Fysisk aktivitets påverkan på elevers lärande

Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Fredrik Odenbrand Fysisk aktivitets påverkan på elevers lärande Physical activities effects on school children s learning ability Examensarbete lärarprogrammet 15 hp Datum: 11-11-10 Handledare: Christian Tyrfelt Examinator: Anders Broman Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054-700 14 60 Information@kau.se www.kau.se

Abstract The purpose of this essay is to study physical activities effects on school children s learning ability. To obtain information about the situation, a literature review was conducted on previous research. Four individual interviews were accomplished in addition to comparing the previous research with teacher s experiences in a school where physical activity is conducted daily. My own interests and experiences of physical activity gave me the inspiration to write about a possible link between physical activity and learning. Previous research shows that physical activity favours endurance, concentration, self-esteem, confidence and wellbeing. These properties can in turn benefit school children s learning. The interviews resulted in a tying could be drawn to previous research. Teachers in the interviews believe that physical activity gives school children the benefit of endurance, concentration and focus, it can also improve confidence and increase the number of excited school children. The interviews also revealed the thoughts of correlation between motor skills and learning ability. Keywords: physical activity, learning ability, motor skills, concentration

Sammanfattning Syftet med arbetet är att studera fysisk aktivitets påverkan på lärandet i skolan. För att få fram information om situationen har en litteraturstudie genomförts angående tidigare forskning. Utöver det jämfördes den tidigare forskningen med fyra enskilda intervjuer med lärare/fritidspedagoger upplevelser på en skola där fysisk aktivitet bedrivs dagligen. Mitt eget intresse och erfarenheter av fysisk aktivitet gav mig inspiration till att skriva om ett eventuellt samband mellan fysisk aktivitet och lärande. Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet gynnar uthållighet, koncentration, självkänsla, självförtroende och välbefinnande. Dessa egenskaper kan i sin tur gynna elevers lärande i skolan. Genomförandet av intervjuerna resulterade i att paralleller kunde dras till tidigare forskning. Lärare/fritidspedagoger i intervjuerna menar att fysisk aktivitet ger elever uthållighet som gynnar koncentration och fokus, kan förbättra självförtroende och öka antalet glada elever. Intervjuerna visade också på tankar om samband mellan motorik och lärande. Nyckelord: Fysisk aktivitet, lärande, motorik, koncentration

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 1.1. Bakgrund..1 1.2. Syfte.2 1.3. Frågeställningar 2 1.4. Disposition...2 2. Metod 3 2.1. Urval 3 2.2. Datainsamlingsmetoder...3 2.3. Tillvägagångssätt.4 2.4. Etiskt förhållningssätt..4 2.5. Källkritik..4 2.6. Validitet och reliabilitet...5 3. Teoretiska utgångspunkter..6 3.1. Fysisk aktivitet genom historien..6 3.2. Definition av fysisk aktivitet...7 3.3. Lärande och läroprocesser...7 3.4. Fysisk aktivitet i skolan...8 3.5. Effekten av fysisk aktivitet..9 3.5.1. Motorik och sinnen...9 3.5.2. Fysisk aktivitet gynnar grovmotoriska svårigheter. 11 3.5.3. Motorik och koncentration..11 3.5.4. Samband mellan rörelseförmåga, självkänsla och gemenskap...12 3.5.5. Fysisk aktivitet ökar vårt välbefinnande.....13 4. Resultat 14 4.1. Koncentration....15 4.2. Fysisk aktivitet bidrar till ett bättre humör... 16 4.3. Självförtroende..16 4.4. Motorik..16 4.5. Inga negativa följder av fysisk aktivitet i lärande synpunkt..17 5. Diskussion 18 5.1. Diskussion litteraturstudien...18

5.2. Litteraturstudien kopplat till intervjuerna..20 6. Slutsats.22 6.1. Vidare forskning 22 Bilagor Bilaga 1

1. Inledning Kapitel 1 behandlar bakgrunden om varför jag valt att skriva om ämnet. Vidare följer en problemformulering, syfte och frågeställningar. Avslutningsvis finns en disposition över hur uppsatsen är uppdelad. 1.1. Bakgrund Under hela mitt liv har jag varit fysiskt aktiv regelbundet, och under min skoltid har jag utövat flera sporter vilket gjort att jag vanligtvis varit aktiv med någon fysisk aktivitet dagligen. Genom detta har jag upplevt välbehag och dessutom att jag känt mig mer avslappnad och trygg i skolan. Detta kan i sin tur ha varit en viktig del i min koncentration, vilket kan ha gynnat mitt lärande i längden. Det var redan i skolåldern som jag fick tankar om att fysisk aktivitet kan ha en viktig roll i lärandeprocessen. Tidigare forskning inom detta ämne visar på att fysisk aktivitet kan vara av stor vikt gällande lärandet, Grindberg och Langlo (2000:59) menar att fysisk aktivitet kan träna våra sinnen och motorik och att det i sin tur kan vara betydande gällande läsförmåga. Bernerskog (2006:6ff) skriver liknande och menar att motoriska brister kan ha negativ inverkan på koncentrationsförmåga. Jag valde att jämföra den tidigare forskningen med skolans värld. Intervjuer genomfördes med några lärare samt fritidspedagoger i hopp om att försöka reda ut hur de upplever situationen mellan fysisk aktivitet och lärande. Under min utbildning har vi bland annat haft många föreläsningar och diskussioner om fysisk aktivitet och dess konsekvenser. Det som framkom var att fysisk aktivitet var en viktig del i elevers utveckling i skolan. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lgr 11 står det skrivet att skolan skall erbjuda eleverna fysisk aktivitet dagligen, men på vilket sätt? Som blivande fritidspedagog såg jag en stor möjlighet att kunna ge elever fysisk aktivitet dagligen på ett varierat sätt, och att kunna ge dem möjlighet att lättare utveckla sitt lärande. Mitt brinnande intresse, mina erfarenheter av alla former av fysisk aktivitet samt min kommande roll som fritidspedagog gjorde mig inspirerad till att forska vidare inom detta ämne. 1

