Vardagsteknik i hem och samhälle och dess relevans för personer med kognitiv svikt och personer med mild demens en kvantitativ studie

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Vårterminen 2017 Vardagsteknik i hem och samhälle och dess relevans för personer med kognitiv svikt och personer med mild demens en kvantitativ studie Everyday Technology in home and society, and its relevance to people with cognitive impairment and people with mild dementia - a quantitative study Författare: Cecilia Haglund Lotta Rosenlund

2 Sammanfattning Bakgrund: Andelen äldre i befolkningen med någon form av demenssjukdom förväntas öka samtidigt som tekniken utvecklas i allt snabbare takt. För att kunna vara självständig och utföra aktiviteter i vardagen ställer det krav på personer med kognitiva nedsättningar att kunna hantera vardagstekniska föremål och tjänster. Syfte: Att undersöka om det finns skillnader mellan äldre med mild cognitive impairment [MCI] och äldre med mild demens gällande vardagsteknik som anses vara relevant och huruvida den används eller inte. Metod: En tvärsnittstudie genomfördes med färdiginsamlad data från CACTUS-gruppen på Karolinska Institutet där data samlats in med hjälp av bedömningsinstrument Short-Everyday technology Use Questionnaire (S-ETUQ) som listar 33 vardagstekniker. Totalt sammanställdes svaren från 75 respondenter varav 41 respondenter med MCI och 34 respondenter med mild demens. Fishers exakta värde och Karl Pearsons Chi2-test användes för att beräkna om det fanns signifikanta skillnader mellan grupperna. Resultat: En teknik (gräsklippare) av totalt 33 vardagtekniker visar på signifikant skillnad mellan grupperna vad gäller relevans (P=0.049). Av all vardagsteknik (vare sig den användes eller inte användes) ansåg gruppen med MCI att 57 procent var relevant teknik och i mild demensgruppen var motsvarande siffra 53 procent. Teknikområdena med störst skillnad mellan grupperna är inom ekonomi och inköp samt kommunikation och transport. Slutsatser: I båda grupperna har flertalet vardagstekniker skattats som irrelevanta. Vardagstekniker som skulle kunna vara ett värdefullt hjälpmedel för att möjliggöra delaktighet i aktivitet. Här kan arbetsterpin vara en resurs, att i ett tidigt skede fånga upp och underlätta för personer med kognitiva nedsättningar att bibehålla förmågan att använda relevant teknik samt teknik som de anser vara relevant men inte använder. Sökord: cognitive impairment, everyday technology, relevance 2

3 Abstract Background: The proportion of elderly in the population with some types of dementia is expected to increase and at the same time technology is developing at an ever faster pace. To be able to be independent and carry out activities in everyday life, greater demands are placed on persons with cognitive impairments to manage the use of everyday technical objects and services. Aim: To examine whether there are significant differences between the group of elderly with MCI and the group with mild dementia regarding everyday technology: the extent to which they perceive everyday technologies as relevant and whether they use it or not. Method: A cross-sectional study was carried out based on collected data from the Cactus group at Karolinska Institute by using the assessment instrument Short Everyday Technology Use Questionnaire (S-ETUQ). In total there were 75 participants; 41 with MCI and 34 with mild dementia. Fisher's exact value and Karl Pearson's chi-squared test was used to calculate whether there were any significant differences between the groups. Results: Out of 33 techniques only one turned out to be significant between the two groups, lawnmower (P=.049). Of all the technology that was seen as relevant (whether it was used or not used) the group with MCI experienced 57 % as relevant technologies and in mild dementia group, the corresponding figure was 53 %. Conclusions: A large proportion of everyday technology is estimated as irrelevant in both groups. Everyday technology could be a valuable aid to enable participation in activity. Occupational Therapy could be a valuable resource for people living with cognitive impairments and by paying attention to this group at an early stage it may help them to maintain the use of the everyday technology they perceive as relevant. Keywords: cognitive impairment, everyday technology, relevance 3

4 Innehållsförteckning Figurförteckning...5 Inledning 6 Bakgrund... 6 Kognitiva nedsättningar... 6 Mild demens... 6 Mild cognitive impairment... 7 Vardagsteknik... 7 Aktivitet och delaktighet... 8 Vardagsteknik i vår miljö... 9 Forskningkring vardagsteknik och kognitiva nedsättningar Problemformulering Syfte Frågeställningar Material och metoder Design Urval Datainsamling ETUQ Databearbetning Forskningsetiska överväganden Resultat Jämförelse mellan två grupper i ålder, kön och civilstånd 19 Redovisning av skillnader mellan grupperna av enskild vardagsteknik som upplevs som relevant och om den används eller inte...20 Redovisning av skillnader mellan grupperna av enskild vardagsteknik indelad i de sju områdena inom S-ETUQ som upplevs som relevant och används eller inte används.22 Redovisning av skillnader mellan grupperna av all vardagsteknik som upplevs som relevant totalt..24 Diskussion Resultatdiskussion Enskila vardagtekniker och dess relevans Olika teknikområden och dess relevans All relevant vardagsteknik Metoddiskussion Vald metod Urval Etuq Datainsamling Databearbetning Förslag på studier Slutsatser Tack Referenser Tabellförteckning

5 Figurförteckning Figur 1 22 Figur Figur

6 Inledning Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan år 2010 och år 2050 (Folkhälsomyndigheten, 2014). Samtidigt förväntas antalet personer med någon form av demenssjukdom i Sverige öka från drygt personer idag till personer år 2050 (Socialstyrelsen, 2007). Utöver det har tekniken utvecklats i snabb takt de senaste åren. Användandet av vardagsteknik för personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom har blivit alltmer nödvändig för att kunna utföra diverse aktiviteter i sin vardag samt vara delaktig i samhället (Nygård, Pantzar, Uppgard, & Kottorp, 2012). Med anledning av den ökande delen äldre i populationen är vardagsteknik ett viktigt område för arbetsterapeuter att aktivt arbeta med för att medverka till att bibehålla och öka självständighet för äldre med någon form av kognitiv nedsättning. Det här är ett viktigt område där forskningen kan bidra till att öka vår kunskap kring hur vi bättre kan anpassa och implementera användandet av vardagstekniken i denna grupp. Bakgrund Kognitiva nedsättningar Med kognition menas de tankefunktioner med vilkas hjälp information och kunskap hanteras (Kognition, 2017). Har man en kognitiv nedsättning har man bland annat svårt för inlärning, problem att minnas, bearbeta information samt tolka sinnesintryck (Svenskt demenscentrum, 2013). Sjukdomstillstånd inom området kognitiva nedsättningar är bland annat olika demenssjukdomar där Alzheimers, Vaskulär demens och Lewybodydemens är de tre vanligaste (Svenskt demenscentrum, 2016). Till kognitiva nedsättningar räknas även mild cognitive impairment (MCI), demens vid Parkinsons sjukdom, depression hos äldre samt ett flertal andra sjukdomstillstånd (Socialstyrelsen, 2016). Mild demens Demens är ett syndrom som beror på hjärnsjukdom som vanligtvis är av kronisk eller progredierande art (Socialstyrelsen, 2016). Sjukdomsförloppet kan med hjälp av olika bedömningsinstrument delas in olika faser; mild, medelsvår eller svår demens (Svenskt demenscentrum, 2016). 6

