Branschdagarna 2019 Annika Wallenskog Chefsekonom SKL
Kommunernas resultat före extraordinära poster
Total kommunal skattesats 2019
Total kommunal skattesats 2019
Kommunernas resultat 2018 Mdkr 2016 2017 2018 2017 2018 Verksamhetens intäkter 165,5 169,1 163,5 2,2-3,3 Verksamhetens kostnader -645,5-672,8-694,4 4,2 3,2 Avskrivningar -22,3-23,1-24,0 3,6 3,9 Verksamhetens nettokostnader -502,3-526,8-554,8 4,9 5,3 Skatteintäkter 431,7 453,3 465,7 5,0 2,7 Utjämningssystemen och generella statliga bidrag 88,6 91,8 96,0 3,6 4,6 Verksamhetens resultat 18,0 18,3 6,9 Finansiella intäkter 8,9 10,7 12,8 20,2 19,6 Finansiella kostnader -5,2-5,1-5,2-1,9 2,0 Resultat efter finansiella poster 21,6 23,8 14,4 Andel av skatter och bidrag 4,2 4,4 2,6
Kommunernas resultat före eo poster 2018 Andel av skatter och bidrag
Nettokostnadsutveckling 2018 i procent Storstäder 3 Landsbyggdskommum med besöksnäring 15 Pendlingskommun nära storstad 43 Mindre stad/tätort 29 Landsbyggdskommun 40 Större stad 21 Pendlingskommmun nära större stad 52 Långpendlingskommun nära större stad 52 Pendlingskommun till mindre tätort 52 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 5 Skatteunderlagsökning
Kommunernas resultat efter finansiella poster Kommungrupper, andel av skatter och bidrag som oviktat genomsnitt Landsbygdskommun med besöksnäring 0,0 Landsbygdskommun, ej nära större stad 0,2 Lågpendlingskommun nära större stad 0,5 Mindre stad/tätort 1,3 Pendlingskommun nära storstad 2,5 Pendlingskommun nära större stad 1,1 Pendlingskommun till mindre tätort 1,5 Storstäder 5,9 Större stad 2,3 Riket, oviktat medel 1,4 Riket, viktat medel 2,6
Kommunernas investeringar och avskrivningar Miljarder kronor löpande pris 9
Investeringsutgifter i kronor per invånare 2015-2018 Mindre stad/tätort (ovägt medel) 33 080 Storstäder (ovägt medel) 31 572 Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) 31 381 Landsbygdskommun med besöksnäring (ovägt medel) 25 701 Större stad (ovägt medel) 25 178 Pendlingskommun nära större stad (ovägt medel) 24 611 Lågpendlingskommun nära större stad (ovägt medel) 23 681 Landsbygdskommun, ej nära större stad (ovägt medel) 23 551 Pendlingskommun till mindre tätort (ovägt medel) 22 405 0 5 000 10 000 15 000 20 000 25 000 30 000 35 000
Skuld i kronor per invånare och skuldökning 2018 Storstäder 5550 72121 mindre stad/tätort 4595 45241 större stad 3722 62418 Pendlingskommun nära storstad 3578 36849 Penslingskommmun nära större stad 2259 33422 Långpendlingskommun bära större stad 2147 32610 Landsbyggdskommum med besöksnäring 1066 34827 Pendlingskommun till mindre tätort 919 30510 Landsbyggdskommun 835 33978 0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 80000 Skuld Skuldökning
Investeringsutgifter och finansiellt utrymme 12
Andel kommuner som har angett stora investeringar i kommun respektive bolag 13
Antal planerade investeringsobjekt inom olika verksamheter 2018 2021 (205 kommuner) Källa: Sveriges Kommuner och Landsting.
7000 Förskolor 4000 Grundskolor 1350 Gymnasieskolor 325 badhus 80 sjukhus Kontor, idrottshallar, grupp- och äldreboenden 820 000 lägenheter Över 100 energibolag 160 000 km VA-ledningar 300 000 hektar skog
Investeringsbehov: Över 2 000 fler förskolor, skolor, äldreboenden Demografiskt betingat investeringsbehov Ökning i antal enheter till 2026 Verksamhet Förskolor 719 Grundskolor 398 Gymnasieskolor 278 Äldreboenden 700 Vårdcentraler 93 Källa: SCB, Finansdepartementet.
Rekordhögt deltagande och sysselsättningsgrad ger brist på arbetskraft
Utveckling arbetade timmar
Skatteunderlagsprognoser (nästa 26 april) VÄB och VP 10 april 2018 2019 2020 2021 2022 2018-2022 SKL feb 3,6 2,9 2,9 3,8 4,0 13,9 ESV jan 3,6 3,3 3,1 3,3 3,4 14,0 SKL dec 3,6 3,0 3,0 3,9 4,0 14,2 Reg nov* 4,0 3,5 3,6 3,5 15,4
Skatteunderlagsprognosens delar
2030: Högsta försörjningskvoten på 100 år Befolkning som är 0-19 år eller 65+ år i andel av de som är 20-64 år Procent 120,0 100,0 80,0 Försörjningskvot Från yngre (0-19) Från äldre (+65) 60,0 40,0 20,0 0,0 Källa: SCB:s befolkningsprognos. 21
Total kostnad per invånare, kommunsektorn
Total kostnad per ålder, kommunsektorn
2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2026 2027 2028 2029 2030 2031 2032 2033 2034 2035 Procent Årlig procentuell ökning av demografiska krav och ökning av personer i arbetsför ålder 2,0 1,8 1,6 1,4 20-64 Kommuner Regioner 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0
Ökade krav på välfärd Utvecklingen av välfärdstjänster, resurser och befolkning Total utveckling för vård, skola och omsorg
Ökat gap mellan kostnader och intäkter Miljarder kronor Ekonomirapporten, december 2018 30
Digitalisering hur och vad? Digitala tjänster i hemtjänsten Välfärdsteknologi Videosamtal via TV, mobil skärm, Tjänst för att skicka och ta emot meddelanden samt en mörkerseende nattkamera. Besparingarna ligger i färre transporter, kortare insatstider och mindre behov av fysiska besök. Digialiseringssnurran.se räknar på besparingspotentialen Digital nattillsyn Digital dagtillsyn Digital medicinpåminnare Digital nyckelhantering Beslut ekonomiskt bistånd Bygga och bo (som handlar om olika typer av bygglovsansökningar) Annan e-tjänst (t.ex. inom en annan förvaltning eller kommunal verksamhet)
Digitala arkiv Ärendehantering Samtliga förfrågningar och bedömningar Mäta läckor i va-system, indikera när soptunnor är fulla, Övervaka patienters hälsa. Lokalbokningar med kodlås Det kommunala fastighetsbeståndet är omfattande och en effektiv övervakning och styrning av temperatur, luftmiljö etc. i I fastigheter finns enligt beräkningar en nationell besparingspotential på närmare 2 miljarder. (Sakernas internet SKL 2017)
Varför går det så långsamt? Idag sker nattillsynen med hjälp av trygghetskameror i 46 procent av kommunerna. - men bara hos 500 personer - 0,3 % av brukarna *Juridik *Väntar på att SKL, staten, någon annan som gå före *Upphandling *BREDBAND!!! *Oro bland personalen *Man har inte varit tvungen *Trögrörligt samordning *Tekniska problem törs vi lita på tekniken?