Uppsatsen syftar till att jämföra den tidigare forskningen inom fysisk aktivitet och lärande och hur lärare/fritidspedagoger upplever situationen i en skola där fysisk aktivitet fått en stor prioritet. 1.2. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka om fysisk aktivitet påverkar elevers lärande i skolan. 1.3. Frågeställningar Följande frågeställning kommer att belysas: Hur påverkar fysisk aktivitet barns lärande enligt tidigare forskning? Vad anser de intervjuade lärarna angående fysisk aktivitets påverkan på lärandet? Skiljer sig lärarnas uppfattningar/erfarenheter gentemot tidigare forskning? 1.4. Disposition Uppsatsen är uppdelad i sju delar. Första avsnittet är inledningen. Andra avsnittet behandlar metoddelen. Tredje avsnittet behandlar den tidigare forskningen inom området samt några begreppsförklaringar. Fjärde avsnittet beskriver resultatet av de intervjuer som genomfördes i skolan. I det femte avsnittet finns diskussionen angående den tidigare forskningen kopplat till resultatet. Det sjätte avsnittet består av en slutsats av uppsatsen. Det sjunde och sista avsnittet avslutas med en litteraturförteckning. 2

2. Metod Kapitlet beskriver tillvägagångssättet i forskningsprocessen, delarna som skildras är urval, datainsamlingsmetoder, tillvägagångssätt, etiskt förhållningssätt, källkritik samt validitet och reliabilitet. 2.1. Urval Valet av att intervjua lärare/fritidspedagoger i en skola där fysisk aktivitet fått hög prioritet grundar sig i att jag tror att de skulle ha god erfarenhet av hur situationen mellan fysisk aktivitet och lärande ser ut i skolan. Jag ville intervjua både män och kvinnor samt både lärare och fritidspedagoger för att undersöka om det genom deras skilda erfarenhet kunde finnas några skillnader i hur de upplevde situationen. Intervjuerna genomfördes endast med lärare/fritidspedagoger på låg och mellanstadiet på grund utav mitt val av yrke som inriktar sig på dessa åldersgrupper. Jag försökte välja att intervjua personer med skilda erfarenheter för att få en mer rättvis bild av hur situationen upplevs i skolan bland lärare/fritidspedagoger. Skolan har arbetat med ett projekt om rörelse under en tioårsperiod, därför har personerna i intervjun arbetat olika lång tid på skolan och har därmed olika erfarenhet inom ämnet. I intervjun deltog sammanlagt fyra personer (se sid. 14). 2.2. Datainsamlingsmetod Intervjuerna som genomfördes var kvalitativa. Johansson och Svedner (2006:43) skriver att frågorna inte är förbestämda i den kvalitativa intervjun, enbart frågeområdena. Syftet med en kvalitativ intervju är att få den intervjuade att öppna upp sina svar för att få så mycket information som möjligt. På så sätt måste frågorna anpassas till varje respondent. Under intervjuerna satt båda parter i tysta och ostörda rum. Intervjun bestod bland annat av frågor kring hur informanten upplevde situationen mellan fysisk aktivitet och lärande, och om fysiskt aktiva elever skiljer sig mot inaktiva. I slutet hade även respondenten chansen att tillägga något, som vi inte diskuterat under intervjun. 3

2.3. Tillvägagångssätt Efter relevant sökande på Internet kunde jag ta kontakt med en skola i Mellansverige. Efter ett telefonsamtal med rektorn på skolan kom jag i kontakt med personerna i intervjuerna. Valet av att genomföra telefonintervjuer grundades på det långa avståndet till skolan. Johansson och Svedner (2006:43) skriver att tonfall, avbrutna meningar med mera kan vara av vikt för att förstå vad som menas. Därför brukar man ofta spela in dessa intervjuer på band. Trots detta valde jag att inte spela in intervjun på grund utav att genom att spela in en intervju på band är jag övertygad om att informanten skulle kännas sig mer pressad och otrygg under intervjun. Allt som respondenten uttryckte under intervjun skrevs ner, i efterhand sållades de delar ut som ansågs relevanta till min studie. 2.4. Etiskt förhållningssätt Johansson och Svedner (2006:30) skriver att det är viktigt att personerna i studien förblir anonyma och skyddade, genom detta blir det omöjligt att identifiera de som deltagit. Det krävs även tillstånd om någon eller något ska namnges. I studien namnges inga personer utan istället har kodbeteckningarna M1, M2, M3 och K1 valts. M står för man och K för kvinna. Deltagarna fick en beskrivning av hur undersökningen var upplagd samt till vilket syfte studien hade, detta i en ärlig och förståelig moral. I undersökningen kunde deltagarna ställa frågor angående undersökningen, vilka givetvis hade besvarats sanningsenligt. 2.5. Källkritik De teoretiska utgångspunkterna utgår endast i form av böcker, detta på grund utav ett glest utbud av relevanta artiklar till arbetet. Böckerna som användes var i vissa fall äldre men behandlade samtidigt liknande information som betydligt nyare böcker. Flera böcker stod för liknande information, vilket stärker källvärdet. Johansson och Svedner (2006:43) skriver att om man inte tänker sig för kan en kvalitativ intervju glida över i en strukturerad intervju, vilket innebär att frågorna och frågeområdena är 4

