PM: Metodik för övervakning av myrexploatering i LillNILS

Institutionen för skoglig resurshushållning 2011-03-18 Avdelningen för landskapsanalys Anders Glimskär, Saskia Sandring Sida 1(6) PM: Metodik för övervakning av myrexploatering i LillNILS Projektrapport till Länsstyrelsen i Örebro län (att. Helena Rygne), Avtal Dnr: 5023-20011-2009 1 Sammanfattning Som underlag för att utvärdera effekter av exploatering och annan mänsklig påverkan på myrar, testades tre olika alternativ för flygbildsinventering, i de myrar där provyteinventering idag görs av SLU på uppdrag av länsstyrelserna inom det gemensamma delprogrammet Vegetation och exploatering av myrar (via NILS). Kartering av diken, vägar och körspår ger viktig information för att utvärdera hydrologisk påverkan, vilket länsstyrelserna lyfter fram som den i särklass viktigaste påverkanstypen. Även fysisk störning från terrängkörning kan ha dränerande effekt och dessutom orsaka fysiska skador på vegetationen. Som stöd för att utvärdera den hydrologiska effekten och för jämförbarheten med Våtmarksinventeringen och andra datakällor, så förespråkas också att hydrotopografisk myrtyp anges inom de avgränsade myrarna i landskapsrutorna. Även här finns en väl utprovad metodik som används i NILS ordinarie flygbildsinventering. Att kartera naturtyp och markanvändning enbart i närmaste omgivningen kring myrarna är troligen inte kostnadseffektivt i dagsläget, i synnerhet som länsstyrelserna tillmäter sådan påverkan mindre vikt. En kartering av omgivningen bör snararare samordnas med en framtida utvidgning av NILS flygbildstolkning av naturtyper och markanvändning i hela landskapsrutan (5x5 km). Eftersom flygbilderna för de aktuella områdena finns tillgängliga, så kan flygbildsinventeringen påbörjas när resurserna så tillåter. Även om kostnaden inte är jättestor, så behövs ändå något förstärkt finansiering för att rymma karteringen och även hantera nödvändiga kringfunktioner. Om flera nya län ansluter till nästa programperiod inom regional miljöövervakning (år 2015-2020) så skulle det vara lämpligt om man kunde lägga in denna metodik som en integrerad del redan från första början, i samband med att man gör den yttre avgränsningen av myrar i landskapsrutorna. Tabell 1. Beräknad kostnad per år för ett län med omkring 15 rutor under ett femårigt inventeringsvarv. Moment Beräknad kostnad per år och län Kartering av diken vägar och körspår 3000 kr Kartering av hydrotopografisk myrtyp Kartering av naturtyper och markanvänding i myrens omgivning 5 000 kr 15 000 kr Postadress Besöksadress Tel. E-post 901 83 Umeå Skogsmarksgränd 018-67 22 20 anders.glimskar@slu.se 090-786 82 53 saskia.sandring@slu.se

2 Bakgrund Inom regional miljöövervakning pågår ett samarbete mellan länsstyrelser och SLU inom det gemensamma delprogrammet Vegetation och exploatering i myrar (via NILS). Inventeringen utgår ifrån en avgränsning av myrar inom de 5x5 km stora landskapsrutorna, som utgör grunden för utlägget av provytor och för den planerade flygbildsinventeringen. Enbart provytorna ger en otillräcklig bild av myrens påverkansgrad, eftersom hydrologiska förändringar får återverkningar ibland ganska långt ifrån själva det fysiska ingreppet. Att bara registrera påverkan som syns inom provytorna skulle ge för få träffar för att ge en rättvisande bild. I stället måste man kartera in hela ingreppet med hjälp av flygbildstolkning inom avgränsade myrobjekt. I miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008 föreslås målformuleringen Senast 2015 ska värdefulla våtmarkers natur- och kulturmiljövärden inte påverkas negativt av mänskliga verksamheter, och bland annat nämns markavvattning, torvtäkt, terrängkörning, vägar och skogsbruksåtgärder. För att övervaka själva exploateringen/påverkan behöver dock detaljmetodiken utvecklas vidare innan den tas i drift. Syftet är att anpassa NILS befintliga flygbildstolkningsmetodik för att på ett kostnadseffektivt sätt täcka de större arealerna av myrar i hela landskapsrutan. Detta PM avser att till Länsstyrelsen i Örebro län redovisa SLU:s del av utvecklingsprojektet som inneburit att baserat på länsstyrelsernas prioriteringar ta fram alternativa förslag på metodik med kostnadsuppskattning för länsstyrelserna att ta ställning till. 3 Länsstyrelsernas synpunkter på informationsbehovet Som underlag till utredningen om metodik, så fyllde ett antal personer från länsstyrelserna i en enkät om vilka faktorer och naturvärden som är särskilt viktiga att ta hänsyn till i myrar (Bilaga 1; figur 1). Ostörd hydrologi, frånvaro av igenväxning och mångformighet av våtmarksstrukturer och olika biotopelement, exempelvis rikkärr, källor och tuv-/höljestrukturer och gölar, lyftes fram som de faktorer som är viktigast för myrarnas värde. Bland de påverkanstyper som bedömdes som mest problematiska var dikespåverkan den som betonades mest, både med avseende på utbredning och effekter på kvalitet. Både diken vid vägar, sådana som har gjorts för skogsbruksändamål och rensning av befintliga diken kan ha effekt. Även de diken som gjordes längre tillbaka i tiden bidrar till igenväxning som fortgår än idag. Även kvävenedfall och upphörd hävd kan bidra till igenväxning med träd och vass, som i sin tur förstärker effekterna på hydrologin och olika naturvärden. Körskador genom terrängkörning nämns också av flera län som en viktig påverkansfaktor. Några frågor ställdes också specifikt om körskador. Flera personer lyfte i första hand fram spårens dränerande effekt, och orsaken till skadan är viktig att känna till. Om spåren dränerar eller inte beror bland annat på deras läge och djup. Andra effekter är torvblottor, skador på våtmarksstrukturer, kompaktering som ändrar vattengenomsläppligheten. Soligena (sluttande) kärr är särskilt känsliga för dränerande effekter. I vissa miljöer kan dock svag störning av det ytliga torvtäcket i viss mån gynna vissa växtarter. Körskadorna uppkommer ofta av fyrhjulingar eller skotrar, ganska ofta i anslutning till kraftledningsgator. I enkäten ingick också en prioritering av både påverkanstyper och vilka vegetationsstrukturer som är viktiga att följa. Diken och markstörning fick högst prioritet, medan torvtäkter fick lägre, eftersom de har liten utbredning och att de som har allvarlig effekt ändå är kända av myndigheterna. Skogsbruksåtgärder som avverkning verkade generellt tillmätas något mindre betydelse. För vegetationen bedömdes trädtäckning och mängd graminider som bra indikatorer på igenväxning och påverkan, och bibehållen täckning av brun- och vitmossor räknas som en positiv indikator. Sammanfattningsvis är den direkta kort- och långsiktiga påverkan av diken, vägar och körskador det som betonas mest, medan andra typer av påverkan nämns i ganska liten grad. Svårigheten är att bedöma den hydrologiska effekten, men blöta och sluttande myrar är antagligen de som är känsligast för all sorts påverkan. Effekter som är viktiga att följa är igenväxning med träd och vass samt skador på våtmarksstrukturer. 2

