Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap"

Transkript

1 Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise Nygård forskargrupp CACTUS, KI Forskning med fokus på äldre med kognitiva nedsättningar och teknik Varför då? Teknikanvändning har blivit alltmer sammanlänkad med det vi gör i vårt vardagsliv. Hur kan tekniken påverka delaktigheten för äldre med kognitiva nedsättningar? Inte tekniken i sig tekniken i människans tjänst 1

2 Presentationens innehåll Tekniklandskap Vardagsteknik Hjälpmedel Teknikens roll och betydelse Teknik i användning ett samspel Teknik För vems skull? Checklista för råd och stöd angående teknik Två forskningsstudier Avslutning Vilka föreställningar har vi om äldre? 2

3 En generation som är van vid att ta till sig ny teknik Tekniklandskap de tekniska artefakter och system som individen (och andra individer) utnyttjar eller kan tänkas utnyttja eller möta i sina aktiviteter och projekt. När en person förflyttar sig rör han eller hon sig också i tekniklandskapet, nya delar kommer inom räckhåll och andra hamnar utanför. Hagberg,

4 Hur ser ditt tekniklandskap ut? Hur ser tekniklandskapet ut för de personer eller grupper av personer som du jobbar med? Vardagsteknik Telefoner, TV-apparater, datorer med tillbehör, fjärrkontroller, bankomater och andra automater 4

5 Vardagsteknik Hushållsteknik, vitvaror mm Vardagsteknik utanför hemmet 5

6 IADL Fritidsaktiviteter Vardagsteknik Arbete Hjälpmedel Ett föremål som antingen köpts på den öppna marknaden eller är en specialprodukt och som används för att behålla eller förbättra förmågan hos personer med funktionsnedsättning (fritt översatt från: Assistive Technology Act of 2004) any item, piece of equipment, or product system, whether acquired commercially, modified, or customized, that is used to increase, maintain, or improve functional capabilities of individuals with disabilities. (29 U.S.C. Sec 2202(2)) 6

7 Hjälpmedel Assistive devices and technologies are those whose primary purpose is to maintain or improve an individual s functioning and independence to facilitate participation and to enhance overall well-being. They can also help prevent impairments and secondary health conditions. World Health Organization WHO Giraffen är exempel på ett hjälpmedel utvecklat för äldre med funktionsnedsättningar 7

8 Vardagsteknik Hjälpmedel Allt mer otydliga gränser mellan hjälpmedel och vardagsteknik Anskaffningsprocessen och vem som har ansvar ser ofta olika ut för vardagsteknik och hjälpmedel Ekonomiska aspekter Hjälpmedel möjlighet till stöd och uppföljning Hjälpmedel och vardagsteknik kan föra med sig olika betydelser 8

9 E-hälsa Egen teknik- Allmänna kommunikationer användning Tillsammans med andra Samhällsnivå E-hälsa Kollektivtrafik Arbetar du med vardagsteknik eller hjälpmedel idag? Vad gör du? Vad skulle du vilja göra? 9

10 Vardagsteknikens roll och betydelse Aktivitet och delaktighet Teknik har förändrat hur vi utför vissa aktiviteter Teknik kan såväl stödja som hindra delaktighet Teknikens dubbelhet Underlätta och förenkla våra liv Kompensera för funktionshinder Inkludera Försvåra och hindra Kräva ständig nyinlärning Exkludera 10

11 Teknik i användning ett samspel Individen som kanske har en funktionsnedsättning + mycket mer (vanor, preferenser, erfarenheter etc.) Tekniken föränderlig och laddad med betydelser Teknikanvändning en fråga om interaktion/samspel (oavsett om det gäller vardagsteknik el hjälpmedel) Samspelet ständigt föränderligt 21 Sammanställning av 22 artiklar: Positiva effekter när det gäller fysisk funktion, minskad depression, förbättrad kognition och livskvalité hos äldre. Ledde också till ökad motivation till träning. 11

12 Teknik För vems skull? 12

13 På vilken nivå kan du göra något? E-hälsa Egen teknik- Allmänna kommunikationer användning Tillsammans med andra Samhällsnivå E-hälsa Kollektivtrafik Idé till något jag skulle kunna göra: 1. Något som jag ska förverkliga inom 2 veckor 2. Något som jag vill förverkliga inom 2 år 3. Hinder och möjligheter 13