förbestämda. Detta kan ske om man inte är vaksam över vad informanten säger, utan istället är helt inställd på att ställa de förbestämda frågorna. Genom att jag valde ett område som jag anser vara av stort intresse, kände jag att jag ofta var förstående och försökte sätta mig in i hur informanten menade under intervjun. Under intervjun hände det att informanten började tala utanför de ramar jag satt upp för intervjun, genom mina förbestämda frågor kunde jag styra av att detta inträffade. Under en telefonintervju går det inte att analysera hur informanten reagerar eller uttrycker sig i kroppsspråket, något som kan vara negativt i tolkningen av det som informanten påstår. 2.6. Validitet och reliabilitet Johansson och Svedner (2006:108) skriver att validitet är kopplingen mellan teori och empiri. Den inre validiteten innebär att rätt frågor ställs till rätt personer, genom detta mäter man det relevanta i kontexten. Den yttre validiteten handlar om att för att kunna få fram ett bra resultat krävs att rätt metoder väljs. Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur elever påverkas samt resultaten av fysisk aktivitet i deras lärande i skolan, teori och empiri kopplas därför till mitt syfte. I teorin behandlas böcker för att sedan jämföras med hur situationen upplevs i skolan. Därefter kopplas dessa delar för att se likheter och skillnader. Johansson och Svedner (2006:108) menar att reliabilitet visar hur tillförlitlig rapporten är. I min studie ville jag undersöka hur lärare/fritidspedagoger ser på sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande som tidigare forskning tar upp. Under intervjuerna skrev jag ner allt som informanten berättade, efter det analyserade och reflekterade jag över vad jag ansåg var relevant i sammanhanget efter min egen tolkning. Johansson och Svedner (2006:108) skriver att alla individer tolkar utifrån sitt eget perspektiv. I min studie var samtliga respondenter fysiskt aktiva på fritiden, vilket kan betyda att de varit positivt inställda till fysisk aktivitet. Detta kan ha speglat studiens resultat. 5

3. Teoretiska utgångspunkter Kapitel 3 inriktar sig på hur fysisk aktivitet och samhället speglat människan genom historien. Vidare förklaras begreppen fysisk aktivitet samt lärande. Kapitlet behandlar även fysisk aktivitet och skolvärlden, samt fysisk aktivitets följder i anknytning till lärandet. 3.1. Fysisk aktivitet genom historien Faskunger och Hemmingsson (2005:13) skriver att fysisk aktivitet har fungerat som en förutsättning för människans hälsa genom historien och att det är en viktig del i vår vardag. Förr i tiden krävdes det att vara fysisk aktiv för att kunna leva, till exempel genom att förflytta sig och skaffa mat. Denna anpassning för överlevnad har format människan så att vi fungerar optimalt när vi är högaktiva. Enligt Faskunger och Hemmingsson (2005:14ff) så har vår samhällsutveckling fram till idag varit positiv på många sätt men det finns också en baksida. Alla tekniska uppfinningar har inneburit att vi rör oss mindre och vi har aldrig tidigare haft så låga krav på oss att vara fysiskt aktiva. Mycket av det vi gör i vår vardag innebär att vi långa stunder är passiva, och det är inte bara individen utan också samhället som ger fysisk aktivitet en låg prioritet. Faskunger och Hemmingsson (2005:15ff) skriver att forskare menar att våra gener inte har förändrats på mycket länge, vilket i sin tur innebär att vi har likadana gener som människan för 50 000 år sedan samtidigt som vår livssituation har förändrats radikalt. Fysisk aktivitet är den livsstilsvana som påverkar vår hälsa mest om man bortser från kosthållning och rökning. Vår livssituation med mindre fysisk aktivitet har gett upphov till flera allvarliga sjukdomar. Fysisk aktivitet har positiva effekter på den mentala hälsan till exempel förebyggande mot depression, stärker självkänslan och bättre stresshantering (Faskunger och Hemmingsson 2005:15ff). 6

3.2. Definition av fysisk aktivitet Enligt statens folkhälsoinstitut är rekommendationen av fysisk aktivitet för barn av varierad intensitet dagligen i 60 minuter. Statens folkhälsoinstitut definierar fysisk aktivitet som alla typer av rörelser som ger oss en ökad energiomsättning. Regelbunden fysisk aktivitet enligt rekommendationen för vuxna är rörelse i 30 minuter dagligen där intensiteten anses måttlig. Om rörelserna anses vara av hög intensitet är rekommendationen tre gånger i veckan. 3.3. Lärande och läroprocesser Illeris (2007:13) skriver att ordet lärande kan till viss del ha olika betydelser, men i vardagsspråket kan man dela upp dem i fyra olika grundbetydelser när ordet används i vardagsspråket. Ordet lärande kan referera till själva resultaten av läroprocessen, vilket betyder att lärandet blir till någon form av förändring eller något man lärt sig. Ordet kan referera till de psykiska processer hos individen som i sin tur kan leda fram till förändringar och resultat som tas upp ovan. Dessa processer kan kallas för läroprocesser. Ordet lärande samt ordet läroprocesser kan referera till olika samspelsprocesser mellan individen och dennes omgivning. Detta blir en förutsättning för de läroprocesser som tas upp ovan och som kan leda till ett lärande som tas upp i punkt ett. Ordet lärande och ordet läroprocesser förväxlas ofta med ordet undervisning, vilket gjort att man inte skiljer mellan undervisning och lärande (Illeris 2007:13). 7

3.4. Fysisk aktivitet i skolan Grindberg och Langlo (2000:18) skriver att med de stora förändringar som samhället genom historien genomgått ställs det större krav på att skolan kan erbjuda eleverna ett rikt utbud av fysisk aktivitet, som skall ingå som en del av skolvardagen. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet - Lgr 11 står det skrivet att skolan skall sträva efter att erbjuda barn daglig fysisk aktivitet genom hela skoldagen. Grindberg och Langlo (2000:18) skriver att vår samhällsutveckling påverkar barnen och allt färre barn får ägna sig åt sådan fysisk aktivitet som de själva tar initiativ till. Idag finns det mycket som gör att barnen inte rör sig, som till exempel dataspel, tv, tv-spel. Allt fler barn visar också tecken på att de är alltför passiva i sin vardag: fetma, muskelsvaghet och dålig hjärt-och lungkapacitet. Grindberg och Langlo (2000:21) menar att för att barns rörelsebehov skall tillgodoses i skolan måste man se till att barn får positiva upplevelser varje dag av att vara fysiskt aktiva. Genom att känna sin kropps rörelsemöjligheter kan barnet utveckla en frisk själ i en frisk kropp. Grindberg och Langlo (2000:21) finner därför att det är viktigt att läraren har kunskap om: barns utveckling fysiskt och växande barns utvecklingsgång gällande motorik sinnenas påverkan gällande rörelse integrering av sinnena och motoriken motorik och lärandets samband Utöver ovan nämnda kunskap är det är viktigt att lärarna förstår vilka effekter fysisk aktivitet bidrar till. 8

