Rapport landsbygdsskolor i Strängnäs kommun

RAPPORT Utbildningskontoret Dnr BUN/2014:514-649 Administration 2014-12-02 1/23 Handläggare Inger Pripp Tel. 0152-293 63 Barn- och utbildningsnämnden Rapport landsbygdsskolor i Strängnäs kommun Bakgrund Vikande elevunderlag och krav på effektivisering utifrån minskade ekonomiska resurser gör att landsbygdsskolor över hela landet hotas av nedläggning. ånga avstånd mellan skolor omöjliggör dock nedläggning i glesbygd. Skolnedläggning på landsbygden är en het potatis som engagerar många fler än de direkt berörda barnfamiljerna. Kampen för byskolan är ett försvar av både lokal livskvalitet och pedagogisk kvalitet för den enskilde eleven menar Karlberg - Granlund (2009). Forskning visar dock att en nedlagd skola på landsbygden inte påverkar vare sig in- eller utflyttningen från området i fråga. Inom Strängnäs kommun finns tre s.k. landsbygdsskolor, dvs. skolor som ligger utanför tätorten samt har färre än 100 elever. Det är änna, Fogdö och Härads skolor. Skolorna har de senaste åren haft ett vikande elevunderlag med anledning av att antalet barn i närområdet minskat, men också pga. en ökad konkurrens från friskolor och andra kommunala skolor. Organisation, ledning och styrning av landsbygdsskolor har förändrats flera gånger över tid, vilket lett till svårigheter att skapa kontinuitet på varje enskild skola. Idag tillämpas en bidragsmodell i form av en skolpeng per elev. Utifrån ett minskat elevunderlag har skolorna haft svårt att ha en budget i balans, samt att skapa en hållbar organisation. Med anledning av detta har barn- och utbildningsnämnden utredd möjligheterna till att utforma ett landsbygdsstöd (dnr BUN/2014:145-649). Med utgångspunkt ifrån ovanstående, skollagens krav på en likvärdig skola, kvalitet i undervisningen samt möjlighet till elevhälsostöd har utbildningskontoret fått i uppdrag att utreda framtida förutsättningar för kommunens landsbygdsskolor ur ett hållbarhetsperspektiv. Strängnäs kommun Nygatan 10 645 80 Strängnäs Tel 0152-291 00 Fax 0152-290 00 kommunstyrelsen@strangnas.se www.strangnas.se Bankgiro 621-6907

2/23 Definition: Glesbygd eller landsbygd? Vi använder oss av olika begrepp där vi inte alltid är överens om vad vi menar. I Strängnäs kommun har vi ibland använt både glesbygds- och landsbygdsskolor. Nedan följer olika definitioner av glesbygd. Glesbygdsverket: Områden med mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort som är större än 3 000 innevånare. Öar utan fast landsförbindelse. Ca 24 procent, av Sveriges befolkning bor i gles- eller landsbygdsområden. Svenska kommunförbundet: Kommun med mindre än sju invånare/kvadratkilometer och mindre än 20 000 invånare. 29 stycken glesbygdskommuner i Sverige enligt denna definition. Statistiska centralbyrån, SCB: Allt som inte är tätort är glesbygd. I en tätort är det maximum 200 m mellan husen och det bor mer än 200 invånare på orten.

3/23 Andra begrepp som används för skolor i glesbygd är: Små lärandemiljöer (norsk forskning): Johansen (2009) finns små lärandemiljöer i mer isolerade områden, d.v.s. i skolor som befinner sig på landsbygden eller på öar. leverna uppdelas inte i rena klasser beroende på ett litet elevantal, utan eleverna delas in i färre klasser där flera åldersgrupper samlas. Byskolor (finsk forskning) Karlberg Granlund (2009) har definierat en liten byskola utifrån skolans elevantal. I översikter från finska Utbildningsstyrelsen och finska statistikcentralen benämns småskolor som skolor med färre än 50 elever. Vi kan konstatera att en enhetlig definition saknas, men att det för Strängnäs del torde vara relevant att inte tala om glesbygd. Begreppet tätort kan gälla för Merlänna och Härad, men inte för Fogdö. Begreppet byskola är relevant. Av kartan ovan kan vi konstatera att sträckan mellan skolorna och Strängnäs är mellan 7 till 12 km. n sträcka som inte tar mer än 15 minuter med bil eller buss. Hur påverkas bygden av en skolnedläggelse? I en studie som publicerats i den vetenskapliga tidskriften ducational Planning (2012) redovisas hur flyttmönstren påverkas av en skolnedläggning på landsbygden, både bland människor i gemen, som i subgruppen barnfamiljer, såväl som inom promenadavstånd från skolan som i ett större upptagningsområde. Resultaten visar att inga mätbara effekter kan påvisas i något fall, vare sig i direkt samband med nedläggningen eller inom en tvåårsperiod. Resultaten borde egentligen inte överraska eftersom flyttningen till och från landsbygden har gått upp och ned under de gångna 50 åren, trots att antalet skolor har minskat kontinuerligt. Många landsbygdsbarn åker skolskjuts. Att skolskjutssträckan ökar från t.ex. en mil till två mil, i samband med en skolnedläggning, förefaller inte vara tillräckligt skäl för att ändra ett beslut att flytta till eller från en plats på landet. Att dra slutsatsen att en skolnedläggning är utan följder för de berörda vore emellertid förhastat. I den vetenskapliga litteraturen på området har fler aspekter uppmärksammats. n rad studier har undersökt hur det lokala näringslivet påverkas, andra har pekat på ett minskat engagemang i allmänhet och en förlorad gemenskapskänsla i den berörda bygden och ytterligare andra på hur skolan har en symbolisk betydelse som går förlorad, vid en nedläggning. Uppenbart är också att berörda skolbarn får tillbringa mer tid i skolskjutsen och med att vänta på densamma. Förutom att det rimligen uppfattas som trist finns studier som antyder att detta kan få menliga effekter på inlärningen.

