En kvalitativ studie i förskolan om pedagogernas förhållningssätt till IKT med lärplattan som fokus

BARN UNGA SAMHÄLLE Examensarbete i fördjupningsämnet Barndom och lärande 15 högskolepoäng, grundnivå En kvalitativ studie i förskolan om pedagogernas förhållningssätt till IKT med lärplattan som fokus A qualitative study in the preschool about the teachers approach to ICT with the tablet as a focus Maria Evander Cecilia Christensen Examen och poäng (Förskollärarexamen 210hp) Datum för slutseminarium (2019-01-24) Examinator: Erika Lundell Handledare: Jakob Löfgren

Förord Arbetet med studien har lagts upp på ett jämlikt sätt där vi har haft lika stor roll i alla olika delar av uppsatsen. Inom uppsatsens olika delar har vi delat upp skrivandet mellan oss men sedan träffats och sammanställt våra texter. Vi vill tacka alla respondenter som ställt upp och deltagit i vår studie med sina erfarenheter och tankar. Vi vill också tacka våra familjer för deras stöd och tålamod under vårt arbete med studien. Ett stort tack till vår handledare Jakob Löfgren för hans feedback och stöttning under examensarbetets gång. Till sist vill vi tacka varandra för en rolig och utmanade tid! 2

Abstract Eftersom vi står inför en revidering av förskolans läroplan som träder i kraft den 1 juli 2019 vilket bland annat innebär att barnen ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompentens. Därför har syftet med vår studie varit att ta reda på hur pedagogernas förhållningssätt är till IKT/lärplattan i förskolan och vilka olika faktorer som påverkar användandet i verksamheten. För att undersöka vårt syfte med studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer där vi intervjuat 10 verksamma förskollärare. Under analysen av vårt insamlade material har vi utgått ifrån den sociokulturella teorin och begrepp som den proximala utvecklingszonen och mediering. De resultat vi fick fram av vår intervjustudie under den första frågeställningen var vikten av närvarande pedagoger för att bland annat kunna stimulera barnens proximala utvecklingszon. Utifrån vår andra frågeställning visade sig resultatet vara att olika faktorer påverkar pedagogers användande av lärplattan i förskolan. Dessa faktorer var pedagogens ålder och kompetens inom IKT. För att skapa tydlighet i vår studie har vi valt att använda lärplattan som gemensamt samlingsnamn för de olika plattformarna (Ipad, tablet, padda, surfplatta). Nyckelord: förhållningssätt, förskola, förskollärare, IKT, läroplan, lärplatta. 3

4

Innehållsförteckning 1. Inledning 7 1.1 Lärplattan som begrepp 7 1.2 Syfte 8 1.3 Frågeställningar 8 2. Tidigare forskning 9 2.1 Barns lärmiljöer 10 2.2 Barns tillgångar till lärplattan 11 2.3 Pedagogens roll 12 3. Teoretiska utgångspunkter och aktuella begrepp för studien 14 3.1 Ett sociokulturellt perspektiv 14 3.2 Barnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv 15 3.3 Den proximala utvecklingszonen 15 3.4 Mediering 16 3.5 Sociokulturella redskap 16 4. Metod 18 4.1 Metodval 18 4.2 Semistrukturerade intervjuer 18 4.3 Urvalsgrupp 19 4.4 Genomförande 19 4.5 Analysmetod 19 4.6 Etiska överväganden 20 5. Resultat och analys 22 5.1 Hur arbetar pedagoger i förskolan med lärplattan? 22 5.2 Vilka faktorer påverkar pedagogernas förhållningsätt till lärplattan i förskolan? 24 5.2.1 Ålder 24 5.2.2 Kunskap 26 5.3 Resultatsammanfattning 27 5.4 Analys 28 5.4.1 Hur arbetar förskollärare i förskolan med lärplattan? 28 5

5.4.2 Vilka faktorer påverkar förskollärares förhållningssätt till lärplattan i förskolan? 30 6. Slutsatser och diskussion 31 6.1 Resultatdiskussion 31 6.1.1 Hur arbetar förskollärare med lärplattan i förskolan? 31 6.1.2 Vilka faktorer påverkar förskollärarnas förhållningssätt till lärplattan i förskolan? 32 6.2 Metoddiskussion 33 6.3 Fortsatt forskning 34 7. Referenslista 35 8. Bilaga Intervjufrågor 37 6

1. Inledning Den första juli 2019 träder den reviderade läroplanen för förskolan i kraft. Ett av de nya strävansmål som förskolan ska uppnå är att ge förutsättningar för barnen att utveckla är intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa (Lpfö 2018, s. 14). Begreppet IKT som vi valt att använda i studien är en förkortning av Informationsoch KommunikationsTeknik enligt Ljung Djärf (2004). Begreppet grundar sig i hur vi använder IKT för att delge varandra kunskap för att nå ut med information, till exempel genom TV, bildspel eller dator. Ljung Djärf menar att det har genomförts ett antal utvecklingsprojekt genom åren där syftet varit att införa IKT i de olika delarna i utbildningen. 1996 fick även förskolan delta och söka medel vars syfte var ämnat för IKTområdet. Vidare fortsätter Ljung Djärf att IKT har setts som ett omvälvande verktyg men dock har det uppfattats att flera är kritiska till detta verktyg (2004). Enligt vår uppfattning i vårt yrke finns meningsskiljaktigheter mellan pedagogerna om hur användning av IKT ska ske i förskolan. Med denna studie vill vi ta reda på hur förskolans verksamhet och struktur läggs upp kring detta verktyg men även vilka faktorer som påverkar användandet. Är användning av IKT inplanerat i verksamheten eller är det något som sker spontant mellan pedagoger och barn? Vi behöver denna undersökning för att förstå varför kunskap hos pedagogerna är viktigt för att ge barnen de bästa förutsättningarna i dagens mer digitaliserade samhälle. Kunskapen som undersökningen kan bidra med är att medvetandegöra pedagogernas utveckling inom IKT och hur de använder verktyget, i detta fall lärplattan. Lärplattan som begrepp I vår studie har vi valt att använda begreppet lärplatta när vi pratar om IKT som verktyg. Detta begrepp inkluderar synonymer som Ipad, padda, surfplatta med flera. Vi har valt lärplatta som ett samlingsnamn för att göra det lättare att läsa uppsatsen men även för att belysa redskapet som en del av lärandet. 7

