SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet



Relevanta dokument
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Bättre hälsa: antagande

Frölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum

SMÄRTANALYS OCH INDIKATION FÖR MULTIMODAL REHABILITERING Annica Sundberg

Sömnproblematik, stress och behandling

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Definition. Behandling av långvarig smärta ur psykologiskt perspektiv. Definition

Ge upp all tanke på nåd, så kommer den till dig obemärkt.

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Stress & Muskelsmärta. Hillevi Busch, Fil Dr. Psykologi Interventions & Implementeringsforskning Inst. Folkhälsovetenskap Karolinska Institutet

Tillämpning/färdigheter att hantera mångsökare

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Teambehandling för barn och ungdomar med långvarig smärta

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

Barn och smärta. Vi är på rätt väg. KBT baserat påp. exponering och acceptans Acceptance and Commitment Therapy

Integrerad Psykiatri En sammanfattande beskrivning av metoden

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Smärta hos äldre vad kan undersköterskan göra?

Anhöriga. - aspekter på börda och livskvalitet samt effekter av stöd. Beth Dahlrup, Demenssjuksköterska, Med Dr. beth.dahlrup@malmo.

Samtal, bemötande och lite till Thomas Gustavsson leg psykolog ACT-Tränare

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Rehabiliteringsgarantin. vad innebär den nationella överenskommelsen?

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

7-8 MAJ. Psykisk ohälsa

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem UtbilningarTerapeuterHandledareLitteratur Arkiv Länkar

Patienten som söker hjälp förväntar sig svar på följande:

Folkhälsoplan för Laxå kommun

Det räcker inte att le vackert

Sjuksköterskemottagningar för cancerpatienter

regionvastmanland.se Smärtrehab Västmanland

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Stress & utmattningssyndrom

Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 19 april Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

The role of coping resources in Irritable Bowel Syndrome: relationship with gastrointestinal symptom severity and somatization

Kort introduktion till. Psykisk ohälsa

* För info om våra kurser i Beteendemedicin och Hälsopsykologi I + II (10+10p), se: 1

Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut

Missbrukspsykologi. S-E Alborn / C. Fahlke

Forskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Norrköping 22 mars Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?

STRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

KUNSKAPSCENTRUM FÖR ÄLDRES SÄKERHET. Fil Dr. Tommy Rosenberg Föreståndare för Kunskapscentrum för äldres säkerhet

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Arbete och hälsa. Eva Vingård Professor emeritus, leg läkare Arbets- och miljömedicin, Uppsala Universitet

Vad tillför ett hälsofrämjande förhållningssätt

Psykosociala behov och åtgärder

Smärta. Palliativa rådet

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Att leva med kronisk smärta

Långvarig smärta september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Bipolär sjukdom Den suicidnära patienten bemötande & bedömning av suicidrisk. Fördjupad kunskap Behandlingsmetoder Medicinering

Långvarig smärta mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Skolperspektivet Elevhälsa

Krångel och problem när barn ska äta

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

En sjukförsäkring i förändring

Medborgarförslag. Per-Ola Larsson Till Östermalms stadsdelsnämnd. Från By

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

Likabehandlingsplanen

Appendix 1A. Konsekvenser av nedsatt hörsel

kbtgruppen ab Slutrapport: kognitiv beteendeterapeutisk grupp- och individbehandling, KBT av långtidsarbetslösa med social fobi, ångest depression

Trötthet hos patienter i livets slutskede

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Om vägledningsdokumentet

Smärta och rädsla vid röntgenundersökningar

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Långtidssjukskrivna i Sverige, 1992-februari 2007

Traumamedveten omsorg

Sjukgymnastik i utveckling

Vad säger detta oss? Det allvarligaste. Ett självständigt Liv (ESL) Vid schizofreni:

PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER. SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola

kroppsliga reaktioner Beskriv dina övriga känslor och eventuella huvud? Vilka tankar for genom ditt var du med? Vad gjorde du?

Lära om diabetes eller lära för livet

Kommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007

Kvinnors ohälsa och faktorer som påverkar återgången till arbete

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Acceptans - i hälsans tjänst! / Docent Giorgio Grossi, Stressforskningsinstitutet 1

Barnpsykiatriskt perspektiv på smärta och och interdisciplinär handläggning

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna UngaVuxna-dagarna 2016

Motivation och bemötande

Utvärdering av Lindgården.

SMART Utbildningscentrum

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Kris och trauma Beskrivning och konsekvenser

Resultat och statistik för patienter som genomgått utredning och smärtrehabprogram

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

Föräldrars katastrofiering av barnets smärta/ sjukhusvistelse. Smärta hos barn. Smärta hos barn underskattas ofta

Salutogen miljöterapi på Paloma

sambandet mellan hälsa och organisatoriska och psykosociala faktorer, ergonomiska, fysikaliska och kemiska risker i arbetsmiljön

Verktyg för att överbrygga hinder för transkulturella vårdrelationer

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

INFORMATION OCH KURSPLAN

Ätsvårigheter Ätovilja hos barn. Logoped Maria Törnhage FBH-dagen 2015

Bengts seminariemeny 2016

Transkript:

SMÄRTAN I VARDAGEN Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G universitet Vårdalinstitutet

Definition av smärta smärta är r en obehaglig sensorisk och/eller emotionell upplevelse förenad f med vävnadsskada vnadsskada eller hotande vävnadsskada v vnadsskada som beskrivs i termer av sådan s skada. Smärta är alltid subjektiv och kan uppträda i frånvaro av vävnadsskada IASP 1994

Definition av smärta smärta är r vad personen som upplever smärta säger s att det är r och smärtan existerar när n r denna person säger s sig uppleva smärta rta McCaffery 1979