3.5. Effekten av fysisk aktivitet Avsnittet beskriver olika effekter av fysisk aktivitet som kan kopplas till lärandeprocessen. Genom fysisk aktivitet utvecklas vår motorik, som påverkar flera andra komponenter som är betydande gällande lärandet. 3.5.1. Motorik och sinnen Ericsson (2005:19) skriver att Röthig tar upp att begreppet motorik innefattar system av hjärnfunktioner på olika nivåer, tillsammans bildar det vår rörelsekapacitet, begreppet har även en andra mening och det är hur människans rörelser lärs in och utvecklingen av dessa rörelser. Ericsson (2005:20) skriver att Kadesjö och Freltofte beskriver en så kallad motorisk handlingskedja, den kan beskrivas på följande sätt: perceptionsfasen, hjärnan tolkar informationen som kommer via sinnesorganen, därefter uppstår en vilja att handla och att reagera på sinnesintrycken. I hjärnan finns sedan en bild eller en rörelseföreställning. Nästa steg i handlingskedjan innebär att hjärnan omedvetet bildar skapar en idé för rörelserna som ska utföras. Själva genomförandet sker genom en noggrann motorisk planering, då sänds impulser till de muskler som ska aktiveras. Denna form av planering kräver att grundläggande motoriska rörelsemönster är automatiserade. Vid genomförandet av den planerade rörelsen aktiveras vissa muskelgrupper. Ett komplicerat samspel sker mellan hämmande och aktiverande impulser till olika muskler och muskelgrupper, det vill säga koordination. Koordination innebär en automatisering av vissa bestämda rörelsemönster (Ericsson 2005:20). 9

Grindberg och Langlo (2000:55) skriver att det stadium som barn är i först i sin utveckling är sensorimotor perioden, alltså när barn utvecklar sina sinnen och motorik. Innan detta stadium är genomgånget är det inte möjligt i större utsträckning för barnet att utvecklas ytterliggare. Människan fungerar på det sättet att allt har en gemensam påverkan mellan fysisk utveckling, sinnesintryck, motorik, psyke, språk och tänkande. Grindberg och Langlo (2000:55) menar på att hela kroppen måste vara involverad och inte bara vissa delar för att vi skall kunna utvecklas. Raustorp (2004:13ff) tar upp att motoriken samverkar med flera perceptionsområden, det kallar vi för uppfattningsområden, t.ex. tidsuppfattning, kroppsuppfattning och rumsuppfattning. För att barnet skall kunna förstå grundläggande begrepp till exempel bortom, ovanför och senare krävs denna uppfattning. De grundläggande begreppen är viktiga för att barn bland annat skall kunna skriva bokstäver och förstå antal. Grindberg och Langlo (2000:63) skriver på liknande sätt, att genom rörelseerfarenheter kan tids- och rumsbegrepp lättare bli medvetna hos barnet. För inlärning av begrepp och färdigheter är kroppsuppfattning och kroppskontroll viktiga förutsättningar. Grindberg och Langlo (2000:59) menar på att sensomotorisk träning har en betydande roll gällande läsförmåga. Sinnen och motorik måste samverka för att vi skall utvecklas, med motorik menas förmågan att tillämpa kroppsliga rörelser. Det går inte att direkt påverka barnet med medveten sensomotorisk träning, men det går att påverka de funktioner som anses var avgörande förutsättningar för t.ex. läs inlärning. Forskare menar att det finns ett samband mellan motorik och konsten att ta till sig kunskap. Bernerskog (2006:6) skriver att motorikobservationer har visat att det endast är 40 % av eleverna vid skolstarten har en motorik som en 6-7åring förväntat skall ha, vilket är ett problem eftersom motorik och lärande går hand i hand. Bernerskog (2006:6ff) skriver att forskning har visat att de motoriska brister som finns kan ha betydelse för koncentrationen, därför blir fysisk aktivitet viktig för att sådana brister inte skall uppstå. 10

3.5.2. Fysisk aktivitet gynnar grovmotoriska svårigheter Ericsson (2005:37) tar upp att grovmotoriska svårigheter syftar på problem med stora kroppsrörelser. Grovmotoriska svårigheter består av beståndsdelar som till exempel svag muskelspänning eller balansproblem. Dessa svårigheter kan försvåra ett barns inlärningssituation. Genom fysisk aktivitet kan de grovmotoriska svårigheterna minska. Ericsson (2005:37) skriver att Bader-Johansson menar att en muskelspänning som är svag kan göra att barn får det svårt att sitta still, vilket kan vara negativt i en inlärningssituation. Barnet kan bli tvunget att ändra ställning på kroppen eftersom att muskelställningen efter ett tag tröttas ut. Genom att barnet rör på sig kan spänningen i de stora muskelgrupperna öka vilket gör det lättare att fokusera på uppgiften. Ericsson (2005:38) tar upp att Holle och Ayres menar att dålig balans påverkar barnets armar och händers rörelser och genom det sättet även den finmotoriska förmågan. Ericsson (2005:36ff) skriver att finmotorik innefattar precisionen i rörelserna i framförallt fingrar, händer och ansikte. Det innebär att barn kan få svårt att skriva eftersom att pennan inte hålls på ett naturligt sätt vilket kan verka tröttande och påverka skrivförmågan negativt. Dålig finmotorik kan även innebära uttalssvårigheter eftersom att det kan medföra brister i tungmotoriken. 3.5.3. Motorik och koncentration Ericsson (2005:75) talar om att koncentrationssvårigheter kan bero på flera olika bakomliggande bristfälliga förmågor. Barn med inlärningsproblem i skolan har ofta koncentrationssvårigheter, i många fall då koncentrationen brister finns även en brist i den sensomotoriska utvecklingen. Ericsson (2005:75) skriver att Holle menar att både koncentrationssvårigheter och psykiska problem kan uppstå till följd av perceptuella samt motoriska brister och försvinner ofta då motorik och perception förbättras. Ericsson (2005:72) skriver att barn som har koncentrationssvårigheter har ofta även andra problem som t.ex. avvikande motorik. Koncentrationsförmågan påverkas på flera sätt av 11