7 Vid mild demens är symtomen som försämring av minnet samt försämring av exekutiva förmågor såsom att planera och genomföra vardagliga sysslor tydliga men den drabbade kan med lite hjälp och stöd från sin omgivning klara sin vardag relativt bra (svenskt demenscentrum, 2016). Varefter demenssjukdomen progredierar påverkas förmågan att klara av de grundläggande och vardagliga aktiviteterna såsom att laga mat och handla. I ett senare skede i sjukdomsförloppet påverkas även förmågan att utföra sin personliga vård (Peterson, 2000). Mild cognitive impairment MCI är en nedsättning som utmärks av försämrade minnesfunktioner, inlärningssvårigheter samt en oförmåga att koncentrera sig annat än kortare stunder. Det finns en tydlig känsla av psykisk uttröttbarhet. Ny inlärning kan subjektivt upplevas som svårt även om den objektivt varit god. MCI skiljer sig från demenssjukdom avseende svårighetsgraden av dessa symtom. Symptomen kan bero på flera bakomliggande orsaker såsom infektioner eller cerebrala och systemiska sjukdomstillstånd men även en begynnande demenssjukdom (Socialstyrelsen, 2016). Aktivitetsförmågan hos personer med MCI är i stort sett intakta (Peterson, 2000). Vardagsteknik Enligt Nygård och Starkhammar (2007) definieras vardagsteknik som; Med begreppet vardagsteknik avses här tekniska föremål och tjänster som existerar i äldre personers vardagsliv. Begreppet omfattar såväl föremål och tjänster som funnits i våra hem under lång tid, som exempelvis spis och fast telefon, och mer nyligen utvecklade, som mobiltelefon, biljettautomater och Internettjänster. Den vardagsteknik som finns i- och utanför hemmet som man använder regelbundet underlättar vardagen då den sparar resurser i form av tid och energi för många. Exempel på sådan tidssparande teknik som många människor har i sitt hem är tvättmaskin, kaffebryggare och spis (Larsson, 2015). Den snabba utvecklingen av informationsteknikn har inneburit att man via internet kan sköta sina bankärenden samt kommunicera och söka information. Kommunerna tillhandahåller e-tjänster där den enskilde kan få information eller ansöka om hemtjänst, försörjningsstöd et cetera (Socialstyrelsen, 2016). Informationsteknikn och teknikstöd som är en del av vardagstekniken kallas för välfärdsteknik och kan vara en resurs och stöd i vardagen när det gäller trygghet, utförande av aktivitet och möjlighet till självständighet (Socialstyrelsen, 2015). Den ska kunna användas av personerna själva eller av 7

8 deras närstående och kan bestå av hjälpmedel som förskrivs men också produkter som finns att köpa på den öppna marknaden (Socialstyrelsen, 2015). Sammanfattningsvis kan det sägas att vardagstekniken är ständigt närvarande och finns överallt i vår vardag (Larsson, 2015). För att kunna dra nytta av vardagstekniken måste man dock kunna behärska den då den annars blir till ett hinder i vardagen och görandet. Aktivitet och delaktighet International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) definierar aktivitet som en persons genomförande av en uppgift eller handling och relaterar till hälsa och välbefinnande (World Health Organisation [WHO], 2001). I Model of Human Occupation[MOHO] (Kielhofner, 2012) beskrivs aktivitet utifrån motivation, livsstil och miljö och där det finns ett syfte och en mening för den som utför aktiviteten. Meningsfulla aktiviteter ses som en nödvändighet för att må bra och leva ett hälsosamt och tillfredsställande liv. Människor har ett behov av att vara aktiva och delta i aktiviteter, vilket ger struktur och skapar mening i tillvaron. Aktiviteter i dagliga livet kan vara vara att sköta sin personlig hygien, städa, laga mat och utföra hushållssysslor. Aktivitet är det som ibland kallas för det mänskliga görandet och som befinner sig i en kontext knuten till tid, rum, samhälle och kultur. Aktivitet baseras på fyra element: vilja, vanemönster, utförande och miljö.de första tre finns inom människan till skillnad från miljön som är en yttre faktor. Vilja definieras som en persons motivation till att utföra en viss aktivitet. Vanemönster är vanor och rutiner samt automatiserade beteenden som används i välbekanta situationer och miljöer. Den fysiska och mentala kapacitet en person upplever sig ha är subjektiv och påverkar aktivitetsutförande. Miljö definieras som de fysiska, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska särdragen i vår omgivning (Kielhofner, 2012). Dessa fyra faktorer är sammanlänkade i allt mänskligt görande. ICF definierar delaktighet som en persons engagemang i en livssituation (WHO, 2001). Det bedöms utifrån en persons egen upplevelse och samspel i situationen. Det kan vara delaktighet kring sin kropp och personlig vård men även delaktighet i samhället. Kielhofner (2012) definierar delaktighet som engagemang i dagliga livets aktiviteter, arbete och lek. När det gäller äldre personer menar han att delaktighet för äldre kan innebära att personen engagerar sig rutinmässigt i produktiva aktiviteter, fritidsaktiviteter och personlig 8

