INSTALLATIONSTEKNIK VVS
|
|
- Ola Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 INSTALLATIONSTEKNIK VVS Ämnet installationsteknik VVS behandlar uppbyggnad och funktion av system och installationer inom VVS-området. Det behandlar också hur dessa utformas för att ge ett tillfredsställande termiskt klimat och en god inomhuskomfort, så att byggnaders funktionsduglighet uppfylls. Ämnet behandlar också konstruktion och byggnation av hållbara och energieffektiva system och installationer. Ämnet installationsteknik VVS får bara anordnas av skolor som av Skolverket har beviljats försöksverksamhet med ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om värme-, ventilations-, komfortkyl- och sanitetstekniska system och installationer. Den ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur dessa konstrueras i enlighet med de funktionskrav som ställs av beställare och även utifrån de myndighetskrav som ska uppfyllas. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur delsystem och hela system fungerar var för sig, men även i samverkan med varandra. Den ska vidare ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om hur VVS-systems konstruktion påverkas av inre och yttre faktorer såsom tryck, temperatur, förläggningssätt och medier. Undervisningen ska även leda till att eleverna utvecklar kunskaper om de krav som ställs på installationen utifrån dess påverkan på miljö, hälsa och hygien. Dessutom ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om gällande bygglagstiftning, standarder och normer inom teknikområdet samt att utveckla förmåga att framställa och använda ritningar, instruktioner och arbetsbeskrivningar. Den ska även leda till att eleverna utvecklar kunskaper om lämpliga materialval i fråga om rör, kanaler, apparater och komponenter, vilka uppfyller funktions- och byggnadstekniska krav. Undervisningen i ämnet ska även leda till att eleven utvecklar förståelse av olika sammanfogningstekniker och lämpliga kvalitetsnivåer vid val av permanenta och demonterbara fogar samt vid val av förband för rör, kanaler, apparater och komponenter. I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att planera, organisera och effektivisera produktframställningen. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla kunskaper om vilka verktyg, maskiner och arbetsmetoder som krävs för att en god arbetsmiljö ska uppfyllas. I undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla förståelse av den estetiska utformningens betydelse för den efterfrågade kvaliteten. Dessutom ska eleverna i undervisningen ges möjlighet att diskutera yrkesetiska frågor. Genom ett problemlösande arbetssätt och laborativa övningar i undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla förmåga att arbeta ansvarsfullt både individuellt och i samarbete med andra. Undervisningen ska även utveckla elevernas kunskaper om betydelsen av samordning med närliggande yrkesgrupper. Den ska också innehålla praktiska uppgifter som är 1
2 konstruerade så att de återspeglar och förbereder för situationer som eleverna kommer att möta i verkliga arbetssituationer. Undervisningen i ämnet installationsteknik VVS ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1. Kunskaper om VVS-systems funktioner och utformning samt om de miljökrav som gäller för detta. 2. Kunskaper om tekniska sammanhang som påverkar inomhusklimat och hälso- och hygienförhållanden. 3. Kunskaper om arbetsmetoder, material och medier som förekommer i system och installationer. 4. Förmåga att planera VVS-installationer och att framställa ritningar och arbetsbeskrivningar. 5. Kunskaper om beräkningar för utformning av tekniska system. 6. Kunskaper om bygglagstiftning, standarder och installationsregler. 7. Kunskaper om arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. 8. Förmåga att driftsätta, kontrollera och dokumentera arbetet. 9. Förmåga att i tal och skrift kommunicera och informera människor i olika målgrupper. Kurser i ämnet Sanitet och tappvatten, 50 poäng. Ventilation och komfortkyla, 150 poäng. Värme- och kylsystem, 200 poäng. 2
3 Sanitet och tappvatten, 50 poäng Kurskod: INTSAN0 Kursen sanitet och tappvatten omfattar punkterna 1 9 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Uppbyggnad och funktion av tappvattensystem från förbindelsepunkt till förbrukningsenhet. Uppbyggnad och funktion av avloppssystem från avloppsenhet till förbindelsepunkt. Styr- och reglertekniska utrustningar och deras grundläggande funktioner inom det tekniska området. Medier i VVS-system och deras påverkan på människor och miljö. Material inom teknikområdet. Egenskaper hos material som skyddar mot inre och yttre korrosion samt uppfyller krav på hygien och hälsa. Framställande av ritningar och arbetsbeskrivningar enligt redovisningsstandarder. Tillverkares och leverantörers monteringsanvisningar vid framtagandet av arbetsbeskrivningar. Dimensionering av tappvattenflöden och omhändertagande av spillvattenflöden. Bygglagstiftning, standarder och installationsregler inom VVS-installationer för att uppfylla samhällets krav på energihushållning, hälsa och säkerhet. Arbetsmiljöregler inom teknikområdet till skydd för egen och andras säkerhet. Driftsättning, kontroll och dokumentation enligt kvalitetsstyrningssystem och arbetsbeskrivningar. Information till beställare och brukare. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt tappvatten- och avloppssystems funktioner, hur dessa utformas och vilka miljö- och hälsokrav som gäller för dem. I beskrivningarna redogör eleven översiktligt för installationernas uppbyggnad inom varje enskilt tekniskt område samt hur dessa samverkar som en helhet. Dessutom redogör eleven översiktligt för hur produktions-, distributions- och förbrukningsenheter utformas så att hygienkrav uppfylls och olägenheter för människors hälsa undviks. Eleven redogör översiktligt för de olika mediernas påverkan på material i installationerna samt beskriver översiktligt hur utsläpp påverkar miljön. Eleven planerar och framställer med viss säkerhet ritningar och arbetsbeskrivningar. I arbetet tillämpar eleven gällande standard för redovisning. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. I sitt arbete använder eleven med viss säkerhet relevanta teorier och tekniska hjälpmedel för att utföra beräkningar. Eleven använder med viss säkerhet regelverk, fakta och leverantörers uppgifter för att verifiera de tekniska installationernas utformning. Eleven driftsätter system i samråd med handledare samt utför i samråd med handledare kontroller under genomförandet av arbetsuppgiften. Dessutom löser eleven med viss säkerhet problem som uppkommer. Eleven värderar med enkla omdömen sitt resultat. 3
