Utlåtande 1 (5) UTLÅTANDE OM REGERINGENS LINJEDRAGNINGAR SOM UNDERLAG FÖR INDEL- NINGEN FÖR SJÄLVSTYRANDE OMRÅDEN SAMT SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSRE- FORMENS STEGMÄRKEN Stadsutvecklingsnämndens och byggnads- och miljönämndens utlåtande I Borgå har man målmedvetet integrerat markpolitik, planläggning, kommunteknik, byggnadstillsyn, miljövård och näringspolitik till en del av den process som producerar en konkurrenskraftig, trivsam och trygg stadsmiljö. Resurserna har kunnat effektiviseras då man fungerar tillsammans och inte var och en i sin egen silo. Att lösgöra de funktioner från denna helhet som nämns i miljöministeriets promemoria, är inte ändamålsenligt. Byggnadstillsynens verksamhet har under de senaste åren
Utlåtande 2 (5) utvecklats i en riktning där byggnadstillsynen i ett tidigt skede är med i många av stadsutvecklingens processer. Av dessa kunde nämnas den proaktiva kvalitetsstyrningen som hänger nära ihop med tidtabellen för tomtöverlåtelserna. Med den proaktiva kvalitetsstyrningen kan man påverka husbyggarnas planer och säkerställa att de har all den kunskap som krävs och att de kan bygga hus som underskrider normerna för utsläpp och energieffektivitet. I detta nu handleder byggnadstillsynen och ger råd redan i ansökningsskedet gällande tomtöverlåtelserna. Likaså inleds samarbetet med planläggningen redan i ett tidigt skede av planläggningsprojekten. Byggnadstillsynen är det gränssnitt vid vilket hela stadsutvecklingens produkt tomt övergår i kundens besittning och där också merparten av feedbacken mottas. Byggnadstillsynen möter verkställigheten av stadsplanerna i praktiken och kan ge feedback på god praxis samt sådant som kan förbättras. Ifall byggnadstillsynen avskiljs från stadsutvecklingens övriga organisation blir verksamheten med nödvändighet mera myndighetsbetonad. Då upphör samarbetsformer som nu utvecklats, verksamheten delar på sig och nyttan av hela den kvalitetsstyrning av byggandet som uppnåtts via samarbete uteblir. Ur kommuninvånarens synvinkel kan inte byggnadstillsynens förflyttning allt längre bort och kvalitetsstyrningens upphörande anses positivt. Ofta framskrider större projekt i nära samarbete med byggnadstillsynen, planläggningen och tomtförsäljningen. Denna typ av samverkan, som försnabbar projekten märkbart, är inte möjlig om byggnadstillsynen sköts på hela Nylands nivå. Miljövårdens nuvarande roll och position som en del av stadsutvecklingsprocessen konstruerades som resultat av långsiktigt samarbete efter att lagen om förvaltning av miljövården
Utlåtande 3 (5) trädde ikraft 1986. Om miljövården överförs till självstyrelseområdet skulle kommunens eget miljövårdsarbete bli helt beroende av den organisation som blir kvar. Det arbete som stadsutvecklingen gör i samarbete med resultatenheterna skulle bli ett distanssamarbete och en övervakningsrelation. Detta skulle försämra bl.a. planläggningens smidighet. Motarbetandet av klimatförändringen är organiserat på kommunnivå. Ett framgångsrikt arbete för att förhindra klimatförändringen förutsätter ett övergripande ansvarsfullt samarbete. Att avskaffa miljövården, miljöhälsovården och byggnadstillsynen skulle hota fortsättningen för den verksamhet som kommit väl igång i kommunerna. Miljövårdens reaktionsberedskap till miljöskador, industrins störningssituationer samt övervakningsbehov skulle försvagas då avståndet ökar och organisationerna avskiljs från varandra. Övervakningens trovärdighet är beroende av dess reaktionsförmåga. Att förena kommunernas miljövårdsenheter till större helheter är funktionellt sett och resursmässigt ett tänkbart alternativ för att stöda de små kommunernas svaga resurser inom miljövården. I Borgå har naturskolverksamheten funnit en lätt och kostnadseffektiv verksamhetsmodell. Motsvarande verksamhet skulle knappast lyckas på landskapsnivå. Ur invånarens synvinkel bör möjligheterna att delta i ordnandet av servicen och påverkningsmöjligheterna i beslutsprocesserna hållas så nära invånaren som möjligt. Kommunens uppgifter är sålunda inte ändamålsenligt att överföra till självstyrelseområdena och föra beslutsfattandet längre bort från kommuninvånarna. Att främja hälsa och välmående är kommunens basuppgift. Det betyder att planmässigt påverka förutsättningarna för
