Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Relevanta dokument
Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Falls and dizziness in frail older people

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter!

Att vara delaktig på distans

Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Vardagsteknik hinder och möjligheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Ett demensvänligt samhälle

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Falls and dizziness in frail older people

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Utvärdering av ADL-träning efter stroke

ADL-förmåga hos en grupp äldre personer med hjärtsvikt

Livsgnista som en del av det goda åldrandet: fokus på svensk- och finskspråkiga äldre

Hur kan vårdmiljön bidra till välbefinnande hos personer med kognitiva nedsättningar? Susanna Nordin

Vad är ett gott åldrande?

VARDAGSTEKNIK - EN MÖJLIGHET ATT UNDERLÄTTA I DAGLIGT LIV EFTER FÖRVÄRVAD HJÄRNSKADA

MedTech20 - ett nytt instrument för att mäta patientnyttan av medicintekniska produkter Ingela Björholt, PhD

Physiotherapeutic perspectives on balance control after stroke: exercises, experiences and measures

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Upplevelser av daglig aktivitet för personer med psykisk funktionsnedsättning

Ätstörningar vid fetma

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Case management för sköra äldre personer (+65)

Effekt och upplevelse av Basal Kroppskännedom hos personer med stroke

Process. Avhandlingens övergripande syfte. Att utforska ätsvårigheter och upplevelser hos

Startsida Styrelse Lokalförening Medlem Utbilningar Terapeuter Handledare Litteratur Arkiv Länkar

Use it or lose it - Barnhälsovårdens ansvar för barns hjärnor som framtidsinvestering. Anna Sarkadi

Samspelet om äldres vård och hälsa. Ingalill Rahm Hallberg, professor, koordinator Vårdalinstitutet

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Funktionshinder Aktivitet Delaktighet

Delaktig (även) på äldre dar.

Ökad idrottsundervisning och motorisk träning förbättrar skolprestationer

Kan man designa en personcentrerad miljö?

Multimodal rehabilitering för patienter med långvarig smärta i behov av språktolk. Karin Uhlin specialistläkare Rehabiliteringsmedicin och doktorand

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Psykopatologi. Maria Levander. Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Kan det lokala säkerhetsarbetet bli mer effektivt?

Närståendes uppfattade delaktighet vid vårdplanering för personer som insjuknat i stroke

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [ ]

Tandhälsa och demens. SveDem, Stockholm 2 oktober 2018 Kåre Buhlin Avd för Parodontologi

ARBETSTERAPIENHETER VID GÄLLIVARE, PITEÅ OCH SUNDERBY SJUKHUS

Stödjande miljöer för en åldrande befolkning

Vägen till ökad fysisk aktivitet hos vuxna med medfött hjärtfel vilka faktorer har betydelse?

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Att göra rätt från början

Vilka konsekvenser har exekutiv nedsättning för individen i vardagen? Hur identifierar och mäter man nedsättningen?

Nationella riktlinjer för vård vid stroke (remissversion) Swedish stroke guidelines (preliminary version)

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Utvärdering av interbedömarreliabiliten för bedömningsinstrumentet The Karolinska Institutet Rapid Ease of Use Mapping - En pilotstudie

Helle Wijk Legitimerad sjuksköterska, Docent Sahlgrenska Akademin Institutionen för vårdvetenskap och hälsa Göteborg Universitet

Arbetsterapi hos personer med multipel skleros

Huvudmålgrupper för Forskningen inom Arbetsterapi

Projektredovisning. Bättre stöd till personer med kognitiva funktionshinder genom ICF. Susanne Barkvik Rita Ehrenfors

Innehåll. Utemiljö och mobilitet dagens möjligheter, morgondagens utmaningar. Svensk Policy

Implementering av nationella riktlinjer för vård och omsorg av äldre personer med demens på sjukhem och i hemtjänst

Fysisk aktivitet och hjärnan

Att träna vardagsplanering med hjälp av en surfplatta för ungdomar i särskolan

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

IKT-medierat stöd till yrkesverksamma anhöriga till äldre närstående

Vardagsteknik i hem och samhälle och dess relevans för personer med kognitiv svikt och personer med mild demens en kvantitativ studie