Dikesdjup Dikesstorlek Dikeslängd Körspår, orsak Körspårsdjup och bredd Körspårslängd Störd vegetation/torv Vattenfyllt körspår Typ av transportled Längd av transportled Bredd av transportled Spår av hävd Torvtäkt Markstörning Täckning bryofyter (brun- och vitmossor) Graminider och ris Blottat substrat, täckning och typ Täckning graminidförna Trädtäckning Trädhöjd Stående döda träd Trädslagsfördelning Skyddszon mellan myr och brukad skog Utvecklingsgrad i skog Skyddson mellan myr och brukad mark Jordbruksgröda 0 1 2 3 Prioritet Figur 1. Länsstyrelsernas prioritering (medelvärde från åtta län) av olika indikatorer och påverkanstyper i myrar, från 1 (högsta) till 3 (lägsta) prioritet. 4 Test av flygbildinventeringsmetodik Som underlag för att utvärdera olika alternativ för att flygbildsinventera exploatering och påverkan i myrar, så gjordes ett metodtest med kostnadsuppskattning för tre olika alternativ (Bilaga 2). Tre landskapsrutor i Mellansverige valdes ut som exempel, där det fanns varierande mängd av diken och körspår. Två av rutorna beskrev ett i huvudsak skogsdominerat landskap, medan den tredje låg i ett mer intensivt brukat landskap, med åkermark, grustäkter och större vägar. Som underlag för kostnadsuppskattningarna har vi också haft tillgång till uppgifter från alla landskapsrutor i de län som nu deltar i myrövervakningen, så att det har funnits möjlighet att räkna om den observerade tidsåtgången till ett värde som representerar det förväntade i hela regionen. 3

De tre alternativ för kartering och tolkning som har testats är: 1. Diken, vägar och körspår i myr, inklusive fordonstyp 2. Hydrotopografisk myrtyp, inklusive skog på torvmark 3. Marktyp och markanvändning i en 50 m buffert kring myren För metodtesterna för alternativ 1 och 2 har motsvarande metodik och klasser använts som i NILS ordinarie flygbildstolkning. För alternativ 3 har en förenklad markslagsklassning använts, som liknar den som är tänkt att utvecklas för NILS landskapsruta. 4.1 Kartering av diken, vägar och körspår Metodiken för de linjära elementen är relativt väl utprovad, och karteringssäkerheten är generellt god, utom om trädtäcket är alltför tätt. Många av de förändringar i mängd linjer som har störst effekt på myrarna är troligen i öppna myrar, som är blötare och därför mer känsliga för störning och hydrologisk påverkan. Även i öppen myr kan det dock ibland vara svårt att skilja äldre diken från andra linjära strukturer, om de har vuxit igen och grundats upp. Kartering av typ av körspår eller stig kan i vissa fall vara enkelt, om man t.ex. tydligt ser två parallella spår. Möjligtvis kan kompletterande fältbesök vara till hjälp för att bestämma påverkanstyp. Körspår med fordonstyp ingår idag inte i NILS ordinarie flygbildstolkning, men bör läggas till snarast möjligt. Metodtester för kartering av körspår i fjällmiljö har gjorts i anslutning till NILS, så tolkningsnoggrannheten i öppen mark är någorlunda välkänd. Det har i flygbilderna observerats att viltstigar i myrar kan ibland vara ganska lika körspår, och de kan också förmodas ha en liknande lokal påverkan på myren. Ett rimligt tillägg är därför att även stigar karteras med samma metodik. Metodtestets slutsats är att sådan kartering kan ta i genomsnitt ungefär 1,5 timmar effektiv tid per ruta, vilket om man räknar in förberedelsetid m.m. uppskattningsvis motsvarar en kostnad om 3000 kr per år för ett län med omkring 15 rutor under ett femårigt inventeringsvarv. 4.2 Kartering av hydrotopografisk myrtyp Följande hydrotopografiska myrtyper används i NILS ordinarie flygbildsinventering, och en kartering av dessa typer i de avgränsade ytor där utlägget av provytor är gjort skulle troligen bidra med mycket viktig information till tolkningen av resultaten (Tabell 2). De hydrologiska och topografiska förhållandena påverkar starkt vilken effekt man kan förvänta sig av en viss exploaterings- eller påverkanstyp. Klassindelningen avser att vara så jämförbar med både Våtmarksinventeringen (VMI), Lantmäteriets vegetationskartor och den naturtypsindelning som används för Art- och habitatdirektivet. Att lägga till dessa klasser bidrar alltså i hög grad till att man ska kunna generalisera och jämföra med information om myrar från andra datakällor. Tabell 2. Hydrotopografiska myrtyper som karteras i NILS flygbildsinventering. Plant kärr Platåmosse Strängblandmyr Limnogent kärr Kupolmosse Mosaikblandmyr Sluttande kärr Sluttande högmosse Palsmyr Backkärr Plan eller svagt välvd mosse Strängflarkkärr Nätmosse Kärr, kraftigt påverkat Mosse, kraftigt påverkad I genomsnitt för en landskapsruta i södra och mellersta Sverige, beräknas avgränsning och tolkning av hydrotopografiska myrtyper inom den befintliga avgränsningen i provytorna ta 2,5 timmar, effektiv tid. För ett län med 15 rutor under ett femårigt inventeringsvarv, så motsvarar det en kostnad på ungefär 5000 kr per år. 4.3 Kartering av naturtyper och markanvändningspåverkan i myrens omgivning En beskrivning av omgivningen till myren skulle potentiellt kunna tillföra information om andra sorters påverkan som också kan leda till hydrologiska förändringar eller tillförsel av näringsämnen med tillrinnande vatten. Ingen av länsstyrelserna nämnde detta som en högprioriterad faktor, men det skulle vara möjligt att fånga upp åtminstone de viktigaste påverkanstyperna med hjälp av flygbildsinventering. I testerna av flygbildstolkningsmetoder användes en 50 m bred buffertzon kring myrarna, där bland annat åtta olika marktyper (olika typer av barrskog, lövskog, hygge m.m.) karterades. En kostnadsuppskattning gjordes även för detta moment, som visade sig vara mer kostsamt än övriga moment, med i genomsnitt mer än en hel arbets- 4