4/23 Men kan dessa viktiga ståndpunkter förenas? Frågan om skolnedläggningar måste ses i sin helhet. Inte bara ur ett skolperspektiv, utan också i ett bygdeperspektiv, d.v.s. vilken betydelse har skolan för bygdens och därmed kommunens utveckling. n nedlagd skola skulle kunna leda till problem för flera familjer på den drabbade orten. Däremot behöver en nedläggning av en skola inte direkt leda till att bygden ödeläggs. I Östergarn på Gotland flyttade exempelvis 13 mindre företag in i skolhuset efter att skolverksamheten flyttat till en annan ort, och där finns idag både ett café och en frisörsalong. Nuläget Strängnäs landsbygdsskolor Befolknings- och elevutveckling I utredningen redovisas kommunens befolkningsprognoser för delområden änna, Fogdö och Härad. Delområdesprognoserna bygger på mindre datamängder, vilket leder till osäkrare prognoser, men de kan ändå fungera som stöd i planeringsarbetet. n befolkningsprognos görs alltid utifrån den verklighet och kunskap som finns vid just det tillfället när prognosen tas fram. Prognoserna för 2014-2023 baseras på vad som hänt inom respektive ålder den senaste femårsperioden. Antalet barn i tidig grundskolålder förväntas minska framförallt i Fogdö men även i änna. I Fogdö förväntas antalet barn i förskoleålder minska vilket kommer att leda till att återväxten i skolan försvåras än mer. I Härad förväntas antalet barn i förskoleålder öka vilket på sikt bör öka chanserna till att fler barn går i Härads skola. levantalet är lågt på landsbygdsskolorna och har de senaste 10 åren minskat- ännaskolan ca 20 elever (30 %), Fogdö skola 50 elever (44 %) och Härads skola 50 elever (50 %). Barn i grundskoleålder, förskoleklass till årskurs 5 i de olika delområdena har i relativt stor utsträckning valt annan skola än närmaste landsbygdsskola, änna 40 %, Fogdö 42 % och Härad 39 %.

5/23 ännaskolan Bilden visar spridningen av elever som går på ännaskolan. n prick kan ange fler elever. Diagram befolkning 1-11 år utfall 2008 änna utfall 2009 utfall 2010 50 58 50 52 utfall 2011 utfall 2012 utfall 2013 prognos 2014 Antal barn 40 30 20 40 19 20 prognos 2015 prognos 2016 prognos 2017 prognos 2018 prognos 2019 prognos 2020 prognos 2021 10 prognos 2022 prognos 2023 0 1-5 6-9 10-11 Åldersgrupp Diagrammet visar den faktiska folkmängden i delområdet änna (gråa staplar) för åren 2008 till 2013 och en prognos (röda staplar) för år 2014 till år 2023 för respektive åldersgrupp; 1-5 år (förskola), 6-9 år (förskoleklass till årskurs 3) och 10-11 år (årskurs 4 och 5). Notera att staplarna omfattar olika åldersspann 1-5 år (5 årskullar), 6-9 år (4 årskullar) och 10-11 år (2 årskullar).

I änna har det varit runt barn 1-5 år de senaste åren. Antalet barn i åldrarna 6 till 9 år har varierat mellan 40 och 50 barn och de i åldrarna 10-11 år har varit runt 20 barn de senaste åren. Befolkningsprognosen visar att det kommer vara något färre 1-5 åringar, ca 50 barn de kommande åren. Barn i åldersgrupper motsvarande grundskolans tidigare år förväntas återigen minska något de kommande åren. 6/23 Diagram antal elever ännaskolan åren 2004-2014 Antal elever ännaskolan 65 50 56 55 55 56 55 52 40 50 49 47 43 30 20 10 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År period 15 september Antalet elever på ännaskolan har minskat med ca 20 elever (30 %) från 2004 till 2014 och de senaste tre åren har skolan haft färre än 50 elever. Åren 2004 och 2006 hade ännaskolan elever upp till årskurs 6 men idag finns elever upp till årskurs 4. Tabell antal elever på ännaskolan med elevrörlighet i delområdet ÅK lever totalt ännaskolan varav från andra områden varav boende i området Befolkning i området som valt annan skola Befolkning 6-11 år 2014-09-30 F 10 0 10 3 13 1 7 0 7 3 10 2 10 2 8 5 13 3 9 2 7 4 11 4 11 1 10 5 15 5 0 0 0 8 8 Summa 47 5 42 28 Andel % 40% 100%