4 Eleven gör en enkel bedömning av arbetsmiljön och åtgärdar eventuella avvikelser med tillfredsställande resultat. Eleven kommunicerar i tal och skrift. I kommunikationen använder eleven med viss säkerhet ett yrkesspråk som är anpassat efter målgruppen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt tappvatten- och avloppssystems funktioner, hur dessa utformas och vilka miljö- och hälsokrav som gäller för dem. I beskrivningarna redogör eleven utförligt för installationernas uppbyggnad inom varje enskilt tekniskt område samt hur dessa samverkar som en helhet. Dessutom redogör eleven utförligt för hur produktions-, distributions- och förbrukningsenheter utformas så att hygienkrav uppfylls och olägenheter för människors hälsa undviks. Eleven redogör utförligt för de olika mediernas påverkan på material i installationerna samt beskriver utförligt hur utsläpp påverkar miljön. Eleven planerar och framställer med viss säkerhet ritningar och arbetsbeskrivningar. I arbetet tillämpar eleven gällande standard för redovisning. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. I sitt arbete använder eleven med viss säkerhet relevanta teorier och tekniska hjälpmedel för att utföra beräkningar. Eleven använder med viss säkerhet regelverk, fakta och leverantörers uppgifter för att verifiera de tekniska installationernas utformning. Eleven driftsätter system efter samråd med handledare samt utför efter samråd med handledare kontroller under genomförandet av arbetsuppgiften. Dessutom löser eleven med viss säkerhet problem som uppkommer. Eleven värderar med nyanserade omdömen sitt resultat. Eleven gör en välgrundad bedömning av arbetsmiljön och åtgärdar eventuella avvikelser med tillfredsställande resultat. Eleven kommunicerar i tal och skrift. I kommunikationen använder eleven med viss säkerhet ett yrkesspråk som är anpassat efter målgruppen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat tappvatten- och avloppssystems funktioner, hur dessa utformas och vilka miljö- och hälsokrav som gäller för dem. I beskrivningarna redogör 4
5 eleven utförligt och nyanserat för installationernas uppbyggnad inom varje enskilt tekniskt område samt hur dessa samverkar som en helhet. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för hur produktions-, distributions- och förbrukningsenheter utformas så att hygienkrav uppfylls och olägenheter för människors hälsa undviks. Eleven redogör utförligt och nyanserat för de olika mediernas påverkan på material i installationerna samt beskriver utförligt och nyanserat hur utsläpp påverkar miljön. Eleven planerar och framställer med säkerhet ritningar och arbetsbeskrivningar. I arbetet tillämpar eleven gällande standard för redovisning. Resultatet av arbetet är gott. I sitt arbete använder eleven med säkerhet relevanta teorier och tekniska hjälpmedel för att utföra beräkningar. Eleven använder med säkerhet regelverk, fakta och leverantörers uppgifter för att verifiera de tekniska installationernas utformning. Eleven driftsätter system efter samråd med handledare samt utför efter samråd med handledare kontroller under genomförandet av arbetsuppgiften. Dessutom löser eleven med säkerhet problem som uppkommer. Eleven värderar med nyanserade omdömen sitt resultat och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven gör en välgrundad och nyanserad bedömning av arbetsmiljön och åtgärdar eventuella avvikelser med gott resultat. Eleven kommunicerar i tal och skrift. I kommunikationen använder eleven med säkerhet ett yrkesspråk som är anpassat efter målgruppen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 5
6 Ventilation och komfortkyla, 150 poäng Kurskod: INTVET0 Kursen ventilation och komfortkyla omfattar punkterna 1 9 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Tekniska systemlösningar för ventilation av byggnader. Principer för vätske- och luftburna komfortkylsystems uppbyggnad och funktioner. Ventilationsanläggningars uppbyggnad och funktion med delsystem och sammansatta system i samverkan. Apparater, don och komponenter för luftbehandlingssystem och kylning av rum och lokaler, hur de fungerar och sammankopplas med kanal- och rörsystem. Utformning av luftbehandlingssystem för att uppnå tillfredsställande inomhusklimat. Påverkan på människor vid vistelsezoner i bostäder och arbetsplatser vid val av luftföring. Material i rör, luftkanaler, apparater och komponenter för distribution av medier i luftbehandlings- och komfortkylsystem. Teknisk isolering, isoleringsmaterial och typer av ytbeklädnad för att uppfylla funktionskrav och energihushållningskrav samt till skydd mot fuktflöden. Framställande av ritningar och arbetsbeskrivningar enligt redovisningsstandarder. Metoder för och tillämpning av värme- och kyleffekt samt energiberäkningar. Metoder för beräkning av luftflöden och lufthastigheter i rum för att uppfylla ett tillfredsställande inomhusklimat enligt standarder och normer. Dimensionering av rör, apparater och komponenter inom teknikområdet. Bygglagstiftning, standarder och installationsregler inom det tekniska området för att uppfylla samhällets krav på energihushållning, hälsa och säkerhet. Arbetsmiljöregler inom teknikområdet till skydd för egen och andras säkerhet. Driftsättning, kontroll och dokumentation enligt kvalitetsstyrningssystem och arbetsbeskrivning samt för information till beställare och brukare. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt grundläggande systemlösningar för ventilationsprinciper i byggnader. Dessutom beskriver eleven översiktligt ventilationsanläggningens funktioner, hur de utformas och vilka miljö- och hälsokrav som gäller för dem. Eleven beskriver även översiktligt hur komfortkyla produceras och tillförs enskilda rum men även hela byggnader. Eleven beskriver översiktligt hur luftbehandlings- och komfortkylsystemen utformas samt kraven för ett tillfredsställande inomhusklimat. I beskrivningarna redogör eleven översiktligt för installationernas uppbyggnad inom varje enskilt tekniskt område samt hur dessa samverkar som en helhet. Eleven redogör även översiktligt för hur produktions-, distributions- och förbrukningsenheter utformas och för hur säkerheten vid drift uppnås samt för hur hygieniska olägenheter för 6