motoriska svårigheter och bristande automatisering av rörelser. Ericsson (2005:37) skriver att Kephart menar att om de grovmotoriska vardagsrörelserna är dåligt automatiskt utvecklade kan det bli svårt för barnet att koncentrera sig och följa undervisningen. Arbetet blir i sin tur mer tröttande och det beror på att barnet behöver uppmärksamma de motoriska momenten vilket stör arbetsminnet. Motivationen kan också bli lidande på grund utav dessa svårigheter. Sandborgh-Holmdahl och Stening (1993:38ff) skriver om grovmotoriska rörelser i vår vardag som fungerar automatiserade. Med det menas förmågan att kunna utföra något utan att man egentligen är medveten om det, detta är något som utvecklas i stort sett hela livet. I skolan är barn tvungna att kunna lyssna, förstå, tänka och tala samtidigt som de utför olika motoriska förmågor. Förskaffandet av motorisk färdighet är en process som kräver uppmärksamhet och koncentration tills de motoriska färdigheterna är automatiserade. Om automatiseringen är dåligt utvecklad kan barnet få problem att koncentrera sig och följa undervisningen. Enkla mönster i vardagen kan därför ibland få stor uppmärksamhet om de inte är automatiserade. På så sätt kan det vara svårt att göra andra saker som att se eller lyssna på samma gång. Genom detta anses barn med dåligt utvecklad motorik ha sämre förutsättningar att klara av en inlärningssituation (Sandborgh-Holmdahl och Stening 1993:38ff). Grindberg och Langlo (2000:63) menar på att uthålligheten förbättras genom regelbunden fysisk aktivitet och därmed får barnet lättare att skärpa sin uppmärksamhet, något som är av stor betydelse vid inlärning. Ericsson (2005:64) menar att barn som har koncentrationssvårigheter har en tendens att flytta uppmärksamheten då något nytt dyker upp. Problem med uppmärksamheten gör att barnet efter varje avbrott måste få hjälp att hitta tillbaks till sitt ursprungliga fokus. 3.5.4. Samband mellan rörelseförmåga, självkänsla och gemenskap Ericsson (2005:11) tar upp att rörelseerfarenheter utgör en grundläggande del då barnets självkänsla utvecklas i ett samspel med omvärlden. Den uppfattning som barnet har om sin kropp och dess möjligheter har stor betydelse för självkänslan. Grindberg och Langlo (2000:63) skriver att genom fysisk aktivitet får barnet möjlighet till att träna socialt umgänge men också samarbete, på så sätt blir man medveten om sig själv. De färdigheter som barnet får rent fysiskt är av vikt, de påverkar andras uppfattning om barnet och har därför betydelse 12

för barnets självuppfattning. Barnet kan också genom fysiska färdigheter få bättre självförtroende och kan därför på sikt även förbättra förutsättningarna för läs och skrivinlärningsprocessen. Ericsson (2005:11) skriver att om inte barn får möjlighet att utforska sin omgivning och sina rörelsemöjligheter kan de få mindre tilltro till sin rörelseförmåga. Smyth och Andersson (2000:22) skriver att studier har visat att barn med dålig självkänsla ofta har en koppling till motoriska problem och att de är mindre aktiva än andra barn. Ericsson (2005:11) skriver att självkänsla ofta används liktydigt med begreppet självförtroende, men som egentligen får betraktas som en del av den fundamentala självkänslan. Med självförtroende menas en självuppfattning om en kapacitet som är begränsad. Ericsson (2005:55) skriver att Hassmèn och Plate menar att om en person utvecklar ett självförtroende inom flera områden kan detta i längden få positiva effekter på självkänslan. 3.5.5. Fysisk aktivitet ökar vårt välbefinnande Raustorp (2004:13ff) skriver att fysisk aktivitet frisätter hormoner, vilket ökar vårt välbefinnande. Brehm (2006:94) menar att regelbunden fysisk aktivitet gör oss glada. Genom att må fysiskt bra understöds koncentrationen och i sin tur inlärningsförmågan. Brehm (2006:94) skriver också om hur koncentrationsförmågan förbättras genom att många människor efter en fysisk aktivitet känner att de fått ny energi och att de då får en mer positiv syn. Han menar också att många efter fysisk aktivitet tycker att känslan av att vara pigg samtidigt som man är avslappnad förbättrar koncentrationsförmågan. 13

4. Resultat I detta avsnitt presenteras intervjusvaren i bearbetad form. I början av kapitlet beskrivs skolan och deras förhållande till fysisk aktivitet. Sedan följer de intervjuades bakgrund. Efter det följer intervjusvaren, avsnittet är uppdelat i rubriker som representerar de specifika områden som de intervjuade resonerade i allmänhet om. Anledningen till att skolan valde att satsa på fysisk aktivitet var att det hade varit stökigt och oroligt under en längre tid på skolan. Ett försök till att förbättra skolans och elevernas situation gjorde att skolan startade ett så kallat rörelseprogram, ett program som idag varit verksamt i över tio år. Rörelseprogrammet innebär att skolan har någon form av rörelse på schemat dagligen. Mål som skolan har med rörelseprogrammet är bland annat att stärka elevernas självbild och att ge alla barn en roligare skola med idrott varje dag. Personerna som deltog i intervjun: M1: Han är 41 år och lärare i svenska/samhällskunskap i årskurs sex, dessutom är han ansvarig för rörelseprogrammet. På fritiden håller han sig aktiv med fotboll och löpning några gånger i veckan. Han har jobbat på skolan i två år. M2: Han är 50 år och idrottslärare i årskurs 4-6, men har även lektioner i matematik och teknik. På fritiden tränar han innebandy och simning. Han cyklar också för det mesta istället för att ta bilen. Han var en av huvudpersonerna som startade rörelseprogrammet för cirka tio år sedan. M3: Han är 29 år och jobbar som fritidspedagog. Under skoltid jobbar han som rastvakt och mycket med rastaktiviteter, resten av dagen spenderar han på fritidsverksamheten. På fritiden spelar han fotboll fyra gånger i veckan. Han har jobbat på skolan sedan han blev färdigutbildad för två år sedan. K1: Hon är 46 år och jobbar som fritidspedagog. Hon jobbar i lag med M3 som rastvakt och planerar rastaktiviteter. På eftermiddagarna jobbar hon i fritidsverksamheten. 14