9 vård som hen behöver och vill göra. Stabilitet och kontinuitet i miljön är grunden för att kunna utveckla sådana tidsbundna rutiner och vanor. Miljön är en viktig faktor i utförande av aktiviteter; hur väl en aktivitet utförs påverkas av detta samband (Kielhofner, 2012). Det finns flera dimensioner av miljö såsom fysiska, social och kulturella och dess inverkan på individen beror på dessa möjligheter, stöd, krav och begränsningar Miljön kan alltså både underlätta eller hindra delaktighet i aktivitet. När miljön ställer för höga krav och den överstiger individen kapacitet och tro på den egna förmågan kan det leda till att oro och en känsla av hopplöshet som gör att man känner ointresse och olust. Vardagsteknik i vår miljö Miljön är en av de grundfaktorer som påverkar all mänsklig aktivitet (Kielhofner, 2012). Vi har integrerat användandet av vardagsteknik i vår vardag på ett sätt som kan underlätta för oss att utföra olika aktiviteter och som ibland är helt nödvändig (Larsson, 2015). Många av våra rutiner och vanor är knutna just till vardagslivet, hemmet och den fysiska miljön. I hemmet finns en viss standarduppsättning med vardagsteknik som förväntas finnas där men som när den blir omodern byts ut mot en ny version (Hagberg, 2008). Den förändring som sker över tid kan beskrivas som ett tekniklandskap som människor rör sig i under sin livstid. Föremålen i tekniklandskapet är knutna till en specifik tid och plats då de kommer in i våra liv eller försvinner. Hur en persons tekniklandskap ser ut skiljer sig åt mellan olika individer då det påverkas av faktorer som intresse, social tillhörighet, ekonomiska resurser, kunskaper, ålder och erfarenheter under livsloppet. Ju längre man levt desto längre har personen byggt upp sitt befintliga teknikrum genom att ta till sig ny teknik och sortera ut teknik man inte har användning av (Hagberg, 2008). Den snabba utvecklingen inom teknik i kombination med en ökande befolkning har bidragit till ett nytt fält uppstått: geronteknologi (Kwon, 2016). Där ses teknik som ett medel för äldre människor att kunna upprätthålla autonomi långt upp i åldern. Det forskas kring teknik för framtiden som kan underlätta vardagen för äldre exempelvis genom utvecklandet av så kallade smart homes. Man tittar även på användarvänligheten för äldre hos befintlig teknik såsom smartphones. Äldre personer har svårare att läsa liten text. Den tidigare utvecklingen mot allt mindre enheter försvårade för äldre att använda den nya tekniken. Nu har nya smartphones blivit större och är lättare för äldre att använda. Mobiltelefoner har utvecklats och anpassats till äldre exempelvis med större bildskärm och tangentbord. Många människor använder också sina mobila enheter för att få åtkomst till internet. Sammanfattningsvis kan 9

10 det sägas att teknikn, när den används, ur många aspekter kan vara en stark resurs när det gäller att bidra till autonomi, bättre livskvalité samt bättre hälsa (Kwon, 2016). Forskning kring vardagsteknik och kognitiva nedsättningar Vardagsteknikens utveckling påverkar oss alla. Vårt samhälle består alltmer av vardagsteknik i olika former som praktiskt kan underlätta vardagen för alla, även för personer med kognitiva nedsättningar, och göra dem mer självständiga. Tidigare studier har visat att äldre med demens och även äldre med MCI upplever en begränsning i användandet av vardagsteknik (Nygård et al., 2012). Det som skulle kunna vara en resurs blir istället ett hinder. I en studie av Rosenberg, Kottorp, Winblad och Nygård (2009) har man sett en försämring i upplevelsen av användandet av vardagteknik i gruppen äldre med och utan kognitiva nedsättningar, där gruppen äldre med mild demens upplever de största svårigheterna. I denna studie har man även sett en minskning i användandet av vardagsteknik hos gruppen med MCI och mild demens, där färre antal vardagtekniker ansågs relevanta att använda jämfört med gruppen friska äldre utan kognitiva nedsättningar (Rosenberg et al., 2012). I studien Kottorp et al. (2016) har man undersökt huruvida en begränsning i användandet av vardagsteknik kan leda till delaktighetsproblem. I studien ville forskargruppen undersöka om det förekom occupational injustice vad gäller äldre personer med eller utan kognitiv funktionsnedsättning rörande deras vardagsaktiviteter. Occupational (in)justice behandlar ämnet rättvisa/ orättvisa vad gäller möjligheter att utföra aktiviteter i samhället för olika grupper (Nilsson & Townsend, 2014). Det som framkom i studien var att andra faktorer utöver kognitiv funktionsnedsättning påverkade individernas användande av vardagsteknik såsom utbildningsnivå samt ekonomi (Kottorp et al., 2016). Flera faktorer samverkade alltså vad gäller engagemang i aktiviteter kopplade till vardagsteknik. Många som har MCI utvecklar i ett senare skede demens (Fischer et al., 2007). Av den anledningen kan det vara viktigt att fånga upp denna grupp i ett tidigt skede för att kunna stödja de personer som är på väg mot en demenssjukdom då sjukdomen bland annat gör det svårare att lära sig nya saker (Davis, 2005). Däremot har det visat sig att vanor och tidigare inlärda tillvägagångssätt kan finnas kvar länge (Josephsson, 1994). Detta gör det angeläget att ta tillvara på personens egna tillvägagångssätt och strategier i ett tidigt skede då handlingar mer bygger på vanor, automatik och rutin än medvetna val (Hurtienne, Weber, & Blessing, 2008). 10

11 Det är av stor betydelse att kunna introducera tekniken i ett tidigt skede då alltmer forskning är överens om att igenkänningsfaktorn är viktigt för denna grupp. För att kunna fortsätta använda vardagsteknik i ett senare skede av sjukdomen är det viktigt att ny inlärning inte krävs om teknik och hjälpmedel ska fungera för användare med demens (Cahill, Begley, Faulkner, & Hagen, 2007). Genom att få tid och möjlighet att använda tekniken i vardagen skapas rutiner och automatiserade beteenden som gör att tekniken blir en del av oss (Larson, 2015). Vad gäller personer med med mild till måttlig grad av demens har det visat sig i en studie av Nygård (2008) att ny och avancerad teknik kan läras in om man känner ett behov och att tekniken är av betydelse för personen samt att man praktiserar användningen dagligen. Slutsatsen kring dessa forskningsresultat är att arbetsterapeuter i ett tidigt skede bör uppmärksamma dessa individer för att ta reda på vad personen vill uppnå i sin vardag. När det handlar om att kunna utföra en betydelsefull aktivitet där det krävs någon form av vardagsteknik är det viktigt att detta fångas upp, introduceras, upprepas och stöttas så tidigt som möjligt så att hanterinen av tekniken blir till en automatiserad vana. Problemformulering Forskargruppen Cognitive ACcessibility and Technology Use when ageing in home and Society, CACTUS, vid sektionen för arbetsterapi, Institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle [NVS] har i flera studier undersökt hur det är att leva och åldras i dagens tekniksamhälle för personer med olika typer av kognitiva nedsättningar. Forskning har visat att personer med kognitiva nedsättningar upplever svårigheter i användning av vardagsteknik. Det som inte har jämförts i tidigare studier är om det finns en skillnad i vilken typ av vardagsteknik som personer med MCI och personer med mild demens anser vara relevant att använda men inte använder samt vilken vardagsteknik de faktiskt använder och om det finns någon skillnad mellan dessa två grupper. Om arbetsterapeuter ser att det finns teknik som är relevant men inte används är det av betydelse att arbetsterapeuter fångar upp eventuella svårigheter i ett tidigt skede för att möta dessa personers behov och önskemål så att de kan fortsätta att vara självständiga och delaktiga i samhället. Här kan det finnas ett kunskapsglapp i tidigare forskning som är viktig att uppmärksamma. 11

