Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun



Relevanta dokument
Patientsäkerhetsberättelse för. Skolhälsovård. Kramfors Kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse för den medicinska delen inom elevhälsan

1(8) Kommunal hälso- och sjukvård. Styrdokument

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasiet Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Grundskolan Barn och ungdom Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för Folktandvården

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse för Älvsjö stadsdelsnämnd

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Patientsäkerhetsberättelse

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbetet för elevhälsans medicinska

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats i Skellefteå kommuns grundskolor

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Villa Agadir

Verksamhetsplan för skolhälsovården inom Kalmarsunds gymnasieförbund

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende vid Runby gruppbostad.

Patientsäkerhetsberättelse

Förordnande av verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. LEDNINGS- OCH YRKESANSVAR

Sammanfattningar av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS) som har relevans för utförare inom kommunal vård och omsorg om äldre

2014 års patientsäkerhetsberättelse för:

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (struktur)

En kort introduktion till kvalitetsledning. Björn-Erik Erlandsson SFMI

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Riktlinje för användning av medicintekniska produkter (MTP) i hälso- och sjukvården inom Klippans kommun

Tjänste- och servicekvalitet inom äldre- och handikappomsorgen

VÄLFÄRDSFÖRVALTNINGENS LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ENLIGT SOSFS 2011:9

Patientsäkerhetsberättelse. Ortopediska Huset

Arbets- och ansvarsbeskrivning för sjuksköterska/distriktssköterska i Kils kommun

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse CityAkuten i Praktikertjänst AB

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården i Vansbro kommun

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom verksamheterna flykting och HVB

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 Daglig Verksamhet Falkenberg Nytida AB

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Sunnangårdens Gruppbostad

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

Verksamhetschef: Annika Tumstedt Patientsäkerhetsberättelse för Kastanjens Äldreboende År 2015

Socialstyrelsens föreskrifter om bedömning av egenvård SOSFS 2009:6

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Grönskogens äldreboende

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Lenagårdens behandlingshem

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE. CityAkuten i Praktikertjänst AB. År 2013

Patientsäkerhets-berättelse för Solklart Vård i Bjuv. Avser Vårdenhet, BVC och BMM.

Patientsäkerhetsberättelse 2013 Åsengårdens vård och omsorgsboende

Information skolpliktsbevakning

Förstudie; Äldres läkemedelsanvändning vid kommunens särskilda boenden

Patientsäkerhetsberättelse

Läsåret VERKSAMHETSPLAN FÖR ELEVHÄLSANS MEDICINSKA INSATS. Elevhälsans medicinska enhet

FAGERSTA KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN. Ledningssystem för Systematiskt kvalitetsarbete

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kvalitetsberättelse för Lysekils kommun

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare gällande Fäladshöjden Lund

2014 års patientsäkerhetsberättelse för Kvarngården.

12 Riktlinjer om ansvarsförhållande medicintekniska produkter HSS140107

Patientsäkerhetsberättelse År 2013

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Vårdgivare boende Växjö LSS

Riktlinjer för medicintekniska produkter i elevhälsans medicinska insats, egenkontroll

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

2015 års patientsäkerhetsberättelse och plan för 2016 för Ullstämma servicehus och hemtjänst

Till stöd för ledning och personal inom Mölndals stads skolor Fastställd av skolförvaltningens chef

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Kungsgatan 12, Socialnämndens sammanträdesrum, kl 09:00-12:00

Kvalitets- och Patientsäkerhetsberättelse 2014 Aleris Omsorg


Vägledning Patientsäkerhetsberättelsen

Patientsäkerhetsberättelse för elevhälsans medicinska insats

ELEVHÄLSOPLAN UDDEVALLA GYMNASIESKOLA

SOSFS 2011:9 (M och S) Föreskrifter och allmänna råd. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Socialstyrelsens författningssamling

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Patientsäkerhetsberättelse S:t Eriks Ögonsjukhus. Stockholm 1/ Leif Tallstedt, chefläkare Eva Bjarman, kvalitetssamordnare

Hammarö kommun. Bilaga till Samgranskning äldreomsorg och läkemedel. Advisory Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 4

Tillsyn av vårdgivarens systematiska patientsäkerhetsarbete vid den allmänpsykiatüska slutenvården i Malmö.