Under sin fritid tränar hon styrketräning samt löpträning. Hon har arbetet på skolan i 22 år. 4.1. Koncentration M1 berättar att det är svårt för honom att kunna se några förändringar som skett på skolan genom rörelseprogrammet, eftersom han jobbat där för kort tid för att kunna uttala sig om situationen. Men han berättar att av det han har hört från andra lärare som jobbat på skolan längre tid är att det blivit mer fokus i klassrummet och bättre koncentration bland elever. M2 ser bara positivt på att skolan nu har mycket idrott och menar på att det är mycket lugnare i klassrummet idag än det var för tio år sedan. Det lugna klimatet i klassrummet har bidragit till mer fokus vilket han tror gynnat många i lärandet eftersom de då blir mer koncentrerade på uppgiften, vilket gör att den blir lättare att lösa. Han menar också att den ökade koncentrationen i klassrummet gjort att han kan planera lektioner annorlunda, eftersom att elever nu inte är lika rastlösa. På så sätt blir lektionerna mer effektiva vilket kan gynna lärandet. M3 talar om liknande problem som M1, han tycker det är svårt att kunna se några skillnader överhuvudtaget eftersom han inte har något att jämföra med innan. Dessutom är skolan som han nu jobbar på den enda han jobbat på sedan han blev färdigutbildad. K1 säger att de elever som rör på sig har lättare att fokusera i klassrummet, och att fokus är viktigt vid inlärning för att klara av en uppgift även när saker omkring stör. Hon menar att genom fysisk aktivitet skapas god kondition och att eleverna då får bättre uthållighet även i skolarbetet. Eleverna som rör på sig även på sin fritid menar hon är mer koncentrerade och har inte samma rastlöshet som andra elever kan ha, genom detta kan eleverna arbeta under en längre tid och få mer gjort och lära sig mer. Hon säger också att dessa elever rör sig flera dagar i veckan även på sin fritid. 15

4.2. Fysisk aktivitet bidrar till ett bättre humör M3 menar att det har visat sig att eleverna äter mer idag, och att detta beror på att de rör på sig mycket. Genom detta har de mer energi och det märks att genom extra mycket energi så är eleverna trevligare och gladare mot sin omgivning. K1 säger att hon själv har svårt att se om eleverna är mer positiva och glada än de tidigare varit, men hon berättar att de lärarstudenter som varit hos dem sagt att det varit en god stämning och bra kamratskap på skolan. Hon tror att rörelseprogrammet kan göra att kamratskapet stärks i klasserna och genom bra kamratskap blir också elever gladare och trevligare mot varandra i slutändan. Tryggheten som utvecklas är enormt viktigt för hur man arbetar, menar hon. K1 tror att om man är glad blir man mer positivt inställd till skolarbetet vilket kan gynna lärandet. Bra kamratskap i klasserna kan också göra att elever hjälper varandra mer, och att kunna hjälpa någon kan också vara positivt gällande självförtroendet. 4.3. Självförtroende M2 talar om att han sett att fysisk aktivitet stärkt självförtroendet hos personer med övervikt. Genom att ge uppgifter som de klarade av kunde deras självförtroende förbättras, något som de sedan tagit med sig in i klassrummet. M3 tar upp liknande exempel och menar att de barnen som är duktiga i idrott skapar ett självförtroende som de sedan utnyttjar i skolbänken. Han berättar att de elever som har bra självförtroende vågar ta för sig mer på fritids och pröva nya saker, något som kan vara av vikt i lärandet. K1 talar om samma sak som M3 och menar att de elever som skapar sig bra självförtroende genom idrotten också har nytta av det i klassrummet. K1 menar på att självförtroende är väldigt viktigt i lärande sammanhang. Att tro på sig själv gör att man har en god inställning till varje ny uppgift och en vetskap om att man kan klara uppgiften. 4.4. Motorik M3 säger att vissa elever som han under rasterna ser har motoriska svårigheter ofta kan ha svårt med spel och lekar där eleven är tvungen att tänka till. Men han tillägger också att vissa elever som kan ha motoriska svårigheter även kan vara duktiga i skolan, därför går det inte att dra alla med motoriska svårigheter över samma kam. K1 menar att de som inte rör sig mycket eller har svårigheter med att röra sig även har det svårare att lära sig i skolan. 16

Men hon har svårt att uttala sig varför det kan vara så, men hon menar att det är något hon sett under alla år som hon jobbat på skolan. Övriga intervjuade tar inte upp eller har inga tankar om detta område. 4.5. Inga negativa följder av fysisk aktivitet i lärande synpunkt Ingen av de intervjuade ser något negativt med att ha mycket fysisk aktivitet i lärande syfte. M2 talar enbart om att vissa elever som idrottar mycket på sin fritid inte var särskilt motiverade till rörelseprogrammet i skolan. De övriga intervjuade lärarna/fritidspedagogerna talar endast om fysisk aktivitets positiva sidor i lärande syfte. 17