12 Syfte Att undersöka om det finns skillnader mellan äldre med MCI och äldre med mild demens gällande vardagsteknik som anses vara relevant och huruvida den används eller inte. Frågeställningar Finns det skillnader mellan äldre med MCI och med mild demens när det gäller deras användning av enskilda vardagstekniker i Short-ETUQ (S-ETUQ)? Finns det skillnader mellan äldre med MCI och med mild demens när det gäller deras användning av vardagsteknik indelad i de sju områdena i S-ETUQ? Finns det skillnader mellan äldre med MCI och med mild demens när det gäller deras syn på all vardagsteknik totalt utifrån den teknik som finns representerad i S-ETUQ? Material och metoder Design Designen för den här studien har gjorts med en kvantitativ ansats (Ejlertsson, 2012). Studien är en tvärsnittsstudie, vilket innebär att information från en population samlas in vid en viss tidpunkt. Det insamlade materialet bearbetades för att sedan användas till att jämföra ett visst fenomen. (DePoy & Gitlin, 2011). Vid kvantitativ forskning är forskaren objektiv och strävar efter reproducerbarhet, det vill säga att studien ska kunna upprepas och man ska då få samma resultat (Olsson & Sörensen, 2011). Den här studien är en del av ett större pågående forskningsprojekt av CACTUS-gruppen på Karolinska Institutet och data kommer från detta projekt. Urval Sammanlagt deltog 75 personer i studien varav 34 personer var diagnostiserade med demens och 41 personer var diagnostiserade med MCI. I Tabell 1 redovisas deltagarnas demografiska karakteristika. 12

13 Tabell 1- Demografiska karakteristika hos deltagarna (n = 75) Grupp Ålder Kön n (%) Civilstånd n (%) M SD Åldersspann Kvinna Man Ensamboende Sammanboende MCI n = 34 77,41 7, (65 99) 25 (61) 16 (39) 23 (58) 17 (42)* Mild demens n = 41 79,21 7, (64-94) 15 (45) 18 (55)* 12 (38) 20 (62)** p - värde 0,183 0,092 M = medelvärde, SD = standardavvikelse, n= antal *Bortfall av svar från en person i studien ** Bortfall av svar från två personer i studien 77 personer intervjuades men då två personer gett ofullständiga svar togs dessa bort. En person hade inte svarat på några demografiska karakteristika vilket gjorde att den inte kunde delas in i grupperna vi jämförde med varandra (MCI och mild demens). Den andra personen hade svarat på demografiska karakteristika men inte på frågorna om vardagsteknik vilket gjorde att även den togs bort då även det ledde till att vi inte kunde använda den för att jämföra grupperna.. I MCI-gruppen underlät en person att svara på civilstånd och bland de med mild demens underlät två personer att svar på civilstånd och en person på frågan om kön. Eftersom vi inte undersökte dessa variabler behöll vi dessa deltagare. Personer med MCI och mild demens som uppfyllde inklusionskriterierna rekryterades i studien av CACTUS-gruppen. Gemensamma inklusionskriterier för alla respondenter: Deltagarna skulle vara från 40 år och uppåt, helst 55 år eller äldre. De skulle ha behov av att använda vardagsteknik i sin vardag, det vill säga de skulle inte vara helt beroende av annan person. Dessutom skulle de vara motiverade att delta i studien. Ett annat kriterium var att nedsättningar i syn och hörsel kunde kompenseras med hjälpmedel så att genomförandet av intervju var möjligt. Förmåga att genomföra intervjun på svenska eller engelska var ett krav. Inklusionskriterier för personer med demens: Kriterier för demenssjukdom enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders 5 [DSM 5] (American Psychiatric Association [APA], 2013), det vill säga demens av olika etiologi accepterades och typ av demens dokumenterades. Personerna skulle däremot ha mer 13

14 än 18 poäng i ett screeningtest för demens, Mini Mental State Examination för att få delta i studien (MMSE, 2012). Inklusionskriterier för personer med kognitiv svikt: Personerna skulle vara diagnostiserade med MCI. De skulle ha en minnesnedsättning eller dylikt, som kunde verifieras enligt objektiva test (men även en subjektivt icke-verifierad upplevd minnesstörning accepterades). MCI i samband med andra diagnoser som till exempel Parkinsons sjukdom, Multipel skleros (MS) eller stroke accepterades (tidigast 6 månader efter en stroke). Personer som medicinerades för depression kunde ingå, men enbart om personen hade en depression i samband med MCI. Dock kunde inte personer med kognitiv svikt relaterad till en episod av depression eller tillfällig förvirring delta. CACTUS-gruppen fick kontakt med respondenterna genom minnesmottagningar samt kliniker i Stockholmsområdet där man arbetar med personer som har dessa diagnoser. Personalen på minnesmottagningarna/klinikerna frågade personer med MCI och mild demens om de var intresserade av att delta i en studie. Skriftlig information om studien lämnades ut till de personer som var intresserade att delta samt som uppfyllde inklusionskriterierna. Om de tillfrågade önskade delta kontaktades de av en forskarassistent från Karolinska Institutet. Urvalet var därmed inte slumpmässigt utan ett lämplighetsurval då deltagarna själva fick anmäla intresse (Olsson & Sörensen, 2011) Datainsamling Datainsamlingen utfördes inom ett pågående projekt av CACTUS-gruppen på Karolinska Institutet som forskar kring äldre med kognitiva nedsättningar samt äldre med demens och deras upplevelse av svårigheter att hantera vardagsteknik. Datainsamlingen påbörjades 2014 och avslutades Datainsamlingen utfördes till största del i deltagarnas hem av arbetsterapeuter med erfarenhet av att arbeta med personer med demens samt kognitiva nedsättningar. Totalt var tre arbetsterapeuter engagerade i datainsamlingen och samtliga var forskningsassistenter på sektionen för Arbetsterapi på Karolinska Institutet där alla hade gått en endagarskurs i det standardiserade bedömningsinstrumentet Everyday Use Technology Questionnaire (ETUQ). 14