1.1 Syfte Syftet med studien är att undersöka hur lärplattan används av pedagoger i förskolan med den reviderade läroplanen i åtanke och vilka faktorer som spelar in i användandet av verktyget. 1.2 Frågeställningar 1. Hur arbetar förskollärare med lärplattan i förskolan? 2. Vilka faktorer påverkar förskollärarnas förhållningsätt till lärplattan i förskolan? 8

2. Tidigare forskning I detta kapitel kommer vi beskriva den tidigare forskning som finns inom ämnet IKT. Lärplattan som vi utgår ifrån kommer vara en central del i denna forskning. Davoud Masoumi (2015) har i sin studie Preschool teachers use of ICTs: Towards a typology of practice studerat hur IKT är integrerat i tre svenska förskolor. Han menar att den forskning som genomförts visar att med hjälp av IKT som verktyg i förskolan kan detta sätt nyttjas för att stimulera och främja barns lärande, detta både inom ett ämnesdidaktiskt slag och ett socialt perspektiv. Masoumi har i Sverige genomfört en studie där man använt sig av intervjuer och observationer av förskollärare för att undersöka hur förskollärare använder sig utav IKT i verksamheten. Studien visar att lärplattan är det verktyg som används flitigast inom förskolan och att denna används med hjälp av appar med pedagogiskt innehåll för att utveckla barns lärande inom exempelvis språk, matematik och logiskt tänkande (2015). Enligt Petersen (2015) har många svenska förskolor och skolor börjat använda lärplattor. 141 av 290 svenska kommuner rapporterar att de har pågående projekt som involverar lärplattor i förskola och skola (2015). Även Bolstad (2004) belyser i en litteraturstudie lärplattans betydelse för att inbjuda till lärandesituationer. Pedagoger och barn tillsammans med kamrater använder den till att bland annat spela spel, lyssna på sagor, skriva och måla. Barn med ett annat modersmål kan även gynnas med hjälp av IKT för att underlätta det språkliga lärandet (2004). Sandberg (2002) menar att lärplattan kan vara av stor betydelse för barn med språksvårigheter. Detta verktyg kan genom till exempel bilder och symboler ge barnen som har svårt att uttrycka sig verbalt ett annat uttrycksätt (2002). Hoffman, Park och Lin (2015) har gjort en studie som behandlar hur integrering av lärplattor sker i den tidiga förskoleverksamheten. De menar att idag handlar det inte längre om lärplattor ska användas i förskolan, utan fokus ligger på att ge barn och pedagoger i förskolan kunskap, verktyg och strategier till att hänga med i den snabba utvecklingen i den digitala världen (2015). Masoumi (2015) menar att IKT som verktyg i förskolan främjar även det sociala samspelet och barns interaktion. Barn lär av varandra och lånar kunskap sinsemellan. De hittar lösningar på problem som de kan ställas inför i olika program eller appar. IKT kan även skapa möjligheter för barn med olika kulturer 9

att skapa förståelse och samspel. Med hjälp av till exempel datorn kan barnen ges information om olika kulturer, språk och länder (2015). 2.1 Barns lärmiljöer I sin avhandling skriver Agneta Ljung-Djärf (2004) att barns möjligheter att använda IKT beror till stor del av den lärmiljö barnen ingår i. Detta kan resultera i att det finns skillnader för barns förutsättningar att lära och utvecklas med IKT som ett verktyg. Ljung- Djärf menar att i en miljö där man inte anser IKT som något utvecklande blir datoranvändandet oftast frivillig och man äger sin tid vid lärplattan. Målet är att barnen ska lära sig turtagning och man kan uppleva att barn som finns runt omkring stör. Barnet fodras att hantera datorn på egen hand utan hjälp av varken pedagoger eller kamrater. Detta bidrar till att barnen inte utvecklar samspel och kan lära tillsammans och utav varandra. Här blir pedagogernas syn på IKT av stor vikt då IKT ses som ett hot mot övriga traditionella aktiviteter som till exempel spel och lek. Användandet av IKT kontrolleras därför hårt när det gäller tid och tillgång. Om barnen däremot befinner sig i en stödjande lärmiljö där syftet av IKT användandet blir att fostra barnen så att de tar ansvar, hjälps åt och blir goda samhällsmedborgare. Samspelet kring datoranvändandet är frivilligt och barnen uppmuntras till interaktion både mellan barnen och pedagoger och samvaron ses som en tillgång. Barnen skapar möjligheter att tillsammans klara olika uppgifter och att lära av varandra. I denna tillgängliga miljö finns pedagogerna där för att stötta barnen i sitt användande av IKT. IKT ses som en betydande del av verksamheten och användandet syftar till att alla barn ska få likvärdiga förutsättningar för att utvecklas med hjälp av detta verktyg. För att utveckla en tillgänglig miljö inom IKT krävs det engagemang av pedagogerna där syftet blir att väcka barnens intresse för IKT och att se till att alla barn får samma förutsättningar. Pedagogerna väljer program eller appar som anpassas efter barnens kunskaper (2004). I sin bok Att skriva till sig läsning- IKT i förskoleklass skriver Arne Trageton (2005) att kommunikationen är av stor vikt när vi sitter med till exempel lärplattan. Det krävs kommunikation både barn emellan och mellan barn och pedagoger för att verktyget ska användas på rätt sätt. Istället för att pedagogen ska delge sin kunskap blir de istället vägvisare i målet mot att utveckla barns kunskaper. Pedagogen bör ge barnen verktyg för att utvecklas, i detta fall då genom användning av IKT (2005). Papert (1999) menar att 10

