Kvalitetsredovisning. av förskolorna Himlaliv och Ängeln 2012/13

Transkript

1 Kvalitetsredovisning av förskolorna Himlaliv och Ängeln 2012/13

2 Hur vet vi att vi vet det vi vet? Vårt kvalitetssäkrande arbete har följande dokument som grund: Ecers Ett kvalitetssäkrande arbetsmaterial med indikatorer som ger underlag för pedagogerna att skatta kvalitén på förskolans verksamhet. Materialet utgår från förskolans läroplan. Materialet har systematiskt används av pedagogerna under hela läsåret. Till Ecers har pedagogerna också en förbättringsmall att arbeta direkt med i verksamheten. Tillsyn och insynsbesök Linköpings kommun gör regelbundna besök på förskolorna i kommunen och under detta läsår har förskolan Himlaliv haft ett besök av två observatörer (förskollärare) och en tjänsteman. Insynsbesöket utgår från Ecersmaterialet och tillsynen tillser att alla dokument, regler och riktlinjer finns och följs på förskolan. Besöket genomfördes under våren 2013 Attitydundersökning Linköpings kommun genomförde en attitydundersökning under hösten 2012 med vårdnadshavarna till alla barn i åldrarna 2-5 år. Attitydundersökningen sammanställs av kommunen och kommuniceras sedan till varje förskola. Denna undersökning utgår också från Ecers men där det endast är områdena Lärande och utveckling, Trygghet och trivsel som vårdnadshavarna värderar. En första analys gjordes av förskolechefen. Pedagogerna på respektive förskola gick sedan tillsammans med förskolechefen igenom sammanställningen. Vad sa du fröken Ett språktest som alla barn i förskoleklass får göra. Resultaten kommuniceras sedan till de förskolor där barnen varit inskrivna. Barnens resultat redovisas utan identitet. Enkät om organisationen Förskolechefen genomför en enkät kring den organisation som finns på förskolorna. Organisationen är de redskap och rutiner som pedagogerna har att tillgå för att nå målen. Enkäten besvaras av alla pedagoger enskilt och sammanställs sedan. Pu-samtal Pu-samtal genomförs med all personal två gånger per läsår. Samtalen har fokus på individ och gruppnivå. De förslag till förbättring på gruppnivå sammanställdes av förskolechefen. Dessa förslag gicks sedan igenom vid en kvalitetsdag av pedagogerna på respektive förskola. Föräldrasamtal En gång per läsår inbjuder förskolan föräldrarna till samtal kring barnens förutsättningar för sitt lärande utifrån läroplansmålen.

3 Beskrivning av verksamheten 2012/13 Under hösten 2012 inleddes ett naturvetenskapligt projekt som har gått under namnet Långt borta eller nära. Under projektet har följande tre mål i Läroplanen för förskolan legat till grund för arbetet: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap. (Lpfö 98) Utifrån de olika kunskapsbegreppen fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet och fantasi (tillagt av förskolechef och handledare) har pedagogerna utvärderat barnens lärande i projektet. Bilder från inspirationskvällen som var startskottet för projektet Långt borta eller nära