15 ETUQ CACTUS-gruppen samlade in datan med bedömningsinstrument S-ETUQ som är ett standardiserat frågeformulär (Kottorp & Nygard, 2011). S-ETUQ är utformat som ett frågeformulär med 33 frågor kring sju olika kategorier (se Tabell 2): hushållets aktiviteter, diverse aktiviteter i hemmet, elverktyg, tillgänglighet, telekommunikation, ekonomi och inköp samt kommunikation och transporter. Formuläret användes i en strukturerad intervju där intervjuaren fyller i respondentens svar för varje fråga (Nygård, 2008). I studien kommer alla kategorier att analyseras. Tabell 2. S-ETUQs olika teknikområden Hushållets aktiviteter (n = 5) Diverse aktiviteter i hemmet (n = 8) Elverktyg (n =1) Tillgänglighet (n = 4) Telekommunikation (n = 8 ) Ekonomi och inköp (n = 4) Kommunikation och transport (n = 3) Spis, kaffebryggare, tidbokning tvättstuga lås, tidbokning tvätt elektronisk, brandvarnare. Kamera digital, väckarklocka, fjärrkontroll tv, video, dvd, radio, MP3, fjärrkontroll annat. Gräsklippare Hiss, automatisk kran/ samt lufttork, portkod, inbrottslarm Telesvar egen, telesvar knappval, mobil ringa, mobil svara, sms:a, mobil annat, data ordbehandling, dataspel Betalkort sifferkod, bonuskort, bankomat, internetbank Ringknapp buss, biljettautomat (exempelvis SL/ SJ), automatisk incheckning flyg n = antal vardagstekniker inom varje område Frågeformuläret S-ETUQ handlar om i vilken mån en person uppfattar teknik som relevant, i vilken mån hen använder och erfar svårigheter i användandet av tekniskaska föremål och tjänster, och i vilken mån hen slutat använda teknik som egentligen uppfattas som relevant. Respondenten blir först tillfrågad om en specifik teknik är relevant för personen. Om ett föremål eller tjänst inte finns i personens omgivning/tillvaro eller aldrig har använts markeras denna som irrelevant. Om föremålet eller tjänsten däremot är relevant för personen används 15

16 en femgradig skattningsskala som en hjälp att fånga upp eventuell svårighet i användandet av tekniken (Nygård, 2008) Svarsalternativen är följande; a) Detta är inte relevant för personen b) Detta används av personen (och respondenten kan skatta fem olika nivåer av svårighetsgrad)(se Tabell 3) c) Detta används inte längre alternativt inte börjat användas trots att det finns och personen tycker det är relevant. Tabell 3. visar svarsalternativ b) och de skalsteg som deltagarna kan skatta svårighetsgraden i användandet av relevant teknik. 1) Tekniken används helt utan tvekan eller svårighet 2) Tekniken används med tvekan/osäkerhet 3) Tekniken används med påtagliga svårigheter 4) Tekniken används ibland/ till viss del tillsammans med annan person 5) Tekniken används endast tillsammans med annan person I ett första skede utvecklades en längre version av ETUQ med 95 frågor om vardagsteknik (Nygård, 2008). ETUQ har validerats i flera olika studier där det har visat sig att skalan har god intern validitet (Rosenberg et al., 2009); ( Nygård et al., 2011). Då CACTUS-gruppen ville utveckla ett instrument anpassat för kliniskt arbete skalades ETUQ ned till en kortare version, S-ETUQ (Kottorp & Nygård, 2011). Databearbetning Utifrån frågeställningarna analyserades den data som samlats in i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences, SPSS (Wahlgren, 2012). Detta för att kunna analysera data med olika statistiska verktyg såsom matematiska formler. Författarna tilldelades materialet i form av en Excel-fil från CACTUS-gruppen på Karolinska Institutet där all data var inlagd och kodad för att avidentifiera deltagarna. Materialet kodades om och lades in i SPSS. Syftet med denna studie var att undersöka om det förelåg skillnader mellan svarsalternativ b) teknik ses som relevant och används samt c) teknik ses som relevant men används ej. Av den anledningen behövdes inte de fem olika graderingarna under 16

17 svarsalternativ b) - (se Tabell 3) då all vardagsteknik var relevant och användes av de respondenter som valt det alternativet. Dessa slogs därför ihop till ett enhetligt svar: relevant och används. Svarsalternativ b) fick siffran fem när det kodades in i SPSS och svarsalternativ c) (relevant men används ej) kodades in som siffran sex. Datan lades in som olika skaltyper: ålder behöll sin kvotskala. Kvotskala innebär att det finns en absolut nollpunkt. Övrig data lades in som nominalskalor. Nominalskalor har inte någon inbördes ordning som de kan organiseras utifrån, de är mer beskrivande (DePoy & Gitlin, 2011). Deltagarna delades sedan in i grupperna MCI och mild demens. Jämförelser gjordes i SPSS mellan grupperna för att ta reda på hur lika/ olika de var i förhållande till varandra vad gäller karakteristika såsom ålder (standardavvikelse, medelvärde och åldersspann), civilstånd och kön. Beräkningar för att se skillnader mellan grupperna angående de 33 enskilda vardagsteknikerna gjordes också i SPSS med med hjälp av Fishers exakta test. Fishers exakta test (Olsson & Sörensen, 2011) är en 2 x 2 tabell som används när urvalet är litet (det vill säga om antalet i cellerna är fem eller färre) för att få mer korrekta siffror. Detta var lämpligt för de enskilda vardagsteknikerna då det i flera fall visade sig att antalet svar var färre än fem. Resultatet lades sedan in i en frekvenstabell där alla enskilda vardagstekniker presenterades utifrån vilken grupp de tillhörde (MCI respektive mild demens) med antal svar, procentuell fördelning av svaren och p-värde. I den här studien sattes signifikansnivån vid Materialet fördes sedan över och bearbetades därefter i Excel. De enskilda vardagsteknikerna slogs samman i de sju områden de tillhör i S-ETUQ för att få ett större urval att göra beräkningar på. Man kan slå samman rader eller kolumner, i den här studien olika vardagstekniker, om detta görs på ett meningsfullt sätt (Olsson & Sörensen, 2011). För att kunna göra jämförelser mellan MCI-gruppen och gruppen med mild demens inom varje område i S-ETUQ gjordes sedan beräkningar med hjälp av Karl Pearsons Chi2-test i Excel. Det är ett lämpligt sätt att analysera data då Pearsons Chi2-test används för att analysera icke-parametrisk data på nominalnivå för att se om det finns ett statistiskt signifikant samband mellan grupper (Siegel & Castellan, 1988). Pearsons Chi2-test används när frekvensen är större än fem (det vill säga om antalet svar var fler än fem) vilket var fallet när enskila vardagsteknikerna slogs ihop till olika områden. I Pearsons Chi2-test jämfördes frekvenser (antalet svar) för att göra en hypotesprövning. Först lades observerade frekvenser in en korstabell utifrån grupp. Utifrån den tabellen gjordes en uträkning av förväntade 17