7/23 Av de 47 eleverna på ännaskolan kommer fem från andra delområden i kommunen: Härad, Tosterö, Åker och Vasa. Beräknat utifrån befolkningen 6-11 år i änna har % valt ännaskolan och 40 % en annan skola. Fogdö skola Bilden visar spridningen av elever som går på Fogdö skola. Pricken kan ange flera elever. Av kartan kan vi se att eleverna är utspridda över en större yta. Merparten av eleverna åker med linjebuss till skolan. tt fåtal som inte bor efter busslinjen åker taxi. Diagram befolkning 1-11 år Antal barn 100 90 80 50 40 30 20 10 0 Fogdö utfall 2008 utfall 2009 utfall 2010 utfall 2011 utfall 2012 utfall 2013 66 58 prognos 2014 prognos 2015 prognos 2016 50 prognos 2017 25 25 20 prognos 2018 prognos 2019 prognos 2020 prognos 2021 1-5 6-9 10-11 prognos 2022 Åldersgrupp prognos 2023 I Fogdö har befolkningen 1-5 år minskat de senaste åren och prognosen visar en fortsatt minskning kommande år. Antalet barn i tidig grundskolålder har ökat något tidigare år men förväntas på sikt minska kraftigt. Det kommer att leda till att återväxten i skolan försvåras än mer.

8/23 Diagram antal elever Fogdö skola åren 2004 2014 120 Fogdö skola Antal elever 100 110 80 40 101 85 81 75 80 79 86 68 62 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År period 15 september Antalet elever på Fogdö skola har minskat med nästan 50 elever (44 %) från år 2004 till 2014. Åren 2004 till 2008 hade Fogdö skola förskoleklass till årskurs 6, idag finns drygt elever fördelat på förskoleklass till årskurs 5. Tabell antal elever på Fogdö skola med elevrörlighet i delområdet ÅK lever totalt Fogdö skola varav från andra områden varav boende i området Befolkning i området som valt annan skola Befolkning 6-11 år 2014-09-30 F 8 1 7 8 15 1 11 2 9 2 11 2 17 4 13 4 17 3 11 0 11 6 17 4 8 2 6 6 12 5 7 1 6 12 18 Summa 62 10 52 38 90 Andel 58% 42% 100% Av de 62 eleverna på Fogdö skola kommer 52 från delområdet Fogdö. Övriga 10 elever kommer från skilstuna och delområdena Vasa, Tosterö och Finninge. Beräknat utifrån befolkningen 6-11 år i Fogdö har 58 % valt Fogdö skola och 42 % en annan skola.

9/23 Härads skola Bilden visar spridningen av elever som går på Härads skola. Prickarna på bilden kan ange flera elever. Merparten av de elever som går på Härads skola bor i eller nära tätorten Härad, och har gångavstånd till skolan. Diagram befolkning 1-11 år 100 90 90 utfall 2008 Härad utfall 2009 utfall 2010 utfall 2011 80 75 utfall 2012 utfall 2013 66 prognos 2014 Antal barn 50 40 30 20 53 24 30 prognos 2015 prognos 2016 prognos 2017 prognos 2018 prognos 2019 prognos 2020 prognos 2021 prognos 2022 10 prognos 2023 0 1-5 6-9 10-11 Åldersgrupp I Härad har antalet barn 1-5 år ökat något de senaste åren och befolkningsprognosen visar en fortsatt ökning av barn i förskoleåldern. Antalet barn i tidig grundskoleålder har minskat något tidigare år men förväntas på sikt öka igen. Det bör på sikt öka chanserna till att fler barn går i Härads skola.

10/23 Diagram antal elever Härads skola åren 2004 2014 100 Härads skola 80 95 Antal elever 40 76 76 75 75 76 78 68 53 46 20 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 År period 15 september Antalet elever på Härads skola har minskat med ca 50 elever (ca 50 %) från år 2004 till 2014. År 2004 och 2005 hade Härad förskoleklass till årskurs 6. Tabell antal elever på Härads skola med elevrörlighet i delområdet ÅK lever totalt Härads skola varav från andra områden varav boende i området Befolkning i området som valt annan skola Befolkning 6-11 år 2014-09-30 F 13 1 12 2 14 1 7 0 7 6 13 2 11 0 11 1 12 3 8 0 8 1 9 4 3 0 3 13 16 5 4 0 4 6 10 Summa 46 1 45 29 74 Andel 61% 39% 100% Härads skola har inte många elever från andra områden. Beräknat utifrån befolkningen 6-11 år i Härad har 61 % valt Härads skola och 39 % en annan skola. Organisation Tack vare det lilla elevantalet på en byskola finns möjlighet att vara flexibel och personlig, att omorganisera, skräddarsy och individualisera. Detta arbetssätt kräver ett nära samarbete mellan alla lärare eller pedagoger. Ju färre personer att tillgå ju sämre förutsättningar för denna flexibilitet.