14 Syftet med checklistan Stödja professionella i vården som möter personer med demens och deras anhöriga i att ge råd och stöd i frågor som rör teknik och hjälpmedel. Checklistan Två delar med totalt 15 punkter Olika aspekter att beakta och information att ta reda på men inga fasta frågor den som använder checklistan formulerar själv frågorna i samtalet med klienten/klienterna Den som använder checklistan väljer själv vilka punkter som är relevanta man måste inte alltid använda hela checklistan 14

15 Ladda ner rapport och checklista: /publikationer/2010/10331-teknik-somstod-for-demens-anhoriga.pdf Checklistan utvecklades ur två studier Rosenberg, L., & Nygård, L. (2011) Persons with dementia become users of assistive technology: A study of the process. Dementia, 11 (2), Rosenberg, L. Kottorp, A., & Nygård, L. (2012). Readiness for technology use with people with dementia: The perspectives of significant others. Journal of Applied Gerontology, 31(4),

16 Syfte Utforska handlingar och drivkrafter hos de olika personer som var involverade i processen när ett hjälpmedel introduceras till en person med demenssjukdom. Deltagare studie III Case 1 Case 2 Case 3 Ingrid Ingrids son Arbetsterapeut Natt och Dag Harry Harrys dotter Arbetsterapeut Harrys granne Förgätmigej Karin Karins dotter Arbetsterapeut 1 Arbetsterapeut 2 Hemtjänstp. 1 Hemtjänstp. 2 6 olika hjälpmedel 16

17 Datainsamling studie III Case 1 Case 2 Case 3 Ingrid 91 år Harry 86 år Karin 79 år 4 tillfällen 8 tillfällen 23 tillfällen 20 dagar 13 månader 15½ månader Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Alzheimers sjukdom Huvudresultat De olika personerna inom de olika fallen hade olika uppfattning om till vad och hur hjälpmedlen skulle användas. Därmed kunde deras handlingar motverka varandra även om allas drivkraft var att göra gott. 17

18 Konklusioner och implikationer De användningsmöjligheter som tekniken kommunicerar genom sitt gränssnitt i den direkta användningen är avgörande för om användning ska bli möjlig Teknik som designas eller förskrivs till personer med demens bör därför ha ett gränssnitt som stödjer användarens direkta interaktion med tekniken. Konklusioner och implikationer Det visades sig finnas en risk för att de faktiska behoven hos personen med demens förvrängdes under processen när de fick ett hjälpmedel och att personer med beslutandemakt fick stort inflytande på hur det blev. Därför måste hänsyn tas i processen till personen med demens faktiska situation inkluderande deras egna resurser, strategier, vanor och personliga preferenser och inte låta stereotyper styra. 18

19 Karins egen användning av hjälpmedlet Efter att Karin fått hjälp att använda hjälpmedlet Syfte Utforska hur anhöriga till personer med demens resonerar och förhåller sig till teknik och hjälpmedel för att kunna tillvarata deras resurser och möta deras behov då stöd ges. Identifiera vad som kännetecknar den teknik som anhöriga till personer med demens kan och vill kunna använda. 19

20 Datainsamling studie IV Individuella intervjuer från studie III Fokusgruppsdiskussion grupp 1 (4 deltagare) Fokusgruppsdiskussion grupp 1 Fokusgruppsdiskussion grupp 2 (3 deltagare) Fokusgruppsdiskussion grupp 2 Fokusgruppsdiskussion grupp 3 (5 deltagare) Fokusgruppsdiskussioner med anhöriga till personer med demens Totalt 12 anhöriga (make, maka, vuxna barn och svärson) Medelålder 63 år (45-76 år) Fem män och sju kvinnor 20

21 Resultat Uppfattningar om teknik Nyttoperspektiv på teknik Teknikens betydelse för hälsa och livsstil Teknikens betydelse för självbilder Förutsättningar för att inkorporera teknik Upplevt behov Integrering i befintliga vanor Användarvänlig teknik Icke-stigmatiserande teknik Checklistan Aspekter att tänka på i ett inledande samtal med personen med demens och deras anhöriga kring vardagsteknik och hjälpmedel Exempel från checklistan: Samtala om hur användningen av vardagsteknik fungerar. Utgå ifrån de aktiviteter som personen med demens ägnar sig åt och fokusera på vardagsteknik som är relevant i hans eller hennes vardag (t ex TV, telefon, bankomat) Ta reda på om personen med demens och eventuell anhörig känner till hjälpmedel eller annan teknik som kan underlätta när man lever med en demenssjukdom Tänk på att det kan finnas kolliderande behov och skillnader i syn på situationen hos anhöriga och personen med demens 21