18 frekvenser som sedan jämfördes med de observerade frekvenserna. Dessa uträkningar gjordes i Excel inom varje område. Chi2-testformeln i Excel användes sedan för att göra beräkningar utifrån de observerade kontra de förväntade frekvenserna Ju närmare de observerade och förväntade frekvenserna ligger varandra värdemässigt desto mer lika varandra är grupperna. Man brukar säga att när Chi2-test är 3.84 eller över bör det vara signifikant. Utifrån detta kan ett p-värde beräknas (Siegel & Castellan, 1988). De resultat som framkom från analysen sammanställdes i tabeller och diagram som presenteras i resultatdelen. För att lättare kunna se skillnader i tabellerna mellan grupperna som var olika stora presenterades också antalet svar inom varje grupp som procent för att man tydligare skulle kunna se skillnader och likheter. Dessa uträkningar gjordes också i Excel. Forskningsetiska överväganden Den här studien som är en del av ett större pågående forskningsprojekt av CACTUS-gruppen har fått ett godkännande från den regionala etikprövningsnämnden i Stockholm förlagd till Karolinska Institutet. Alla forskningsprojekt granskas av en oberoende kommitté innan den påbörjas. Det är huvudsakligen forskargruppen som har fått ta ställning till forskningsetiska aspekter innan de sökte godkännande från den regionala etikprövningsnämnden. Information som vi tagit del av har avidentifierats och omvandlats till siffror och kan därför inte härröras till respondenterna. Då vi har fått ta del av deras material har det inneburit att forskningsetiska aspekter redan har beaktats. Generellt finns fyra etiska principer inom forskning där människor berörs; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Ejlertsson, 2012). Deltagarna i forskningsprojektet har fått både skriftlig och muntlig information där man talat om att deltagandet är helt frivilligt samt att deltagarna hade rätt att avbryta sin medverkan när som helst. Forkargruppen upplyste deltagarna om att materialet endast kommer att användas i forskningssyfte och huruvida man väljer att delta i studien eller inte så kommer det inte att påverka fortsatt vård. Allt deltagande var anonymt och svaren kommer att sammanställas statistiskt i avidentifierad form och presenteras så att enskilda personers svar inte kan spåras. All insamlad data bearbetades i kodad form utan personuppgifter och ingen obehörig kommer att få ta del av uppgifterna. Alla som arbetade med studien hade tystnadsplikt. Forskargruppen informerade även om att en nära anhörig gärna fick delta vid 18

19 intervjun. Detta var helt enligt Etiska koden för arbetsterapeuter (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, 2012) där det står att arbetsterapeuter ska följa lagen om forskningsetisk prövning samt de etiska regler och riktlinjer som gäller för forskning när hen deltar i forskningsprojekt. Resultat Resultatet kommer att presenteras under följande rubriker: Jämförelse mellan två grupper i ålder, kön och civilstånd Redovisning av skillnader mellan grupperna av enskild vardagsteknik som upplevs som relevant och används eller inte används. Redovisning av skillnader mellan grupperna av vardagsteknik indelad i de sju områdena inom S-ETUQ som upplevs som relevant och används eller inte används. Redovisning av skillnader mellan grupperna av all vardagsteknik som upplevs som relevant totalt Jämförelse mellan två grupper i ålder, kön och civilstånd I Tabell 1 redovisas demografiska karakteristika av de 75 respondenter som deltog i undersökningen varav 41 personer tillhörde gruppen MCI och 34 personer tillhörde gruppen mild demens. Det finns inte några signifikanta skillnader mellan grupperna MCI och mild demens vad gäller kön (p = 0,183) och civilstånd (p = 0,092). Grupperna är lika varandra i ålder (p = 0,907) där medelvärdet för personer med MCI är 77,41 och för personer med mild demens 79,21. Även standardavvikelsen är lika i grupperna där MCI gruppen har 7,352 och mild demens 7,132 i standardavvikelse. Åldersspannet är också likvärdigt där MCI-gruppens åldersspann sträcker sig från 66 år till 99 år, det vill säga 34 år och i mild demensgruppen är spannet från 64 år till 94 år, det vill säga 30 år. Det saknas svar från en person i MCI-gruppen och en person i mild demensgruppen som inte har uppgett kön. Två personer i mild demensgruppen har inte uppgett civilstånd. Sammanlagt visar resultatet att grupperna är relativt likvärdiga. 19

20 Redovisning av skillnader mellan grupperna av enskild vardagsteknik som upplevs som relevant och om den används eller inte Tabell 4 visar en sammanställning av samtliga 33 vardagstekniker som respondenterna från båda grupper anser vara relevant och använder samt relevant men som de inte använder. Den enda vardagsteknik som är signifikant i en jämförelse mellan grupperna är gräsklippare (p = 0,049). Ingen signifikant skillnad finns i de andra vardagsteknikerna i en jämförelse mellan grupperna. Överlag är det förhållandevis få personer i båda grupperna som anser att det finns vardagsteknik som är relevant men som de inte använder. Sammanställningen av svaren i MCI-gruppen och mild demensgruppen redovisas utifrån det faktiska antalet svar kring huruvida vardagstekniken ses som relevant och används eller relevant och används ej. Svaren redovisas även som procent. Svarsalternativ ett i S-ETUQ, ej relevant, är inte redovisat i tabellen och därför blir inte procentsatserna tillsammans 100 procent. P-värdet redovisas till höger i tabellen utifrån Fischers exakta värde. Brandvarnare används bara av 37 procent i gruppen MCI till skillnad från 59 procent i gruppen mild demens vilket är en skillnad på 22 procent. 15 procent bland MCI och12 procent bland gruppen mild demens anser brandvarnare vara relevant men använder ej Det finns även vardagstekniker där båda grupperna är mycket lika. Den teknik som flest antal deltagare anser vara minst relevant i båda grupperna är MP3 där två personer från MCI gruppen och en person från mild demens som anser den vara relevant och använder den. En person ur vardera grupp anser den relevant men använder den inte. De tekniker som flest personer i båda grupperna anser som mest relevanta är hiss och fjärrkontroll tv. Alla,41 personer i MCI-gruppen och 33 personer i mild demensgruppen, har svarat att hiss och fjärrkontroll till tv är relevanta och används. Bara en person i mild demensgruppen har angett att den är relevant men inte används. Som syns i Tabell 4 är video (29 % för MCI och 26 % för mild demensgruppen) och DVD (22 % för MCI och 26 % för mild demensgruppen) vardagstekniker där båda grupperna har en högre andel respondenter som anser det vara relevant teknik men som de inte använder. Detta är vardagsteknik som båda grupperna önskar använda sig av i högre utsträckning än de faktiskt gör. 20

