REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2

REMISSVAR BETÄNKANDET FRÅN SOCIALBIDRAG TILL ARBETE SOU 2007:2 FRÅN SKOOPI SOCIALA ARBETSKOOPERATIVENS INTRESSEORGANISATION Presentation av SKOOPI I SKOOPI organiseras de sociala arbetskooperativen i Sverige. SKOOPI arbetar för att stödja medlemskooperativen med information och utbildning, påverkansarbete för att förbättra förutsättningarna att driva sociala företag och skapa mötesplatser för sociala arbetskooperativ. SKOOPI är idag är den enda organisation där sociala arbetskooperativ kan organisera sig och driva sina egna frågor, dela erfarenheter med människor som arbetar i sociala arbetskooperativ etc. SKOOPI skapar empowerment och ett verkligt förtroende för att människor kan ta sig ut ur arbetslöshet och utanförskap. SKOOPI:s remissvar ger synpunkter på de avsnitt i utredningen som handlar om arbete och oönskat utanförskap. Definitioner I utredningen märker vi en del olikheter i definitionen av begrepp därför vill vi här klargöra vad vi menar med några begrepp som används i remissvaret. Sociala företag är företag som har som ändamål att integrera personer som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv. huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter. skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. är fristående från offentlig verksamhet Handlingsplan för socialt företagande utarbetad av NTG Socialt företagande Sociala arbetskooperativ är en typ av sociala företag, de är organiserade i kooperativ form. Sociala arbetskooperativ är fristående organisationer av personer som av olika skäl är hindrade att arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden. Dessa är den dominerande medlemsgruppen i det sociala arbetskooperativet. Ett socialt arbetskooperativ bedriver en kommersiell verksamhet som producerar och/eller säljer varor och/eller tjänster. Sociala arbetskooperativ verkar för att lösa behov av arbete och social gemenskap genom ett samägt företag som styrs enligt principen en medlem en röst. I kooperativets styrelse bör kooperatörer vara i majoritet. 1

I sociala arbetskooperativ är vinstmotivet underordnat syftet att utveckla och göra bruk för var och ens arbetsförmåga och medbestämmande i företagets angelägenheter. Ett socialt arbetskooperativ har alltid en relation till offentlig sektor genom olika typer av stöd, bidrag, försäljning av platser eller tjänster. Enligt SKOOPI:s stadgar Andra typer av sociala företag är organiserade i form av stiftelser, ideella föreningar, ekonomiska föreningar eller aktiebolag men arbetar inte utifrån de kooperativa värderingarna. Sammanfattning SKOOPI ser mycket positivt på att betänkandet tar upp det ojämlika maktförhållande som finns mellan brukare och myndigheter. Här är organisationer och företag i den sociala ekonomin en resurs för utbildning och reflektion tillsammans med de olika myndigheterna. Ett förändrat synsätt med empowermentperspektiv som grund är nödvändigt inom alla myndigheter och verksamheter som arbetar med att stödja människor att ta sig ur utanförskap och arbetslöshet. Betänkandets förslag om att flera leverantörer ska erbjudas möjligheter att ta på sig ansvaret för arbetssökande med svag förankring på arbetsmarknaden är bra. SKOOPI ser positivt på förslaget att införa etableringsjobb för de personer som varit utanför arbetsmarknaden en längre tid. SKOOPI instämmer i förslaget om att införa mentorskap i form av personligt stöd vid arbetspraktik eller deltagande i andra arbetsmarknadspolitiska program. Förslaget att anslaget till Utvecklings- och Trygghetsanställningar till minst 30% går till sociala arbetskooperativ och andra sociala företag är en mycket angelägen åtgärd. Utredningen understryker betydelsen av det sociala företagandet vid arbetslivsinriktad rehabilitering. SKOOPI instämmer helt i att de sociala arbetskooperativen har en viktig roll i detta sammanhang. Det har gjorts en inventering av sociala företag av NTG socialt företagande. En fördjupad inventering och forskning skulle vara bra för att skapa kunskaper om framgångsfaktorer och problem för det sociala företagandet. Ett förhöjt anordnarbidrag vid utvecklings- och trygghetsanställningar till sociala arbetskooperativ bör ges till alla sociala företag under första året en person arbetar där. SKOOPI föreslår att, som tillägg till de 35 miljoner kronorna som idag finns för utveckling av kooperativt och socialt företagande, det anslås 100 miljoner kronor under åren 2008-2013 till det Entreprenörskapsprogram för socialt företagande som NTG Socialt företagande lagt fram till regeringen. SKOOPI delar utredningens förslag till att förändra ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och socialtjänsten för unga. Vi ser positivt på en förskjutning från socialtjänsten till arbetsmarknadsverket. Förslaget bör dock utökas till att avse alla oavsett ålder och arbetsförmåga. 2