22 Aspekter att tänka på vid förskrivning, rådgivning och uppföljning av teknikstöd till personer med demens och deras anhöriga Exempel från checklistan: Försäkra dig om att personen med demens själv upplever ett behov av teknikstödet eller är intresserad av att pröva innan det introduceras Försäkra dig om att teknikstödet på ett positivt sätt stödjer personen med demens och inte pekar ut honom eller henne på ett sätt som han eller hon inte önskar Tänk på att anpassa förskrivningsprocessen så att möjlighet ges för personen med demens och eventuell anhörig att prova tekniken i sin vardag. Detta är en förutsättning för att de ska kunna upptäcka om och hur tekniken kan vara till nytta i vardagen Aktivitet och delaktighetsperspektiv på teknik för äldre mer än bara hjälpmedel! Underlätta äldres egen teknikanvändning Använda teknik i aktiviteter tillsammans med äldre System som ej används av de äldre själva men som är till nytta för dem 22

23 Obs! Den viktigaste frågan Teknik för vems skull? 23

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap

Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Att åldras med kognitiva nedsättningar i dagens teknologiska landskap Lena Rosenberg, Med Dr. & Leg. Arbetsterapeut Institutionen NVS, Sektionen för arbetsterapi Karolinska Institutet Professor Louise

Läs mer

Vardagsteknik hinder och möjligheter

Vardagsteknik hinder och möjligheter Vardagsteknik hinder och möjligheter Syftet är att ge kunskap och förståelse som kan ligga till grund för att stödja äldre och personer med funktionsnedsättning i användande av vardagsteknik Örebro 1 februari

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar?

Vardagsteknik i hem och samhälle. en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Vardagsteknik i hem och samhälle en möjlighet eller hinder för personer med kognitiva nedsättningar? Anders Kottorp, dekan och professor, leg arb ter Malmö Universitet, Malmö, Sverige Tillgänglighet Inte

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter!

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Också möjligheter! Kommunikation, Kognition - Tekniken runtomkring oss Sjuläns temadag, Eskilstuna 23 april 2014 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen?

Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Teknik i välfärdens tjänst hinder på vägen? Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Äldrecentrums Seminarium för förtroendevalda Landstingshuset 26 april 2012 Nygård 2012 1 Tekniken

Läs mer

Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga

Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga Teknik som stöd för personer med demens och deras anhöriga Hjälpmedelsinstitutet (HI) 2010 Författare: Lena Rosenberg och Louise Nygård Ansvarig informatör: Magdalena Marklund Ansvarig handläggare: Ingela

Läs mer

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen

Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Demens och teknik hur går det ihop? Danska demensdagarna Köpenhamn, 11 maj 2015 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska

Läs mer

Ett demensvänligt samhälle

Ett demensvänligt samhälle Ett demensvänligt samhälle Anna Brorsson, leg arbetsterapeut, universitetsadjunkt, Med Dr, NVS, sektionen för arbetsterapi, Karolinska Institutet http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp Avhandling Access

Läs mer

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT

Definitioner. IT och funktionshindrade. Hur uppstår ett handikapp? Olika typer av funktionshinder. Synskador. Synskador och IT IT och funktionshindrade Fredrik Winberg, MDI/CSC, KTH Stig Becker, Hjälpmedelsinstitutet Definitioner Skada en faktisk skada, sjukdom eller annan störning som ger en nedsatt fysisk eller psykisk funktion.

Läs mer

Att vara delaktig på distans

Att vara delaktig på distans Att vara delaktig på distans Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut, Dart Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Sektionen för hälsa och rehabilitering Enheten för

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för Hälsa och Rehabilitering Specialistarbetsterapeut

Läs mer

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Specialistarbetsterapeut Dart -

Läs mer

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter

Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Delaktighet på distans för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter Margret Buchholz Doktorand i vårdvetenskap Institutionen för neurovetenskap och fysiologi Specialistarbetsterapeut Dart -

Läs mer

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det?

Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? Teknik och äldre med kognitiv svikt eller demens hur går det? FKS inspirationsdagar mars 2014 Louise Nygård Professor i arbetsterapi Karolinska Institutet Ledare av forskargruppen CACTUS: Cognitive Accessibility

Läs mer

Föräldrars perspektiv på internets möjligheter och hinder för ungdomar i gymnasiesärskolan

Föräldrars perspektiv på internets möjligheter och hinder för ungdomar i gymnasiesärskolan Föräldrars perspektiv på internets möjligheter och hinder för ungdomar i gymnasiesärskolan Emma Sorbring emma.sorbring@hv.se Martin Molin martin.molin@hv.se DEL@KTIG PÅ NÄTET? SÄRSKOLEELEVERS IDENTITETSSKAPANDE

Läs mer

- och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI

- och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI Vdk Vad kan hjälpmedel dlbtd betyda i vardagen för personer med Alzheimers sjukdom? - och hur blir man användare? Eva Lindqvist, doktorand, KI Louise Nygård, Professor, KI Lena Borell, Professor, KI Bakgrund

Läs mer

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom

Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Y Cedervall 2012 1 Fysisk aktivitet och Alzheimers sjukdom Ylva Cedervall Leg sjukgymnast, Med. Doktor Falun 24 och 25 november 2014 ylva.cedervall@pubcare.uu.se Cedervall Y. Physical Activity and Alzheimer

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Förutsättningar för lyckade förskrivningar

Förutsättningar för lyckade förskrivningar Förutsättningar för lyckade förskrivningar Konferens E-kommunikation 19 November 2018 Åsa Karlsson Hjälpmedelskonsulent SPRIDA Kommunikationscenter, Region Örebro län Olika studier visar att ungefär en

Läs mer

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström

Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd. Angelina Sundström Hjälpmedel och Välfärdsteknik beslutsstöd Doktorand: Huvudhandledare: Handledare: Katarina Baudin Christine Gustafsson Maria Mullersdorf Angelina Sundström Doktorandprojektet Övergripande syftet är att

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Schema. Kursupplägg. Schema (forts.) Schema (forts.)

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Schema. Kursupplägg. Schema (forts.) Schema (forts.) IT-design för funktionshindrade, fredrikw@nada.kth.se CID, IPlab, NADA Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Standarder, riktlinjer Olika typer av funktionshinder Forskning

Läs mer

Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden

Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden Brukarundersökning av sju hjälpmedelsområden Örebro 29 Anette Adolfsson Projektledare Primärvård, psykiatri och habilitering Örebro läns landsting Innehåll INLEDNING OCH BAKGRUND... 3 Brukarnas syn på

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Vad ingår inte i kursen? Examination. Litteratur. Definitioner IT-design för funktionshindrade, fredrikw@csc.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Webbtillgänglighet Olika typer av funktionshinder Forskning om tillgänglighet

Läs mer

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter?

Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter? Hur löser vi fjärrkommunikation för personer med kommunikativa och kognitiva svårigheter? Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut och doktorand vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet Baserat

Läs mer

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Materialet är framtaget med stöd av Allmänna Arvsfonden Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv Tankar och idéer för dig som är i behov av och använder hjälpmedel Hjälpmedel kvalitet ur ett brukarperspektiv

Läs mer

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.

Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart. Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering

Läs mer

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU)

Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Arbetsterapiprogram för personer med KOL från Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) Senast uppdaterad: 2011-11-15 http://slmf.nyttodata.net/kol/niva-3/arbetsterapiprogram-for-personer-med-kol-fran-sahlgrenska-universit

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel för äldre

Kognitiva hjälpmedel för äldre inbjudan till konferens i Stockholm den 15-16 maj 2013 VÅRA TALARE Hjälpmedelsinstitutet Ingela Månsson & projektledare Blekinge kompetenscentrum, Karin Chamoun & projektledare FOU Identifiera rätt hjälpmedel

Läs mer

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Kursupplägg. Vad ingår inte i kursen? Kurslitteratur. Kurslitteratur (forts.)

Kursinnehåll. IT-design för funktionshindrade. Kursupplägg. Vad ingår inte i kursen? Kurslitteratur. Kurslitteratur (forts.) IT-design för funktionshindrade, fredrikw@nada.kth.se MDI, CSC Kursinnehåll Allmänt om tillgänglighet Design för alla, universell design Standarder, riktlinjer Olika typer av funktionshinder Forskning

Läs mer

Kommunicera på mottagarens villkor!