7 människor undviks. Dessutom redogör eleven översiktligt för olika mediers påverkan på material i installationerna samt beskriver översiktligt hur utsläpp påverkar miljön. Eleven planerar och framställer med viss säkerhet ritningar och arbetsbeskrivningar. I arbetet tillämpar eleven gällande standard för redovisning. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. I sitt arbete använder eleven med viss säkerhet relevanta teorier och tekniska hjälpmedel för att utföra beräkningar. Eleven använder med viss säkerhet regelverk, fakta och leverantörers uppgifter för att verifiera de tekniska installationernas utformning. Eleven driftsätter system i samråd med handledare samt utför i samråd med handledare kontroller under genomförandet av arbetsuppgiften. Dessutom löser eleven med viss säkerhet problem som uppkommer. Eleven värderar med enkla omdömen sitt resultat. Eleven gör en enkel bedömning av arbetsmiljön och åtgärdar eventuella avvikelser med tillfredsställande resultat. Eleven kommunicerar i tal och skrift. I kommunikationen använder eleven med viss säkerhet ett yrkesspråk som är anpassat efter målgruppen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt grundläggande systemlösningar för ventilationsprinciper i byggnader. Dessutom beskriver eleven utförligt ventilationsanläggningens funktioner, hur de utformas och vilka miljö- och hälsokrav som gäller för dem. Eleven beskriver även utförligt hur komfortkyla produceras och tillförs enskilda rum men även hela byggnader. Eleven beskriver utförligt hur luftbehandlings- och komfortkylsystemen utformas samt kraven för ett tillfredsställande inomhusklimat. I beskrivningarna redogör eleven utförligt för installationernas uppbyggnad inom varje enskilt tekniskt område samt hur dessa samverkar som en helhet. Eleven redogör även utförligt för hur produktions-, distributions- och förbrukningsenheter utformas och för hur säkerheten vid drift uppnås samt för hur hygieniska olägenheter för människor undviks. Dessutom redogör eleven utförligt för olika mediers påverkan på material i installationerna samt beskriver utförligt hur utsläpp påverkar miljön. Eleven planerar och framställer med viss säkerhet ritningar och arbetsbeskrivningar. I arbetet tillämpar eleven gällande standard för redovisning. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. I sitt arbete använder eleven med viss säkerhet relevanta teorier och tekniska hjälpmedel för att utföra beräkningar. Eleven använder med viss säkerhet regelverk, fakta och leverantörers uppgifter för att verifiera de tekniska installationernas utformning. Eleven driftsätter system efter samråd med handledare samt utför efter samråd med handledare kontroller under genomförandet av arbetsuppgiften. Dessutom löser eleven med 7
8 viss säkerhet problem som uppkommer. Eleven värderar med nyanserade omdömen sitt resultat. Eleven gör en välgrundad bedömning av arbetsmiljön och åtgärdar eventuella avvikelser med tillfredsställande resultat. Eleven kommunicerar i tal och skrift. I kommunikationen använder eleven med viss säkerhet ett yrkesspråk som är anpassat efter målgruppen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat grundläggande systemlösningar för ventilationsprinciper i byggnader. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat ventilationsanläggningens funktioner, hur de utformas och vilka miljö- och hälsokrav som gäller för dem. Eleven beskriver även utförligt och nyanserat hur komfortkyla produceras och tillförs enskilda rum men även hela byggnader. Eleven beskriver utförligt och nyanserat hur luftbehandlings- och komfortkylsystemen utformas samt kraven för ett tillfredsställande inomhusklimat. I beskrivningarna redogör eleven utförligt och nyanserat för installationernas uppbyggnad inom varje enskilt tekniskt område samt hur dessa samverkar som en helhet. Eleven redogör även utförligt och nyanserat för hur produktions-, distributions- och förbrukningsenheter utformas och för hur säkerheten vid drift uppnås samt för hur hygieniska olägenheter för människor undviks. Dessutom redogör eleven utförligt och nyanserat för olika mediers påverkan på material i installationerna samt beskriver utförligt och nyanserat hur utsläpp påverkar miljön. Eleven planerar och framställer med säkerhet ritningar och arbetsbeskrivningar. I arbetet tillämpar eleven gällande standard för redovisning. Resultatet av arbetet är gott. I sitt arbete använder eleven med säkerhet relevanta teorier och tekniska hjälpmedel för att utföra beräkningar. Eleven använder med säkerhet regelverk, fakta och leverantörers uppgifter för att verifiera de tekniska installationernas utformning. Eleven driftsätter system efter samråd med handledare samt utför efter samråd med handledare kontroller under genomförandet av arbetsuppgiften. Dessutom löser eleven med säkerhet problem som uppkommer. Eleven värderar med nyanserade omdömen sitt resultat och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven gör en välgrundad och nyanserad bedömning av arbetsmiljön och åtgärdar eventuella avvikelser med gott resultat. Eleven kommunicerar i tal och skrift. I kommunikationen använder eleven med säkerhet ett yrkesspråk som är anpassat efter målgruppen. 8
9 När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 9
10 Värme- och kylsystem, 200 poäng Kurskod: INTVÄR0 Kursen värme- och kylsystem omfattar punkterna 1 9 under rubriken Ämnets syfte. Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Värmesystemens uppbyggnad och funktion med delsystem och hela sammansatta system. Konventionella och alternativa energikällor, deras användbarhet och påverkan på miljön samt behovet för byggnaden. Kylsystemens uppbyggnad och funktion, med avseende på indirekta och direkta system. Kylprocessens huvudkomponenter och funktion och hur förångning och kondensation fungerar inom kyltekniken. Apparater för värme- och kylproduktion, hur de är uppbyggda och fungerar med avseende på bränsle, drivenergi och säkerhet. Apparater och komponenter för värmeförbrukning och kylning, hur de fungerar och sammankopplas med rörsystem. Funktioner som ställer krav på utformning och uppbyggnad av tekniska installationer inom teknikområdet för ett tillfredsställande termiskt klimat för människor och för byggnaders livslängd. Material i rör, apparater och komponenter för distribution av värme och kyla. Teknisk isolering, isoleringsmaterial och typer av ytbeklädnad för att uppfylla funktionskrav och energihushållningskrav. Medier i VVS- och kylsystem och deras användningsområden, driftegenskaper samt påverkan på människor och miljö. Framställande av ritningar och arbetsbeskrivningar enligt redovisningsstandarder. Metoder för och tillämpning av värme- och kyleffekt samt energiberäkningar. Dimensionering av rör, apparater och komponenter inom teknikområdet. Bygglagstiftning, standarder och installationsregler inom det tekniska området för att uppfylla samhällets krav på energihushållning, hälsa och säkerhet. Arbetsmiljöregler inom teknikområdet till skydd för egen och andras säkerhet. Driftsättning, kontroll och dokumentation enligt kvalitetsstyrningssystem och arbetsbeskrivningar samt för information till beställare och brukare. Kunskapskrav Betyget E Eleven beskriver översiktligt värmesystems funktioner, hur dessa utformas och vilka miljöoch hälsokrav som gäller för dem. Dessutom beskriver eleven översiktligt olika energikällor och bränslens användningsområden och miljöpåverkan. Eleven beskriver översiktligt kylsystemens och kylprocessens uppbyggnad och funktion samt skillnader i användningsområden mellan direkta och indirekta system. I beskrivningarna redogör eleven översiktligt för installationernas uppbyggnad inom varje enskilt tekniskt område samt hur dessa samverkar som en helhet. 10