Patientsäkerhetsberättelse. År Datum och ansvarig för innehållet

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Socialnämnden sammanträder torsdag den 28 maj 2009

Uppdragsbeskrivning - Anhörigstöd i stadsdel öster äldreomsorg Borås

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Patientsäkerhetsberättelse för Falkenbergs kommun 2012

Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Patientsäkerhetsberättelse för vårdgivare Evelid och Ingelshov År Inger Eriksson Sofie Eriksson Liselott Ruben Klasén Cecilia Rydén

Patientsäkerhetsberättelse för Stiftelsen Josephinahemmet

Patientsäkerhetsberättelse för Centrala elevhälsans medicinska insatser 2016

Rapport från kvalitetsuppföljning av Nytidas dagliga verksamhet Ullared

Patientsäkerhetsberättelse

Riktlinjer för elevhälsa i Norrköpings Skola

Patientsäkerhetsberättelse för medicinska insatser i elevhälsan. Gymnasieskolan Gymnasiet Gymnasie-och vuxenutbildningen Eslövs kommun

Patientsäkerhetsberättelse 2014 gällande hälso- och sjukvård Vingåkers kommun, Socialnämnden

Transkript:

Patientsäkerhetsberättelse för Skolhälsovården (SHV) Kramfors Kommun 2013 Datum och ansvarig för innehållet; 20140217 Christina Norlander Verksamhetschef SHV Kramfors Kommun Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Vårdgivare ska planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att kraven på god vård i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) upprätthålls. Vårdgivare ska ansvara för att det finns ett ledningssystem för verksamheten som ska användas för att systematiskt och fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet (SOSFS 2011:9). Skolhälsovårdens målsättning är; Alla elever ska ha tillgång till skolhälsovård på lika villkor och utifrån den enskildes behov. Skolhälsovården ska förebygga, upptäcka och arbeta för att förbättra fysisk och psykisk ohälsa hos varje elev samt ge individuellt stöd i skolsituationer till elever med funktionshinder och sjukdom. I måluppfyllelsen ingår att bedriva en god och säker vård där risker och händelser identifieras tidigt för att kunna förebyggas. Strategier för att uppnå dessa mål är Att förutsättningar för att följa nationella riktlinjer och socialstyrelsens rekommendationer finns. Att dessa kompletteras med lokalt utformade basprogram och rutiner samt med utbildning och kompetensutveckling i personalgruppen Att redovisade utvecklingsbehov kan åtgärdas. Att personella, materiella och strukturella resurser tillförs verksamheten i nödvändig omfattning. En kontinuerlig strävan efter samarbete med vårdnadshavare kring elevens hälsa utifrån ålder och mognad. Ansvar för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659,3 kap. 9 och SOSFS 2011:9, 7 kap. 2, p 1 BKU nämnden är vårdgivare för den hälso- och sjukvård som bedrivs av skolhälsovården i Kramfors Kommun och har därmed det yttersta ansvaret för densamma. Verksamhetschef har det samlade medicinska och administrativa ledningsansvaret för verksamheten. I detta ingår ansvar för avvikelsehantering och anmälan enligt lex Maria. Skolläkare är rådgivare i medicinska frågor och utfärdar generella medicinska direktiv. All legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal har ett eget yrkesansvar för att arbetet ska utföras i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet och skyldighet att bidra till att hög patientsäkerhet upprätthålls. Varje medarbetare ansvarar för att avvikelser och risker identifieras och rapporteras. 2