Kommunicera på mottagarens villkor! Varför en tillgänglig webbplats? 2006-05-02 Hans Siljebäck Människor har olika förmåga. Kommunicera på mottagarens villkor! Se Skriva Höra Tala Röra sig Känna Läsa Förstå Fastna inte i designfällan Koncentrera

Läs mer

Vardagsteknik och tekniska hjälpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demens

Vardagsteknik och tekniska hjälpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demens Institutionen för hälsovetenskaper Arbetsterapeutprogrammet Examensarbete på kandidatnivå 15 hp Våren 2018 Vardagsteknik och tekniska hjälpmedel som arbetsterapeutisk intervention för personer med demens

Läs mer

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri

ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri Preliminärt Internt utbildningsprogram 413 ICF- Processtöd för specialiserad Psykiatri DOKUMENTATION Arbetsmodellen, klassifikation, kodning och bedömning Teori och praktisk tillämpning SIP=Samordnade/individuella

Läs mer

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom

Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Om kommunikation och samtalsmatta för personer med Huntingtons sjukdom Ulrika Ferm Leg logoped, Fil Dr DART Kommunikations- och datarresurscenter för personer med funktionshinder, Regionhab, DSBUS Inst.

Läs mer

Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med demens

Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med demens ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Arbetsterapi Nivå C Höstterminen 2011 Arbetsterapeuters erfarenheter och kunskaper om förskrivning av kognitiva hjälpmedel för personer med demens Occupational therapist

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången?

Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? Kognitiva hjälpmedel hur jämlik är tillgången? VI FRÅGADE 1 607 ARBETSTERAPEUTER SOM FÖRSKRIVER KOGNITIVA HJÄLP- MEDEL OM DERAS FÖRUTSÄTTNINGAR ATT SKAPA EN JÄMLIK TILLGÅNG TILL KOGNITIVT STÖD. HÄR ÄR

Läs mer

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

StoCKK. Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK - Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK tillhör Habilitering & Hälsa och är ett komplement till habiliteringens

Läs mer

Medel som ger möjligheter

Medel som ger möjligheter Medel till hjälp Lisbeth Nilsson Dr med vet, leg. arbetsterapeut Oberoende forskare, associerad till Lunds universitet Tjänstledig från BoU-habiliteringen i Gällivare (1994) Forskare/möjliggörare på Nka

Läs mer

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera

Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera Forskande personal på arbetsterapeutprogrammet ÖU - vi ryms flera. Ann-Britt Ivarsson Professor i arbetsterapi Occupational performance in individuals with severe mental disorders (doktorsavhandling) Forskningsområden

Läs mer

Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada

Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada DOKTORSAVHANDLING Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete Ann-Charlotte Kassberg Förmåga att använda vardagsteknik efter förvärvad hjärnskada med fokus mot arbete

Läs mer

Digitalisering, digital kompetens och arbetsterapi; Workshop Utbildningsdag Örebro län 22/

Digitalisering, digital kompetens och arbetsterapi; Workshop Utbildningsdag Örebro län 22/ Digitalisering, digital kompetens och arbetsterapi; Workshop Utbildningsdag Örebro län 22/11 2017 Maria Larsson Lund, Professor, leg.arbetsterapeut Hur kan vi tillsammans arbeta med att stärka (vår!) arbetsterapeuters

Läs mer

Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning

Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Beslutsstöd och modell för hjälpmedelsförskrivning Som beslutsstöd kan nedanstående modell användas. Den består av fyra delar: förväntad effekt vid användning av hjälpmedlet, användningsfrekvens, riskanalys

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira

Skolundervisning för AKK-användare. Janna Ferreira Skolundervisning för AKK-användare - Mot mål utom räckhåll? Janna Ferreira Linköpings universitet 2 Vilka barn pratar vi om? Barn med stora motoriska rörelsehinder Vissa med CP-skador, andra inte Flera

Läs mer

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights.