miljöer och tillfällen måste skapas som väcker barnens lust att lära (1999). Ljung-Djärf (2004) menar att eftersom det till stor del är pedagogerna som utformar verksamheten är det upp till dem att göra det möjligt för IKT att ta en plats i förskolans verksamhet. Pedagogen har ett stort ansvar i användandet av IKT då det ofta är pedagogen som bestämmer hur mycket till exempel lärplattan får användas. Pedagogens förhållningssätt spelar även stor roll då det finns större chans att IKT används då pedagogen har ett intresse och en positiv syn på verktyget (2004). Papert (1999) menar att det är av stor vikt att ha personal med en kunskap som kan ge barnen de verktyg de behöver för att sedan kunna skapa en egen utveckling (1999). 2.2 Barns tillgångar till lärplattor Findahl (2013) skriver i sin studie Svenskarna och internet om när internet började sprida sig på 90-talet var det stora skillnader mellan de olika grupperna i samhället. Den digitala klyftan syntes tydligt bland tjänstemännen eftersom deras användning av datorer på arbetet medförde att det var dem som hade tillgång till internet. Det var även stora skillnader i användningen mellan kvinnor och män, internet var vid tidpunkten ingenting för barn heller. Findahl menar att idag har nästan alla barn och unga tillgång till internet och de använder det i hemmet. Detta innebär att den digitala klyftan gällande internet har försvunnit till stor del och att de allra flesta barn har tillgång till internet oberoende av föräldrarnas inkomst eller utbildning. Dagens digitala klyfta handlar enligt Findahl om att det finns skillnader mellan barn vars föräldrar har olika bakgrund, vilket blir tydligt när det gäller lärplattor. Enligt Findahl finns det en väl synlig relation mellan ägande av lärplattor och föräldrars inkomst, bakgrund och utbildningsnvå. Detta innebär att barn som har välutbildade föräldrar med hög inkomst oftast har en eller flera lärplattor. Eftersom nästan alla barn i Sverige omfattas av det svenska förskolesystemet så är implementering av teknologier ett vanligt argument. På så vis kan förskolan fylla en utjämnande faktor för att ge barn oberoende av bakgrund tillfälle att bekanta sig med samt använda lärplatta och andra digitala redskap (2013). Ljung-Djärf (2004) påpekar att skolsystemet har fyllt en utjämnande roll där politiska initiativ angett att implementering av IKT i förskola och skola ger alla barn oumbärliga framtidsinriktade förmågor och färdigheter (2004). I Sverige har det enligt Statens medieråd (2015) inte gjorts någon kartläggning över hur vanligt det är med lärplattor bland barnen i förskolan men rapporter har visat att små barns användande av lärplattor har fördubblats under en kort tid. Under 11

2015 hade 79% av alla två till fyraåringar och 84% av alla fem till åttaåringar tillgång till lärplattor i hemmen (2015). 2.3 Pedagogens roll Nielsen (2014) menar att pedagoger spelar en avgörande roll när barnen interagerar i aktiviteter med lärplattan i förskolan men att de oftast har olika mål med användningen. Barnen vill spela spel medan pedagogerna har ett mer didaktiskt lärande i fokus och att de så kallade pedagogiska apparna misslyckas med att vara just det (2014). Enligt Falloon (2013) så har apparnas design och innehåll en väsentlig del för att det ska ske ett produktivt lärande. Falloon menar att exempel på bra lärande är saker som barnen lätt kan förstå; tydliga instruktioner samt en formativ och en passande feedback och samtidigt en blandning mellan spel, lärande och övning, med fördel utan distraherande element som popup fönster (2013). Kjällander (2014) har gjort två olika projekt som har studerat barns samverkan med lärplattor i svensk förskola. Barnen som studerades var i ålder ett till fem år och projektet pågick under ett års tid. Enligt Kjällander så interagerar och samarbetar barnen fortlöpande med simultankapacitet. Pedagogerna ansvarade för att barnen satt flera tillsammans under tiden de använde lärplattorna. Detta resulterade i att barnen fick turas om vilket de för det mesta löste på egen hand. Även de yngsta barnen i studien hade tydliga syfte i sitt användande med lärplattan. Detta menar Kjällander är ett fynd eftersom det motsäger forskning som säger att barns samverkan med digitala redskap kännetecknas av slumpmässigt användande. Barnen ges möjlighet till agens, då de barn som inte kan läsa eller skriva än kan använda lärplattan. Förhållandet mellan pedagog och barn upplevdes som mer jämn i aktiviteterna med lärplattan eftersom de utforskar tillsammans. De yngre barnen intresserar sig mest för ljud medan de äldre barnen visar mest intresse för filmer, animationer och bilder. Bland de äldre barnen var även intresset stort för att fotografera samt att skapa egna bilder och filmer. Det framgick också att pedagogerna uppmuntrade barnen att blanda aktiviteterna på lärplattan med aktiviteter i verksamheten. Vidare menar Kjällander att barnen utmanar pedagogens eller appens didaktiska design och placerar sig som didaktiska designers när de prövar apparna. Detta sker genom att barnen medvetet gör fel för att se vad för konsekvenser det medför. Kjällander och Moinian (i tryck 2014) tillskriver barnen ett skapandeperspektiv eftersom de själv gör om 12

och skapar mening i sitt interagerande med digitala redskap. Detta synsätt begränsar inte barnen från apparnas ramverk utan utvecklar ett annorlunda meningsskapande som skiljer sig från de vuxnas kommunikation. Synsättet som Kjällander och Moinanen får fram är hur barnens interagerande med lärplattor oftast kännetecknas som en kreativ och medveten manipulation av designen i appen (2014). Plowman och Stephen (2013) presenterar modellen guided interaction för att få fram didaktiska möjligheter för yngre barn att inhämta kunskap med stöd av digitala redskap. Guided interaction är en stöttningsmodell som ligger nära till scaffolding och guided participation, men lägger mer vikt vid processen än vid ett lyckat slutförande av uppgiften. Den språkliga synvinkeln är dämpad och istället lyfts de multimodala uttrycken fram. I deras ettåriga studie utgår de från en förskolemiljö där de följt och observerat tre och fyraåringar samt pedagoger i deras användande av digitala redskap. Ett av resultaten de fick fram var att barnen sällan söker stöd från pedagoger förutom när de behöver praktisk hjälp. Denna typ av aktiva lärarstöttning diskuterar de i termer av distal guided interaction och proximal guided interaction som sker i olika situationer när barn och pedagoger sysselsätter sig med olika slags teknologier, som i vår studie är lärplattan. Distal guided interaction beskriver Plowman och Stephen som ett slags indirekt stöttning som sker på avstånd, i tid och/eller rum. Bland annat kan det handla om att göra upp struktur och planera det pedagogiska arbetet med IKT på ett generellt plan. Proximal guided interaction syftar på att de situationerna är direkta. Denna stöttning är oftast multimodal eftersom det inte bara sker språkligt utan också med gester, blickar och genom att pedagogen är i barnets omgivning och ger barnet emotionellt stöd (2013). 13

