Den hållbara Skolstaden. Torleif Bramryd Michael Johansson Miljöstrategi Lunds Universitet Campus Helsingborg



Relevanta dokument
Den hållbara staden Skolan har här en viktig uppgift

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

utdrag ur ansökan till MUCF, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

SI-deltagarnas syn på SI-möten - Resultat på utvärderingsenkät

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Ämnesblock historia 112,5 hp

Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper. Utbildningsplan. Miljövetarprogrammet XGMVE. Miljövetarprogrammet. Environmental Science Programme

Kommuners kontakt med butiker i tillgänglighetsfrågor

Lektionsupplägg: I jakten på en snygg bränna

Ansökan om att starta ett helt nytt specialutformat program Hotell och turism på Tyresö Gymnasium

MÄNNISKANS SPRÅK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Västsvenska paketet Skattning av trafikarbete

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Hållbar samhällsutveckling 60 hp, Ht 2011/Vt 2012

Projektrapport LAU 160 delkurs 2 Kompostering

Ansökan till spetsutbildning i matematik och NO vid Europaskolan Rogge med start höstterminen 2016

Vårt samhälle behöver ett civilt försvar för en bättre krisberedskap både till vardags och vid hot mot rikets säkerhet

Skolans kvalitetsredovisning

Ekosystemtjänster i samhällsplaneringen

Sambedömning - en modell för pedagogisk utveckling?

Skolplaneenkät 2015 Vårdnadshavare förskola

Kursutvärdering Ämne: SO Lärare: Esa Seppälä/Cecilia Enoksson Läsåret Klass: SPR2

PROGRAMRÅD INTERAKTIONSDESIGN

Om implementering och förändringsarbete

lärande Rum för lärande vid Umeå universitet

ARBETSPLAN FÖR TORVALLASKOLAN 11/12

Några material & Ekologi

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Åsebro Melleruds Kommun Systematiskt kvalitetsarbete 2014

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Projektmaterial. Tillgänglig väg till högskola/universitet. Furuboda folkhögskola

LÄGESRAPPORT per MÅNAD

Information till hemmen om elevens skolgång

Enkät / Attitydundersökning Skånska kommuners integrations- och mångfaldsarbete. Beredningen för integration och mångfald oktober 2009

Hur väl fungerar de första utbildningsåren för Sveriges framtida läkare? - en analys av prekliniska studier vid Sveriges läkarutbildningar.

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Workshop F KVALITETSDRIVET Att ta fram internationella och interkulturella lärandemål samt mobilitetsfönster för att främja utbytesstudier

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Uppföljning av tillsyn i den fristående grundskolan Engelska skolan Kungsholmen (f.d Stockholms Engelska skola) i Stockholms kommun

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

Förtroendets många ansikten ett skolledarperspektiv

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Bedömningsunderlag förskola

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Genomlysning Campus Alingsås

Beslut för vuxenutbildningen

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan 7-9 period 1 läsåret 2014/15.

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

Genomlysning Campus Alingsås

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Kvalitetsredovisning. Förskola

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Vision och övergripande mål

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

OMBILDNING AV HYRESMARKNADEN

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Datum:

Lärandet. Lekfullhet. Vårt Kunskapscenter får genom praktiska och mer sinnliga aktiviteter barn och unga intresserade av energi och miljö

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Strömbackaskolan läsåret Handlingsplan mot droger

Ekologi Så fungerar naturen

Kvalitetsredovisning SKOLFÖRVALTNINGEN ÅKRA FÖRSKOLA

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Kvalitetsrapport 2012/2013 och lokal arbetsplan 2013/2014 för

Energieffektivisering vattenverk. Peder Häggström (Stockholm Vatten)

Ur boken Självkänsla Bortom populärpsykologi och enkla sanningar

MINNESANTECKNINGAR KOMPETENSOMBUDSTRÄFF

Att välja sin framtid entreprenörskap

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

Kurser i att skapa korta filmer som skall användas i undervisningen eller för instruktion och support.

Anmälningsblankett till förskolechef

Arbetsmaterial. Tema LHU på Kärna/Tokarp 7-9. Arbetsplan för undervisning i hållbar utveckling i enlighet med LGR 11 för område Malmslätt.

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

Projekt Migration. Refleklera - & Agera

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Kvalitetsredovisning. av förskolorna Himlaliv och Ängeln 2012/13

Välkommen till NATURSKOLANS KURSER! förskola - skola - fritids våren 2016

LÄRARLYFTET - MATEMATIK, NATURVETENSKAP OCH TEKNIK HT 2010

Projektplan. Pedagogisk utveckling och förnyelse av campusundervisning med stöd av informations och kommunikationstekniker

Chefsutbildning basblock ett

Gymnasiesärskolans nationella och specialutformade

Lokal verksamhetsplan lå 13/14 Ärla skola

Utbildning i svenska för invandrare: Sammanställning av kunskapskrav kurs A (A1-/A1)

Kurser på GrundVuxNivå

Systematiskt kvalitetsarbete

Elevhälsan. - utveckling för hela skolan! Malmaskolan Odensvi skola

Verksamhetsplan. Vimarskolan Förskoleklass - åk 6/Fritidshem 2014/2015

Bedömning av skriftlig färdighet inom utbildning i

UVKs projektmodell Lokalförsörjning Projektdirektiv Britt Lexander Version 4

Magazinets personalkooperativa förskola Onslunda. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling. Magazinets förskola

Transkript:

Den hållbara Skolstaden Torleif Bramryd Michael Johansson Miljöstrategi Lunds Universitet Campus Helsingborg

Miljöstrategi Miljöstrategi innebär långsikeg planering för en miljö- och resursmässigt försvarbar utveckling, då kunskaper från olika ämnesområden skall kunna utnyhjas för ah bygga upp eh uthålligt samhälle och eh miljöanpassat näringsliv.