The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. Swedish disability policy -service and care for people with funcional impairments The cornerstone of Swedish disability policy is the principle that everyone is of equal value and has equal rights. The

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Vardagsteknik i hem och samhälle och dess relevans för personer med kognitiv svikt och personer med mild demens en kvantitativ studie

Vardagsteknik i hem och samhälle och dess relevans för personer med kognitiv svikt och personer med mild demens en kvantitativ studie Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2017 Vardagsteknik i hem och samhälle och dess relevans för personer med kognitiv svikt

Läs mer

Designmönster för sociala användningssituationer

Designmönster för sociala användningssituationer Designmönster för sociala användningssituationer Baserat på Interaction design patterns for computers in sociable use, kommande artikel i International Journal of Computer Applications in Technology, matar@ida.liu.se

Läs mer

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan

Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Arbetsterapeuter kan bidra i skolan Maria Johansson, Leg arbetsterapeut Camilla Grimheden, Leg arbetsterapeut Köping 5 april 2017 Innehåll Inledning Arbetsterapeutens bidrag Film Kaffe Kartläggningar och

Läs mer

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE

Information technology Open Document Format for Office Applications (OpenDocument) v1.0 (ISO/IEC 26300:2006, IDT) SWEDISH STANDARDS INSTITUTE SVENSK STANDARD SS-ISO/IEC 26300:2008 Fastställd/Approved: 2008-06-17 Publicerad/Published: 2008-08-04 Utgåva/Edition: 1 Språk/Language: engelska/english ICS: 35.240.30 Information technology Open Document

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund

Kognitiva hjälpmedel/ begåvningshjälpmedel. Definitioner och bakgrund Delaktighet för personer med lindrig utvecklingsstörning vid förskrivning och användning av kognitiva hjälpmedel Birgitta Wennberg Leg. arbetsterapeut Bli lyssnad på är OK men delaktig nja Jag frågar mamma,

Läs mer

HUR OCH VARFÖR DIGITAL!

HUR OCH VARFÖR DIGITAL! HUR OCH VARFÖR DIGITAL! INFORMATION // INTELLIGENCE // ADVICE EKONOMISK UTVECKLING Jä mförelse Inflation, BNP och IT-budget utveckling 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% 2013 2014 2015 2016 2017p 2018p 3,5% 1,5% 0,6%

Läs mer

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen

Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Kognitiv funktionsnedsättning och dess konsekvenser i vardagen Maria Johansson, Med.dr., leg. arbetsterapeut Minnesmottagningen, Universitetssjukhuset i Linköping 2 Kognitiv svikt/demens Demens; 5-10 %

Läs mer

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel

1. Rutin för utprovning av hjälpmedel - 1 1. Rutin för utprovning av hjälpmedel Patient som kan gå självständigt med eller utan hjälpmedel får inte någon rullstol förskriven av kommunens arbetsterapeut eller sjukgymnast för att klara förflyttning

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp.

Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. Tillgänglighet Ett dokument framtaget av IFS Centrala Stockholms Erfarenhetsgrupp. 1 Detta dokument är framtaget av delar av IFS/CS styrelse, två av dem är representanter i funktionshindersråd, tillsammans

Läs mer

Falls and dizziness in frail older people

Falls and dizziness in frail older people Falls and dizziness in frail older people Predictors, experiences and the effects of a case management intervention Ulrika Olsson Möller Paper I Prevalence and predictors of falls and dizziness in people

Läs mer

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd

Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd StoCKK är ett kompletterande stöd till habiliteringens basverksamhet. Vi arbetar med information, utbildning och konsultation inom kommunikativt

Läs mer

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion

Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Arbetsterapeutens viktiga roll och funktion Inbjudan till konferens i Stockholm den 4-5 oktober 2011 TALARE Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Lena Haglund Karolinska Institutet Anna Aldehag Så utvecklar

Läs mer

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097

Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 1(2) 22 februari 2006 HS 2004/0097 Hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till uppdatering av Gotlands kommuns regelverk för hjälpmedel. HS 2004/0097 Uppdateringen består av: Förtydligande av riktlinjer kring

Läs mer

Suicidprevention ur ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv

Suicidprevention ur ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv Suicidprevention ur ett aktivitetsvetenskapligt perspektiv Presenterat vid den 11:e nationella konferensen om suicidprevention 170913 Svenska Mässan, Göteborg Christina Andersson, med dr, leg. arbetsterapeut,

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

Session: Historieundervisning i högskolan

Session: Historieundervisning i högskolan Session: Historieundervisning i högskolan Ansvarig: David Ludvigsson, Uppsala universitet Kommentator: Henrik Ågren, Högskolan i Gävle Övriga medverkande: Lena Berggren, Umeå universitet Peter Ericsson,

Läs mer

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom

Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom Arbetsterapi för personer med kronisk sjukdom FSAs synpunkter inför Nationell strategi för att förebygga och behandla kroniska sjukdomar, våren 2014 Framtagen inför Socialstyrelsens hearing angående regeringsuppdrag

Läs mer

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv

CHECKLISTA. inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård. Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv CHECKLISTA inför utskrivning från psykiatrisk heldygnsvård Behov av struktur och stödinsatser vid förändring till eget boende och vardagsliv Förord: Checklistan har tillkommit som en följd av en mammas

Läs mer

Idor Svensson Linnéuniversitetet

Idor Svensson Linnéuniversitetet Stödjande läs- och skrivappar - ett bra alternativ för elever med läs- och skrivsvårigheter? Idor Svensson Linnéuniversitetet Dyslexi och alternativa verktyg (AV) Åtgärder: Träna och/eller kompensera?