3. Teoretiska utgångspunkter och aktuella begrepp för studien I föregående kapitel redogjorde vi för den tidigare forskning som finns inom området IKT men även lärplattan som verktyg. I detta kapitel kommer vi att utgå ifrån ett sociokulturellt perspektiv där vi även kommer ta upp väsentliga begrepp för studien. I den tidigare forskningen har vi fått fram vikten av samspel, miljö och närvarande pedagoger. Vi kommer att utgå ifrån det sociokulturella perspektivet när vi fortsätter behandla detta ämne då vi anser att denna teori är meningsfull i förskolan eftersom den sociokulturella teorin bygger mycket på att utveckling sker med hjälp av sociala interaktioner (Säljö 2000). Vi har använt oss utav Säljös tolkning utav den sociokulturella teorin. 3.1 Ett sociokulturellt perspektiv Lev Vygotskij grundade den sociokulturella teorin och var verksam i västvärlden under 1960 talet. Roger Säljö är professor i pedagogisk psykologi och ordförande för Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet. Han har en betydande publicering om lärande och utveckling i ett sociokulturellt/kulturpsykologiskt perspektiv bakom sig och föreläser om kommunikation, lärande och utveckling. Roger Säljö utvecklade den sociokulturella teorin i Sverige och det är han som vi kommer använda som källa. Säljö (2000) menar att i den sociokulturella teorin betyder kommunikation mycket och med hjälp av denna förmåga förmedlar vi kunskaper, tankar och idéer mellan oss vilket sedan bidrar till att samhället utvecklas. Denna teori vilar på att barnens utveckling inträffar genom sociala interaktioner. Barnen lär genom dialog med andra. För att personlig utveckling ska ske måste det först ske i samspel med andra människor. Erfarenheter och tankar som är både egna och andras blir redskap för lärande (2000). Enligt Papert (1999) så utnyttjas inte till exempel datorns fulla potential om barnet får sitta där själv. För att få ett så givande resultat som möjligt krävs det att det finns pedagoger närvarande eller andra barn som barnet kan samspela med och utbytta tankar och idéer med (1999). Säljö (2000) menar att utifrån den sociokulturella teorin utgår den 14

kulturella delen ifrån att vi människor är de enda som kan påverka vår omvärld. Detta innebär att människan kan istället för att finna sig i att leva i den värld med de förutsättningar man fått, påverka sin egen omvärld. Vi skapar vår egen värld med hjälp av lärdomar från till exempel tidigare generationers erfarenheter tack vare vår kommunikationsförmåga. Genom vår interaktion med andra människor är den kulturella delen grunden till våra kunskaper, förväntningar och värderingar och speglar både våra psykiska och fysiska idéer i samhället (2000). Vi ser exempel på hur vi kan påverka vår omvärld genom att själv söka kunskap inom olika områden. Detta kan ske genom kollegialt lärande där vi delar med oss av den kunskap vi har genom kommunikation och samverkan. 3.2 Barnet utifrån ett sociokulturellt perspektiv Enligt Säljö (2000) ses barnet som en kreativ och aktiv aktör som utvecklas, skapar kunskap och mening i samspel med sin omvärld. Redan från tidigt stadie ses barnet som en social individ som samspelar med andra människor. Barnets mest väsentliga erfarenheter och kunskaper får de i hemmet vilket kallas primär socialisation. Barnet har starka band till människorna i hemmet och barnet lär i en trygg miljö där familjen vet det mesta om barnet och vilka upplevelser barnet varit med om. I en miljö där barnen får vistas med andra barn och vuxna kallas det sekundär socialisation. Några exempel på detta är förskola och skola. Barnet har inga känslomässiga band med de andra människorna och de vet inget om barnet sen tidigare (2000). 3.3 Den proximala utvecklingszonen Den proximala utvecklingszonen är ett vanligt begrepp inom den sociokulturella teorin. Vi kommer med hjälp av Säljö (2000) beskriva begreppet närmre. Säljö (2000) menar att alla människor äger en viss kunskap, däremot menas inte det att människan inte kan nå högre i sin kunskap. För att utvecklas på en högre nivå krävs det handledning eller stöttning från en annan person som besitter en högre kunskapsnivå inom det område man vill utvecklas i. Detta kallas den proximala utvecklingszonen. För att nå fram till sina utsatta mål krävs det alltså samspel tillsammans med andra kompetenta personer. Samspelet blir en viktig nyckel för att kunna utvecklas. Det är här pedagogen blir så viktig i förskolans värld (2000). Om vi till exempel vill lära barnen mer 15

om lärplattan måste pedagogerna först introducera denna till barnen och förmedla sin kunskap. Därefter kan barnen använda lärplattan och utforska den tillsammans med andra barn. För att barnen ska kunna utveckla sin kunskap med en lärplatta måste alltså pedagogen först hjälpa barnet i sin utveckling. Det är här samspelet blir av stor vikt då pedagogen har mer kunskap än barnet och delar med sig av den genom till exempel kommunikation. Säljö (2000) menar vidare att det inte är intressant vad barnet har för kompetens just nu utan istället vad barnet har för potential. När barnet har nått sitt kunskapsmål flyttas utvecklingszonen ett steg vidare. Samarbetet mellan barn och pedagog är kärnan i utvecklingsprocessen eftersom det är i samarbetet lärandet sker. Barnen formas tillsammans med vuxna där deras begrepp och frågeställningar kommer i kontakt med den vuxnes begrepp som är av det vetenskapliga slaget. Här blir det skillnad på vad barnet kan tillsammans med en vuxen som besitter andra kunskaper och vad hen kan själv (2000). 3.4 Mediering Enligt Säljö (2000) är mediering ett grundbegrepp inom den sociokulturella teorin. Här sker lärandet genom utmaningar av andras erfarenheter och av samspel. Genom en uppmuntrande och tillåtande miljö medieras omvärlden. Det viktigaste medierande verktyget är språket. Människan använder kulturella verktyg för att förstå omvärlden som till exempel lärplattan. Det är samverkan mellan dessa verktyg och människan som kan förklara begreppet mediering. Människan föds in i en kultur där vi tar över omgivningens uppfattningar om vår omvärld med hjälp av att använda samma medierande verktyg. Detta leder till att människan uppfattar världen på ett särskilt sätt. Kunskapsöverföringen sker alltså genom att omvärlden medieras. För barnet handlar detta främst om lek och samspel med andra människor i sin omgivning (2000). 3.5 Sociokulturella redskap Ett viktigt begrepp som Säljö (2000) skriver om är redskap. Detta är enligt Säljö ett nyckelbegrepp för att förstå det mänskliga lärandet. Redskapen är antingen materiella (artefakter) eller intellektuella (språkliga). Språket är det viktigaste redskapet av dem alla. Människan har skapat ett sätt att kommunicera precis som att människan skapat olika fysiska artefakter. Redskapen blir ett väldigt brett område men innefattar alla föremål som människan kan använda i ett speciellt syfte. Människan använder någon form av redskap 16

i allt den gör (2000). I denna studie handlar det om lärplattan som ett materiellt redskap i förskolans verksamhet. Barnen ska få möjlighet till kunskap om bland annat lärplattan för att kunna erövra den framtida tekniska utvecklingen. 17