Rutiner för egenkontroll samt vilken egenkontroll som genomförts under året SOSFS 2011:9 5 kap. 2 Egenkontroll är en systematisk uppföljning och utvärdering av den egna verksamheten samt kontroll av de processer och rutiner som ingår i verksamhetens ledningssystem Avvikelser. Avvikelser skall rapporteras till verksamhetschef snarast vid avvikelser och/eller allvarlig händelse. Verksamhetschef gör en händelseanalys i samråd med skolläkare och skolhälsovårdsgrupp. Åtgärder vidtas för att förhindra ett upprepande. Återkoppling till den som rapporterat avvikelsen och övriga berörda sker därefter. Uppföljning och utvärdering i skolhälsovårdsgrupp. Dokumentation. Grundläggande för patientsäkerhet och kvalitet inom all hälso- och sjukvård, är dokumentation. Dokumentation i patientjournaler möjliggör även uppföljning och utvärdering. Under året har det databaserade journalsystemet blivit möjligt att använda för verksamheten och implementeringen pågår. Beroende på tekniska inkörningsproblem har systemet ej gått att använda till alla delar ännu men arbete för att förbättra detta pågår. Aktualisering av systemets användbarhet har hållits i samband med bl.a. utvecklingsdag för SHV gruppen. Arbete med rutin för systematisk journalgranskning pågår Verksamhetuppföljning. Varje enskild skolsköterska har rapporterat åtgärder utifrån basprogrammet enligt fastställda kvalitetsindikatorer i slutet av varje läsår. Rapporteringen sammanställs och delges vårdgivare och övrig skolverksamhet Strukturerade Hälsosamtal. Hälsosamtalens resultat ger goda möjligheter att påvisa förändringsbehov. Dessa avidentifierade resultat återkopplas årligen till vårdgivare samt till verksamheten på enskild skolnivå och på kommunnivå. Det ger möjlighet till uppföljning och utvärdering av elevernas rapporterade svar. Vaccinationstäckning. Inrapportering av vaccinationstäckningen till Smittskyddet samt inrapportering av vaccinationer till SVEVAC och till nationella vaccinationsregistret. Utvärdering. Utvärderings och uppföljningsdag hålls varje läsårsslut, reflexion med 3

utvärdering av årets aktivitet samt planering av kommande år. Måluppfyllelse. Måluppfyllelse av prioriterade kvalitetsmål analyseras och nya prioriterade kvalitetsmål formuleras vid läsårs slut. Rutinrevidering. Årlig revidering av kvalitetsdokument, rutiner och lokala instruktioner. Återkoppling till Vårdgivare och Verksamhet. Vårdgivare och övrig skolverksamhet informeras årligen om skolhälsovårdens verksamhet. Vilka åtgärder som genomförts för ökad patientsäkerhet SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 1-2 Regelbundna professionsmöten med information om nyheter, ny lagstiftning mm. som rör verksamheten. Regelbundna planerings/utvecklingsdagar med innehåll såsom genomgång av rutiner, ny kunskap, implementering av nya metoddokument, kollegial handledning eller handledning av skolläkare, undervisning och information. Inköp av flera nya kvalitetssäkrade kylskåp för läkemedelsförvaring Skolhälsovårdens personal deltar regelbundet i olika utbildningar, under året har man bl.a. deltagit i utbildningsdag med information från smittskyddet samt utbildning i ryggbedömningar, hälsoundersökning/vaccination av nyanlända elever. Ett utökat vaccinationsuppdrag gällande nyanlända elever, samt utökat registreringsuppdrag gällande vaccinationer av samtliga elever har ställt ökade krav på kunskap och planering. SHV gruppen har valt att internt organisera sig så att 5 skolsköterskor har utökat sitt ansvarsområde för att frigöra tid till den sjätte skolsköterskan som i huvudsak ansvarar för SHV-mottagandet av nyanlända elever. Detta för att skapa en tydlighet i kontakt med dessa elever och med andra interna och externa aktörer, samt för att skapa en kompetensbank i för verksamheten specifika frågor. Samverkan med landstinget och inom kommunen har utökats för att kunna möta skolhälsovårdsbehoven hos nyanlända/ asylsökande elever på bästa möjliga sätt. Ett särskilt forum för att hålla kollegial handledning har provats och ska utvecklas. Kontrollservice av medicinskteknisk utrustning 4