SKOOPI är i grunden positiv till utredningens olika förslag om finansiell samordning. För att få till stånd kreativa nya organisatoriska former, nya kombinationer och den helhetssyn som behövs är det nödvändigt att de berörda offentliga myndigheterna samarbetar nära med den sociala ekonomins organisationer och företag. Vi instämmer i både utredningens resonemang och förslag för samarbete kring personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst. Betänkandet resonemang om En gemensam välfärdsorganisation med en ingång till rehabiliteringshjälp är helt nödvändig. SKOOPI vill ge beröm till utredningen för att det finns en lättläst variant av betänkandet. Det underlättar för en stor del av Sveriges befolkning i allmänhet och för många av medlemmarna i de sociala arbetskooperativen i synnerhet. Allmänna synpunkter Sociala arbetskooperativ och socialt företagande Skoopi ser mycket positivt på den syn som utredningen har att sociala arbetskooperativ och andra sociala företag är en resurs för människor att komma in i arbetslivet. De sociala arbetskooperativens grund i att arbeta utifrån empowermentperspektivet ger en unik möjlighet till växande och utveckling för individen. De sociala arbetskooperativen och andra sociala företag behöver bli erkända och få ett stöd från samhället för att utvecklas vilket utredningen påpekar. Makt och bemötande SKOOPI välkomnar utredningens val av utgångspunkt, att utredningens förslag ska ta sin utgångspunkt i den enskildes uppfattning och synpunkter. En varaktig förändring kan bara komma till stånd om den förstärker individens egna drivkrafter och utgår från var och ens förutsättningar. Individen måste själv styra processen mot arbete och inte passas in i en behovstrappa. Det är mycket positivt att betänkandet lägger så stor vikt vid det ojämlika maktförhållande som finns mellan brukare och myndigheter. En ojämlikhet kommer alltid att finnas, men det bemötande som den enskilde möter från handläggare och andra måste förbättras. På sid. 172-173 diskuteras olika sätt att förstärka brukarperspektivet, det är bra men tyvärr leder detta inte till några konkreta förslag i betänkandet. Här är den sociala ekonomins organisationer och företag en resurs för utbildning och reflektion tillsammans med socialarbetare, arbetsförmedlare, handläggare på försäkringskassorna och chefer från de olika myndigheterna gemensamt åstadkomma bättre resultat. I bra bemötande ligger även att få tydliga besked om vilka regler som gäller. Idag görs olika bedömningar av samma ärenden hos olika handläggare, detta skapar en otrygghet hos individen. Det behövs en förenkling och samordning av 3

regelverken vid såväl socialtjänsten som arbetsförmedlingen, försäkringskassan och a-kassan när det gäller alla former av stöd och bidrag. Systemet med brukarråd bör utvecklas inom alla berörda myndigheter. Inom psykiatrin har ett arbete påbörjats på en del platser med brukarevision där brukargrupper granskar olika verksamheter. Detta system borde prövas och utvecklas även inom socialtjänsten. Inom utbildningen av personal som skall arbeta med människor i utanförskap bör det finnas större inslag av brukarmedverkan. Till exempel har man vid socionomutbildningen i Lund genomfört gemensamma kurser för studenter och brukare vilket gett mycket goda resultat. Arbetsmarknadspolitiken I utredningen förs många och viktiga diskussioner om hur arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska kunna förändras så att arbetsmarknaden öppnas upp för dem som idag står utanför. För att regeringens samlade politik ska öka sysselsättningen krävs skräddarsydda åtgärder för de grupper som är föremål för förslaget. Olika myndigheter måste verka i samma riktning. Arbetsförmedlingens och dess handläggares roll kommer med utredningens förslag allt mer i fokus. Det betyder att arbetsförmedlingarna också måste vara öppen för nya former och vägar för att organisera arbete, även i sociala arbetskooperativ och annat socialt företagande. Alla människor måste få tillgång tillarbetsförmedlingens tjänster Idag finns svårigheter för personer som har en låg arbetsförmåga att få anmäla sig på arbetsförmedlingen. Denna rättighet måste tydliggöras från Arbetsmarknadsverket. Kapitel 9 I kapitel 9 ges en bra beskrivning av de sociala arbetskooperativens och andra sociala företags situation idag. SKOOPI ser med glädje utredningens betoning av de sociala arbetskooperativen eftersom vi vet att den formen av socialt företagande lyfter fram människors kompetens och utveckling utifrån individens egen delaktighet och ansvar. Vi vill dock kommentera några saker. Avsnitt 9.2 SKOOPI vill understryka vikten av empowerment och det förhållningssätt det innebär. Empowermentperspektivets tro på människors förmåga och möjligheter är det centrala i varför sociala arbetskooperativ lyckas så bra. Genom empowerment vill man synliggöra, förstå, utmana och förändra maktstrukturer. Det handlar om att skapa förutsättningar för individer och grupper att återfå värde och handlingsförmåga. Det svenska välfärdssystemet har tyvärr många gånger arbetat i motsatt riktning, människor har passiviserats och gjorts maktlösa. Ett förändrat synsätt med empowermentperspektiv som grund är nödvändigt inom alla myndigheter och verksamheter som arbetar med att stödja människor att ta sig ur utanförskap och arbetslöshet. 4