4. Metod I detta kapitel kommer vi beskriva vilken kvalitativ metod vi använt oss av i vårt forskningsarbete. Vi kommer även redogöra för vilka som deltagit, hur vi transkriberat vårt material och vilka etiska riktlinjer som vi utgått ifrån. 4.1 Metodval I vårt arbete har vi valt att använda oss utav kvalitativ forskningsmetod. Denna metod valde vi för att kunna gå in på djupet för att få reda på hur förskollärare använder sig utav IKT i verksamheten och om det finns några faktorer som påverkar användandet. Vi vill komma nära verksamheten och få en djupare förståelse för förskollärarnas tankar och förhållningssätt. Reinecker och Jörgensen (2014) menar att den kvalitativa metoden utgår ifrån analyser och tolkningar av bland annat intervjuer (2014). 4.2 Semistrukturerade intervjuer Alvehus (2016) menar att en intervju är en effektiv metod att använda om man vill undersöka hur människor agerar, tänker och förhåller sig i olika situationer. Intervjun blir ett sätt för att skapa förståelse inför andra människors värld (2016). Vi har använt oss utav sex frågor som vi utgått ifrån i vår intervju. I våra intervjuer ville vi dock att respondentera skulle ges en större chans att påverka samtalet. Vår önskan var att gärna få igång diskussioner som förhoppningsvis skulle leda till intressanta svar. Alvehus (2016) skriver att den vanligaste typen av intervju är den semistrukturerade, där intervjuaren går efter ett antal frågor angående det aktuella temat. Respondenten har i denna metod en större möjlighet att påverka innehållet och gör att intervjuaren måste vara mer delaktig när hen lyssnar genom att till exempel ställa följdfrågor för att kunna följa upp viktiga spår (2016). De följdfrågor som uppstod var bland annat om vi bad respondenterna utveckla sina svar eller gå in djupare i någon fråga. En av fördelarna med semistrukturerad intervju är att vi får en djupare förståelse för hur våra respondenter tänker angående temat IKT. Enligt Alvehus (2016) krävs det en medveten intervjuare för att utveckla ett produktivt samtal. Han menar att intervjun ska hålla en neutral ton och inte utvecklas mot ett förhör (2016). Problem som kan uppstå i denna metod är att intervjuaren intar en passiv roll vilket kan leda till att respondentens svar inte granskas eller ifrågasätts. Svaren kan då bli ytliga och resultera i att vi inte når fram till kärnan i ämnet. Men genom att vara närvarande och 18

uppmuntrande till vidareutveckling av respondentens svar skapas en informativ intervju. Om vi jämför med en strukturerad intervju där frågorna är förutbestämda och ibland även svarsalternativen, påminner den strukturerade metoden om en enkät. Denna metod leder till ytliga svar som inte går in på djupet på det sätt som en semistrukturerad intervju gör. Alvehus (2016) menar att en strukturerad intervju inte ger utrymmer för en dialog mellan parterna då inga följdfrågor ställs (2016). 4.3 Urvalsgrupp I denna studie valde vi att rikta in oss på 10 förskollärare i förskolan och har därmed bara kontaktat de som är verksamma inom detta område. Anledningen till att vi valde förskollärare var att de har huvudansvaret för den pedagogiska verksamheten samt att vi utbildar oss inom den professionen. Vi valde att genomföra studien på förskolor som ligger i samma kommun. Vi använde oss bland annat utav våra egna arbetsplatser där vi intervjuade kolleger som arbetar på andra avdelningar men även andra förskolor i kommunen. De förskollärare som tillfrågats har varit tillmötesgående och visat ett stort intresse av ämnet då de varit medvetna om att IKT kommer bli en del av läroplanen år 2019. 4.4 Genomförande Vi valde att genomföra våra intervjuer var för sig. Under dessa intervjuer valde vi att använda oss av ljudinspelningar för att lättare kunna fokusera på samtalen. Vi valde denna form av dokumentering eftersom risken med anteckningar är att det kan bli förändrat på vägen samt att inspelningarna ger oss mer djup i samtalen då vi till exempel får med naturliga pauser. Vid varje intervjutillfälle valde respondenten var intervjun skulle ske och varje intervju tog mellan 15-30 minuter. Våra intervjufrågor bestod av frågor som inte har några givna svar och vi bad respondenterna att utveckla dessa när tillfälle gavs samt att vi ställde följdfrågor. Under intervjutillfällena försökte vi hålla en neutral ton och låta respondenten ta sin tid att svara. 4.5 Analysmetod Vi har bearbetat vårt insamlade material tillsammans, genom att lyssna och transkribera. Vi har använt oss av Alvehus analysmetod, sortera reducera argumentera. Alvehus 19

(2016) menar att för att förstå din empiri behöver du göra dig förtrogen med den genom att läsa den många gånger, därefter kategorisera upp materialet (2016). För att sammanställa materialet har vi använt oss av olika kategorier som framgick av intervjusvaren för att se likheter och skillnader. Vi har kategoriserat materialet genom att dela upp respondenternas svar i olika färgkoder för att få en lättare överblick samt för att kunna koppla svaren till våra frågeställningar. Enligt Alvehus (2016) är nästa steg att reducera empiri. Detta görs för att lyfta de delar som är aktuella för studien (2016). Under vår reducering av empirin har vi valt att fokusera på de delar som är relevanta för studiens syfte medan viss empiri endast beskrivs övergripande i resultatet. Alvehus (2016) menar vidare att argumentation är det sista steget i analysprocessen Det är i denna del som syftet lyfts fram genom argument som ligger till grund för empirin (2016). Genom att knyta ihop empirin med vår valda teori och tidigare forskning får vi texten att utvecklas på det sätt som resulterar i det färdiga materialet. 4.6 Etiska övervägande Inför våra intervjuer har vi använt oss av Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning (2002). Enligt Hillén, Johansson och Karlsson (2013) innebär informationskravet att de som deltar får information angående studiens syfte och att deltagandet är frivilligt samt att de uppgifter vi får in endast ska användas till forskning (2013). Detta har vi följt genom att vi har informerat respondenterna om syftet med studien och hur vi kommer att använda oss av de materialet vi samlar in samt att deltagande är frivilligt. Samtyckeskravet innebär enligt Hillén, Johansson och Karlsson (2013) att forskningen som vi bedriver endast får ske med personer som gett sitt samtycke att delta (2013). Inför våra intervjuer har vi tagit fram en samtyckesblankett som innehåller information om vår studie. Denna blankett har delats ut till samtliga respondenter som även gett sitt samtycke. Hillén, Johansson och Karlsson (2013) fortsätter med att beskriva konfidentialitetskravet som handlar om att de personliga uppgifter som delges inte sprids till obehöriga. Detta innebär att materialet ska förvaras på en säker plats samt att det inte går att identifiera vem som deltagit (2013). I medgivandeformulär beskriver vi även var vi kommer att förvara vårt insamlade material och under hur lång tid vi kommer att spara det. 20