Appendix IV Granskningsmall och dataextraktion för interventionsstudier

GMF- Generell Motorisk Funktionsbedömning

CHILD INJURIES AT HOME

ASSESSMENT AND REMEDIATION FOR CHILDREN WITH SPECIAL EDUCATIONAL NEEDS:

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Fyra presentationer med följande innehåll

Kognitiva hjälpmedel för äldre

Stillasittande & ohälsa

Kommunala aktivitetscentra för personer med allvarlig psykisk sjukdom - en interventionsstudie (dnr 6104/ )

Vardagsteknik och tekniska hjälpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demens

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå

Maya Kylén,PhD Foto:Johan Bävman

Framtida utmaningar för äldrevården. Jan Marcusson professor, överläkare Geriatriska kliniken, US

MULTIMODAL REHABILITERING VAD ÄR DET OCH VARFÖR?

HabQ-formulär Uppföljning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism eller utvecklingsstörning med autismliknande tillstånd

BUS Becks ungdomsskalor

Neuropsykologisk gruppbehandling och datoriserad arbetsminnesträning för vuxna med förvärvade hjärnskador

LOKAL EXAMENSBESKRIVNING. Medicine masterexamen med huvudområdet arbetsterapi

Motivet finns att beställa i följande storlekar

RUDAS en väg till jämlik, rättvisande kognitiv utredning!

Socialt kapital i Österbotten. Professor Gunborg Jakobsson, Fredrica Nyqvist, PD, forskare

Medicinsk underlag för f r bedömning av arbetsförm

Kognitiv psykologi Begåvningsbedömningar. Utredningsmodeller. Agneta Nydén Docent Specialist i neuropsykologi. Utredningsmodeller

Kognitiv funktion med fokus på tidsuppfattning och tidshantering i vardagen

Transkript:

Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige

Tillgänglighet Inte bara ur ett fysiskt perspektiv

Teknikens tveeggade roll i allas liv Vardagstekniken kan förenkla våra vardagsliv och kompensera för olika begränsningar Vardagstekniken kan skapa hinder och leda till exkludering

PADL/ IADL PADL/IADL Fritid och sociala aktiviteter Vardagsteknik Arbete

Vardagsteknik viktigt för vem? Personer med olika funktionsnedsättningar lever längre integrerade i dagens samhälle Personer lever kvar i sina hem med olika former av kognitiva nedsättningar The Silver Tsunami Personer med behov av att kunna hantera vardagsteknik i och utanför hemmet för att hantera sin hälsa (KOL, diabetes ) E-hälsa ALLA

Everyday technology use questionnaire (ETUQ) Semistrukturerad intervju (självupplevda problem) i relation till 90+ vardagstekniker och tjänster Mäter graden av vardagsteknikanvändning Antal relevanta vardagstekniker i personens kontext Förmåga att använda vardagsteknik Manual tillgänglig (Sve/Eng) Online/FtF utbildning (FSA) ETUQ app ETUQ-SF Idag ETUQ 3dje upplagan

Management of Everyday Technology Assessment (META) Primärt observationsbaserad bedömning (AMPS) Skickligheten i olika generella handlingar i hanterandet av vardagsteknik bedöms utifrån definitioner och bedömningssystem 10/11 specifika färdigheter observeras Kräver utbildning för att genomföra bedömningen Mer komplex analys för att generera mått på vardagstekniksanvändning Idag META andra upplagan

ANVÄNDNING AV VARDAGSTEKNIK OCH KOGNITION Malinowsky, C., Almkvist, O., Kottorp, A. & Nygård, L. (2010). Ability to manage everyday technology: A comparison of persons with dementia or mild cognitive impairment and older adults without cognitive impairment. Disability & Rehabilitation, Assistive Technology, 5, 462-469. Hällgren M, Nygård L & Kottorp A (2014). Everyday technology use among people with mental retardation relevance, perceived difficulty, and influencing factors. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 21, 210-218.