Avsnitt 9.11 De flesta sociala arbetskooperativ har någon form av bidrag från kommunen, ofta är det inte reglerat genom avtal vilket skapar en osäkerhet för kooperativens verksamhet. Långsiktigare avtal skulle ge trygghet och en bättre möjligheter att utveckla de sociala arbetskooperativen. Det behövs ett förändrat synsätt från kommunernas sida och en respekt för att de sociala arbetskooperativen är egna företag som säljer en tjänst till kommunen som skall regleras genom avtal. Avsnitt 9.12 SKOOPI är idag är den enda organisation där sociala arbetskooperativ kan organisera sig och driva sina egna frågor, bidra med erfarenheter från människor som arbetar i sociala arbetskooperativ etc. Det är att skapa empowerment och ett verkligt förtroende för att människor kan ta sig ut ur arbetslöshet och utanförskap. SKOOPI har inte något fast bidrag utan lever på olika projektmedel. För att ta vara på den resurs som SKOOPI är för att utveckla sociala arbetskooperativ behöver organisationen få ett statligt stöd som skulle kunna kanaliseras genom Nutek. Avsnitt 9.16 SKOOPI instämmer i utredningens tankar att ersättningen för arbete i sociala arbetskooperativ och andra sociala företag borde vara mer lönelik för alla som arbetar där. Idag är det en djungel av olika former av bidrag till anställningar och andra ersättningsformer för personer som arbetar i företagen. SKOOPI instämmer helt i att regelverken måste bli enklare och utgå från personens arbetsförmåga. Alla som arbetar i sociala företag borde ha ett anställningsförhållande och en lön för sitt arbete oavsett vilken arbetsförmåga man har. Kapitel 17 Avsnitt 17.1 Betänkandets förslag om att flera leverantörer ska erbjudas möjligheter att ta på sig ansvaret för arbetssökande med svag förankring på arbetsmarknaden är bra. SKOOPI förordar i detta sammanhang sociala arbetskooperativ och andra sociala företag d v s aktörer som inte primärt har ett krav på vinstmaximering, utan där ekonomiska överskott plöjs ner i verksamheten, för att antingen höja kvaliteten eller/och utvidga verksamheten. Avsnitt 17.3 SKOOPI ser positivt på förslaget att införa etableringsjobb för de personer som varit utanför arbetsmarkanden en längre tid. Utöver vad som sägs i utredningen om unga människor och personer som är födda utomlands och som inte etablerats sig på arbetsmarknaden måste också personer som lever med funktionshinder inkluderas i målgruppen. Avsnitt 17.4 SKOOPI instämmer i förslaget om att införa mentorskap i form av personligt stöd vid arbetspraktik eller deltagande i andra arbetsmarknadspolitiska program. Begreppet kontaktmannaskap/mentorskap och vad det innebär är dock idag diffust och behöver förtydligas och klart definieras. 5