I det färdiga materialet har vi avidentifierat respondenterna och även de platser eller namn på ställen som kan härleda till deras identitet. Vidare menar Hillén, Johansson och Karlsson (2013) att nyttjandekravet handlar om att enskilda personers uppgifter inte får användas i andra ändamål (2013). Denna information har vi samtalat med respondenterna samt skrivit om information i samtyckesblanketten. 21

5. Resultat och analys I detta kapitel kommer vi att redogöra för våra resultat utifrån vår insamlade empiri, i vårt fall intervjuer. Dessa kommer att redovisas i olika delar med utgångspunkt i våra frågeställningar. Den första delen kommer att visa resultat utifrån vår första frågeställning som handlar om hur förskollärare arbetar med lärplattan i förskolan. Den andra delen kommer att handla om de resultat vi fått utifrån vår andra frågeställning som berör vilka faktorer som påverkar förskollärarnas förhållningssätt till lärplattan i förskolan. Kapitlet fortsätter med en resultatsammanfattning och avslutas med en analys av resultatet. 5.1 Hur arbetar pedagoger med lärplattan i förskolan? När vi har analyserat empirin utifrån vår första frågeställning så ser vi att användandet av lärplattan inte skiljer sig så mycket åt på de förskolor där vi utfört våra intervjuer. Dock finns det faktorer som påverkar användandet, detta kommer vi att ta upp i nästa del som utgår från vår andra frågeställning. Samtliga respondenter har dock varit positiva till att använda lärplattan som ett verktyg. Förskollärarna som vi intervjuat har alla varit väl medvetna om att IKT ska ingå som en del i den nya läroplanen år 2019. En förskollärare säger att: Det är jättebra att IKT finns och jag tror att det finns en stor utvecklingspotential inom detta område, speciellt med tanke på den nya läroplanen. En gemensam nämnare för våra intervjuer har varit att lärplattan används mer flitigt på förskolorna det senaste året. Pedagogerna och barnen har haft tillgång till lärplattorna i flera år men inte använt den på samma sätt som idag. Detta tror dom beror på att vi är mer medvetna idag om verktyget och dess pedagogiska utveckling. Förskollärarna har utvecklat en förståelse för verktyget under tid och ser dess potential. En förskollärare menar att: Om lärplattan används på ett bra och pedagogiskt arbetssätt, lagom mycket så att den inte tar över verksamheten, är lärplattan ett gediget verktyg. 22

Vikten av att utforska tillsammans med barnen var något som kom upp i varje intervju vi gjorde. Pedagogerna utforskar apparna tillsammans med barnen och utmanar dem samtidigt som de försöker lösa problem tillsammans. Många av förskollärarna berättar att de är rädda för att lärplattan ska bli en barnvakt istället för ett pedagogiskt verktyg som används medvetet tillsammans med barnen. En förskollärare säger att: Det är viktigt att vi pedagoger ställer följdfrågor och utmanar barnen i deras användande av lärplattan. Tillsammans kan vi även komma fram till gemensamma lösningar i apparna. Hur som så får det aldrig användas som en barnvakt utan barnet får tillsammans med en pedagog utforska verktyget. Vissa av förskollärarna menar att det inte vågar ta fram lärplattan om det inte finns ett speciellt syfte med användandet. De menar att barnen idag får använda lärplattan så mycket hemma så vårdnadshavarna inte anser att det är nödvändigt på förskolan också. En förskollärare berättar: Vi har vårdnadshavare som bett oss om att inte använda lärplattan på förskolan för de vill spara den skärmtiden till när barnen är hemma. Förskollärarna utgår ifrån det pedagogiska användandet av lärplattor som till exempel språkstimulerande appar. Det blir då ett tydligt syfte med användandet. För flerspråkiga barn främjar användandet av språkstimulerande appar på lärplattan mer än ett utvecklingsområde som till exempel det sociala samspelet. Respondenterna menar att de tycker det är tråkigt att en del av vårdnadshavarna har en negativ inställning till användandet av lärplattor i förskolan. En annan förskollärare säger: Barngruppen pratar mycket om spel dom spelar hemma och på enkätundersökningen som görs en gång per år är det ingen aktivitet här på förskolan som prioriteras av vårdnadshavarna. Förskollärarna menar att i förskolan bör barnen sitta med en pedagog eller med andra barn för att få ut så mycket som möjligt av stunden med lärplattan. En förskollärare berättar att: 23

När jag känner att jag har tid att sitta ner med några barn får de använda lärplattan för att spela på, men då vill jag vara närvarande och aktiv i det de gör. Vi har sett att de barn med mer kunskap lär ut i samspel i leken med lärplattan, till andra barn. Respondenterna som vi intervjuat ser fördelar med att sitta tillsammans med barnen, dels för att själv kunna lära ut till barnen men även för att kunna se hur barnen sinsemellan använder varandra som lärresurser. I dessa situationer får pedagogerna möjlighet att utmana barnen vidare i deras kunskapsutveckling då de befinner sig i deras utforskande. 5.2 Vilka faktorer påverkar pedagogernas förhållningsätt till lärplattan i förskolan? Utifrån vår bearbetning av empirin har vi sett att det förekommer olika faktorer som påverkar användandet av lärplattan i förskolan. De faktorer som utmärkt sig mest i förskollärarnas förhållningssätt till lärplattan är ålder och kunskap. 5.2.1 Ålder Respondenterna vi intervjuat har varit i olika åldrar från 25-63 år. Svaren vi analyserat har visat sig vara liknande utifrån åldern på förskollärarna. Nedan visas en tabell på förskollärarnas ålder. Respondent Ålder Förskollärare 1 25 Förskollärare 2 48 Förskollärare 3 33 Förskollärare 4 49 Förskollärare 5 63 Förskollärare 6 61 Förskollärare 7 42 Förskollärare 8 57 Förskollärare 9 39 Förskollärare 10 59 24