11/23 änna skola änna skola är en F-5 skola och tillhör Åkerskolan organisatoriskt, vilket innebär att skolan inte har någon skolledning på plats dagligen. Idag har skolan 47 inskrivna elever fördelat på förskoleklass till årskurs 4. Skolundervisningen bedrivs i åldersblandade grupper, en 1-2:a och en 3-5:a ( idag en 3-4:a). Skolan har kapacitet att ta emot fler elever. I närliggande lokaler finns änna förskola som tillhör en förskoleenhet med annan ledning. Tabell personalresurser ännaskolan hösten 2014 Heltidstjänster Rektor Övrig arbetsledning Annan pedagogisk personal ärare ännaskolan 0,2 0 0,75 2 0 0 2,26 Fogdö skola Härad - Fogdö skolor och förskolor samt Tosterö förskola har tillhört ett rektorsområde med en rektor/förskolechef fram till höstterminen 2014. Under hösten finns en tillfällig lösning med anledning av att tidigare rektor slutat. Rektor Tosteröenheten ansvarar för Fogdö skola. Förskolan ligger under en tillförordnad förskolechef för Fogdö/Härad/Tosterö förskolor. Fogdö förskola finns i närliggande lokaler till skolan. Fogdö skola är en F-5 skola och har idag 62 elever fördelat på förskoleklass till årskurs 5. Undervisningen är åldersblandad och bedrivs i en Fsk-1:a och en 3-5:a. Tabell personal Fogdö skola hösten 2014 Heltidstjänster Rektor Övrig arbetsledning Annan pedagogisk personal ärare Fogdö skola 0,05 0 1 1,82 0,5 0,68 3,2 Härad skola Rektor Paulinska ansvarar under hösten 2014 för Härads skola. Härads skola är en F-5 skola och har idag 46 elever fördelat på förskoleklass till årskurs 3. Hösten 2014 erbjöds årskurs 4 och 5 att flytta över till Paulinska skolan med anledning av att skolan saknade lärare. Undervisningen bedrivs i olika grupperingar både åldersblandat- och homogent. Härads förskola finns i närliggande lokaler. Tabell personal Härads skola hösten 2014 Heltidstjänster Rektor Övrig arbetsledning Förskoleklass Fritidshem Speciallärare Förskoleklass Fritidshem Speciallärare Förskoleklass Fritidshem Speciallärare Annan pedagogisk personal ärare Härads skola 0,1 0,1 0,8 2,57 0,5 0,6 2,3

12/23 I forskning som gjorts kan man konstatera att lärare som arbetar på en liten byskola upplever sin relativa frihet dvs., avsaknad av ett närvarande chefs- och ledarskap, som både stimulerande men också betungande. Rektors styrning och ledning har stor betydelse för skolans kvalitet, framgång och elevernas resultat. Forskning pekar på vikten av att rektor leder det dagliga arbetet i skolan, och dess kärnprocesser undervisning och lärande. Rektors pedagogiska ledarskap inrymmer att hävda och kommunicera skolans mål, att analysera och bedöma arbetet med skolans målområden samt att initiera och leda utvecklingsarbete. Det inrymmer också att reflektera över och föra dialog med lärare kring skolans målsättningar, undervisningens kvalitet och elevers lärande. levhälsan är en strategisk resurs i skolans arbete med att identifiera elevers stödbehov och vanligtvis också för att sätta in rätt åtgärder. levhälsan har en betydelsefull roll som expertis, rådgivare och handledare när det gäller psykisk ohälsa och social problematik. Den utgör ett komplement till lärarnas pedagogiska kompetens. levers upplevelse av en liten skola varierar. Ofta lyfts trygghetsfaktorn fram, men det kan också vara en motsatt effekt. Måttet för det som anses som normalt tenderar att bli snävare när antalet personer minskar. Det som anses som annorlunda framträder tydligare i en liten gruppering. Därmed kan en känsla av utsatthet upplevas större på en liten skola. lever i behov av särskilt stöd kan riskera att inte få det stöd som krävs då kompetens saknas på skolan. Alla tre skolor saknar elevhälsopersonal på skolan. Skolsköterska har endast ett fåtal timmar till förfogande på varje skola. Tillgång till kurator och psykolog är bristfällig. Åldersblandade grupper I våra landsbygdskolor sker merparten av undervisningen i åldersblandade klasser. Med åldersblandade klasser menas att två eller tre årskurser får undervisning tillsammans av en lärare. Undervisningen är vanlig på landsbygden där det är ont om elever, i så kallade B-skolor. Men på 1990-talet blev åldersblandade klasser populära av pedagogiska skäl. Barnen skulle ta ansvar för och lära av varandra. Bland annat har det hetat att åldersblandade klasser skulle vara gynnsamma för flickor, svaga elever och barn födda utomlands, något som inte forskning kan styrka. I en undersökning (FoU-rapport 2002:7) beskrivs effekterna av åldersblandad undervisning. Tidigare undersökningar har oftast berört elever i lågstadiet. Med några undantag saknas dessutom longitudinella undersökningar där elever följts över tid, en undersökningsform som ökar möjligheten att dra säkra slutsatser. I nämnda undersökning följs en större grupp elever från årskurs 2 till årskurs 5. Av eleverna har 672 gått i åldersindelade klasser både i årskurs 2 och 5, 31 har i årskurs 2 gått i åldersblandade klasser och i årskurs 5 i åldersindelade, samt 49 som gått i åldersblandade klasser både i årskurs 2 och 5. I årskurs 5 gick eleverna i 73 klasser (varav tio åldersblandade) från 39 grundskolor. Bland skolorna finns både kommunala och privata. Samtliga lärare som arbetade i åldersblandade klasser hade själva tagit initiativ till att arbeta i en sådan klass; antingen genom