21 Tabell 4 Jämförelse av teknik som anses relevant och används respektive relevant men används inte mellan grupperna. Vardagstekniker 33 st MCI n = 41 (%) Mild demens n = 34 (%) P-värde Relevant, används Relevant, används ej Relevant, används Relevant, används ej Spis 39 (95) 2 (5) 33 (98) 0 (0) 0,304 Kaffebryggare 28 (68) 0 (0) 26 (76) 1 (3) 0,491 Tvätt.tidbok.lås 9 (22) 3 (7) 6 (18) 1 (3) 0,525 Tvätt.tidbok. El 6 (15) 0 (0) 3 (9) 0 (0) / Brandvarnare 15 (37) 6 (15) 20 (59) 4 (12) 0,274 Kamera digital 16 (40) 4/ (10) 13 (38) 3 (9) 0,631 Väckarklocka 18 (44) 6 (15) 18 (53) 5 (15) 0,533 TV fjärrkontroll 41 (100) 0 (0) 33 (98) 1 (3) 0,453 Video 7 (17) 12 (29) 3 (9) 9 (26) 0,389 DVD 12 (29) 9 (22) 5 (15) 7 (21) 0,311 Radio 33 (80) 4/ (10) 30 (88) 1 (3) 0,238 MP3 2 (5) 1 (2) 1 (3) 1 (3) 0,7 Fjärrkontroll 16 (40) 3 (7) 4 (12) 1 (3) 0,635 annat Gräsklippare 9 (22) 6 (15) 13 (38) 1 (3) 0,049 Hiss 41(100) 0 (0) 33 (97) 0 (0) / Auto.kran.tork 37 (90) 0 (0) 23 (68) 0 (0) / Portkod 26 (63) 3 (7) 21(62) 3 (9) 0,57 Inbrottslarm 4 (10) 0 (0) 4 (1) 0 (0) / Telsvar egen 1 (2) 5 (1) 0 () 2 (6) 0,75 Teletjänst, 29 (7) 6 (15) 20 (59) 7 (21) 0,297 knapp Mobil, ringa 35 (85) 2 (5) 30 (88) 1 ( 3) 0,567 Mobil, svara 33 (80) 3 (7) 30 (88) 1 (3 ) 0,366 Mobil sms 24 (59) 4 (10) 12 (35) 0 ( 0) 0,224 Mobil annat 17 (41) 2 (5) 8 (24) 0 ( 0) 0,487 Dator ordbeh 14 (34) 6 (15) 10 (29) 5 (1 ) 0,56 Dataspel 9 (22) 3 (7) 2 (6) 3 ( 9) 0,205 Betalkort.siff.kod 36 (88) 1 (2) 24 (71) 3 ( 9) 0,198 Bonuskort 32 (78) 2 (5) 19 (56) 2 ( 6) 0,496 Bankomat 34 (83) 3 (7) 25 (73) 5 (1) 0,243 Internetbank 15 (37) 5 (12) 10 (29) 4 (12) 0,56 Ringknapp buss 35 (85) 1 (2) 25 (73) 2 (6) 0,392 Bilj.aut. (SL/SJ) 7 (17) 6 (15) 2 (6) 3 (9) 0,5 Aut.flyg.incheck 15 (37) 0 (0) 6 (18) 1 (3) 0,318 n = antal personer, / = inget p värde kunde räknas ut då två celler bestod av nollor 21

22 Procent % Relevant, används 38 % 15% Relevant, används ej 3 % MCI Mild demens Figur 1. Andel i procent i respektive grupp som uppgett gräsklippare som relevant och används respektive relevant men används inte. Figur 1 visar vardagstekniken gräsklippare där högre andel inom gruppen mild demens (38 %) än inom gruppen MCI (22 %) anser att gräsklipparen är relevant och används. 15 procent inom gruppen MCI och 3 procent inom gruppen mild demens anser den vara relevant men använder den inte. Resultatet av jämförelsen mellan grupperna vad gäller teknik som ses som relevant och används eller inte används är signifikant (p = 0,049) utifrån Fishers exakta test. Redovisning av skillnader mellan grupperna av enskild vardagsteknik indelad i de sju områdena inom S-ETUQ som upplevs som relevant och används eller inte används I Tabell 5 har de enskilda teknikerna delats in i de sju områden de tillhör i S-ETUQ (se tabell I under Datainsamling). Antalet vardagstekniker per område visas tillsammans med varje områdes benämning inom parentes. De olika områdena i S-ETUQ är olika stora och spannet sträcker sig från en vardagsteknik (område 4) till åtta vardagstekniker (område två och fem). Resultatet i tabellen är antal svar från deltagare från varje enskild vardagsteknik som lagts ihop inom sitt område. Svarsalternativ ett i S-ETUQ, ej relevant, är inte redovisat i tabellen och därför blir inte procentsatserna tillsammans 100 procent. Ett område av sju är signifikant, Elverktyg (p= 0,038), men omfattar endast en vardagsteknik, gräsklippare, och svarsfrekvensen är låg. Resultatet av jämförelsen mellan grupperna totalt av vardagsteknik som anses som relevant och används samt relevant men inte används visar att det inte finns någon signifikant skillnad mellan grupperna (p = 0,838). P-värdet till höger i tabellen är framräknat ur Pearsons chi-2-test. 22

23 De områden där svarsalternativet relevant och används visar störst skillnad mellan områdena procentuellt sett är område 6 ekonomi och inköp samt område 7 kommunikation och transport där det finns en skillnad på 14 procentenheter mellan grupperna. Det område som anses som mest relevant i respektive grupp är Ekonomi och inköp (71 %) för gruppen MCI samt Tillgänglighet (60 %) för gruppen mild demens. Den totala summan av alla svar av vardagsteknik som deltagarna uppgett som anses som relevant och används var i gruppen MCI 49 procent och i gruppen mild demens 46 procent. Vad gäller svarsalternativet relevant och används ej så är det 8 procent i gruppen MCI och sju procent i gruppen mild demens som svarat så. Tabell 5. Totala antalet svar inom respektive teknikområde i S-ETUQ i de två grupperna MCI n = 41 (%) Mild demens n = 34 (%) Sju områden (vt) Relevant, används Relevant, används inte Relevant, används Relevant, används inte p-värde 1. Hushållets 97 (47) 11 (5) 88 (52) 6 (4) 0,331 aktiviteter (5) 2. Diverse 145 (44) 39 (11) 107 (39) 28 (10) 0,921 aktiviteter i hemmet (8) 3. Elverktyg (1) 9 (22) 6 (15) 13 (38) 1 (3) 0, Tillgänglighet (4) 108 (66) 3 (2) 81 (60) 3 (2) 0, Tele (49) 31 (9) 112 (41) 19 (8) 0,703 kommunikation (8) 6. Ekonomi och 117 (71) 11 (7) 78 (57) 14 (10) 0,127 inköp (4) 7. Kommunikation 57 (46) 7 (6) 33 (32) 6 (6) 0,747 och transport (3) Summa: 695 (49) 108 (8) 512 (46) 77(7) 0,838 N = antal personer i respektive grupp, vt = antal vardagstekniker 23