Konklusion I Användning av vardagsteknik samband med kognitiv nivå på gruppnivå för olika diagnoser Stor variation inom subgrupper behöver beaktas! Även antalet relevanta vardagstekniker en känslig aspekt som skiljer mellan grupper (teknikrummet) Vilka är riskgrupperna här?

Konklusion II Användning av vardagsteknik ett mer känsligt utfall än traditionella kognitiva mått, och en mer känslig aspekt av vardagsfungerande Självskattning en metod med värde även i tillämpning med personer med kognitiva nedsättningar!

VAD HÄNDER MED TEKNIKANVÄNDNINGEN ÖVER TID? Hedman A, Kottorp A, Almqvist O, & Nygård L (2018). Challenge levels of everyday technologies as perceived over five years by older adults with mild cognitive impairment. International Psychogeriatrics, accepted for publication. Hedman A, Nygard L & Kottorp A (2017). Everyday technology use relates to activity involvement in cognitive decline. American Journal of Occupational Therapy, 71, 7105190040p1-7105190040p8. doi:10.5014/ajot.2017.027003

Longitudinella utfall Användning av vardagsteknik (år 0-2) ett mer känsligt utfall att fånga funktionella förändringar Ett signifikant samband mellan profil (år 0-2) och diagnostiskt utfall vid år 5 (demensdiagnos; p=.05)

Konklusion III Tidiga kompensatoriska strategier för att stödja personer med MCI diagnos viktigt (särskilt om en sjunkande profil identifieras) Självrapporterad förändring i användandet av vardagsteknik en tidig indikator för att predicera utfall på längre sikt Fokusera bedömningar på aktiviteter som inkluderar användning av vardagsteknik

ANVÄNDNING AV VARDAGSTEKNIK - INTERVENTION Malinowsky C & Fallahpour M, Larsson-Lund M, Nygard L & Kottorp A (2018). Skill clusters in ability to manage everyday technology among people with and without cognitive impairments and acquired brain injury. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25, 99-107.

Planering av intervention Identifiera färdighetskluster/profiler i färdigheter I teknikanvänding (META) i en heterogen grupp av deltagare med och utan kognitiva nedsättningar Har färdighetskluster/profiler samband med ålder, kön, diagnos, vardagstekniker (finns diagnostiska profiler)?

Profiler utfall Många deltagare uppvisade olika profiler i teknikanvändning Personer med en kognitiv nedsättning uppvisade oftare profiler med visa problem i teknikanvändning

Konklusioner IV En specifik diagnos kan INTE predicera specifika problemprofiler I teknikanvändning En specific profil i teknikanvändning kopplat till en vardagsteknik kan INTE predicera en liknande profil i en annan teknik

ANVÄNDNING AV VARDAGSTEKNIK ETT SAMHÄLLELIGT RÄTTVISEPERSPEKTIV? Kottorp A, Nygård L, Hedman A, Öhman A, Malinowsky C, Rosenberg L, Lindqvist E, & Ryd C (2016). Everyday technology use of older adults: An occupational justice issue for some? Journal of Occupational Science, 23, 382-388.

TAKE-HOME MESSAGE Användning av vardagsteknik en känslig och viktig aspekt i vardagsfungerandet Användning av vardagsteknik inverkar på livskvalitet, graden av delaktighet, hälsa och välbefinnande Diagnos ej en stark prediktor på individnivå I relation till såväl nivå som profil i teknikanvändning Självskattning hos personer med kognitiva nedsättningar en fungerande metod!

TAKE-HOME MESSAGE Förändring i användning av vardagsteknik en viktig aspekt att beakta i tid Systematiska och evidensbaserade metoder finns utvecklade med god validitet och reliabilitet för personer med kognitiva nedsättningar Flera andra aspekter än kognition kan påverka såväl tillgång som användning av vardagsteknik beakta att alternativ finns till teknikanvändning i hem och samhälle!