SKOOPI instämmer även i förslaget att avsätta arbetsmarknadspolitiska medel för kontaktpersoner/mentorer. I samband med detta bör handledarrollen i sociala företag även uppmärksammas. Oavsett om finansieringen kommer från kommunerna eller från t ex anordnarbidrag, bör finansieringen av kompetensutveckling och utbildningsinsatser för handledare i sociala företag lösas genom samhälleliga åtgärder. Även utbildningsresurser för verksamhetsledare och arbetsledare i sociala företag är viktiga att få fram. Framgångsmöjligheterna för de sociala företagen vilar i stor utsträckning på arbetsledningen och handledningen av dem som arbetar. Här har samhället en stor uppgift att stödja utvecklingen av dessa stödresurser i entreprenörskapet och för gruppernas och individernas möjlighet till empowerment och arbetsrehabilitering. Ett statligt stimulansbidrag i form av lön till handledare/verksamhetsledare som går i utbildning, skulle innebära att det sociala företaget skulle kunna anställa en vikarie under utbildningstiden. Avsnitt 17.5 Utredningen understryker betydelsen av sociala arbetskooperativ och andra sociala företag men är oklar när det gäller vilka företag som avses. I detta fall bör det omfatta alla de verksamheter vilka uppfyller de kriterier som fastsällts i Handlingsplan för socialt företagande utarbetad av NTG Socialt företagande: Sociala företag är företag som: har som ändamål att integrera personer som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och arbetsliv. huvudsakligen återinvesterar sina vinster i egna eller liknande verksamheter. skapa delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. är fristående från offentlig verksamhet De flesta sociala företagen i landet är sociala arbetskooperativ, men inventeringen som genomfördes av NTG Socialt företagande visar att det finns en rad andra företag och organisationer inom den sociala ekonomin som bereder arbete/rehabilitering för personer som står långt från arbetsmarknaden. Skoopi vill naturligtvis framhålla den kooperativa formen i sociala arbetskooperativ, men anser att alla dessa typer av företag skall ha tillgång till alla de olika stödformer som finns, utvecklings- trygghetsanställningar, lönebidrag mm. Avsnitt 17.6 Skoopi ser mycket positivt på den syn som utredningen har när det gäller att utvidga möjligheterna för även icke funktionshindrade att få anställning i sociala arbetskooperativ. Så sker redan idag och enligt Skoopis stadgar beskrivs målgruppen: Sociala arbetskooperativ är fristående organisationer av personer som av olika skäl är hindrade att arbeta på den ordinarie arbetsmarknaden. Dessa är den dominerande medlemsgruppen i det sociala arbetskooperativet. 6

Förslaget att anslaget till Utvecklings- och Trygghetsanställningar till minst 30% går till sociala arbetskooperativ och andra sociala företag är en mycket angelägen åtgärd. Det skulle väsentligt öka möjligheterna för en positiv utveckling både för dem som behöver en kortare tid i ett socialt företag liksom för dem som där kan hitta den arbetsplats som är anpassad efter individens behov och kompetens. Regelverket för människor som går från sjukdom eller annan funktionsnedsättning till arbete måste förenklas. Skoopi stöder utredningens inställning att insatserna inom arbetsrehabiliteringen måste utgå från en persons faktiska arbetsförmåga när man bygger upp regelverket. Det vidgade arbetsmarknadsbegreppet innebär att var och en ska kunna arbeta efter 100% av sin förmåga på arbetsmarknaden, även om det bara innebär några timmar i veckan. Många sociala företag erbjuder idag arbetsprövning- och arbetsträning för personer som sedan går vidare till andra företag. Utvecklingsanställning är utmärkt för dessa platser, men bör också kombineras med möjligheter till utbildningsinsatser, på det sociala företaget eller genom någon utbildningsanordnare. Många medlemmar i sociala arbetskooperativ och deltagare i andra sociala företag har hittat just den arbetsplats där de fungerar och kan göra en samhällelig insats. Trygghetsanställningar bör kunna ses som permanenta anställningar, med olika anställningsgrad för dem som inte genom andra åtgärder kan hitta ett arbete. För personer anställda i sociala arbetskooperativ, måste riktlinjerna för a- kassan förändras och förtydligas för dem som är delägare i ett kooperativ, så att de inte riskerar att halka ur trygghetssystemet vid en eventuell kommande arbetslöshet. Avsnitt 17.7 Skoopi anser att det är av stor vikt att information och kunskap överförs till Arbetsförmedlingarna när det gäller sociala arbetskooperativ och andra sociala företag. En inventering har genomförts av Equal Socialt företagande av de sociala företagen i landet. Det är bra om en fördjupad inventering genomförs på kommunal nivå med en samverkan mellan Coompanion och Arbetsförmedlingarna. Även att metoder och rutiner utvecklas för sociala arbetskooperativ och andra sociala företag som anordnare av utvecklings- och trygghetsanställningar. Vi anser att även Skoopi är en resurs på det lokala planet för att stötta upp en sådan utveckling när det gäller informations- och utbildningsinsatser. 7