11 Eleven redogör översiktligt för hur produktions-, distributions- och förbrukningsenheter utformas och hur säkerheten vid drift uppnås samt för hur hygieniska olägenheter för människor undviks. Eleven redogör översiktligt för de olika mediernas påverkan på material i installationerna samt beskriver översiktligt hur utsläpp påverkar miljön. Eleven planerar och framställer med viss säkerhet ritningar och arbetsbeskrivningar. I arbetet tillämpar eleven gällande standard för redovisning. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. I sitt arbete använder eleven med viss säkerhet relevanta teorier och tekniska hjälpmedel för att utföra beräkningar. Eleven använder med viss säkerhet regelverk, fakta och leverantörers uppgifter för att verifiera de tekniska installationernas utformning. Eleven driftsätter system i samråd med handledare samt utför i samråd med handledare kontroller under genomförandet av arbetsuppgiften. Dessutom löser eleven med viss säkerhet problem som uppkommer. Eleven värderar med enkla omdömen sitt resultat. Eleven gör en enkel bedömning av arbetsmiljön och åtgärdar eventuella avvikelser med tillfredsställande resultat. Eleven kommunicerar i tal och skrift. I kommunikationen använder eleven med viss säkerhet ett yrkesspråk som är anpassat efter målgruppen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget D Betyget D innebär att kunskapskraven för E och till övervägande del för C är uppfyllda. Betyget C Eleven beskriver utförligt värmesystems funktioner, hur dessa utformas och vilka miljö- och hälsokrav som gäller för dem. Dessutom beskriver eleven utförligt olika energikällor och bränslens användningsområden och miljöpåverkan. Eleven beskriver utförligt kylsystemens och kylprocessens uppbyggnad och funktion samt skillnader i användningsområden mellan direkta och indirekta system. I beskrivningarna redogör eleven utförligt för installationernas uppbyggnad inom varje enskilt tekniskt område samt hur dessa samverkar som en helhet. Eleven redogör utförligt för hur produktions-, distributions- och förbrukningsenheter utformas och hur säkerheten vid drift uppnås samt för hur hygieniska olägenheter för människor undviks. Eleven redogör utförligt för de olika mediernas påverkan på material i installationerna samt beskriver utförligt hur utsläpp påverkar miljön. Eleven planerar och framställer med viss säkerhet ritningar och arbetsbeskrivningar. I arbetet tillämpar eleven gällande standard för redovisning. Resultatet av arbetet är tillfredsställande. I sitt arbete använder eleven med viss säkerhet relevanta teorier och tekniska hjälpmedel för att utföra beräkningar. Eleven använder med viss säkerhet regelverk, fakta och leverantörers uppgifter för att verifiera de tekniska installationernas utformning. 11
12 Eleven driftsätter system efter samråd med handledare samt utför efter samråd med handledare kontroller under genomförandet av arbetsuppgiften. Dessutom löser eleven med viss säkerhet problem som uppkommer. Eleven värderar med nyanserade omdömen sitt resultat. Eleven gör en välgrundad bedömning av arbetsmiljön och åtgärdar eventuella avvikelser med tillfredsställande resultat. Eleven kommunicerar i tal och skrift. I kommunikationen använder eleven med viss säkerhet ett yrkesspråk som är anpassat efter målgruppen. När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med viss säkerhet den egna förmågan och situationens krav. Betyget B Betyget B innebär att kunskapskraven för C och till övervägande del för A är uppfyllda. Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat värmesystems funktioner, hur dessa utformas och vilka miljö- och hälsokrav som gäller för dem. Dessutom beskriver eleven utförligt och nyanserat olika energikällor och bränslens användningsområden och miljöpåverkan. Eleven beskriver utförligt och nyanserat kylsystemens och kylprocessens uppbyggnad och funktion samt skillnader i användningsområden mellan direkta och indirekta system. I beskrivningarna redogör eleven utförligt och nyanserat för installationernas uppbyggnad inom varje enskilt tekniskt område samt hur dessa samverkar som en helhet. Eleven redogör utförligt och nyanserat för hur produktions-, distributions- och förbrukningsenheter utformas och hur säkerheten vid drift uppnås samt för hur hygieniska olägenheter för människor undviks. Eleven redogör utförligt och nyanserat för de olika mediernas påverkan på material i installationerna samt beskriver utförligt och nyanserat hur utsläpp påverkar miljön. Eleven planerar och framställer med säkerhet ritningar och arbetsbeskrivningar. I arbetet tillämpar eleven gällande standard för redovisning. Resultatet av arbetet är gott. I sitt arbete använder eleven med säkerhet relevanta teorier och tekniska hjälpmedel för att utföra beräkningar. Eleven använder med säkerhet regelverk, fakta och leverantörers uppgifter för att verifiera de tekniska installationernas utformning. Eleven driftsätter system efter samråd med handledare samt utför efter samråd med handledare kontroller under genomförandet av arbetsuppgiften. Dessutom löser eleven med säkerhet problem som uppkommer. Eleven värderar med nyanserade omdömen sitt resultat och ger förslag på hur arbetet kan förbättras. Eleven gör en välgrundad och nyanserad bedömning av arbetsmiljön och åtgärdar eventuella avvikelser med gott resultat. Eleven kommunicerar i tal och skrift. I kommunikationen använder eleven med säkerhet ett yrkesspråk som är anpassat efter målgruppen. 12
13 När eleven samråder med handledare bedömer hon eller han med säkerhet den egna förmågan och situationens krav. 13
TÄTSKIKT VÅTRUM. Ämnets syfte
TÄTSKIKT VÅTRUM Ämnet tätskikt våtrum behandlar olika tätskiktssystem i våtrum och underliggande konstruktioner. Det behandlar hur arbetet utförs vid såväl ombyggnader och tillbyggnader som vid nyproduktioner.