4 Förskolan Himlaliv Förskolan Himlaliv ligger i Johannelund, ett ytterområde i Linköping. Himlaliv består av 3 avdelningar och det är 36 barn inskrivna i åldrarna 1-6 år. Personallaget består av 7 pedagoger, 4 stycken arbetar 100% och 3 stycken 75%. Förskolan Himlaliv arbetar projektinriktat och har en kristen profil. Utifrån läsårets naturvetenskapliga mål och barnens tidigare erfarenheter och intresse har avdelningarna på förskolan Himlaliv valt olika fokus på projektet. En avdelning har valt att inrikta projektet mot sniglar. Där har barnen forskat kring snigelns levnadssätt och olika arter. Detta fokus har även lett barnens intresse vidare mot andra djur och växter i skogen och kretslopp. De två andra avdelningarna har inriktat sig mot himlen och dess fenomen. De har utforskat hur himlen ser ut och vilka fenomen som sker. Detta fokus har även lett vidare mot ett forskande om väder, naturkrafter och kretslopp. I våra projekt har vi använt oss av faktaböcker, inspirationsbilder, observationer, experiment, lek och skapande. Barnen har även tagit del av dokumentationer som pedagogerna har gjort under projektets gång och reflekterat kring dessa och kommit med nya tankar och hypoteser. Detta har fördjupat och fört projektet framåt. Pedagogerna anser att måluppfyllelsen är god. Vi har sett och hört att barnen har lärt sig olika arter i skogen. Vi har märkt också att barnen visar större empati för djur och växter nu än vid projektstarten. Barnen har även fått en förståelse för vattnets kretslopp och betydelse av att vara rädd om vattnet. Barnen samtalar mycket i gruppen och funderar kring hur saker och ting hänger ihop. Dom kommer med förslag och hypoteser och jämför med varandra och provar i olika experiment och lekar. Vi har sett att barnen har gjort kunskapen till sin egen, de använder sina erfarenheter från projekten i andra sammanhang. tex blöt sand är mörk och därför är lättare att göra sandslott av, vill man göra en isbana krävs kyla och vatten, för att få sniglar att stanna på ett ställe kan man lägga ett äppelskrutt där, när det är mörka moln på himlen kan det bli regn. Bilder från utforskandet kring himmelsfenomen och sniglar

5 Förskolan Ängeln Förskolan Ängeln ligger i anslutning till Tomaskyrkan på T1 i Linköping. Vi har 21 inskrivna barn i åldrarna 1-6 år, åldersindelade på två avdelningar. Vi är fyra heltidspedagoger och en resurspedagog på 100%. Vi arbetar projektinriktat och har en kristen profil. Projektet har tagit olika riktning på Ängelns avdelningar, beroende på vad barnen visat intresse för. Pedagogerna har dokumenterat och reflekterat kontinuerligt kring barnens utforskande och låtit detta ligga till grund för hur projektet förs vidare. De yngre barnen hamnade i ett utforskande kring insekter. De har undersökt insekter på nära håll och tagit reda på vart och hur de lever. De har lärt sig att insekter säkrast hittas under stockar och stenar i skogen och att Zophobas morio-larver gillar gurka, att fjärilen som kröp ur puppan i terrariet vill flyga (troligtvis till sin mamma och pappa) och att insekter består av kropp och ben. Insektsjakt i skogen har lett till ett bygge av en egen stege för att kunna pröva barnens teori om att insekterna gömmer sig i träden under vintern. De äldre barnen började fundera mycket kring avstånd, höjd, längd och platsers förhållande till varandra. Detta ledde in på ett utforskande av kartor och dess funktion. De har lärt sig att kartor är bra om man vill leda någon till en bestämd plats och hur närmiljön kring förskolan ser ut och kan avbildas. Ett begynnande intresse för fiskar ledde kartprojektet ner i havsdjupen. Där har barnen sedan studerat olika slags fiskar och djuphavsfenomen med hjälp av litteratur, bilder, skapande och i lek. De har lärt sig att valar och delfiner har stjärtfenan vågrätt, att man om man vill visa att något är långt bort på en bild kan avbilda det mindre och att stillahavslaxen föds i en flod. Pedagogerna har genom sin utvärdering sett att måluppfyllelsen på båda avdelningarna är god. Barnen har tagit med sig erfarenheter från projektet in i leken och de har prövat sina teorier i bild, form och samtal. Bilder från utforskandet kring kartor och insekter

