectrum BetaLactamases (tarm) ESBLcarba VRE = Vancomycinresistenta enterococcer (tarm) PNSP = Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (droppsmitta)
Antibiotika viktigt i vården Medicinens mest prestigefyllda projekt går under om man använder för tungt artilleri Ex. Transplantationskirurgi Neonatalvård Ortopedkirurgi Intensivvård
Multiresistenta bakterier Snabb upptäckt Rätt handläggning Smittspårning Det finns många sorters resistenta bakterier De sprids på samma sätt och man insjuknar på samma sätt som av motsvarande icke-resistenta bakterier Sprider vi resistenta bakterier sprider vi även andra bakterier
Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier har konsekvenser för alla! Störst inverkan på människors hälsa är i fattigare länder eftersom spridning underlättas av bristande hygien, förorenat vatten, trångboddhet, inbördeskrig och koncentrationer av människor med nedsatt immunförsvar på grund av undernäring, HIV etc. Men få människor går genom livet utan att behöva antibiotika
Vad kan vi göra då? Minimera den onödiga användningen av antibiotika - Spara den till när det verkligen behövs Förbättra hygienen minskad smittspridning Tillsammans förstå problemet och söka nya lösningar - Antibiotika som läcker ut i naturen - Antibiotika till djur If we fail, the 70 years or so when we were lucky enough to have antibiotics will look like a golden age
Stort tack!