13/23 att söka sig till skolan eller genom att medverka till att ändra klasserna från åldersindelade till åldersblandade. Undersökningen omfattar elevernas basfärdigheter (ordförråd, läs- och räkneförmåga), självbild, skolanpassning, sociala förmågor samt kamratkontakter. Dessutom undersöktes om det fanns skillnader i hur lärarna arbetade pedagogiskt i åldersblandade och åldersindelade klasser. Undersökningen visar att: När ingen hänsyn togs till elevernas tidigare prestationer eller sociala bakgrund fanns endast statistiskt säkerställd skillnad mellan grupperna: eleverna som hela tiden gått åldersblandat var i genomsnitt mer blyga än eleverna i de andra klasserna. Analyser av förändringen från årskurs 2 till 5 visar att eleverna som hela tiden gått åldersblandat i genomsnitt hade sämre räkneförmåga, var mer blyga, avbrytande samt hade sämre ledaregenskaper än elever som hela tiden gått åldersindelat. När elevernas sociala bakgrund och det pedagogiska arbetssättet vägdes in hade åldersblandade klasser en statistiskt säkerställd negativ effekt för 12 mått, en positiv för ett mått och ingen påvisbar effekt för sju mått. Ålderssammansättning förklarade i de flesta fall mellan en och tre procent av variansen. leverna i de åldersblandade klasserna föredrog att umgås med jämnåriga. ärarna i åldersindelade klasser upplevde ett större ansvar för eleverna än lärarna i de åldersblandade klasserna. Det fanns inte några statistiskt säkerställda skillnader i lärarnas beskrivningar av skolans ledningsarbete, samarbetet mellan lärare respektive mellan lärare och föräldrar eller i förekomsten av ett individualiserat arbetssätt. Sammanfattningsvis talar denna undersökning för att åldersblandade klasser i huvudsak är negativt för eleverna, men att ålderssammansättningens påverkan är begränsad. Forskning (Håkanssons och Sundberg) visar att strukturella faktorer, såsom skoltyp, skolstorlek, utbildningsprogram, skolans ekonomiska tilldelning och klasstorlek, i mycket liten utsträckning påverkar elevernas skolprestationer. I linje med detta har antalet elever per lärare inte någon avgörande betydelse för elevernas studieresultat. Det finns inte heller något forskningsunderlag som visar att antalet elever per lärare har ökat dramatiskt i de svenska klasserna under de senaste två decennierna. Ändå måste det understrykas att yngre barn, elever med utländsk bakgrund och elever som av olika anledningar är marginaliserade presterar bättre i mindre klasser. Det bör också poängteras att mindre klasser underlättar skapandet av kommunikativa lärandemiljöer, förståelsen av elevernas kunskaper och att