6 Kompetensutveckling Kompetensutveckling som genomförts under läsåret för att nå god måluppfyllelse: Handledning kring pedagogisk dokumentation och projektarbete genom Förskolan HallonEtt AB i Jönköping vid fyra tillfällen! Tvärgrupper med alla pedagoger på båda förskolorna. Fånga lärprocesser med pedagogisk dokumentation genom Lärarfortbildning för alla pedagoger Att med barnen utforska naturvetenskap i vardagen genom Reggio Emilia institutet för flertalet pedagoger Fyra nätverk med olika fokus i verksamheten för samtliga pedagoger genom förskolans egen försorg. Nätverkens fokus är organisation dokumentation projekt och barn med särskild rätt Litteraturläsning med samtliga pedagoger av Skolverket utgiven publikation Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Powerpoint grundkurs genom anställd pedagog för pedagoger som uttryckt behov av datakunskap. Hallondagar med fokus på Reggio Emilia inspiration genom förskolan HallonEtt i Jönköping med tre nyanställda pedagoger och förskolechefen Systematiskt kvalitetsarbete på Reggio Emilia inspirerad förskola genom Reggio Emilia institutet för pedagoger med särskilt ansvar för sammanställning av kvalitetsarbetet och förskolechef Communicate in Print genom Länsteamet i Östergötland för pedagog med särskilt ansvar BLISS genom Specialpedagogiska skolmyndigheten för pedagog med särskilt ansvar Sociala berättelser genom Sektionen för resurs och stödverksamhet i Linköpings kommun för pedagoger med särskilt ansvar Språkstörning hos flerspråkiga barn genom Språkpedagogiskt centrum i Linköping för pedagoger med särskilt ansvar Matteambassadör fortsättningskurs genom Linköpings kommun för en pedagog Flerspråkighet och modersmålsstöd för förskolechefen genom Sektionen för resurs och stödverksamhet i Linköpings kommun Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan förskolechefens ansvar 7,5 hp genom Campus Linköping Förskolechefen 2013 med fokus på Vuxnas lärande genom Fortbildning AB

7 Styrkor på Himlaliv och Ängeln Attitydundersökningen som vårdnadshavarna på de båda förskolorna deltagit i indikerar att trygghet och trivsel är Himlalivs styrkor. Ängelns styrkor är lärande och utveckling. Generellt skattar vårdnadshavarna på båda förskolorna verksamheten högre än medelförskolan i kommunen. Utifrån pedagogernas egen skattning av verksamheten framkommer att Himlalivs styrkor är samspelet och förhållningssättet till barn och föräldrar och arbetet med naturvetenskap. Pedagogerna skattar också möjligheten till kompetensutveckling högt. På Ängeln är arbetet med språkutveckling en av styrkorna. Samspel och förhållningssätt mellan människor skattas också högt. Efter kommunens insynsbesök på Himlaliv framkom att Himlalivs personal har ett respektfullt klimat i en varm och tillåtande atmosfär. Pedagogerna är närvarande och samspelar med barnen. De pedagogiska miljöerna är planerade utifrån läroplanen. Det finns tillgång till kompetensutveckling och arbetet kring systematiskt kvalitetsarbete är medvetet och prioriteras. Bilder som illustrerar samspel och lärande på olika sätt