Avsnitt 17.8 Betänkandet föreslår ett förhöjt anordnarbidrag vid utvecklings- och trygghetsanställningar till sociala arbetskooperativ som startar en verksamhet som erbjuder rehabiliteringsinsatser. Detta skall kunna betalas ut under verksamhetens första år. Ett år går fort för att starta upp en verksamhet. Det vore bättre om det förhöjda anordnarbidraget följde individen, under det första året en person arbetar i ett socialt arbetskooperativ eller annat socialt företag. För personer med större stödbehov borde det förhöjda anordnarbidraget utgå under hela anställningstiden vid en trygghetsanställning. Med dessa förslag skulle både de nystartade verksamheterna och de redan etablerade kunna utvecklas och bereda arbete för många fler. Avsnitt 17.9 I regleringsbrevet för 2007 finns inte en sådan fördelning av medel för att främja stöd av kooperativt och socialt företagande utan det är upp till Nutek att göra en fördelning av det totala företagsfrämjande anslaget. Enligt överenskommelse kommer fortfarande 35 mkr att gå till detta ändamål i enlighet med en överenskommelse mellan Föreningen Kooperativ Utveckling och Nutek. Att förändra principerna för denna fördelning och öronmärka delar av de 35 miljoner kronorna är varken ändamålsenligt eller rimligt, att ta av de redan knappa medel som finns för att utveckla kooperativt företagande leder inte framåt utan bakåt. Eftersom det sociala företagandet berör flera politikområden krävs en samordning av resurser från närings- social- socialförsäkrings och arbetsmarknadspolitiken. Denna samverkan, ekonomisk och strukturell, måste ingå i samtliga berörda verk och myndigheters regleringsbrev. SKOOPI föreslår att som tillägg till de 35 miljoner kronorna anslås 100 miljoner kronor under åren 2008-2013 till det Entreprenörskapsprogram för socialt företagande som NTG Socialt företagande lagt fram till regeringen. Det är även av största vikt att de sociala arbetskooperativens egen organisation, SKOOPI, får del av de resurser som tillkommer i utvecklingsarbetet för att fördjupa nätverksarbete, affärssamverkan och kompetensutveckling för de ofta mycket små sociala arbetskooperativen. Kapitel 19 SKOOPI delar utredningens förslag till att förändra ansvarsfördelningen mellan arbetsmarknadsverket och socialtjänsten för unga. Förslaget bör dock utökas till att avse alla oavsett ålder. Det behövs en renodling av uppdragen mellan socialtjänst och arbetsförmedlingen. Socialtjänsten är bra på att stödja människor med sociala problem och arbetsförmedlingen är bra på att hitta lösningar för människor att komma in på arbetsmarknaden. Även personer som står lågt från arbetsmarknaden bör få stöd från arbetsförmedlingen när det gäller arbetsinriktade åtgärder. För att skapa en vidgad arbetsmarknad som omfattar alla som arbetar på marknaden krävs en förskjutning från socialpolitik till arbetsmarknadspolitik. Kapitel 20 SKOOPI är positiv till utredningens förslag om finansiell samordning. 8

Kapitel 21 Vi instämmer i både utredningens resonemang och förslag för samarbete kring personer som saknar sjukpenninggrundande inkomst. När det gäller samarbete på dessa områden krävs ett nytänkande och samordning mellan de berörda parterna. Det behövs både stimulans och skärpt uppföljning för att skapa den inkluderande och tillgängliga arbetsmarknad som utredningen skisserar. Kapitel 23 Betänkandet resonemang om En gemensam välfärdsorganisation med en ingång till rehabiliteringshjälp är helt nödvändig. I landet finns det idag alltför många Svarte Pettrar som i en nedbrytande karusell förnekas stöd utan bara skickas till nästa myndighet. Det är ett resursslöseri både för individen och för samhället. En samlad välfärdsorganisation skulle underlätta arbetet både för dem som arbetar i den och för dess brukare. Men detta kräver ett lokalt partnerskap i enlighet med vad vi sagt ovan om förslagen i kapitel 20. Stockholm 18 maj 2007 Johnny Eriksson, SKOOPI:s styrelse 9