dags arbete per ruta, effektiv tid. För ett län med 15 rutor under en femårsperiod motsvarar det uppskattningsvis 15000 kr per år. Med tanke på att utvecklingsarbete pågår vid SLU för att ta fram en generell metodik för förenklad flygbildsinventering i hela landskapsrutan, så är det troligen inte effektivt att sjösätta en särskild kartering i en sådan 50 m- buffert kring myrar, utan man bör hellre samordna tolkningsarbetet så att sådan kartering kan göras heltäckande för hela rutan på en gång. Det möjliggör samtidigt också att man kan studera samband över ännu större områden, t.ex. en större andel av tillrinningsområdet till varje myr. 5 Förslag till genomförande Kartering av naturtyper och markanvändning i omgivningen verkar inte vara prioriterat inom ramen för länsstyrelsernas uppdrag, och troligen är det mer effektivt att sådan information tas fram samordnat för hela NILS landskapsruta, inte bara för en buffert. Bättre och mer kostnadseffektivt då att olika intressen samordnas för att få igång en heltäckande kartering som kan svara mot många olika syften på en gång. Det gäller i än högre grad eftersom länsstyrelserna inte har lyft fram sådan information som den mest angelägna, utan de mest efterfrågade påverkansfaktorerna verkar fångas upp med de övriga föreslagna momenten ovan. De övriga två momenten, kartering av diken, vägar, stigar och körspår samt kartering av hydrotopografisk myrtyp bör vara möjliga att genomföra utan alltför stora kostnader. Karteringen av hydrotopografisk myrtyp är till viss del en engångsinsats. Självklart kan det vara effektivt att all sådan flygbildsinventering så långt möjligt görs i ett sammanhang. Om därför flera län i framtiden ansluter sig till det gemensamma delprogrammet, så kan det vara lämpligt att man gör bruttoavgränsningen av myrar i landskapsrutan samtidigt som man karterar myrtyper och påverkan. Det innebär dock att flygbildsinventeringen behöver påbörjas i ännu mer god tid innan det slutliga utlägget av provytor görs, eftersom hela bruttoavgränsningen behöver finnas färdig innan dess. Framtagandet och uppdateringen av dessa skikt innefattar dock mer kostnader än enbart själva karteringen, eftersom kartskikten behöver hanteras och inordnas i analyser och utvärderingar. Även om momenten i sig inte är så tidskrävande i förhållande till den information man får fram, behövs ändå att förstärkt finansiering kan ordnas, så att arbetet kan genomföras effektivt och potentialen till komplexa analyser kan fullföljas på ett bra sätt. Sammantaget ger de två föreslagna momenten med kartering av linjära strukturer och hydrotopografisk myrtyp ett attraktivt tillskott till inventeringen av myrar i LillNILS, så att de förändringar som kan påvisas i provyteinventeringen skulle kunna kopplas till påverkan och myrarnas egenskaper i större skala. Ett möjligt användningsområde av resultaten är att utvärdera och bygga vidare på den klassificering av våtmarksobjekt efter grad av påverkan som gjordes i VMI. Om sambanden mellan synliga spår av påverkan och dess effekter på vegetationen i mer detaljerad skala blir mer välbelyst, finns möjligheter att ta fram ännu bättre rutiner för att bedöma påverkansgrad på myrar även i andra sammanhang. 5