5. Diskussion I början av avsnittet diskuteras de teoretiska utgångspunkterna. Fysisk aktivitet gynnar lärandet på flera olika sätt, men är samtidigt kopplat till varandra. I texten beskrivs kopplingarna. Avsnittet behandlar även de teoretiska utgångspunkterna i anslutning till intervjusvaren. 5.1. Diskussion litteraturstudien Litteraturstudiens resultat visade att det är viktigt för eleverna i skolan att få röra på sig både under skoltid och på sin fritid för att främja lärandeprocessen. Tidigare forskning menar att det är viktigt att skolan tar på sig ett ansvar att elever rör på sig. Grindberg och Langlo (2000:18) skriver att vår samhällsutveckling påverkar barnen och allt färre barn får ägna sig åt sådan fysisk aktivitet som de själva tar initiativ till. Idag finns det mycket som påverkar att barnen inte rör sig, som till exempel dataspel, tv, tv-spel. Det blir därför viktigt för lärarna/fritidspedagogerna på skolan att veta vilka effekter fysisk aktivitet framkallar. Litteraturstudien visar tydligt hur fysisk aktivitet kan ha positiva effekter på uthållighet, koncentration, självförtroende, självkänsla och välbefinnande. Litteraturstudien visar att fysisk aktivitet påverkar oss på många skilda sätt som gynnar vår inlärningsprocess, men det kan också konstateras att allt är kopplat till varandra på ett eller annat sätt. I grunden kan man säga att fysisk aktivitet påverkar motoriken, motoriken påverkar i sin tur en rad områden. Ericsson (2005:38) skriver att Holle och Ayres menar att dålig balans påverkar barnets armar och händers rörelser och genom det sättet även den finmotoriska förmågan. Ericsson (2005:36-38) skriver att finmotorik innefattar precisionen i rörelserna i framförallt fingrar, händer och ansikte. Det innebär att barn kan få svårt att skriva eftersom att pennan inte hålls på ett naturligt sätt vilket kan verka tröttande och påverka skrivförmågan negativt. Här ser vi ett tydligt exempel på hur motoriken har ett samband med uthålligheten. Uthålligheten kan påverka koncentrationen, För att gynna koncentrationen krävs en god uthållighet, Grindberg och Langlo (2000:63) menar på att uthålligheten förbättras genom regelbunden fysisk aktivitet och därmed får 18

barnet lättare att skärpa sin uppmärksamhet, något som är av stor betydelse vid inlärning. Fysisk aktivitet har genom studien visat sig öka vårt välmående, Brehm (2006:94) skriver om hur koncentrationsförmågan förbättras genom att många människor efter en fysisk aktivitet känner att de fått ny energi och att de då får en mer positiv syn. Han menar också att många efter fysisk aktivitet tycker att känslan av att vara pigg samtidigt som man är avslappnad förbättrar koncentrationsförmågan. Motoriken kan dessutom direkt kopplas till koncentrationen, Ericsson (2005:75) talar om att koncentrationssvårigheter kan bero på flera olika bakomliggande bristfälliga förmågor. Barn med inlärningsproblem i skolan har ofta koncentrationssvårigheter, i många fall då koncentrationen brister finns även en brist i den sensomotoriska utvecklingen. Ericsson (2005:75) skriver att Holle menar att både koncentrationssvårigheter och psykiska problem kan uppstå till följd av perceptuella samt motoriska brister och försvinner ofta då motorik och perception förbättras. Ericsson (2005:37) skriver att Kephart tar upp att om de grovmotoriska vardagsrörelserna är dåligt automatiskt utvecklade kan det bli svårt för barnet att koncentrera sig och följa undervisningen. Arbetet blir i sin tur mer tröttande och det beror på att barnet behöver uppmärksamma de motoriska momenten vilket stör arbetsminnet. Litteraturstudien visar även att det finns en koppling mellan motorik och självkänsla. Ericsson (2005:11) tar upp att den uppfattning som barnet har om sin kropp och dess möjligheter har stor betydelse för självkänslan. Grindberg och Langlo (2000:63) skriver att de färdigheter som barnet får rent fysiskt är av vikt, de påverkar andras uppfattning om barnet och har därför betydelse för barnets självuppfattning. Barnet kan också genom fysiska färdigheter få bättre självförtroende och kan därför på sikt även förbättra förutsättningarna för läs och skrivinlärningsprocessen. Det finns även en koppling mellan självkänsla och välmående, utöver det som Raustorp (2004:13ff) skriver om att fysisk aktivitet frisätter hormoner, vilket ökar vårt välbefinnande. Genom att stärka självkänslan kan vi även öka vårt välmående, eftersom personer med dåligt självförtroende och låg självkänsla ofta mår allmänt dåligt. 19

5.2. Litteraturstudien kopplat till intervjuerna Det ska tydliggöras att rörelseprogrammet har förekommit på skolan under en tio års period, detta har gett upphov till att de intervjuade personerna säger sig haft svårigheter att minnas någon eventuell förändring. De personer som inte arbetat på skolan under en längre tid har istället haft problemet att de inte haft särskilt mycket att jämföra med under intervjun. Något som kan ha haft betydelse för mina resultat är att de som jag intervjuade var alla mycket fysisk aktiva på sin egen fritid. Detta kan ha gjort att de varit positivt inställda till fysisk aktivitet från början, vilket kan ha speglat deras svar i intervjuerna och således mina resultat. Det går genom litteraturstudiens och intervjuernas resultat att se flera samband gällande fysisk aktivitet och lärande. Det är flera personer i intervjuerna som menar att fysisk aktivitet ger upphov till bättre uthållighet. Genom att elever får bättre uthållighet resulterar i en bättre inlärningsmiljö i klassrummet. Eleverna får en bättre koncentration och fokus. Här ser vi också på det samband mellan uthållighet och koncentration som diskuteras i litteraturstudien. M2 säger att han enbart ser positivt på att skolan nu har mycket idrott och menar på att det är mycket lugnare i klassrummet idag än det var för tio år sedan. Det lugna klimatet i klassrummet har bidragit till mer fokus vilket han tror gynnat många i lärandet eftersom de då blir mer koncentrerade till uppgiften, vilket gör att den blir lättare att lösa. K1 har liknande tankar som M2 angående fysisk aktivitets betydelse för koncentrationen och lärandet. Här ser vi även exempel på kopplingen mellan uthållighet och koncentration som tas upp i litteraturstudiens diskussion. K1 menar att genom fysisk aktivitet skapas god kondition och att eleverna då får bättre uthållighet även i skolarbetet. Eleverna som rör på sig även på sin fritid menar hon är mer koncentrerade och har inte samma rastlöshet som andra elever kan ha, genom detta kan eleverna arbeta under en längre tid och få mer gjort och lära sig mer. Hon menar att många elever ofta blir rastlösa och att detta kan vara ett stort problem i en inlärningssituation. I litteraturen tar Grindberg och Langlo (2000:63) upp att genom fysisk aktivitet får barnet möjlighet till att träna socialt umgänge men också samarbete, K1 är inne på samma sak och tror att rörelseprogrammet kan göra att kamratskapet stärks i klasserna och genom bra kamratskap blir också elever gladare och trevligare mot varandra i slutändan. Hon tror att det är viktigt att känna sig trygg i klassrummet, eftersom det är grunden till ett bra lärande. 20