Vi har sett att svaren på de respondenter som är i ålder 25 42 varit positiva till lärplattan som verktyg. De är inte rädda för att pröva sig fram och de söker gärna efter kunskap på eget initiativ. Förskollärare (1) menar att: Jag har lätt för att lära och är inte rädd för att pröva mig fram. Är det något jag inte kan frågar jag andra kollegor om hjälp. I intervjusvaren framkom det också att denna åldersgrupp gärna utmanar sig själv och sin kunskap genom att använda lärplattan på olika sätt som främjar verksamheten samt driver utvecklingen och arbetet vidare med IKT. Förskollärare (3) berättar att: Lärplattan genomsyrar verksamheten då vi använder den i olika teman och traditioner. Vi har nyss hittat en app som vi använder med vår Nisse-dörr 1. Appen fungerar så att det ser ut som om Nissen kommer ut genom dörren på vår avdelning. I intervjuerna med denna åldersgrupp ser vi att utvecklingen skiljer sig i arbetet med lärplattor som verktyg i verksamheten. Det finns skillnader i svaren vi analyserat utifrån åldersgruppen 48 63år. Här ser vi ett annat förhållningssätt som är mer restriktivt och motsträvigt när det kommer till användning av lärplattan i förskolan. Respondenterna upplevs vara mer rädda för att testa sig fram och kommer inte vidare i arbetet med lärplattan. Förskollärare (10) menar att: Jag använder mig hellre av böcker och traditionella material för att det är jag mer trygg i och så har vi gjort i många år. Förskollärare (6) menar också att: Jag har inte tillräckligt med tid för att sätta mig in i hur vi använder lärplattan. Jag använder den mest till att skriva dokumentationer och ta bilder. 1 Nisse-dörr är en liten trädörr med tillhörande juldekorationer som sitter på väggen. Syftet med dörren är att med hjälp av fantasi skapa en Nisse som bor där bakom och kommer med uppdrag till barnen. 25

Åldern är en av de avgörande faktorerna i hur lärplattan används i förskolans verksamhet. Dock ser vi en gemensam tanke med att lärplattan bör användas tillsammans med en pedagog. Den äldre åldersgruppen har visat sig vara mer rädd för att göra fel och vågar därför inte prova sig fram i samma utsträckning som den yngre åldersgruppen. I intervjuerna med den äldre åldersgruppen framkommer det ändå att de är medvetna om IKT och dess utveckling. Detta i och med den nya läroplanen som kommer i juni 2019. Respondenterna påtalar deras medvetenhet om att de behöver mer kunskap inom ämnet. Detta är dock något de saknar vilket leder oss till den andra faktorn som påverkar deras förhållningssätt till användandet av lärplattan. 5.2.2 Kunskap Kunskap efterfrågas bland förskollärarna som vi intervjuat. Denna faktorn genomsyrar de svar vi fått in. Respondenterna menar att de alla har bra tillgång till lärplattor på deras avdelningar men att de saknar förutsättningar i form utav utbildning och kunskap för att kunna använda verktyget. Förskollärare (5) menar att: Jag har svårt att lära ut till barnen hur man använder lärplattan eftersom jag själv är osäker. Osäkerheten hos vissa förskollärare påverkar arbetet med lärplattan vilket bidrar till att verktyget inte används så mycket eller på rätt sätt med barnen. Vidare menar samma förskollärare att: Jag har arbetat på denna förskolan i två år och har inte fått någon kompetensutveckling inom IKT. Eftersom det kommer mer strävansmål som är inriktat mot IKT så känns det viktigt att få kunskap i hur man kan använda lärplattorna mer i arbetet med barnen. Förskolläraren ovan menar att lärplattan mest används till att ta bilder, filma eller skriva blogginlägg till vårdnadshavarna. En annan förskollärare (4) förklarar att: 26

Jag har arbetat på förskola i 25 år. Den kompetensutveckling jag har fått är av kollegor som är intresserade eller har varit på någon kurs som har lärt ut detta vidare. Respondenterna menar att den kunskap som finns på avdelningen lärs ut till varandra. I och med en kunskapsbrist bland förskollärarna inom IKT skapas det klyftor i arbetet med lärplattan. Respondenterna är medvetna om vad verktyget kan ge för kunskaper till barnen men på grund av kunskapsbrist fråntas barnen möjlighet till värdefullt lärande. Förskollärare (3) berättar att: Min upplevelse är att det är pedagoger som har ett intresse av ämnet som använder det. Barnen går miste om värdefullt lärande där risken finns att till exempel lärplattan endast använd för spel som ett tidsfördriv. Gemensamt för alla respondenter har varit att de gärna tar hjälp av varandra när de behöver ny kunskap eller har svårigheter att använda lärplattan. De förskollärare som har intresse av ämnet och vill lära sig mer använder lärplattan i större utsträckning i verksamheten vilket kan skapa klyftor för barnens utveckling inom IKT. I de planeringssamtalen pedagogerna har med varandra för de regelbundet diskussioner om hur de bör använda lärplattan i verksamheten och tillsammans med barnen. De anser att det är av stor vikt att deras förhållningssätt är likvärdigt i arbetet med lärplattan som verktyg. Förskollärarna menar att deras kunskap bör ligga på samma nivå för att alla barn ska kunna ges samma förutsättningar i användandet av lärplattan. 5.3 Resultatsammanfattning I denna del kommer vi att sammanställa de resultat vi kommit fram till i vår empiri. Utifrån studiens första frågeställning visade det sig att alla förskollärare vi intervjuat anser att pedagogen ska vara närvarande med barnen i utforskandet av lärplattan. De menar att lärandet sker i samspel tillsammans med andra, både med pedagog eller tillsammans med andra barn. Pedagogens roll är av stor vikt då hens närvaron bidrar med möjlighet till att ställa följdfrågor eller utmana barnen vidare. Vidare visar resultatet av studien att pedagogerna även ser fördelar med interaktion mellan barn och lärplattan tillsammans då vissa barn besitter mer kunskap än andra vilket innebär att det sker ett lärande i samspelet. Förskollärarna menar att lärplattan kan främja mer än ett av barnens utvecklingsområden 27