Projektområde C: Utvärdera och beskriva resultat/erfarenheter InternaEonell kunskapssammanställning av liknande projekt Lägga fast basnivå för utvärdering av energianvändning Undersöka uppnådd effekevisering i verksamheten Fånga upp goda exempel och andra resultat/ erfarenheter Undersöka spridningseffekter Ell övriga samhället Dra slutsatser för frameden

Idag Gymnasiegemensamma kurser i energi, miljö och hållbarhet - Vilken pedagogisk utmaning medför begreppet hållbar utveckling? - Vilken kunskap om hållbar utveckling är vikegt ah förmedla vid miljö- och energipedagogik? - Hur kan denna kunskap förmedlas? Upplevda framgångsfaktorer i projektet - Hur utvärderas den miljö- och energipedagogiska verksamheten? - Erfarenheter från enkätutskick Ell elever

Gymnasiekurser Utemiljöer och studiebesök semulerar elever Skapa delakeghet hos elever (val av fokusområden) VikEgt med krieskt förhållningssäh KombinaEon av betygsgrundade undervisningsmoment Hållbar utveckling 5. Kretslopp 1. Förtätning/ grönytor Hållbart samhällsbyggande (stadsförnyelse) 4. Transporter 2. Energi 3. Byggande/ boende

Pedagogiska akeviteter på gymnasiekurs Värderingsövningar (utgå från specifika ämnesområden ta ställning Ell påståenden) Rollspel (komplexa frågor om samhälleliga fenomen blir mer begripliga) Utomhuspedagogik (bygger på upplevelser, upptäckter, förståelse och insikt utanför klassrummet) SimulaEon Boulevard (hållbar arkitektu`ormning, referensgrupp på SBF)

Struktur Rollspel Lokalt exploateringsområde (stadsdel/ tätort) AktörsperspekEv Rollspel Projektarbete Lokalt stadsförnyelseprojekt KriEskt förhållningssäh Ell hållbar utveckling Projektarbete Prov Baserad på lekeoner, studiebesök/ exkursioner samt erhållen kunskap i samband med rollspel och projektarbete Betyg Prov

Hållbar utveckling DefiniEon (vad, hur, varför) Indikatorer KriEskt förhållningssäh HandlingsalternaEv och dess konsekvenser

Ekonomi Samhälle Miljö

InternaEonella erfarenheter Tydligt ledarskap våga bryta samhälleliga trender Kontext helhet (komplext) Lokala exempel (lösningar) globala effekter Hälsa hållbarhet Möjligheter inte enbart problem

SammanfaHning Konkreta och ambieösa (mätbara) mål Seriös projektorganisaeon Intern organisaeonsutveckling (skapande av eh Hållbarhetsråd, etc.) Samverkan Universitet, kommun, näringsliv (universitetets tredje uppgic) Inventering och kartläggning av befintlig energikonsumeon samt möjlighet Ell förbähringar (både hårda och mjuka åtgärder)

SammanfaHning Tekniska förbähringar och opemering (belysning, venelaeon, vahen, värme, etc.) Visualisering av energianvändning och energieffekevisering Utbildning av personal samt intern kommunikaeon (skapande av delakeghet bland personal och elever) Extern kommunikaeon (profilering och marknadsföring gentemot allmänhet och intressenter) via diplomeringar, utställningar, medverkan på konferenser, pressmeddelanden, etc.

Slutsatser från enkät och ordanalys Ökad svarsfrekvens (även från icke- teoreeska linjer) Större medvetenhet hos eleverna om olika komponenter i energiproblemaeken, som t.ex. specificering av olika energislag Beteende vad gäller energibesparing har inte påverkats så mycket, troligen på grund av ah ekonomiska faktorer redan Edigare var vikega för ah spara energi, speciellt i hemmen Intresset och medvetenheten för avfallsåtervinning tycks ha minskat

En dominerande andel av eleverna anser ah den vikegaste hållbarhets- och energibesparingsfaktorn är ah stänga av elektrisk utrustning som inte används Störst fokus lägger eleverna på elbesparing och mindre på värmesparande Fler elever skriver bilåkande som transportmöjlighet på våren när många sistaårs- elever börjat ta nya körkort. KollekEvtrafikåkande har inte fört fram som en lika vikeg energibesparings/hållbarhetsfaktor som förväntat

Kontakt Torleif Bramryd Miljöstrategi Campus Helsingborg Lunds Universitet 042-35 65 65 Torleif.bramryd@miljostrat.lu.se Michael Johansson Miljöstrategi Campus Helsingborg Lunds Universitet 042-35 65 68 Michael.johansson@miljostrat.lu.se

Vilka förmågor är vikega för en Hållbar utveckling? En utveckling som möter behovet hos nuvarande generaeon utan ah kompromissa med möjligheten för frameda generaeoner ah Ellgodose sina behov Tillsammans medvetna val skapa förutsähningar utbildning utveckla förmåga medvetna ställningstaganden Grundade på kunskap och personliga erfarenheter om samspelet mellan människor och mellan människor och miljö DemokraEska arbetssäh skapa handlingskompetens ah medverka lösning på utvecklingsfrågorna skapandet av hållbar utveckling