Utlåtande 4 (5) hälsa och välmående, såsom levnadsvanor, hantering av livssituationen, levnadsomständigheter, livsmiljön samt servicens tillgänglighet och funktion. Reformen får inte hota det mångsidiga samarbete och samverkan som med framgång gjorts t.ex. i att utveckla förorter och förhindra olikvärdighet. Arbetet kräver lokal sakkännedom där invånarna och olika aktörer tillsammans skapar ramar för en positiv utveckling. Ett centralt mål i markanvändnings- och byggnadslagen var att beslutsfattandet och påverkningsmöjligheterna hålls på lokal nivå, där var invånarna och miljön finns. Under senare år har man särskilt satsat på möjligheter till deltagande och växelverkan i beslutsfattandet. Borgå stad har dessutom utvecklat samarbetet mellan alla som deltar i planeringen av miljön, övervakningen och styrningen av byggandet. Därför bör markanvändningen, planläggningen, byggnadstillsynen och miljöhälsovården hållas kvar på kommunal nivå. Förvaltningens nivåer och strukturer borde förenklas och integreras till en bättre fungerande helhet och inte skapa nya förvaltningsnivåer och isolera funktionerna till egna silon. Om markanvändningsuppgifter överförs på självstyrelseområdena, bör inte kommunernas nuvarande välutvecklade funktioner hindras eller försvåras. Kommunerna bör absolut ha kvar de uppgifter inom markplanering och byggande som man redan nu bevisligen kan påverka klimatförändring med (jfr klimatavtalet i Paris). Denna uppgiftskedja består av samarbetet mellan parter med ansvar för markanskaffning, planläggning, kommuntekniskt byggande samt byggnadstillsyn och aktörer inom energihushållningen. Utöver att man med nära samarbete tryggar invånarna en trivsam, trygg och med tanke på kommunens kostnader en ekonomisk boendemiljö, är samarbetet också en förutsättning för att kunna bygga energieffektiva och koldioxidneutrala områden.
Utlåtande 5 (5) Regeringens linjedragningar för grunderna för självstyrande områden och social- och hälsovårdsreformens stegmärken innehåller drag som är tvivelaktiga ur Borgås synvinkel. Staden har i sin verksamhet målmedvetet utvecklat funktionssätt och yrkeskompetens så att man beaktar ortens rika kulturtradition, t.ex. Gamla stan och Empirestaden, de bebyggda byarna på landsbygden, den mångsidiga naturen såsom skärgården och den övriga naturen, krävande arbetsplatsområden i Sköldvik och trivsamma bostadsområden. Förortsförnyelsen har gjorts i brett samarbete med alla stadens förvaltningar. Borgå är föregångare i energieffektiv planläggning och har profilerat sig som en stad med koldioxidneutralt boende. Förutom samarbete har man lärt sig att göra saker tillsammans. Hur skall man kunna fortsätta utveckla staden utgående från invånaren och erbjuda service för lokala behov eller skapa förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv om beslutsfattandet återgår till tsartiden, långt från invånarna och utan lokalkännedom. Tvåspråkigheten är också en styrka som är hotad om servicen definieras från utsidan. Hotet är också att beredningen av ärenden återgår till en silomodell och en stel tjänstemannakultur som minskar medborgarnas förtroende både för administrationen och beslutsfattandet. Borgå Fredrick von Schoultz biträdande stadsdirektör