lärarna på så sätt får mer tid för att uppmärksamma de enskilda eleverna och deras behov. 14/23 Med mindre klasser blir det också möjligt med en mer flexibel och intresseväckande undervisning. Men även om lärandet påverkas av klasstorlek är denna effekt mycket mindre än de flesta tror. Större positiv effekt har istället implementering av formativa arbetssätt. Därför förespråkar forskarna ändringar i lärarnas arbetssätt framför att minska klasstorleken. Resultat Skolverket har i en rapport sammanställt en utvärdering av små respektive stora grundskolor och deras förutsättningar när det gäller likvärdighet och valfrihet i utbildningen. I studien finns en tonvikt på förhållanden i glesbygd som har en stor andel små skolor och där skolans roll har stor betydelse. Utvärderingen grundar sig på fallstudier samt två kunskapsöversikter som har en pedagogisk respektive en kulturgeografisk utgångspunkt. Den senare är anpassad till de kommuner där fallstudieskolorna är belägna. Utvärderingen har utförts vid nio grundskolor i Västerbottens och Västernorrlands län och omfattar skolor i såväl tätort som i glesbygd. tt viktigt resultat från studien är att inga stora skillnader kan konstateras mellan små och stora grundskolor trots mycket skilda förutsättningar. Utbudet av valfria ämnen är den enda egentliga skillnaden mellan små och stora grundskolor. Studien visar att vad som räknas som stora respektive små skolor är mycket relativt mätt med elevernas egna mått. Kunskapsöversikten visar på ett samband mellan skolstorlek och trivsel i skolan för eleverna och med en tendens till att skolstorlek spelar mindre roll ju högre upp i åldrarna man kommer. Studien visar även på skolans starka symbolvärde, vilken har stor betydelse för bygdens identitet. Varken studiens empiri eller de båda kunskapsöversikterna leder fram till någon slutsats om att en viss skolstorlek kan anses som kvalitativt överlägsen. isbeth Åberg-Bengtsson har gått igenom 30 års forskning i små skolor på landsbygden och menar att två fakta föreligger: 1. Det finns ingen indikation på att små skolor får sämre resultat eller inte ger en lika god utbildning som andra skolor. 2. Den högre kostnaden per elev och minskande befolkning riskerar nedläggning av små skolor. Nationella prov år 3 NP I en rad studier är sambanden mellan individfaktorer som social bakgrund, kön och etnicitet och utbildningsresultat väl belagda. Detta gäller framförallt hur olika aspekter av elevernas sociala bakgrund (föräldrarnas utbildningsnivå, kulturella kapital etc.) påverkar skolresultat. Relationer mellan samhällsfaktorer och skolresultat är i stora stycken outforskade såväl nationellt som internationellt. tt

viktigt skäl till detta är förstås att direkta mått på sådana faktorer varit och är svåra att identifiera, avgränsa och observera. 15/23 Resultaten från nationella prov år 3 på våra landsbygdskolor varierar mellan åren och skolorna och är både bättre och sämre än kommunens skolor sammantaget. ftersom antal elever är få blir variationerna också större procentuellt. Bedömning och genomförande av NP har gjorts av undervisande lärare på berörd skola liksom alla rättning och bedömning. Skolverket gjorde år 2000 en nationell granskning av betygsättningen som visade på betydande brister när det gäller likvärdigheten. Denna granskning bidrog till att det under senare års vidtagits en rad statliga insatser för en mer likvärdig bedömning och betygsättning. Sambedömning är ett sätt att säkra likvärdigheten. 100 Nationella prov åk 3 vt 2010 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R 90 85 80 75 65 ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel

16/23 100 Nationella prov åk 3 vt 2011 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R 90 85 80 75 65 ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel 100 Nationella prov åk 3 vt 2012 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R 90 85 80 75 65 ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel

17/23 100 Nationella prov åk 3 vt 2013 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R 90 85 80 75 65 ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel 100 Nationella prov åk 3 vt 2014 Andel elever som nått kravnivån av samtliga elever i årskurs 3 % 95 A N D V R 90 85 80 75 65 ännaskolan Härads skola Fogdö skola Strängnäs kommunala Riket samtliga Matematik delprovmedel Svenska delprovmedel Det finns forskning som visar att mindre klasser de första åren är mer effektivt än fler lärare i klassen, särskilt för elever i socialt utsatta situationer (STAR-projektet i USA). Samtidigt visar den välrenommerade internationella skolforskaren Hatties metastudie av vad som har effekt på elevernas resultat, att klasstorlek visserligen har betydelse för resultatet, men oftast betydligt mindre betydelse än andra insatser. Av detta kan man dra slutsatsen att det i vissa lägen kan vara

18/23 lämpligt att minska klasstorleken men det är ingen generell medicin och resurserna kan användas effektivare på andra sätt i många fall. Trygghet Resultaten från elevenkäten om trygghet varierar mellan skolorna och över tid. ftersom skolan har få vuxna och barn är det i högre grad än på en stor skola personbundet hur känslan av trygghet upplevs. Fler resultat finns att ta del av i bilaga. Forskningen visar hur viktigt det är att våga vara nära och odla relationer med alla elever. Finns inte kontakten sker mycket lite lärande, vilket gör att en liten skola blir mer sårbar då det finns få lärare. Det relationella lärandet är viktigt för kvalitet och förmedlar känslan av att vara viktig, sedd, betydelsefull och förstådd. Den nära och mer frekventa kontakten lärare - elev, som finns i den mindre lärmiljön skapar trygghet och självkänsla om de vuxna har förmåga att skapa de kvalitativa relationer som beskrivs ovan. Om så inte är fallet kan det få motsatt effekt. Professor Kristina Ström från Åbo Akademi har forskat på specialpedagogik i små skolor i Norden. tt faktum är att med växande avstånd till tätort minskar tillgången till specialpedagogiskt stöd, vilket också är fallet på våra landsbygdsskolor. För att få effekt är det viktigt att specialpedagogen är en närvarande coach, möjlig att rådfråga. Syftet är att varje elev får plats och blir del av en gemenskap. Tryggheten gynnar lärandet.