6 Litteratur Allard, A., Nilsson, B., Pramborg, K., Ståhl, G. & Sundquist, S. 2004. Instruktion för bildtolkningsarbetet vid Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, NILS, år 2004. SLU, Inst. för skoglig resurshushållning och geomatik, Umeå. Boresjö Bronge, L. 2006. Satellitdata för övervakning av våtmarker Slutrapport. Länsstyrelsen i Gävleborgs län och Länsstyrelsen i Dalarnas län. Rapport 2006:38. Christensen, P., Glimskär, A., Hedblom, M. & Ringvall, A. 2008. Myrarnas areal och vegetation: skattningar från provytedata i NILS 2003-2007. SLU, Inst. för skoglig resurshushållning, Arbetsrapport 237. Umeå. Gallegos Torell, Å. (red.) 2010. Fältinstruktion för Nationell Inventering av Landskapet i Sverige, NILS, år 2010. SLU, Inst. för skoglig resurshushållning, Umeå. Gunnarsson, U. & Löfroth, M. 2009. Våtmarksinventeringen resultat från 25 års inventeringar. Nationell slutrapport för våtmarksinventeringen (VMI) i Sverige. Naturvårdsverket Rapport, under tryckning. Stockholm. Rygne, H. (red.). 2009. Metodutveckling för regional miljöövervakning och miljömålsuppföljning via NILS. Länsstyrelsen i Örebro län. Publ.nr 2009:25. Örebro. Bilaga 1: Svar på enkät om myrpåverkan inom Lill-NILS Bilaga 2: Förslag exploateringstolkning av myrar [resultat av tolkningstest] 6

Svar på enkät om myrpåverkan inom Lill-NILS 1. Senast 2015 ska värdefulla våtmarkers natur- och kulturmiljövärden inte påverkas negativt av mänskliga verksamheter a) Vilka faktorer gör en viss våtmark värdefull? Urban G: Förekomst av unika våtmarkstyper, strukturer och arter är viktiga. Storleken är också viktig. Om våtmarken är orörd är den mer värdefull än om den är starkt påverkad. Detta är egentligen ett gammalt VMI tänk som passar in här. Vi måste veta det för att kunna avgöra om det finns tillräckligt många i stickprovet. Ellen F: ostörd hydrologi, låg grad av mänsklig påverkan, låg grad av igenväxning, kvävefällor Olle K & Tomas T: Generellt sett gäller VMI:s kriterier: storlek, representativitet, mångformighet, orördhet (eller hävd), raritet, rik flora eller fauna. Mer konkret för en enskild våtmark ryckt ur sitt sammanhang kan man titta efter rikkärr och öppna myrar, och förekomst av källor, gölar, flarkar samt ostörda andra strukturer (strängar etc.). Faunan och floran är ju svårare att se i flygbild. Hävdade (slagna) våtmarker har ofta höga natur- och kulturvärden. Mikael L & Kalle M: hävd, orördhet, ingen igenväxning, död ved, opåverkad hydrologi Per H: Ostörd eller svagt störd hydrologi, öppenhet (gäller de flesta myrtyper), naturlig föryngring och trädslagsblandning, död ved, öppna vattenytor (gäller ej mossar), typiska, ovanliga och rödlistade arter. Urzula Z: Intakt hydrologi mycket viktig, Bibehållen hävd, störning också viktig för att bevara naturvärden Källor och kalktuffbildning är viktiga faktorer inom ett rikkärr där speciell flora och fauna kan finnas. Brunmosseskikt är mycket viktig för att ett rikkärr ska vara värdefullt. Helena R: I stort sett alla myrtyper finns med som naturtyp i habitatdirektivet så man borde kunna motivera att alla myrar är värdefulla och ska omfattas av övervakningen. Om det blir för stor kostnad tänker vi oss att man prioriterar myrar som uppfyller kraven för VMI-klasserna. I första hand klass 1 och 2 och om pengarna räcker även klass 3 och 4. b) Vilka naturvärden är viktiga? Urban G: Se ovan.

Ellen F: aktiv torvbildning, flora (kärlväxter, brun- och vitmossor), fågelliv, fungerande strukturer (laggkärr, randskog, tuvor, höljor ) Olle K & Tomas T: Viktiga naturvärden: Se ovan. Ska man lyfta fram något särskilt (med tanke på hotbilden också) är det nog rikkärr. Mikael L & Kalle M: storlek, orördhet, rödlistade arter, ovanliga myrtyper, mångformighet Per H: Se a). Helena R: Se bevarandemålen för myrar på biogeografisk nivå. (Finns t.ex. i första Lill- NILS-rapporten) c) Kan en våtmark klassas som värdefull även om den till viss del är påverkad av mänskliga ingrepp? Urban G: Ja, givetvis! Ibland kan påverkan, som slåtter, vara det som är värdefullt i en våtmark. Ellen F: ja, det kan finnas naturvärden kvar, och det kan finnas försämrade naturvärden som går att återställa. Frågan beror på vilken typ av ingrepp det gäller. En fullgången torvtäkt går t ex inte att jämföra med en lätt dikad mark. Olle K & Tomas T: Ja. Mikael L & Kalle M: Ja, det beror på hur man klassar mänskliga ingrepp, exempelvis hävd i våtmarker kan ofta ge positiva effekter. Per H: Ja, om den har kvar värden enligt ovan. Det finns mycket få helt opåverkade myrar i vårt område. Urzula Z: Våtmarker kan absolut vara värdefulla även om mänskliga ingrepp finns. Inte minst kan man restaurera för att återställa mänskliga ingrepp eller så är delar av en våtmark intakt. Helena R: JA! 2. Vilka skador från terrängkörning är viktiga att dokumentera i övervakningen av myrar? Från tidigare projekt vet vi att spår som syns i flygbild ibland inte syns i fält och vice versa. a) I flygbild syns även mindre fördjupningar i torven samt kompakteringar. Det kan vara svårt att avgöra åldern, men det går att se om spåret är vattenfyllt eller om det översta torvlagret är sönderkört. Hur kraftiga ska skadorna vara för at vara intressanta? Urban G: Det som är viktigt att tänka på är om körspåren i sig fungerar dränerande som diken, eller om de inte dränerar utan bara har en förfulande påverkan på våtmarken. T.ex. kan det vara så att om körspåren är vattenfyllda är de mindre farliga eftersom de då inte leder bort vatten utan håller kvar vatten, vilket lätt kan växa igen.