Rutiner för att identifiera risker i verksamheten SOSFS: 2011:9, 5 kap. 1 Riskanalyser är en viktig del av patientsäkerhetsarbete. Genom att arbeta proaktivt kan åtgärder vidtas innan tillbud eller negativa händelser inträffar. Skolsköterskor och skolläkare bedömer fortlöpande om det finns risk för att händelser skulle kunna inträffa som kan medföra brister i verksamhetens kvalitet. I Länets samverkansgrupper diskuteras kontinuerligt kvalitetsfrågor. Rutiner för händelseanalyser SFS 2010:659, 3 kap 3 Vid varje SHV-träff, aktualiseras frågan om avvikelser. Verksamhetschef, Skolläkare och Skolsköterskegrupp analyserar händelsen och vidtar åtgärder för att förhindra ett upprepande. Ansvarig för att detta genomförs är Verksamhetschef. Samverkan för att förebygga vårdskador SOSFS: 2011:9,4 kap. 6, Skolhälsovården samverkar med både interna och externa aktörer i olika former såsom; Andra yrkeskategorier som kuratorer, specialpedagoger och skolpsykolog i kommunens samlade elevhälsa samt i lokal och centrala elevhälsa. Skolpersonal och rektor i de lokala elevhälsogrupperna. Verksamhetschef och skolläkare ingår i ett länsövergripande nätverk med deltagare från Barnhälsovård och Skolhälsovård. Verksamhetschef ingår i ett länsövergripande nätverk med verksamhetschefer och medicinskt ledningsansvariga skolsköterskor från länets kommuner. Samarbete pågår kontinuerligt med landstinget med de strukturerade hälsosamtalen, och dess sammanställningar. Samverkan med landstinget och andra aktörer inom kommunen för att möta skolhälsovårdsbehoven hos nyanlända/asylsökande elever på bästa möjligasätt. Samverkan med landstinget för kalibrering och sterilisering av utrustning. Samverkan i kommunens integrationsnätverk Aktualisering av remisshanteringsrutin pågår 5

Hälso- och sjukvårdspersonalens rapporteringsskyldighet/klagomål och synpunkter SFS 2010:659, 6 kap. 4 och SOSFS 2011:9, 5 kap. 3 Skolsköterska och skolläkare avvikelserapporterar till kvalitetsråd som består av skolhälsovårdsgrupp. Därefter utreds, sammanställs, analyseras och återkopplas dessa enligt gängse rutin. Ansvarig för avvikelsehantering är verksamhetschef. Vid en avvikelse som leder till en Lex Maria anmälan informeras även BKU-nämndens ordförande. Under 2013 har 6 avvikelser rapporterats och hanterats. Verksamhetschef tar emot och utreder klagomål och synpunkter rörande verksamheten. I medicinska frågor har skolläkare en rådgivande och stödjande funktion. Sammanställning och analys SOSFS 2011:9, 5 kap. 6 Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter ska sammanställas och analyseras för att möjliggöra identifiering av mönster eller trender som indikerar brister i verksamhetens kvalitet. Samverkan med patienter och närstående SFS 2010:659 3 kap. 4 Skolhälsovården strävar kontinuerligt efter samarbete med vårdnadshavare kring elevens hälsa utifrån ålder och mognad. Alla elever som börjar FSKklass inbjuds till ett inskrivningssamtal i skolhälsovården tillsammans med vårdnadshavare, vid detta samtal informeras om skolhälsovårdens verksamhet. Information till vårdnadshavare sker också via klassbrev, särskilda utskick hemsida etc. SHV deltar också i föräldramöten och i enskilda samtal med vårdnadshavare/elev etc. Information till och dialog med elever enskilt och klassvis sker kontinuerligt. Strukturerade hälsosamtal erbjuds i FSK klass, Åk 4, Åk 7 samt i Gymnasiet Åk 1. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Läsåret 12-13 var vaccinationstäckningen för Åk 6 i Kramfors Kommun enligt smittskyddets (SMI) s statistik cirka 97% och ligger i och med detta ngt högre än i länet. I samråd med länets övriga kommuner inleddes skolvaccineringen med vaccin mot HPV-virus under höstterminen 2012 och vid läsårets slut konstaterades att länets täckning med skolvaccinering av HPV var näst högst i riket (enligt statistik från SMI). Den lagstadgade delen av basprogrammet kunde erbjudas och genomföras till 100%. 6

7