19/23 Delaktighet 100 Småskolor åk 4-5 elevenkät fråga 3. ärarna på min skola tar hänsyn till elevernas åsikter A N D % 90 80 50 40 30 20 10 Strängnäs samtliga Riket samtliga Fogdö skola Härads skola änna skola 0 2012 2013 2014 Resultaten från elevenkäten om delaktighet skiljer sig mellan skolorna. ftersom eleverna har få lärare så är det mer personbundet hur skolan upplevs. Fler resultat finns att ta del av i bilaga. 100 Småskolor åk 4-5 föräldraenkät fråga 3. ärarna i mitt barns skola tar hänsyn till elevernas åsikter A N D % 90 80 50 40 30 20 10 Strängnäs samtliga Fogdö skola Härads skola änna skola 0 2012 2013 2014 Resultaten från föräldraenkäten varierar mellan skolorna och över tid. ftersom skolan har få vuxna och barn är det i högre grad än på en stor skola personbundet hur föräldrarna upplever skolan för sina barn. Thelin och Solstad (2005) menar att föräldrar till barn i små skolor tycks vara mer engagerade än föräldrar till barn i större skolor.

20/23 Personal Sverige har i dag 15 000 undervisande lärare som helt saknar utbildning. Sammanlagt undervisar 28 000 lärare i ämnen där de saknar kompetens. Införandet av lärarlegitimation är också något som kan ses som ett hot mot landsbygdsskolor. agen säger att från och med den 1 juli 2015 ställs krav på lärarlegitimation för att tillsvidareanställas som lärare och förskollärare. Kravet som ställs är att lärarna ska ha en lärarexamen och ha arbetat i minst ett år som lärare. Anledningen till att mindre skolor drabbas extra hårt av detta är att undervisningen i blockämnen som NO och SO ofta leds av lärare som inte har behörighet i blockets alla ämnen. Bristen på behöriga lärare kan då leda till att det blir mer effektivt att flytta eleverna och lärarna till större skolor där möjlighet till omstrukturering finns. För en liten skola innebär det stora problem att hitta lärare som har en behörighet att undervisa i många ämnen. Samordning av tjänster mellan skolor kan bli aktuellt eller att obehöriga lärare anställs läsårsvis. Utifrån landsbygdsskolornas geografiska läge är det svårt att få vikarier, vilket i praktiken innebör att de vuxna som finns på skolan får gå in och täcka upp för varandra. konomi Resultat 2011-2014 / Prognos 2014 2011 2012 2013 2014 Budget Avvikelse mot utfall % av budget Budget Avvikelse mot utfall % av budget Budget Avvikelse mot utfall % av budget Budget Prog. avv. mot bud (okt) % av budget nhet Fogdö skola 4 3-333 -7,2% 4 877-147 -3,0% 5 169-406 -7,9% 4 3-0 -15,2% Härad skola 4 374-300 -6,9% 4 311-185 -4,3% 4 057-755 -18,6% 3 276-900 -27,5% änna skola 3 282-267 -8,1% 3 299-347 -10,5% 3 166-289 -9,1% 2 720-350 -12,9% Samtliga 12 259-900 -7,3% 12 487-678 -5,4% 12 392-1 450-11,7% 10 598-1 950-18,4% Samtliga landsbygdsskolor har redovisat ett negativt resultat de senaste tre åren. Prognosen för 2014 visar på ett förväntat underskott på närmare 2 mnkr. I Sverige finns det flera kommuner som tillämpar former av strukturbidrag till landsbygdsskolor. Modellerna varierar liksom kriterierna. xempel: skola med färre än 100 elever som är belägen utanför tätort och är den enda skolan i närområdet. I budget 2015 finns inte pengar avsatta i Strängnäs för detta ändamål. Har vi råd att behålla våra landsbygdsskolor? Den stora besparingen på skolnedläggelser fås genom att elever från de nedlagda skolorna placeras ut i redan befintliga klasser på större skolor. I och med detta kan befintliga tjänster på skolorna dras in. Utöver detta kan besparingar göras på lokalkostnaderna.