Ellen F: om man kan se att fördjupningen lett till att våtmarkens hydrologi/ekologi förändrats, är det intressant att övervaka. Olle K & Tomas T: Torvblottor och dränerande effekt av körspåren Mikael L & Kalle M: Alla som kan tolkas fram är intressanta. När strukturerna blir vattenavledande kan de skapa snabba förändringar i våtmarken. Per H: Vattenfyllda spår, större ytor med blottad torv, sönderkörda/fällda träd. Urzula Z: Om det är djupa körskador som är vattenfyllda och därmed förändrar hydrologin är det intressant. Helena R: Även mycket små skador är intressanta. Vi vill veta hela skalan från orörd till stora skador. Vi skulle också vilja att ni så långt möjligt dokumenterar orsakerna till skadan. b) Vilka naturvärden påverkas av körskador? Skiljer det mellan olika myrtyper? Urban G: Intressanta våtmarksstrukturer kan förstöras av körspår (tuv och höljestrukturer) Ja, en del myrar saknar helt strukturer och påverkas inte nämnvärt av körspår. Ellen F: Förändring i flora pga ändrar hydrologi, förändrad vattengenomsläppning i torven, t ex pga kompaktering. Olle K & Tomas T: Dels förstörs myrstrukturer som strängar. Det gäller förstås främst myrtyper som har sträng-struktur, t.ex. högmossar och flarkmyrar. Dels kan körspåren dränera myren. Den risken är störst för soligena kärr, och effekten är allvarligast för soligena rikkärr. Mikael L & Kalle M: Alla naturvärden kan påverkas. Det beror på omfattningen. Vissa körskador kan gynna vissa växter, t.ex. myggblomster och somliga våtmarksmossor. Per H: Hydrologi, vegetation, markfauna, ev. död ved. Urzula Z: I igenväxande rikkärr kan körskador av lindrigare karaktär vara intressanta. Vi hittade större delen av brunmossor i körspår på ett igenväxande rikkärr i Västerbotten t ex. Helena R: hydrologi, fältskikt, fågelfauna mm. Störst blir påverkan om skadorna är dränerande. Går det att se i flygbilden? c) Kan du nämna exempel på fall där det varit stora skador? Urban G: Har inget i åtanke just nu.

Ellen F: nej Olle K & Tomas T: På Molnviksmuren NV Gävle finns mycket körskador i anslutning till kraftledningen som korsar myren. Det finns t.o.m. en slags väg av torv längs kraftledningen, men också ytligare körspår tvärs över. - På Gustavsmurarna (rikkärr) SO Gävle finns körskador av en skoterled. Här är effekten tveeggad störningen har troligtvis gynnat kalkfuktängsarten majviva. - På Köpmanmossen i SV Gästrikland har man kört med 4-hjuling ett par gånger i samma spår skadorna är måttliga sett till myren i stort, men skadorna i torvtäcket är tydliga. Mikael L & Kalle M: inte på rak arm men det finns säkert exempel Per H: Vi har ingen sammanställd information och inga exempel på omfattande skador. Dock ett exempel på återkommande körning på våtmark i kraftledningsgata i naturreservat som gett vissa skador. Det har körts en del även i andra reservat, utan att skador uppkommit. Hur det ser ut utanför reservaten har vi inget bra grepp om. Helena R: Vi har ett antal exempel, även med foton. Jag skickar dem när det är sammanställt. 3. Vilken påverkanstyp bedömer du som mest problematisk i ditt län? Urban G: Diken av alla slag (runt vägar och de som är gjorda för skogsbruksändamål) har det största inflytandet på våtmarker både areellt och kvalitetsmässigt. Ellen F: Förändrad hydrologi, till följd av utdikning och i vissa fall sjösänkning. Igenväxning till följd av kvävenedfall. Olle K & Tomas T: Dikning! Mikael L & Kalle M: Igenväxning (I första hand av träd, men även vass), historiskt sett markavvattning, som ger effekter även på våtmarkerna idag. Per H: Dikning/dikesrensning och körskador. Urzula Z: I Södermanland är upphörd hävd mest problematiskt. Helena R: Terrängkörningen är mest problematisk.

Förslag exploateringstolkning av myrar Författare: Karin Terä

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BESKRIVNING AV ALTERNATIV 3 1.1 Alternativ 1. Tolkning av körspår 3 1.2 Alternativ 2. Tolkning av körspår och hydrotopografisk myrtyp 4 1.3 Alternativ 3. Tolkning av körspår, hydrotopografisk myrtyp samt marktyp och markanvändning i omgivningen 5 2. DISKUSSION OM TOLKNINGEN 8 2.1 Tolkningsproblem 8 2.2 Förslag inför eventuellt tolkningsprojekt 8 2.3 Övriga intressanta variabler på myrar 8 3. BILDEXEMPEL 9 3.1 Bildexempel exploatering av myr 9 3.2 Bildexempel tolkning enligt föreslagen metodik 11 4. ALLMÄNT OM TOLKNINGEN 16 4.1 Myr i NILS 16 4.2 Om påverkan 16 4.3 Om linjeobjekt i NILS 16 4. KÄLLFÖRTECKNING 16 2