24 Redovisning av skillnader mellan grupperna av all vardagsteknik som upplevs som relevant totalt Relevant vardagsteknik - en jämförelse Procent % 53 % MCI Mild demens Figur 2. Total andel relevant vardagsteknik i procent (både som används och som inte används men som är relevant) i respektive grupp. Figur 2 visar i procent all vardagsteknik som anses som relevant. Här har all vardagsteknik som anses som relevant (vare sig den används eller inte används) slagits ihop för att se hur mycket teknik som ses som relevant totalt i respektive grupp. Inom MCI- gruppen bestående av 41 personer anser de att sammanlagt 57 procent av vardagstekniken som finns representerad i S-ETUQ är relevant och inom mild demensgruppen bestående av 34 personer motsvarades det av 53 procent. Det finns alltså en skillnad på 4 procent. 24

25 Total skattning av vardaksteknikens relevans i båda grupperna 7% 45% Relevant, används ej 48% Relevant, används Ej relevant Figur 3. Total procentuell fördelning av båda gruppernas sammanlagda skattning av vardagsteknikens upplevda relevans. Figur 3 visar summan av samtliga svar i procent från båda grupperna, det vill säga 75 personer, rörande 33 vardagstekniker. 48 procent av vardagstekniken anses relevant och används, 7 procent anses vara relevant men används inte samt 45 procent som inte anses vara relevant alls. Endast en liten andel vardagsteknik, sju procent, upplevs vara relevant men används inte. Diskussion Resultatdiskussion Enskilda vardagstekniker och dess relevans Syftet med den här studien var att undersöka om det finns signifikanta skillnader mellan äldre med MCI och äldre med mild demens gällande vardagsteknik som anses vara relevant och huruvida den används eller inte. Resultatet i den här studien visar på att enbart en vardagsteknik, gräsklippare, av sammanlagt 33 vardagstekniker uppvisar signifikant skillnad mellan grupperna. Gräsklipparen anses som relevant och används av fler personer i mild demensgruppen jämfört med MCI-gruppen. I MCI-gruppen upplever däremot fler personer gräsklipparen som relevant men använder den inte. En anledning till att resultatet ser ut så här kan vara att boendeformen påverkar huruvida man upplever gräsklippare som relevant eller inte. 25

26 Tidigare studier har visat en minskning i användandet av vardagsteknik hos personer med MCI redan i ett tidigt skede efter diagnos (Hedman, Kottorp, & Nygård, 2017). Detta kan vara en förklaring till varför grupperna ligger så nära varandra i resultatet; en stor del vardagstekniska förmål och tjänster redan har valts bort. Vad som anses vara relevant teknik kan vara mycket individuellt och för en person med demenssjukdom måste det finnas ett behov här och nu (Rosenberg & Nygård, 2010). De vardagtekniker som mäts i S-ETUQ kan möjligtvis vara mindre relevanta för just dessa diagnosgrupper, då båda grupperna skattar flera tekniker som irrelevanta. Enskilda vardagstekniker som däremot utmärker sig hos båda grupperna är video och DVD. Dessa tekniker är nyare teknik som kan ha kommit in i ett senare skede och som man inte har hunnit ta till sig på samma sätt som exempelvis fjärrkontrollen till tv:n som funnits länge. Teknik som används dagligen under lång tid blir till slut automatiserad, den blir en del av kroppen, vilket kan vara en förklaring till varför fjärrkontrollen anses som relevant och används (Larsson, 2015). DVD och video blir då teknik som anses som relevant men som inte används. Något som är anmärkningsvärt i resultatet är att väldigt få i gruppen med MCI har skattat brandvarnare som relevant teknik, endast 37 procent jämfört med mild demens gruppen där 59 procent skattat tekniken som relevant (se tabell 4). Att så få i gruppen med MCI använder brandvarnare kan innebär en potentiell säkerhetsrisk som är värd att uppmärksamma. Olika teknikområden och dess relevans När vi slog ihop enskilda vardagstekniker i respektive teknikområde fann vi att av sju områden fanns bara ett signifikant område: Elverktyg (p = 0.038) där den enda vardagsteknik som finns inom detta område är gräsklippare. Två områden utmärker sig vad gäller tekniker som är relevanta; ekonomi och inköp samt kommunikation och transport (se tabell 5) där fler i MCI-gruppen uppgav att dessa vardagstekniker var relevanta och användes jämfört med mild demensgruppen. Vardagsteknik inom dessa områden är; betalkort sifferkod, bonuskort, bankomat, internetbank (område sex) samt ringknapp buss, automatisk biljettmaskin som SL/SJ och automatisk incheckning flyg (område sju). 26

27 Att behärska teknik utanför det egna hemmet är viktigt för att kunna förbli delaktig i samhället. I en studie av Hedman et al. (2017) följde man 30 personer diagnostiserade med MCI under en femårsperiod. Under den perioden visade det sig att användandet av vardagsteknik successivt avtog. Fick personen under perioden en demensdiagnos avtog användandet av vardagsteknik ytterligare. Man kunde samtidigt se att delaktighet i framför allt sociala och mer komplexa aktiviteter minskade under perioden. Dessa forskningsresultat bekräftas i ytterligare en studie av Nygård och Kottorp (2014) där man jämförde en grupp med diagnosen MCI och en grupp med alzheimers mot en kontrollgrupp friska äldre. I den studien såg man en minskning i användandet av vardagsteknik framför allt i utomhusmiljöer jämfört med kontrollgruppen, där den största skillnaden sågs i gruppen med alzheimers. All relevant vardagsteknik När man tittar på all teknik som upplevs som relevant finns en viss, om än marginell (4 %), skillnad mellan grupperna. Flera vardagstekniker skattas av båda grupperna som irrelevanta. Resultatet är i linje med tidigare forskning där personer med MCI och mild demens ansåg att färre antal vardagstekniker var relevanta att använda jämfört med gruppen friska äldre utan kognitiva nedsättningar (Rosenberg et al., 2009) När vi åldras förändras de fyra faktorer som samspelar i ett aktivitetsutförande, vilja, vanemönster, utförande och miljö (Kielhofner, 2012). Åldrandet hör ofta ihop med en kropp i förändring vilket påverkar utförandekapaciteten. Äldre har vanor som de har utvecklat under en lång tid i en stabil miljö och när kapaciteten avtar blir det allt viktigare med dessa vanor för att vidmakthålla olika aktivitetsutföranden och möjlighet till delaktighet och livskvalitet (Kielhofner, 2012). För att underlätta för äldre med kognitiva nedsättningar blir det viktigt att implementera nya vanor tidigt och regelbundet utföra dessa i den aktuella miljön då man har sett att vanor och tidigare inlärda tillvägagångssätt kan finnas kvar länge (Josephsson, 1994). Om äldre och framför allt äldre med olika kognitiva nedsättningar väljer bort vardagsteknik som de anser vara relevant och som skulle kunna vara ett värdefullt hjälpmedel till att leva ett självständigt liv är det av stor vikt att detta fångas upp i ett tidigt skede. Framför allt viktigt är det när forskningen är enig om att det blir svårare att lära sig ny teknik med någon typ av kognitiv nedsättning (Cahill et al., 2007). 27