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
MÅLERI. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet måleri ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MÅLERI Ämnet måleri behandlar byggnadsmåleri från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar även färgens estetiska värden och skyddande egenskaper. Ämnets syfte
TRÄ. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet trä ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
TRÄ Ämnet trä behandlar arbete med olika konstruktioner i trämaterial. Det behandlar även alla typer av skivmaterial i byggnadskonstruktioner. Vidare behandlar ämnet olika slag av utvändig beklädnad på
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM VVS Ämnet tekniska system VVS behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet VVS-installation. I projektering ingår
TEKNISKA SYSTEM EL. Ämnets syfte
TEKNISKA SYSTEM EL Ämnet tekniska system el behandlar den arbetsprocess där man projekterar och dokumenterar tekniska system och anläggningar inom teknikområdet elinstallation. I projektering ingår utrednings-
SYSTEMKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SYSTEMKUNSKAP Ämnet systemkunskap behandlar hur VVS-, ventilations-, kyl- och värmepumpssystem fungerar och är uppbyggda. Det behandlar också betydelsen av underhåll av systemen. I ämnet behandlas dessutom
INSTALLATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
INSTALLATIONSTEKNIK Ämnet installationsteknik handlar om hur man bygger nya elinstallationer samt hur man bygger om och utökar befintliga elanläggningar. Ämnet behandlar också felsökning och hur man avhjälper
VVS INSTALLATION. Ämnets syfte
VVS INSTALLATION Ämnet VVS installation behandlar uppbyggnad och funktion av värme- och sanitetstekniska installationer i byggnader och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
NÄTHANDEL. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
NÄTHANDEL Näthandel omfattar försäljning av både varor och tjänster. Näthandeln är oberoende av tid och plats, alltid tillgänglig och därmed ett effektivt och resurssnålt sätt att sälja varor och tjänster.
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet tekniska system inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap. 2 förordning
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI
VENTILATIONSPLÅTSLAGERI Ämnet ventilationsplåtslageri behandlar ventilationstekniska system och deras uppbyggnad samt hur ett väl fungerande inneklimat påverkar vår boende- och arbetsmiljö. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
ELEKTRONIKSYSTEM INSTALLATION OCH UNDERHÅLL
ELEKTRONIKSYSTEM INSTALLATION OCH UNDERHÅLL Ämnet elektroniksystem installation och underhåll behandlar felsökning och reparation i olika typer av elektroniksystem och apparater. Elektroniksystem och apparater
HJULUTRUSTNINGSTEKNIK
HJULUTRUSTNINGSTEKNIK Ämnet hjulutrustningsteknik behandlar den teknik som berör fordons hjulutrustning. Ämnet omfattar de kunskaper som behövs för reparation och byte av däck, fälgar och hjul samt detaljer
Undervisningen i ämnet mekatronik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MEKATRONIK Mekatronik är en sammanslagning av mekanik och elektronik. De två teknikområdena slås ihop för att man ska kunna studera sådan teknisk utrustning i vardagen som integrerar elektriska och mekaniska
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK
KYL- OCH VÄRMEPUMPSTEKNIK Att kyl- och värmepumpsanläggningar är installerade på ett riktigt sätt är väsentligt ur miljösynpunkt och för effektiv energihushållning. Ämnet kyl- och värmepumpsteknik behandlar
BYGG OCH ANLÄGGNING. Ämnets syfte
BYGG OCH ANLÄGGNING Ämnet bygg och anläggning behandlar byggandet från planeringsstadiet till färdigställande och drift. Det behandlar även bygg- och anläggningsbranschens olika yrken och arbetsvillkor.