8 Förbättringsområden på Himlaliv och Ängeln Följande förbättringsområden är framtagna av pedagoger och förskolechef genom en analys av ovanstående material. Gemensamma förbättringsområden Vi har funnit två områden som förskolorna vill fokusera tillsammans. Genusmedvetenheten upplevs som ett område där vi behöver få syn på våra egna uppfattningar om vad det innebär i praktiken. I ett första steg kommer kommunens genusobservatör komma till Himlaliv och ett av våra gemensamma personalmöten hösten 2013 kommer ha detta i fokus. I Kvalitet i förskolan läser vi: Betydelsen av kön skapas i relation till omgivningen och förändras beroende på sammanhang och vad människan själv gör till manligt och kvinnligt. Barns upplevelser av vad det innebär att vara pojke eller flicka formas i samspelet med de vuxna och med varandra. Genom att tillgodose varje barns intresse och behov förutsättningslöst oberoende av kön lägger förskolan en grund för jämställdheten ur ett samhällsperspektiv.(skolverkets allmänna råd, 2005) Det andra området är Kommunikation i arbetslaget. Som Granér (1994) skriver, så är kommunikation oundviklig, men den kan utgöra en möjlighet eller ett hinder för personalgruppen. Pedagogerna på förskolorna har upplevt att kommunikationen mellan kollegor ofta försvårar, snarare än utvecklar verksamheten. Ett av höstens personalmöten kommer innehålla en föreläsning/handledning kring kommunikation i arbetslaget Himlalivs förbättringsområden Språklig medvetenhet För att nå god måluppfyllelse kommer två pedagoger kompetensutvecklas under hösten Kompetensutvecklingen kommer att ske genom en studiecirkel i Före Bornholmsmodellen samt en kurs i Bilderbokssamtal. Pedagogerna kommer sedan att dela med sig av kunskapen till övriga arbetslaget. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, (Lpfö 98, Skolverket 2010) Tydligare pedagogisk dokumentation För att nå god måluppfyllelse kommer vi under hösten få handledning genom Förskolorna HallonEtt AB med fokus på barns lärprocesser. Genom detta kommer vi att få stöd och metoder för att använda pedagogisk dokumentation för att synliggöra barns lärande. Pedagogisk dokumentation syftar dels till att få en tydlig bild av barnen och verksamheten, dels till att utvärdera sammanhangets och miljöns betydelse för barnens lärande, lek och samarbete. Genom den pedagogiska dokumentationen blir det möjligt att göra barnens lärprocesser och lärstrategier synliga för såväl barnet och föräldrarna som personalen. (Skolverket, 2012)

9 Kulturell mångfald För att nå god måluppfyllelse behöver vi djupdyka i området och samtala kring vad kulturell mångfald betyder för var och en av oss. För att sedan kunna lägga upp en plan för hur vi kan arbeta med det i verksamheten. Vi kommer även ta del av en föreläsning som fördjupar oss i ämnet. En viktig uppgift för förskolan är att arbeta utifrån en syn som betonar kulturers lika värde och som ser språklig och kulturell mångfald som en tillgång. Ett sådant interkulturellt förhållningssätt kan inte begränsas till förskolor i mångkulturella områden utan bör genomsyra alla förskolor, oavsett om där finns barn med rötter i andra länder än i Sverige eller ej. (Skolverket, 2005) Ängelns förbättringsområden Kulturell mångfald Under avsnittet för Normer och värden i läroplanen för förskolan Lpfö98, står Medvetenhet om det egna kulturarvet och delaktighet i andras kultur ska bidra till att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. (Skolverket, 2010) Utifrån pedagogernas egen skattning av verksamheten har vi kommit fram till att vi behöver bli bättre på att synliggöra det arbete vi redan gör inom området. Vi har tagit ett beslut om att från och med hösten 2013 dokumentera vardagssituationer i en gemensam Powerpoint som blir ett arbetsredskap för oss pedagoger. Information till hemmet var ett område som skattats relativt lågt av föräldrarna på Ängeln. Under rubriken Förskolan och hem i läroplanen för förskolan Lpfö98 står att Arbetslaget ska föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan (Skolverket, 2010) Pedagogerna har utifrån vad som framkommit börjat skriva veckobrev där det kort berättas om vad som hänt på respektive avdelning i veckan. Detta har gett en god respons från föräldrarna. Som en andra åtgärd kommer pedagogerna skicka ut en enkät om vad föräldrarna tycker är viktigt att få veta om det enskilda barnets dag på förskolan. Till nyinskolade familjer kommer frågan lyftas vid inskolningssamtalet. Ängelns Utemiljö är ett prioriterat område både utifrån föräldrarnas och pedagogernas skattning. I läroplanen för förskolan Lpfö98 står att Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inomhus som utomhus. Utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter både i planerad miljö och i naturmiljö. (Skolverket, 2010) Vi ska uppdatera gården och fundera på vad vi vill erbjuda för möjligheter till lek och utforskande i vår utemiljö. Vi behöver också bli bättre på att visa för föräldrarna hur vi använder vår utemiljö. För oss är det självklart att räkna närmiljön med dess möjligheter som utemiljö, men som besökare och vårdnadshavare har vi märkt att man fokuserar på gården och dess begränsningar. Vi planerar att vid ett föräldramöte ta upp hur vi tänker kring detta genom att visa ett bildspel på det barnen upplever i sin närmiljö.