21/23 Tabell effektivisering landsbygdsskolor/grundskolor, tkr Helår per enhet Total ffekt Fogdö Härad änna Halvår Helår 1. Omfördelning elevpeng (organisation konsolideras/effektiviseras: 4 3 3 276 2 720 5 299 10 598 2. Minskade lokalkostnader/ram till KS / inkl. idrottslokaler -1 630-1 781-1 347-2 379-4 758 3. Minskade utbetalning till enskilda huvudmän för lokalkostnader -689-777 -647-1 056-2 113 Att inte effektivisera landsbygdsskolorna innebär ökade kostnader i form på så sätt att alternativ: a) Strukturbidrag måste till (underskott 2014 ca 1,8 mkr) b) Framtida underskott genererar dessutom extra utbetalning till enskilda andsbygdskolorna har idag flera elever som inte bor på gångavstånd. Nedan redovisas antal elever per skola som antingen får ett busskort eller åker taxi: Fogdö skola Årskurs Busskort antal elever Taxi antal elever F-3 20 6 4-5 12 1 Härads skola Årskurs Busskort antal elever Taxi antal elever F-3 3 4 4-5 2 1 ännaskolan Årskurs Busskort antal elever Taxi antal elever F-3 6 2 4-5 1 1 Kostnaden för ett busskort är 9 040 kr/läsår. Kostnaden för taxi varierar men ligger i snitt på 3 0 kr/månad/elev. De elever som idag har busskort eller taxi har fortsatt rätt till detta även om de blir anvisade till en annan skola. De elever som idag har valt en annan skola än den som kommunen anvisat dem till (dvs. en av landsbygdsskolorna) har rätt till busskort om de skulle fått skolskjuts till den anvisade skolan. Utifrån skolornas placering kan vi konstatera att Fogdö skola är den skola där de flesta eleverna bor långt ifrån skolan. Om elever som skulle anvisas till landsbygdsskolorna istället anvisas till en annan skola i kommunen skulle alla elever beviljas skolskjuts. Den tillkommande

22/23 kostnaden för de ytterligare elever som skulle få skolskjuts har beräknats utifrån dagens kostnad för busskort till drygt 200 000 kronor för Fogdö skola (23 elever tillkommer), ca 325 000 kronor för Härads skola (36 elever tillkommer) och ca 335 000 kronor för änna skola (37 elever tillkommer). okaler Benämning Hyresobjekt Kontraktsarea Area/elev Fogdöskolan Grundskola 6 10,6 Fogdöskolan Gymnastiksal 566 9,1 Häradsskolan Grundskola 1256 27,3 Häradsskolan Gymnastiksal 565 12,3 ännaskolan Grundskola 1319 28,1 ännaskolan Gymnastiksal 2 5,5 Det totala bokförda värdet för alla skollokaler är 16 mnkr. okalerna kan användas för annan verksamhet eller säljas till privatpersoner eller företag. Föreningar kan tänkas vilja använda delar av lokalerna. Sammanfattning - slutsats Ny internationell forskning visar att många svenska skolreformer inte föregåtts av utvärderingar utan baserats på mer eller mindre rimliga teorier som lanserats som sanningar. Åldersblandade klasser, problemorienterad undervisning, läxor och skriftliga test är metoder som är skadliga eller bara ger måttlig effekt på inlärningen, skriver Knut Sundell, Sven Bremberg och Martin Karlberg. Skolan är en av samhällets viktigaste institutioner för att ge barn och unga ett värdigt liv. Barn som misslyckas i skolan har en kraftigt förhöjd risk för ett flertal hälsoproblem och särskilt psykosociala problem. Med jämna mellanrum kommer larmrapporter om svenska elevers dåliga skolprestationer. ärare, föräldrar, experter och politiker har idéer om hur de svenska eleverna skall nå framgång. n del framhåller vikten av fördjupade ämnesstudier hos lärare, andra vikten av ordning och reda. Sällan refereras till den omfattande forskning som finns på området. Sammantaget visar forskningssammanställningen att läraren är den viktigaste faktorn för inlärning, att lärare ska vara styrande, tydliga, engagerade och bry sig om eleverna, att lärare måste bli medvetna om varje elevs aktuella kunskap och sätt att tänka samt anpassa undervisningen efter detta. Skolledare och lärare måste även skapa en skola, personalrum och klassrum där misstag välkomnas som en möjlighet till inlärning. Skolans ekonomi eller lärartäthet spelar inte någon större roll för elevernas skolprestationer viktigast är hur man använder de resurser skolan förfogar över. Utifrån beprövad erfarenhet och forskning är en skola med få elever mer sårbar vad gäller kvalitet. Upp och nergång i elevflöden, fritt skolval, krav på behörighet

23/23 hos lärare, elevers behov av särskilt stöd och tillgång på elevhälsa är faktorer som får större effekter på en liten skola. Politiska avvägningar måste göras i BUN utifrån ett ansvar för helheten. Målet bör vara att minimera lokalnyttjandet till förmån för mer pengar till pedagogisk verksamhet. För all personal, föräldrar och elever behöver blivande majoritet ta ställning till om alla, några eller någon landsbygdskola ska finnas kvar eller inte. tt beslut om framtiden för landsbygdsskolorna bör ske så snart som möjligt. Utbildningskontorets bedömning att det bör ske senast i februari/mars. Idag finns oro och spekulationer om framtiden som kan leda till att lärare slutar, elever presterar sämre resultat, föräldrar väljer andra alternativ osv. Vi har i utredningen kunna påvisa att många föräldrar redan idag har valt bort närmsta skola, dvs. landsbygdsskolan. Om ställningstagandet blir att dessa skolor ska finnas kvar, behöver även beslut fattas om organisation och årskurser, samt vilken budget dessa skolor ska få. tt system med någon form av landsbygdsstöd kommer att krävas.