KAROSSERITEKNIK. Ämnets syfte
KAROSSERITEKNIK Ämnet karosseriteknik omfattar området bilskadeteknik och behandlar materiallära, arbetsmetoder, verktyg och andra hjälpmedel för reparation av skadade fordon. Ämnets syfte Undervisningen
VVS installation. Ämnets syfte. VVS installation
Ämnet behandlar uppbyggnad och funktion av värme- och sanitetstekniska installationer i byggnader och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för hantverkskunnande,
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN
HUSBYGGNAD SPECIALYRKEN Ämnet husbyggnad specialyrken behandlar olika arbetstekniker inom valt specialyrke, från planering och utförande till det att objektet är färdigt att användas. Ämnets syfte Undervisningen
TEKNISK ISOLERING. Ämnets syfte
TEKNISK ISOLERING Den tekniska utvecklingen i samhället ställer allt större krav på inomhusmiljö och minskad energiförbrukning. Ämnet teknisk isolering behandlar isolering av tekniska installationer samt
FASTIGHETSFÖRVALTNING
FASTIGHETSFÖRVALTNING Ämnet fastighetsförvaltning behandlar hur man planerar, utför och följer upp underhåll av fastigheter samt upprätthåller ett boende och brukande av god kvalitet. I ämnet behandlas
ARKITEKTUR. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ARKITEKTUR Ämnet arkitektur behandlar den byggda miljön, såväl den yttre som den inre. Det är till sin karaktär tvärvetenskapligt, och det är främst kunskaper i teknik och estetik som samverkar. Arkitektur
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
Undervisningen i ämnet styckningskunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
STYCKNINGSKUNSKAP Ämnet styckningskunskap behandlar hantverksmässig styckning av olika djurslag. I ämnet behandlas dessutom djurens anatomi, hur styckdetaljer används inom näringen samt betydelsen av produktkvalitet.
Undervisningen i ämnet elmätteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELMÄTTEKNIK Ämnet elmätteknik handlar om hur olika instrument för att mäta elektriska storheter används. Även mätning av icke-elektriska storheter behandlas efter att de omvandlats med mätomvandlare till
MOTOR- OCH RÖJMOTORSÅG
MOTOR- OCH RÖJMOTORSÅG Motorsåg och röjmotorsåg används inom naturbruket vid arbete med skogsvård och avverkning i skogen, vid skötsel och underhåll inom naturvård och landskapsvård samt vid skötsel och
VÅNINGSSERVICE. Ämnets syfte
VÅNINGSSERVICE Ämnet våningsservice omfattar städning, inredning och underhåll av rum och utrymmen inom besöksnäringens olika former av logi för privat-, grupp- och affärsrelaterat resande. Det behandlar
PLÅTSLAGERI. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERI Ämnet plåtslageri behandlar grundläggande planering och genomförande av plåtslageriarbeten. Det behandlar arbetsmetoder inom såväl byggnads- som ventilationsplåtslageri. Ämnets syfte Undervisningen
NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD
NATUR- OCH LANDSKAPSVÅRD Naturbrukets branscher har ett ansvar att vårda natur- och kulturvärden samt att värna om den biologiska mångfalden. Natur- och kulturlandskapet är en del av vårt kulturarv och
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION
INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar
Nätunderhållsarbete i stadsnät, 100 poäng, som bygger på kursen lågspänningsnät eller kursen högspänningsnät. Nätunderhållsarbete i vindkraftnät, 100
ELDISTRIBUTIONSTEKNIK Ämnet eldistributionsteknik behandlar eldistributionsnät och tillhörande anläggningar samt felsökning och felavhjälpning i befintliga Dessutom behandlas säkerhetsfrågor eftersom eldistributionsanläggningar
ANLÄGGNING. Ämnets syfte
ANLÄGGNING Ämnet anläggning behandlar mark- och anläggningsbyggande från planering till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar också olika jord- och bergmaterials egenskaper. Ämnets syfte
FASTIGHETSSERVICE. Ämnets syfte
FASTIGHETSSERVICE Ämnet fastighetsservice behandlar de faktorer som påverkar behovet av fortlöpande och effektivt underhåll av fastighetsbestånd. Det behandlar också hur fastighetsunderhåll planeras, genomförs
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
INDUSTRIRÖR SVETS VVS
INDUSTRIRÖR SVETS VVS Ämnet industrirör svets VVS behandlar sammanfogning med olika svetsmetoder och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för hantverkskunnande, yrkesidentitet
BELÄGGNING. Ämnets syfte
BELÄGGNING Ämnet beläggning behandlar beläggningsarbete, från tillverkning av asfalt till det att vägobjektet är färdigt att brukas. I samhället ställs allt högre krav på vägars utformning och kvalitet.
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att arbeta med produktionsförbättrande arbete i projektform.
PRODUKTIONSFILOSOFI Ämnet produktionsfilosofi handlar om hur produktion, på olika nivåer i en organisation, planeras och styrs samt om hur planerings- och styrmetoder utvecklas genom ständigt förbättringsarbete.
beslutade den 26 september 2013. Skolverket föreskriver med stöd av 1 kap. 4 tredje stycket gymnasieförordningen
2013-09-26 1 (12) Dnr: 62-2013:589 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:161) om ämnesplan för ämnet anläggningsförare i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial
PLÅTSLAGERITEKNIK. Ämnets syfte
PLÅTSLAGERITEKNIK Ämnet plåtslageriteknik behandlar hur man planerar och genomför plåtslageriarbeten. Det behandlar även arbetsmetoder och olika plåtmaterials egenskaper samt hur man väljer lämpliga verktyg
Praktiskt arbete, fältstudier och ett undersökande arbetssätt ska ingå i undervisningen.
ODLING I VÄXTHUS Växthus är i dag utrustade med avancerad teknik för styrning av klimat och övriga tillväxtfaktorer. För optimal produktion med hög kvalitet på de odlade produkterna krävs goda biologiska
MEDICINSK TEKNIK. Ämnets syfte
MEDICINSK TEKNIK Inom området medicinsk teknik används teknik och naturvetenskap för att ta fram nya behandlingar och diagnostik för sjukvården. Där integreras fysik, matematik och biovetenskap med tekniskt
JÄRNVÄGSBYGGNAD. Ämnets syfte
JÄRNVÄGSBYGGNAD Ämnet järnvägsbyggnad behandlar byggandet av järnvägar från planeringsstadiet till färdig räls. Byggandet av järnvägar bidrar till utformningen av infrastrukturen och de miljöer vi vistas
MÅLERI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MÅLERI Ämnet måleri behandlar måleri såväl inomhus som utomhus. I ämnet ingår materialkunskap, metoder och tekniker. Ämnet betonar vikten av att hantera färger och material på ett miljömässigt sätt. Ämnets
VÅRD OCH OMSORG. Ämnets syfte
VÅRD OCH OMSORG Ämnet vård och omsorg har sin grund i praktiskt arbete men också i vetenskapliga ämnesområden som vårdvetenskap och socialt arbete. Ämnet behandlar vård- och omsorgsarbete ur ett helhetsperspektiv,
Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla förmåga att söka, kritiskt granska, värdera och använda information från olika källor.