1. BESKRIVNING AV ALTERNATIV 1.1 Alternativ 1 Enbart tolkning av körspår och diken (exploateringslinjer). Klasser har tagits från BasNILS linjetolkning, men enbart objekt som kan sägas tyda på exploatering har valts ut. Modifiering enligt Christensen 2008, alltså om möjligt tolkas fordonstyp. Tabell1. Metod alternativ 1. Metod Objekttyp Beskrivning Linjer exploatering Linjeobjekt Digitalisering av synliga linjeobjekt (se tabell ovan) Tabell 2. Tolkade linjeklasser Klass Dike <2m Dike >2m Körspår av motorfordon Stig/Led Väg anlagd Linjeobjekt svårtolkat Beskrivning Enbart avgränsning efter bredd Enbart avgränsning efter bredd Från Christensen Tolkas som transportled i NILS Tolkas som transportled i NILS Används vid linjära objekt inom LIllNILS myrpolygon som inte kan bestämmas Not: diken har inte delats enligt hävdgrad och trädtäckning i NILS, utan endast klassats utifrån storlek. Ett försök har också gjorts att urskilja typ av fordon. Klasser enligt tabell 3 har använts. Tabell 3. Fordonstyp Fyrhjuling Motorcykel Osäkert Används vid dubbla spår Används vid enkelspår. Används när man inte kan urskilja typ Data samlas i shapefil med attribut enligt tabell 4. Tabell 4. Struktur shapefil linjer exploatering Ruta_ID Typ_exploatering Typ_motor Tolkad Short integer Long integer Long integer Short integer Tidsåtgång: Tidsåtgången är uppskattad efter tester i rutorna 268, 276 och 259. Om man räknar med att ruta 268 var ett extremfall (ca 1 minut per polygon) och att det mer normala fallet är runt en halv minut per polygon för att avgränsa linjära objekt blir resultatet följande: Per ruta beräknas 40 minuter för avgränsning igenomsnitt samt ytterligare ca 45 minuter för tolkning av typ. I medeltal har LillNILSrutorna 81 myrpolygoner. Tester: rutorna 268, 276, 257 3

Tabell 5. Tidsåtgång avgränsning och tolkning enligt tester. Antal myrpolygoner Avgränsningstid per km2 Tolkningstid per km2 Andel exploaterade Antal polygoner med linjära exploateringar Antal linjära exploateringar Areal myr Ruta 268 (2009) Ej avgränsad i LillNILS, sankmarkspolygoner 178 93 36 st av 178 20 % 30 min tot d v s 6 min Tot 3 h, 36 min per km2 276 (2004) 1427042 m2, 143 ha 101 37 8 st av 101 8% 20 min tot d v s 0,8 min per km2 25 min d v s ca 1 min 259 (2006) 2375137 m2, 238 ha 67 2 (ofullständi g) 2 st av 67 3% 20 min tot d v s 0,8 min per km2 25 min ca 1 min per km2 1.2 Alternativ 2 Tolkning av hydrotopografisk myrtyp enligt NILS (med tillägget sumpskog), samt tolkning av exploateringslinjer. Tabell 6. Metod alternativ 2. Metod Objekttyp Beskrivning Linjer exploatering, enligt Alternativ 1 Linjeobjekt Digitalisering av synliga linjeobjekt (se tabell ovan) Hydrotopografisk myrtyp (lill- NILS gränser) Ytobjekt Polygoner i LillNILS myr uppdelade på hydrotopografisk myrtyp Avgränsningen från LillNILS myrar används som yttre gräns, vilket kortar tiden för digitalisering. Tillägg blir endast de avgränsningar som behöver göras för att urskilja hydrotopografisk myrtyp (mossar, kärrpartier o s v). Klasserna är hämtade från NILS flygbildstolkningsmanual. En klass har lagts till för skog på torvmark som kallas sumpskog i de fall där gränsen mellan myrmark och skog är oskarp. 4

Tabell 7. Klasser hydrotopografisk myrtyp KOD Beskrivning 1 1 Plant kärr 2 2 Limnogent kärr 3 3 Sluttande kärr 4 4 Backkärr 5 5 Strängflarkkärr 6 6 Kärr kraftigt påverkat 7 7 Platåmosse 8 8 Kupolmosse 9 9 Sluttande högmosse 10 10 Svagt välvd mosse 11 11 Nätmosse 12 12 Terrängtäckande mosse 13 13 Mosse kraftigt påverkad 14 14 Strängblandmyr 15 15 Mosaikblandmyr 16 16 Palsmyr 17 17 Myr svårbedömd mossekärr 18* 18 Sumpskog* *Tillägg. Finns ej med i NILS ordinarie flygbildstolkning Tidsåtgång Om man beräknar att det tar i genomsnitt 1 minut att avgränsa varje LillNILS-polygon i enheter efter hyrdrotopografisk myrtyp och man beräknar att varje polygon delas i ca 3 delar blir tiden för avgränsning ca 88 minuter per ruta (beräknat på medelantal polygoner). På detta läggs tid för avgränsning av exploateringslinjer (Alternativ 1) med 40 min. Tolkningen beräknas ta ca 15 sek per polygon, vilket på en ruta med 88 polygoner som var och en delas i 3 delar ger 66 minuter per ruta. På detta läggs tid för tolkning av linjeexploatering (Alternativ 1) med 45 min. Detta kommer givetvis att variera beroende på landskapets komplexitet. 1.3 Alternativ 3 Tolkning av exploateringslinjer, hydrotopografisk myrtyp inom LillNILS myr, samt huvudsaklig marktyp och markanvändning i en buffertzon 50 m runt gränsen. Tolkningen i omgivningen följer domänerna för marktäcke med ett antal tillägg för skogstyper (t ex lövskog, tallbarrskog, hygge/ungskog o s v, NILS klassar inte skogstyp). Markanvändning tolkas enligt NILS. 5