Läs mer

Framtid med välfärdsteknologi

Framtid med välfärdsteknologi Framtid med välfärdsteknologi Framtid med välfärdsteknologi Myndigheten för delaktighet har i uppdrag att verka för att funktionshinderspolitiken ska få genomslag i hela samhället. Vårt uppdrag styrs av

Läs mer

Case management för sköra äldre personer (+65)

Case management för sköra äldre personer (+65) Infoga eget foto Infoga ett foto som täcker sidytan och placera det längst bak. Ta sedan bort exempelfotot! (markera och klicka delete ) Case management för sköra äldre personer (+65) EFFEKTER PÅ SJUKVÅRDSKONSUMTION,

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa I Sverige finns idag nästan 1, 7 miljoner människor, kvinnor och män, som fyllt 65 år. Psykisk ohälsa framförallt depression, ångest - är att betraktas

Läs mer

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL

Rehabilitering och habilitering i samverkan. Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL Rehabilitering och habilitering i samverkan Riktlinje för kommunerna och landstinget i Uppsala län Fastställd i TKL 2015-06-05 Historik Överenskommelse om samverkan gällande hälsooch sjukvård i Uppsala

Läs mer

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE

Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE Digitalisering för delaktighet och psykisk hälsa - DELAT BESLUTSFATTANDE CEPI konferens 14 mars 2018 Lund Katarina Grim, doktorand Petra Svedberg, Professor i Omvårdnad Varför delat beslutsfattande? Investera

Läs mer

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning

Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Universell utformning tillgänglighet och skälig anpassning Rättighetsperspektiv Tillgänglighet är en förutsättning för personer med funktionsnedsättning att leva självständigt och delta fullt ut på lika

Läs mer

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet

Stigma Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Stigma 2016-11-28 Sara Wallhed Finn Leg Psykolog/Doktorand Riddargatan 1, Beroendecentrum Stockholm Social Medicin, Karolinska Institutet Få söker vård Hinder att söka vård: Stigma Peter: Men det är ju

Läs mer

Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa

Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa Rasta hunden och tvätta fönster vardagsaktivitet för en god hälsa ARBETSTERAPI OCH LEVNADSVANOR UTIFRÅN SOCIALSTYRELSENS NATIONELLA RIKTLINJER FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER Rasta hunden och tvätta fönster

Läs mer

Gunnel Andersson FoU Södertörn

Gunnel Andersson FoU Södertörn Gunnel Andersson FoU Södertörn Vad är boendestöd? Studerat genom - deltagande observationer - intervjuer med brukare - brukares dagböcker - intervjuer med boendestödjare - intervjuer med handläggare Kunskapsbygge

Läs mer

Att arbeta inom Stöd och service

Att arbeta inom Stöd och service Att arbeta inom Stöd och service 1 Att arbeta inom Stöd och service Att leva med en funktionsnedsättning innebär att man på grund av skada eller sjukdom har svårt att fungera utan hjälp. Stöd och service

Läs mer

Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9

Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9 Handikappförbundens kommentarer på förslag till allmänna kommentarer om artikel 9 Handikappförbunden Handikappförbunden är ett partipolitiskt och religiöst obundet samarbetsorgan för rikstäckande funktionshindersförbund.

Läs mer

Anhörigas roll vid implementering av hjälpmedel till personer med demenssjukdom

Anhörigas roll vid implementering av hjälpmedel till personer med demenssjukdom Anhörigas roll vid implementering av hjälpmedel till personer med demenssjukdom - en kvalitativ intervjustudie The role of significant others in implementation of assistive devices for persons with dementia

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel

Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Överföring från barnsjukvård till vuxensjukvård för ungdomar med medfött hjärtfel Åsa Burström Universitetssjuksköterska, Doktorand vid Karolinska institutet Handledare: Maria Öjmyr Joelsson Ewa-Lena Bratt

Läs mer

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial

Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Förskrivning av hjälpmedel diskussionsmaterial Stöd till hur webbutbildningen kan användas i gruppdiskussion med förskrivare 1 Innehåll Inledning 03 Om webbutbildningen 03 Hur ska det här materialet användas?