MÄNNISKAN Ämnet människan är till sin karaktär tvärvetenskapligt med innehåll från filosofi, sociologi, vårdvetenskap, religionskunskap och samhällskunskap. Det behandlar de kulturella, etiska och sociala
HUSBYGGNAD. Ämnets syfte
HUSBYGGNAD Ämnet husbyggnad behandlar husbyggnadsprocessens alla stadier från projektering till det att objektet är färdigt att användas. Det behandlar även svensk byggtradition och arkitektur samt olika
GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte
GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen
Genom både praktiskt och teoretiskt arbete med uppgifter ska eleverna ges möjlighet att öva sig i att arbeta enligt yrkespraxis.
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
MOBILA ARBETSMASKINER
MOBILA ARBETSMASKINER Ämnet mobila arbetsmaskiner behandlar olika typer av jordförflyttande och lyftande anläggningsmaskiner, deras utrustning samt hur de hanteras vid olika typer av anläggningsarbete.
MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
MÄNNISKANS SPRÅK Ämnet människans språk har sin bas i språkvetenskapens olika grenar och behandlar språk ur flera aspekter. Utgångspunkten är språk i världen i dag och vad det innebär att kunna ett språk.
BERGHANTERING. Ämnets syfte
BERGHANTERING Ämnet berghantering behandlar borrning och sprängning av bergmaterial för såväl ledningar, vägar och tunnlar till industriell verksamhet som gruvor och större dagbrott. Det behandlar även
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
VVS-TEKNIK. Ämnets syfte
VVS-TEKNIK Ämnet VVS-teknik behandlar uppbyggnad och funktion av värme- och sanitetstekniska installationer i byggnader och är till sin karaktär både praktiskt och teoretiskt. I ämnet läggs grunderna för
RECEPTION. Ämnets syfte
RECEPTION Ämnet reception omfattar besöksnäringens olika former av logi för privat-, grupp- och affärsrelaterat resande. Det behandlar även målgruppernas olika förväntningar på standard, servicenivå och
Lackeringsteknik ingår som en del i ytbehandling och avser våtmålning. Ämnet lackeringsteknik behandlar lackering av fordon.
LACKERINGSTEKNIK Lackeringsteknik ingår som en del i ytbehandling och avser våtmålning. Ämnet lackeringsteknik behandlar lackering av fordon. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet lackeringsteknik ska syfta
GRAFISK PRODUKTION. Ämnets syfte
GRAFISK PRODUKTION Ämnet behandlar den grafiska processen, hur en grafisk produkt utvecklas från idé till färdig produkt och de arbetsflöden processen bygger på. Det behandlar även betydelsen av samarbete
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
Specialpedagogik 2. 100 p Kurskod: SPCSPEO2
Specialpedagogik 2. 100 p Kurskod: SPCSPEO2 Välkommen till studier i kursen Specialpedagogik 2. Kurslitteratur: Vi hänvisar till Specialpedagogik 1. Irene Larsson, gleerups Referenslitteratur: Specialpedagogik
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK
LARM OCH SÄKERHETSTEKNIK Larm- och säkerhetstekniska systems huvuduppgift är att varna för eller skydda mot olika typer av faror för människa eller egendom. Allt arbete med denna typ av system kräver ett
SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg
1 (15) Dnr 2013:454 Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet hälsovård i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den -- april 2014. Skolverket föreskriver följande
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
ENERGITEKNIK. Ämnets syfte
ENERGITEKNIK Ämnet energiteknik behandlar energitekniska objekt samt hur system fungerar och är konstruerade. Ämnet bygger delvis på naturvetenskapliga principer som tillämpas på energitekniska anläggningar.
HÅLLBART SAMHÄLLE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
HÅLLBART SAMHÄLLE Ämnet hållbart samhälle är tvärvetenskapligt och belyser begreppet hållbar utveckling ur såväl ekologiska som sociala och ekonomiska synvinklar. Det behandlar samspelet mellan människan
Information och kommunikation
Ämnet information och kommunikation behandlar såväl verbal som ickeverbal kommunikation i yrkessammanhang samt hur sociala medier används. Det handlar om hur man utformar dokument och effektivt behandlar
ADMINISTRATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ADMINISTRATION Administration har till uppgift att stödja, förvalta och sköta ett företags eller annan organisations verksamhet. Ämnet administration behandlar administrativa arbetsuppgifter som förekommer
ELEKTROTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
Undervisningen i ämnet elektroteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
ELEKTROTEKNIK Ämnet elektroteknik behandlar enklare installationer och elarbeten på elanläggningar samt vanligt verkstadsarbete inom området. I allt arbete med elektricitet är säkerhetsfrågor centrala
MUR- OCH PUTSVERK. Ämnets syfte
MUR- OCH PUTSVERK Ämnet mur- och putsverk behandlar murararbetet från planering och utförande till det att objektet är färdigt att brukas. Det behandlar grundmurar, murverk och putsade ytor. Ämnets syfte
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny
FASTIGHETSAUTOMATION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FASTIGHETSAUTOMATION Ämnet fastighetsautomation behandlar underhåll, mätning, styrning och reglering av klimatoch belysningsanläggningar i fastigheter. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet fastighetsautomation
PRODUKTIONSUTRUSTNING
PRODUKTIONSUTRUSTNING Ämnet produktionsutrustning behandlar industriteknisk utrustning, dess användningsområden samt gällande säkerhetsföreskrifter. Det handlar också om hur utrustningen vårdas samt hur
HOTELL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hotell ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HOTELL Ämnet hotell behandlar besöksnäringens olika verksamheter. Ämnet handlar om verksamheternas produkter, tjänster och yrkesroller. I ämnet ingår metoder och utrustning samt hygien, säkerhet och service.
AUTOMATIONSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
AUTOMATIONSTEKNIK Ämnet automationsteknik behandlar automatiserade system, det vill säga processer med funktioner som verkar av sig själv. Dessa funktioner kan styras av såväl i förväg beskrivna program,
Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll:
Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Specialpedagogik 1 Vård- och omsorgsarbete 2 Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll: SPECIALPEDAGOGIK 1 1 Planering, genomförande,
PRODUKTIONSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PRODUKTIONSKUNSKAP Ämnet produktionskunskap behandlar hur produktionsidéer utvecklas och vad som måste beaktas i ett utvecklingsarbete. Ämnet behandlar hur produktens design och kvalitet påverkar produktionsplanering
SKOLFS. beslutade den maj 2015.
SKOLFS Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2011:44) om ämnesplan för ämnet samhällsbyggande i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den maj
DIGITALT SKAPANDE. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
DIGITALT SKAPANDE Ämnet digitalt skapande behandlar skapande och gestaltande processer med digitala verktyg i gränslandet mellan konstnärligt skapande och teknik. Innehåll och teknik i konstnärligt skapande
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN
GYMNASIEINGENJÖREN I PRAKTIKEN Ämnet gymnasieingenjören i praktiken behandlar ingenjörsmässiga arbetsmetoder, färdigheter och förhållningssätt. Det omfattar också ledarskap, projektledning, grupprocesser,
Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik.
SAMHÄLLSBYGGANDE Ämnet samhällsbyggande behandlar byggprocessens olika delar samt byggmaterial, byggnadsteknik och installationsteknik. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällsbyggande ska syfta till
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP
BAGERI- OCH KONDITORIKUNSKAP Ämnet bageri- och konditorikunskap behandlar hantverksmässiga metoder för att framställa olika typer av bröd och konditorivaror. Hur råvaror används samt betydelsen av produktkvalitet
Undervisningen i ämnet charkuterikunskap ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
CHARKUTERIKUNSKAP Ämnet charkuterikunskap behandlar olika hantverksmässiga tillverkningsmetoder för att framställa charkuterivaror. I ämnet behandlas också olika köttråvaror, hur råvaror används inom näringen
MÅLBESKRIVNING. Grundutbildning för VVS-montörer. Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2. VVS-svets och lödning 3. Arbetsmiljö och säkerhet 3
MÅLBESKRIVNING Grundutbildning för VVS-montörer Innehåll: VVS-teori och VVS-material 2 VVS-svets och lödning 3 Arbetsmiljö och säkerhet 3 Arbetsredskap 4 Ellära och elkompetens 4 Energi 5 Entreprenadkunskap
Kunskapskrav SVENSKA År 9
Kunskapskrav SVENSKA År 9 LÄSA: Eleven kan läsa skönlitteratur och sakprosatexter med ( ) flyt genom att ( ) välja och använda lässtrategier utifrån olika texters särdrag. Genom att göra ( ) sammanfattningar
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
DATORISERAD MÖNSTERHANTERING
DATORISERAD MÖNSTERHANTERING Ämnet datoriserad mönsterhantering behandlar konstruktion av mönster, vilket är en förutsättning för tillverkning av kläder. Vid konstruktion av mönster krävs ett helhetstänkande
SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
TRÄDGÅRDSODLING. Ämnets syfte
TRÄDGÅRDSODLING Odling av växter har stor betydelse för produktion av livsmedel, växtmaterial och råvaror av olika slag. Biologiskt kunnande i kombination med användning av modern teknik bidrar till en
CAD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
CAD Ämnet cad (computer aided design) behandlar hur man använder olika programvaror för att konstruera och designa verkliga och virtuella objekt. I ämnet är geometri grunden för att, via skiss och ritteknik,
Undervisningen i ämnet marinmotorteknik ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
Marinmotorteknik Ämnesplan: Marinmotorteknik Kurser: Marinmotorteknik 1-4 Marinmotorteknik Ämnet marinmotorteknik behandlar marina motorers uppbyggnad och funktion samt bakomliggande principer inom mekanik.
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år;
Skolverkets föreskrifter om ämnesplan för ämnet produktionsfilosofi inom vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år; beslutade den -- maj 2015. Skolverket föreskriver följande med stöd av 2 kap.
PERSONBILSTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
PERSONBILSTEKNIK Ämnet personbilsteknik behandlar funktion hos samt tillsyn, service, underhåll och reparation av personbilar och lätta Ämnets syfte Undervisningen i ämnet personbilsteknik ska syfta till
ANLÄGGNINGSFÖRARE. Ämnets syfte
ANLÄGGNINGSFÖRARE Ämnet anläggningsförare behandlar olika typer av jordförflyttande anläggningsmaskiner och deras utrustning samt hur de hanteras. Det behandlar även olika typer av anläggningsarbeten.
MARIN EL OCH ELEKTRONIK
MARIN EL OCH ELEKTRONIK Ämnet marin el och elektronik behandlar den elektronik, de elektriska installationer och elektriska system som förekommer i fritidsbåtar. Ämnet behandlar även materiallära samt
VATTENKRAFTTEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
VATTENKRAFTTEKNIK Ämnet vattenkraftteknik behandlar uppbyggnad av och funktion hos vattenkraftstationer. Ämnet behandlar hur drift och underhåll utförs med avseende på miljö, ekonomi, kvalitet och säkerhet.
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE
FÖRSÄLJNING OCH KUNDSERVICE Ämnet försäljning och kundservice behandlar försäljning och kundservice inom handelsoch tjänstesektorn. Sälj- och servicefunktionerna är viktiga för företagens verksamhet, och