Tabell 8. Metod alternativ 3. Metod Objekttyp Beskrivning Linjer exploatering, enligt Alternativ 1 Linjeobjekt Digitalisering av synliga linjeobjekt (se tabell ovan) Hydrotopografisk myrtyp (lill- NILS gränser) Ytobjekt Polygoner LillNILS myr uppdelade på hydrotopografisk myrtyp Marktyp och markanvändning Ytobjekt Buffer 50 m runt gränser för omgivning Ytor för exploatering i form av täktverksamhet (pågående och tidigare), grävning, avverkning. Ytor med trolig förekomst av brunmossor Ytobjekt Ytobjekt LillNILS myr. Digitalisering av ytor med synliga ingrepp i form av täkter, avverkning o dylikt. Ytor m kalkberggrund plockas fram som stöd. Kräver kalibrering/utbildning. Tabell 9. Marktyper omgivning. KOD Beskrivning 1 1 Terrester 2 2 Semiakvatisk 3 3 Akvatisk 4 4 Åker 5 5 Bebyggd mark 6 6 Hårdgjord_Belagd mark 7 7 Anlagd grönyta 8 8 Väg_Järnvägsområde 9 9 Täkt 10 10 Deponi 11 11 Glaciär_Snötäckt mark 77 77 Ska ej tolkas 99 99 Ej tolkningsbar 0 0 Saknas 12* 12 Barrskog tall* 13* 13 Barrskog gran* 14* 14 Barrskog bland* 15* 15 Blandskog* 16* 16 Lövskog trivial* 17* 17 Lövskog ädel* 18* 18 Lövskog bland* 19* 19 Hygge, plantskog <3m* *Tillägg. Finns ej med i NILS ordinarie flygbildstolkning För markanvändning i omgivande miljö har klasserna i NILS Basmetodik använts. 6

Det finns också en möjlighet attavgränsa hela områden med en hög exploatering. Detta görs då i ett polygonskikt och har testats med exploateringstyperna i tabell 10. Tabell 10. Typ av exploatering ytor KOD Beskrivning 1 Diken 2 Körspår 3 Stigar 4 Vägar 5 Grävt 6 Täktverksamhet Tidsåtgång Tidsåtgången för avgränsning av omgivning är svår att beräkna då den är beroende av landskapets komplexitet. Om man räknar med ett medeltal av 10 omgivande polygoner och en tid per LillNILSpolygon av 2 minuter samt ett medel av 88 polygoner per ruta blir tiden för avgränsning 176 minuter per ruta, dv s 7 minuter per km2. Tiden för tolkning beräknas till 20 sekunder per omgivande polygon vilket om både marktyp och markanvändning angavs, vilket skulle ge ca 293 minuter per ruta, d v s 12 minuter per km 2. Detta är dock mycket osäkra siffror och tiden borde kunna kortas betydligt med ett systematiskt arbetssätt. På detta tillkommer tidsåtgång för avgränsning och tolkning av linjeexploatering (Alternativ 1), 40+45 minuter samt avgränsning och tolkning av hydrotopografisk myrtyp (Alternativ 2), 88 + 66 min. Tidsåtgång för registrering av exploatering i form av ytor borde inte ta mycket tid då det är ovanligt med större ingrepp enligt träffar i NILS-data. En enkel digitalisering inom LIllNILS polygoner med registrering av typ borde inte ta mer än 5 minuter per ruta. Önskemål om kartering av rikkärr har framkommit. Möjligheterna till detta är begränsade då otillräckligt underlagsdata finns. Jordarts/berggrundskartorna är inte tillräckligt exakta. Försök har gjorts att hitta en metod att fånga rikkärr med analyser (Johansson och Norin, 1995, Lans 2010), och samband med bergart har hittats, men sambandet är inte rakt, d v s man finner små rikkärr i områden utan geologisk indikation på rik mark och rikkärr saknas ibland där starka indikationer om potentiella rikkärr föreligger (Lans 2010). Naturtypen är dessutom variationsrik och svår att urskilja i flygbild, även om man kan registrera t ex brunmossor som fält/bottenskikt dessa kan dock vara svåra att urskilja i blöta mjukmattor och tolkningen blir därför osäker. Not: Om man tolkar både exploateringslinjer, ytor, hydrotopografisk myrtyp och omgivning är det sannolikt att anta vissa tidsvinster, svårt att bedöma hur mycket. 7

2. DISKUSSION OM TOLKNINGEN 2.1 Tolkningsproblem LillNILS myr utgår från flygbildstolkade polygoner över trolig myrmark. Risk finns att skogskärr/mossar underskattas eller felaktigt tolkas som fastmark. Dessutom anger man inte när ett område varit myr men mer eller mindre övergått till fastmark. Eventuellt kunde man behöva tolka tidigare markäcke som komplement till tidigare markanvändning. För detta kan man behöva historiska flygbilder/ historiska kartor om man inte ur terrängen kan utläsa myrmarkens tidigare utbredning. Linjära objekt är relativt urskiljbara i flygbilderna, och diken brukar inte utgöra tolkningsproblem då man oftast kan se deras form, såvida inte trädtäckningen är hög. Framför allt finns svårigheter att urskilja stigar från körspår, samt typ av körspår om det inte rör sig om fyrhjulingar. Här kan man ha stor nytta av kalibreringstolkning, d v s att tolkaren får öva på områden med känd exploatering/typ av spår. Man kan tänka sig en mindre studie, t ex när det gäller möjligheten att skilja ut skoterspår från övriga, samt hur man skiljer ut djurstigar. 2.2 Förslag inför eventuellt tolkningsprojekt För att tolkningssäkerheten ska bli hög är det nödvändigt med en fältstudie i områden med exploatering. Helst ska fältinsatsen ske i samband med flygfotografering för att bilderna visar tillståndet man konstaterat i fält. Vid en fältinventering bör man registrera exploatering med ett antal fotografier och notera fotoriktning, samt registrerar GPS-punkt. En kort beskrivning över varje lokal med vegetationstyp och typ av våtmark samt artsammansättning är önskvärt. 2.3 Övriga intressanta variabler på myrar Igenväxning av myr är något många är intresserade av, och en del av utmaningen för NILS att kunna fånga upp. I detta fall skulle det antingen innebära att tolkaren uppskattar täckningsgrad liksom i Bas- NILS, alternativt direkt jämför med historiska flygbilder för att se om en expandering in på myren skett. Det skulle avsevärt öka tolkningstiden och måste därför övervägas. Ska man tolka LillNILS myrar komplett enligt BasNILS-metodik? Det topografiska läget. Att registrera sluttningsriktning som en indikation på hydrologiska förutsättningar. Kan ev automatiseras med hjälp av sluttningsberäkning utifrån en digital terrängmodell. Detta kan sedan jämföras med omgivande markanvändning och exploatering. 8