Definition långvarig l smärta Kontinuerlig smärta, eller med vissa intervall upplevd smärta, i minst 3-63 6 månaderm Kontinuerlig smärta, eller med vissa intervall upplevd smärta, som består r längre l än normal tid för f r läkningl

Prevalens icke malign smärta längre än n 6 månaderm Förekommer hos 40-50% av befolkningen Något fler kvinnor drabbas Mellan 20-80% i den äldre befolkningen

Forskningsfocus Före 1980: fokus påp smärtans orsaker Efter 1980: fokus påp smärtans konsekvenser för f r individen vilket ger en fokusering påp upplevelsen av lidandet och därmed d ångest, depression, fysiska och funktionella inskränkningar nkningar och sociala konsekvenser

Smärtans teori eller förklaringsmodell: Gate Control Theory; Grind-teorin Melzack & Wall 1965, 1974, 1999

Perception/upplevelse av smärta Individen har smärta och upplever därmed d ett symtom som avviker från n det normala tillståndet

Evaluering/utvärdering rdering av smärtan Individen upplever och värderar v sin smärtupplevelse utifrån n sin livssituation intensitet lokalisation duration karaktär.inklusive vilket hot smärtan utgör r för f individens existens.

Reaktioner påp smärtan störd nattsömn smärtupptagenhet minskad framtidstro nedsatt funktionsförm rmåga känsla av hjälpl lplöshet dålig självk lvkänsla psykosomatiska besvär intag av värktabletterv rktabletter.

Vad mer påverkar p smärtupplevelsen? - och - Vad kan vi som personal/anhöriga riga göra för f r att hjälpa individen med smärta?

Den EGNA upplevelsen av smärtan måste vara utgångspunkt vid alla former av behandling eller rehabilitering därför: r:

Tro påp den som har smärta!!! Förstärk rk vikten av individens hälsoupplevelse och självk lvkänsla Arbeta med att förstf rstärka rka betydelsen av egenkontroll och acceptans

Den EGNA utvärderingen av smärtan skall vara utgångspunkt vid all behandling och rehabilitering därför: r:

Tro alltid påp att individen har sås ont som hon säger!!! s Ställ de rätta r frågorna Använd nd adekvata bedömningsinstrument

Den EGNA reaktionen påp smärtan måste m vara utgångspunkt vid behandling/rehabilitering därför: r:

Öka medvetenheten om betydelsen av smärtupptagenhet Öka medvetenheten om sambandet mellan smärtan och psykosociala och psykosomatiska besvär Öka medvetenheten om sambandet mellan att äta värktabletter v och aktiv coping

Var står r forskningen 2010?

Ännu starkare fokus påp upplevelsen av att leva med smärta men Med fokus påp att kunna leva ett meningsfyllt liv trots smärtan och att Öka funktionsförm rmåga och livskvalitet genom ett konstruktivt förhf rhållningssätt till smärtan

Beteendemedicin och Acceptance and Commitment Therapy En klinisk modell för f r att öka funktionsförm rmåga och livskvalitet hos personer med långvarig handikappande smärta Wicksell, Rikard(2010)

Finns tillgänglig på: p Vårdalinstitutets Tematiska rum: Leva med smärta. www.vardalinstitutet.net Avhandlingens titel: Exposure and Acceptance in Patients with Chronic Debilitating Pain,, A Behavior Therapy Model to Improve Funnctioning and Quality of Life (2009)

Teoretiska utgångspunkter: Kognitiv beteendemedicin, KBT, (förändring av ett beteende genom lärande l och träning) Acceptanse and Commitment Therapy, ACT, (accepterande och eget ansvar för f förändring)

ACT modellen utgår r från: Att formulera värden v i livet - Vem vill jag vara? - Hur vill jag att mitt liv skall se ut? Här r ligger ansvaret för f r förändring f (commitment)) påp individen och blir således s en aktiv process som kommer att pågåp hela livet

Målet med ACT: Inte att i första f hand minska smärtan utan i stället Förändra ett ineffektivt beteendemönster nster som omöjligg jliggör r ett meningsfullt liv genom att Arbeta med ett acceptansorienterat synsätt

Definition av acceptans: Acceptans är r en aktiv process som fordrar att individen bibehåller sin funktion, deltar i möjliga m aktiviteter och återupprättar ttar vardagsaktiviteter även vid fortsatta smärtupplevelser rtupplevelser.... McCracken & Eccleston 2003; McCracken et al 2004

Acceptans innebär r att: Göra ett aktivt val att acceptera att smärtan finns och aktivt acceptera att man inte kan påverka p smärtan men i stället Bli medveten om hur man förhf rhåller sig till sin smärta och till vad som är r meningsfullt i livet

Att aktivt välja v att inte avstå från n aktiviteter som upplevs viktiga Att successivt närma n sig de mål m l man satt upp och som smärtan begränsat detta innebär r att Gradvis utsätta tta sig för f r meningsfulla aktiviteter som man tidigare avstått tt från n påp grund att man vet att aktiviteten framkallar smärta En förutsf rutsättning ttning är r kunskap om hur upplevelsen av smärtan fungerar

Vad visar resultaten av behandling med ACT? Goda resultat har uppnåtts både b internationellt och nationellt Acceptans, men också annat som bygger på psykologisk flexibilitet, har visat sig vara av stor betydelse för f r att påp ett effektivt sätt s hantera smärtan i vardagen

Vad har hänt h med forskningsfokus om långvarig l smärta? Ett perspektivskifte har skett, från forskning om symtomreducering, till forskningsfokus påp individens aktiva medverkan till acceptans av det som inte går r att påverka, p och till att istället fokusera på individens förmf rmåga och möjlighet m att leva ett meningsfyllt liv trots smärtan

TACK!