Läs mer

1IK430 Brukarorienterad design

1IK430 Brukarorienterad design 1IK430 Brukarorienterad design Projektarbete i 1IK430 Följande text är en förklaring av projektarbetet som ingår i kursen 1IK430 Brukarorienterad design, 15 högskolepoäng Enligt kursplanen, ska studenten,

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Delaktig (även) på äldre dar.

Delaktig (även) på äldre dar. Delaktig (även) på äldre dar. Åldrande och delaktighet bland personer med intellektuell funktionsnedsättning som bor i gruppbostad. FKS Inspirationsdagar 2017 Ida Kåhlin, leg. Arbetsterapeut & filosofie

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Ulrika Ferm fil dr, logoped

Ulrika Ferm fil dr, logoped Ulrika Ferm fil dr, logoped Samtalsmatta som stöd för kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Kommunikation vid Huntingtons och Parkinsons sjukdom Progressiva neurodegenerativa sjukdomar som

Läs mer

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21

Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan. Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Psykisk hälsa och ohälsa ibland elever i särskolan Petra Boström Göteborgs universitet 2015-04-21 Agenda Hur mäter vi psykisk hälsa bland barn med intellektuella funktionsnedsättningar? Hur mår barn och

Läs mer

Funktionshinder, livslopp och åldrande

Funktionshinder, livslopp och åldrande Funktionshinder, livslopp och åldrande Professor Eva Jeppsson Grassman (eva.jeppsson-grassman@liu.se) National Institute for the Study of Ageing and Later Life, Linköpings Universitet Frågor som kommer

Läs mer

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park

Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park Sara Skärhem Martin Jansson Dalarna Science Park Sara Skärhem Martin Jansson Vad är innovation? På Wikipedia hittar man: En innovation är en ny idé, till exempel i form av en produkt, lösning, affärsidé,

Läs mer

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar

Enterprise App Store. Sammi Khayer. Igor Stevstedt. Konsultchef mobila lösningar. Teknisk Lead mobila lösningar Enterprise App Store KC TL Sammi Khayer Konsultchef mobila lösningar Familjen håller mig jordnära. Arbetar med ledarskap, mobila strategier och kreativitet. Fotbollen ger energi och fokus. Apple fanboy

Läs mer

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga

Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Vårdmiljöns betydelse för personer med nedsatt kognitiv förmåga Susanna Nordin Skånska demensdagen oktober 2017 Begrepp Vårdmiljö Psykosocial miljö Fysisk miljö Hemmet är den plats där man kan klia sig

Läs mer

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap

Syns du, finns du? Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Examensarbete 15 hp kandidatnivå Medie- och kommunikationsvetenskap Syns du, finns du? - En studie över användningen av SEO, PPC och sociala medier som strategiska kommunikationsverktyg i svenska företag

Läs mer

SLL Innovation. Utställare i SLL Innovations monter. Gynius AB

SLL Innovation. Utställare i SLL Innovations monter. Gynius AB SLL Innovation SLL Innovation, Stockholms läns landstings innovationsverksamhet deltar på Medica Expo 2013, med i vår monter finns företag och innovatörer som vi har jobbat med. Framtida innovationskraft

Läs mer

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg

Att fastställa krav. Annakarin Nyberg Att fastställa krav Annakarin Nyberg Disposition Del 1 Varför samla in krav? Typer av krav Interaktionsdesign och krav Del 2 Analys, tolkning och presentation Scenarios Use cases Task analysis Avslutning

Läs mer

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng

Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,

Läs mer

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation

Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Timing it right Stöd till anhöriga i en ny livssituation Med. Dr. Leg. Arbetsterapeut, specialist i arbetsterapi Arbetsterapi och fysioterapi Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Institutionen för neurovetenskap

Läs mer

Digitaliserad socialtjänst

Digitaliserad socialtjänst FoU Helsingborg Digitaliserad socialtjänst FoU Helsingborg Anna-Karin Bergman - FoU chef Sida 1 Vision (IFO, Helsingborg) Med hjälp av digital teknik maximera värdet av de sociala tjänsterna för våra invånare

Läs mer