3. BILDEXEMPEL 3.1 Bildexempel exploatering av myr Bilden visar myr med körspårsexploatering av okänd typ. 9

Här har spåren digitaliserats in och tolkats som spår efter motorfordon okänd typ. I den här bilden kan man ana ett fyrhjuligt spår. Den svarta linjen visar hur dragningen registrerats som spår av motorfordon fyrhjuling. 10

3.2 Bildexempel tolkning enligt föreslagen metodik Myr i ruta 276 med avgränsning från LillNILs myr Samma område med exploatering i form av diken inritad (blått) 11

Här visas LillNILS-ytorna uppdelade på hydrotopografisk myrtyp. Ett tillägg har gjorts för våtmarker på skogsmark. Dessa kallas här sumpskog. I BasNILS finns ingen klass för sumpskog, man plockar i stället ut dem som övrig semiakvatisk mark. 12

Avgränsning/tolkning av omgivning Här har ytterligare tolkning i form av en buffertzon (50 m) med marktyp lagts till. Här är omgivningen visualiserad i form av markanvändning. 13

Exempel på flygbilder och motsvarande bild i fält Den gula punkten längst till vänster visar en fotopunkt I fältbilden ser man att kärret håller på att skogas igen. 14

Den ljusröda linjen till vänster i bilden är ett dike Den gröna randen visar diket med vegetation i. 15

4. ALLMÄNT OM TOLKNINGEN 4.1 Myr i NILS I NILS klassas myr som Marktäcke=semiakvatisk, Typ av semiakvatisk mark=myr (om ej igenskogad utdikad myr, då kan det bli övrig blöt mark om tolkaren anser att det har skett en succession till skog).för att klassa typen av myr väljer man en hydrotopografisk myrtyp. För att beskriva markförhållanden väljer man också en fysionomisk myrtyp. Myr klassificeras av torvproduktionen, med vissa undantag. I fjällen blir inte torvdjupet tillräckligt för att passa in i många system som används i fält. Man kan därför inte säga att det krävs ett visst torvdjup för att ett område ska kunna kallas för myr, utan får gå på definitionen att det hyser myrvegetation. Detta kan kontrolleras i en fältinventering, men en flygbildskartering har helt andra förutsättningar. Möjligheten att tolka diken beror till stor del på omgivande terräng och trädskikt. Om terrängen är öppen syns dikena i regel tydligt. Det kan dock vara svårt att bedöma ett dikes dränerande effekt. Man skulle kunna notera grad av igenväxning för att indikera dränering ett rensat dike för ju bort mer vatten än ett igenväxt. Minsta karteringsenhet i NILS: 0,1 ha (om skillnad i markanvändning i kombination med tydlig skillnad i marktäcke: 0,05 ha). Mindre objekt karteras som punkter eller linjer. 4.2 Om påverkan Polygonerna kan klassas enligt NILS 6.39 Åtgärder, påverkan (ingen, dikat, dämt, grävt, mekanisk markberedning, markstörning från fordon, erosion av vatten, erosion av vind, ras, brand). 4.3 Om linje/punktobjekt i NILS Linjer karteras in i NILS när objektet är för smalt att bli polygon, minimilängd är vanligen 20 m. Maxbredd är vanligen 10 m (utom för vattendrag då 6 m gäller). Linjen dras normalt i markplanet mitt i objektet, undantagandes trädrader där den dras i trädtopparna och diken där de dras i botten av diket. Bedömning av träd/busktäckning, bedömning av hävdgrad. Hävdgrad bedöms på följande linjeobjekt: Linjeobjekt: Dike, vegetationsremsa, jordvall, stengärdesgård, stensamling. Punktobjekt: Biotopholme, våtmark, stensamling, småvatten. Alla diken och vattendrag klassas till typtillhörighet och storleksgrad. Om de är osynliga i bild klassas de endast till typ (mindre dike/uträtat vattendrag, mellanstort dike/uträtat vattendrag, dike/vattendrag osynligt i bild, bäck, å/större bäck, å/bäck osynlig i bild). De delas också efter variation i träd- och busktäckning. Klass, trädtäckning, barrandel, busktäckning, hävd, ursprung. Transportled Linjen karteras mitt i linjeobjektet. Endast klass (anlagd väg (synlig/osynlig), anlagd väg skilda körbanor, brukningsväg, anlagd gångväg/cykelväg, väg under byggnation, stig/vandringsled, järnväg, spång, linbana/släplift/skidlift)och ursprung. 16

5.KÄLLFÖRTECKNING Allard, A., Cronvall, C., Nilsson, B., Kindström, M., Pramborg, K., Ståhl, G., Sundquist, S. 2005. Instruktion för bildtolkningsarbetet vid Nationell Inventering av Landskapet i Sverige. Christensen, P, Cronvall, E., Terä, K., Allard, A. 2008. Metodutveckling av flygbildstolkning av körspår i fjällen. Johansson, O. & Norin, M. 1995. Förslag till inventeringsmetodik, naturvärdesbedömning och kriterier för skötselbehov för rikkärr i Sverige. Examensarbete vid Biologisk-geovetenskaplig linje 92/95, Stockholms universitet. Lans, K. 2010. Rikkärrens koppling till kalkbergrunden. Examensarbete vid Biologisk-geovetenskaplig Linje. Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet. 17