10 Likabehandlingsplanen Ett förbättringsområde 2011/2012 vara att revidera likabehandlingsplanen enligt riktlinjer utgivna av Skolverket och att upprätta en plan mot diskriminering och kränkande behandling Vår likabehandlingsplan är därför inte kvalitétssäkrad i detta dokument då vi under detta läsår har reviderat och omarbetat denna. Under nästa läsår kommer vi också att arbeta fram en plan för diskriminering och kränkande behandling. Dessa två dokument ska implementeras i arbetslagen under kommande läsår. I samband med detta kommer vi att på respektive förskola att fördjupa oss kring betydelsen av våra värdeord. Likabehandlingsplanen och planen för diskriminering och kränkande behandling kommer att kvalitetssäkras vid nästa läsårs kvalitetsdagar. Viktiga reflektioner från det pedagogiska året En verksamhet där det finns en stor omsorg om varandra är det viktigaste i allt kvalitetsarbete. Vi är eniga om att vår omsorgskvalité är stor i våra verksamheter. Det är glädjande för oss att se att alla utomstående som skattat vår verksamhet ser och värderar vår värdegrund i praktiken väldigt högt! Vårt projekt Långt borta eller nära har varit ett arbete som givit oss många insikter. Alla pedagoger har satt ord på projektarbete som en bra form för ett kontinuerligt och fördjupande lärande för barnen. Projektet har också stärkt den kollektiva känsla mellan förskolorna då vi haft samma fokus om än med olika spår. Vi har genom handledning och gemensam start och fördjupningsdag förstärkt vårt kollegiala lärande. Vi upplevde under lång tid att vi bara arbetat med naturkunskap tillsammans med barnen men när vi återblickar och sammanfattar projektåret ser vi att vi har låtit barnen erfara naturvetenskap. Vi har sett att barnen prövar sina naturvetenskapliga hypoteser i samtal och lekar med varandra. Barnen har därmed visat att de gjort kunskapen till sin egen. Projektets mångsidiga lärande gör att alla delar i läroplanen berörs. Vi upplever att en viktig del i vår fortbildning är den som vi har när vi tillsammans reflekterar över dokumentationer från vår egen praktik. När vi sätter ord på vårt arbete i och med handledningstillfällen och utvärderingar upplever vi att det synliggör och stärker vår pedagogiska verksamhet. Övrig kompetensutveckling vi deltagit i under året har förstärkt de prioriterade mål vi hade från läsår 11/12 pedagogisk dokumentation, systematiskt kvalitetsarbete och naturvetenskap. Vår egen analys av detta kvalitetsarbete är att våra båda förskolor bedriver en pedagogisk verksamhet med god måluppfyllelse inom flertalet målområden som finns omnämnda i läroplanen. Vi är medvetna om våra förbättringsområden och hoppas att våra förbättringsförslag ska öka kvalitén ytterligare på våra förskolor!

11 Litteraturlista Läroplan för förskolan Lpfö 98, reviderad Skolverket Kvalitet i förskolan Allmänna råd och kommentarer (2005). Skolverket Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan pedagogisk dokumentation (2012). Skolverket Granér Rolf (1994), Personalgruppens psykologi. Studentlitteratur AB