Både litteraturstudien och intervjuerna har visat på att fysiska färdigheter är av vikt gällande självförtroende. M3 tar upp liknande exempel och menar att de barnen som är duktiga i idrott skapar ett självförtroende som de sedan även utnyttjar i skolbänken. I litteraturen beskriver Grindberg och Langlo (2000:63) att barnet genom fysiska färdigheter kan få bättre självförtroende och kan därför på sikt även förbättra förutsättningarna för läs och skrivinlärningsprocessen. Kopplingen mellan rörelseförmåga och självförtroende kan vi också finna i fler intervjuer. M3 berättar att de elever som har bra självförtroende vågar ta för sig mer på fritids och pröva nya saker, något som kan vara av vikt i lärandet. K1 talar om samma sak som M3 och menar att de elever som skapar sig bra självförtroende genom idrotten också har nytta av det i klassrummet. Ericsson (2005:75) talar om att koncentrationssvårigheter kan bero på flera olika bakomliggande bristfälliga förmågor. Barn med inlärningsproblem i skolan har ofta koncentrationssvårigheter, i många fall då koncentrationen brister finns även en brist i den sensomotoriska utvecklingen. I intervjuerna tar M3 upp att vissa elever som han under rasterna ser har motoriska svårigheter ofta kan ha svårt med spel och lekar där eleven är tvungen att tänka till. Detta kan ha en koppling med tanke på att det i spel och lekar ofta krävs en god perception och koncentration. K1 menar att de som inte rör sig mycket eller har svårigheter med att röra sig även har det svårare att lära sig i skolan, litteraturstudien visar på att motoriken är av betydelse gällande inlärningen. Ericsson (2005:37) skriver att Kephart menar att om de grovmotoriska vardagsrörelserna är dåligt automatiskt utvecklade kan det bli svårt för barnet att koncentrera sig och följa undervisningen. Arbetet blir i sin tur mer tröttande och det beror på att barnet behöver uppmärksamma de motoriska momenten vilket stör arbetsminnet. Jag fann för övrigt inga skillnader i lärarnas resonemang och fritidspedagogernas resonemang kring fysisk aktivitet påverkan på lärandet under intervjun. Litteraturen och intervjusvaren visade inte på några direkta skillnader angående fysisk aktivitet och lärande i ett större sammanhang. 21

6. Slutsats Kapitlet tar upp slutsatser av arbetet, och avslutar med tankar om hur vidare forskning kan bedrivas i ämnet. Resultatet av litteraturstudien har visat att fysisk aktivitet kan gynna lärandet på flera olika sätt. Det kan konstateras att fysisk aktivitet ger upphov till bättre uthållighet, koncentration, självförtroende, självkänsla och välbefinnande. Trots att fysisk aktivitet påverkar oss på olika sätt kan allt kopplas till varandra i lärandeperspektiv. Det har visat sig att dessa områden kan vara betydande gällande lärandet och utveckling i skolan. Genom intervjuer med lärare/fritidspedagoger på en skola där fysisk aktivitet bedrivs dagligen, har det visat sig att deras upplevelser i skolan kan kopplas med den tidigare forskningen. De intervjuade menar att den fysiska aktivitet som bedrivs på skolan resulterat i uthållighet som gynnar koncentration och fokus, gladare elever och ökat självförtroende. Detta har genererat i ett bättre lärande. Någon menar även att motorik kan ha samband med lärandet. 6.1 Vidare forskning En liknande undersökning skulle kunna göras för att forska vidare inom området. Den skulle kunna göras i större omfattning med flera lärare/fritidspedagoger, men även intervjuer med elever. Det vore även intressant att intervjua lärare/fritidspedagoger som inte själva är fysiskt aktiva och få en uppfattning om hur de ser på situationen. Man skulle även kunna försöka följa upp ett relativt nystartat projekt, för att få ut mer av intervjuerna. 22

Referenser Litteratur Bernerskog Ann-Charlotte (2006). Fysisk aktivitet under hela skoldagen. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB. Brehm Barbara (2006). Fysisk aktivitet för alla. Stockholm: SISU idrottsböcker. Ericsson Ingela (2005). Rör dig lär dig. Malmö: Elanders Berlings AB. Faskunger Johan & Hemmingsson Erik (2005). Vardagsmotion. Stockholm: Forum. Grindberg Tora & Langlo Greta (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur. Illeris Knud (2007). Lärande. Lund: Studentlitteratur. Johansson Bo & Svedner Per Olov (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget. Raustorp Anders (2004). Att lära fysisk aktivitet. Uppsala: Kunskapsföretaget. Sanborgh-Holmdahl Gun & Stening Birgitta (1993). Inlärning genom rörelse. Stockholm: Berlings Arlöv. Elektroniska källor Skolverket (2006) Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidsverksamheten. PDF-format. Tillgänglig 11-10-20. Statens folkhälsoinstitut (2010) Fysisk aktivitet. http://www.fhi.se/vart-uppdrag/fysiskaktivitet/. Tillgänglig 11-10-10. 23

Bilagor Bilaga 1 Intervjufrågor Vem är du? Ålder? Yrkeserfarenhet? Förhållande till fysisk aktivitet? Upplever du att fysisk aktivitet påverkar elevers skolarbete och utveckling? Kortsiktigt? Långtsiktigt? Skiljer sig de elever som anses fysisk aktiva även utanför skolan jämfört med de mer inaktiva? På vilket sätt? Ser du några skillnader resultatmässigt? Hur mycket uppskattar du att de aktiva respektive inaktiva rör på sig? Ser du några nackdelar med att elever är fysiskt aktiva? Vad har de elever som är fysisk aktiva lätt resp. svårt för? Skiljer det sig jämfört med de elever som anses inaktiva? Kan du genom din erfarenhet se att rörelseprogrammet påverkar elevers lärande? Hur har projektet påverkat ditt arbete som lärare? Vill du tillägga något? 24

25