om den används i ett pedagogiskt syfte, tillsammans med en pedagog eller andra barn. Resultatet visar även att förskollärarna vill ha en bra dialog och förståelse från vårdnadshavarna för att visa vikten av att använda lärplattan som verktyg. I resultatet från studiens andra frågeställning fick vi fram två faktorer som påverkar förskollärarnas förhållningssätt och användande av lärplattan i förskolans verksamhet. De faktorer som visats sig vara avgörande är ålder och kunskap inom området. De yngre respondenterna har visat sig vara mer öppna till eget initiativ av kunskapssökande och är inte lika rädda för att misslyckas som de lite äldre respondenterna. De äldre har inte lika lätt för att söka kunskap inom området utan håller sig till sin egen erfarenhet och kompetens. Kunskap är den andra faktorn som påverkar förhållningssättet som påverkar användandet av lärplattan i förskolan. Respondenterna menar att de får för lite kompetensutveckling inom området och har därför svårt att tillgodose barnens behov och rätt till att utvecklas inom IKT. 5.4 Analys I denna del kommer vi att analysera våra resultat utifrån den sociokulturella teorin och dess begrepp. Vi kommer även här dela upp analysen i två delar baserat på studiens frågeställningar. 5.4.1 Hur arbetar förskollärare i förskolan med lärplattan? Roger Säljö (2000) menar att redskap är ett viktigt teoretiskt begrepp inom den sociokulturella teorin. Redskapen kan vara både materiella och intellektuella (2000). I denna studie använder vi lärplattan som ett materiellt verktyg för att förstå det mänskliga lärandet. Säljö (2000) menar att barns utveckling sker genom sociala interaktioner och att de lär genom dialog med andra. Kommunikation är en viktig del i den sociokulturella teorin eftersom vi med hjälp av denna förmåga förmedlar kunskaper och tankar mellan oss (2000). Denna utgångspunkt ser vi tydligt i våra analyser av resultatet. Detta ser vi exempel av i vårt resultat då respondenterna ser fördelar med att sitta tillsammans med 28

barnen. De får i dialogen med barnen möjlighet att ställa följdfrågor och utforska tillsammans. Barnen lär av varandra genom sociala samspel med båda kamrater och pedagoger. Förskollärarna uppmuntrar till samspel för att främja den personliga utvecklingen som sker tillsammans med andra människor. I empirin ser vi detta då respondenterna anser att det är av stor vikt att utforska tillsammans med barnen men även ge barnen möjlighet att utforska tillsammans då de använder varandra som lärresurser. Respondenterna anser att lärplattan inte bör utforskas på egen hand av barnen då det finns risk att den används som barnvakt och inte som ett pedagogiskt verktyg. Säljö (2000) skriver att en personlig utveckling sker först efter ett samspel med andra människor och att egna och andras erfarenheter blir redskap för eget lärande. Detta beskriver Säljö som ett intellektuellt redskap (2000). Olsson (2013) menar att barnen hjälper och uppmuntrar varandra när de interagerar tillsammans med lärplattan (2013). Utifrån vår tolkning av den sociokulturella teorin så möter barnen ständigt olika individer och samspelar tillsammans. När barnen interagerar tillsammans med lärplattan byter de erfarenheter och kunskaper med varandra vilket leder till en gemensam kunskapsutveckling inom olika områden. Detta har vi sett i vår empiri då respondenter berättat att barn delar med sig av sin kunskap i samspelet med varandra och lärplattan. Det som sker i samspelet kopplar vi till den proximala utvecklingszonen. Lärandet sker eftersom barnen besitter olika nivåer av kunskap och i samspelet med varandra delar de med sig av den. Säljö (2000) menar att inom den sociokulturella teorin är mediering ett vanligt begrepp. Språket är det viktigaste verktyget inom begreppet mediering. Människan använder till exempel lärplattan för att förstå sin omvärld. I samspelet mellan människan, språket och lärplattan sker mediering, dvs att genom samverkan med dessa verktyg förstår vi vår omvärld på ett annat sätt (2000). Detta tolkar vi som att barnen lär sig förstå sin omvärld med hjälp av olika verktyg. I vår studie handlar det om lärplattan, språket och samspelet med andra människor. Svaren som vi fått av våra respondenter ger resultatet att för att mediering ska ske behöver barnen ges tillfälle och möjlighet till att samspela med andra barn och till exempel lärplattan som är utgångspunkt för vår studie. Utifrån resultatet i studiens frågeställningar framgick det att pedagogernas närvaro är av stor vikt och skapar många lärosituationer för barnen. Dock framgick det att det finns olika faktorer som påverkar pedagogernas förhållningssätt och användande av lärplattan. 29

5.4.2 Vilka faktorer påverkar förskollärares förhållningssätt till lärplattan i förskolan? Enligt Säljö (2000) besitter alla människor kunskaper men dessa är inte statiska vilket betyder att människan alltid kan lära sig mer. För att utveckla sin kunskap till en högre nivå behöver man lära av någon som besitter mer kunskap inom området än en själv. Denna kunskapsutveckling kallas den proximala utvecklingszonen (2000). I vår analys av denna kunskapsutveckling är det av stor vikt att förskollärarna får likvärdig kunskap och kompetens som kan stimulera och främja barns lärande och utveckling. Förskollärarna behöver ligga på en högre kunskapsnivå än barnen så att de utmanas i sin egen proximala utvecklingszon. Med närvarande förskollärare som ser var barnen befinner sig i sin kunskapsnivå kan de utmana barnen lättare och flytta utvecklingszonen framåt när de uppnått föregående nivå. Utifrån vår empiri ser vi detta genom närvarande pedagoger som har kunskap om de appar som barnen använder. Respondenterna vill gärna utveckla sin kunskap i takt med barnens utvecklingsnivå för att kunna utmana barnen i deras proximala utvecklingszon. Vi ser i vår studie att respondenternas ålder har stor betydelse för kunskap om hur lärplattan används i förskolan. När vi sammanställt vår empiri har vi sett att användandet av lärplattan har skiljt sig åt i de olika åldersgrupperna. Resultatet har visat att det finns en osäkerhet i den äldre ålderskategorin i användandet av lärplattan vilket bidrar till att verktyget inte används i samma utsträckning. Vidare menar respondenterna att det krävs mer kunskapsutveckling inom området för att både kunna utvecklas själv samt sin förmåga att hjälpa barnen utvecklas. Här kan även de vuxna ta del av den proximala utvecklingszonen genom att utveckla sin kunskap inom området med hjälp av andra. Detta kan ske genom kollegialt lärande och kompetensutveckling via kurser och utbildningar. Säljö (2000) menar att i den sociokulturella teorin finns det en kulturell del där det bara är vi människor som kan förändra vår omvärld. Människan har möjlighet att påverka den värld man lever i istället för att leva med de förutsättningar man fått tilldelat sig (2000). Med detta synsätt kan vi förstå vikten av att inte nöja sig med den kunskap vi har utan har vilja att utvecklas mer oavsett ålder, i detta fall inom IKT med lärplattan som verktyg. 30