Skillnader i syn på relevans av vardagsteknik mellan yngre och äldre vuxnas användande - En kvantitativ studie.

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15Hp Termin 6, HT 2015 Skillnader i syn på relevans av vardagsteknik mellan yngre och äldre vuxnas användande - En kvantitativ studie. Differences in views on the relevance of everyday technology between younger and older adults' use - A quantitative study. Författare: Safa Ünver Sara Ymefors Handledare: Gerd Andersson Svidén

2 2 Innehållsförteckning Figurförteckning... 3 Tabellförteckning... 4 Sammanfattning... 5 Abstract Bakgrund 2.1 Vardagsteknik Everyday Technology Use Questionnaire II Arbetsterapi och vardagsteknik Aktivitet, delaktighet och tillgänglighet Föregående studier om användandet av relevant vardagsteknik Äldre och yngre människors användande av vardagsteknik Syfte Material och metod Design Deltagare Datainsamling Databearbetning Etiska aspekter Resultat Hushållsaktiviteter Diverse aktiviteter i hemmet Hygien hjälpmedel och dylikt Elverktyg Tillgänglighet Telekommunikation Ekonomi och inköp Kommunikation och transporter Diskussion 7.1 Resultatdiskussion Metoddiskussion Förslag på studier Slutsats Tack Referenslista... 29

3 3 Figurförteckning FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR FIGUR

4 4 Tabellförteckning TABELL TABELL TABELL

5 5 Sammanfattning Bakgrund: Vardagsteknik genomsyrar en stor del av vårt samhälle och utvecklas ständigt, vilket ställer krav på människans förmåga att hantera teknik för att inte exkluderas från samhället. Det är därför av stor betydelse att människan kan hanterar vardagsteknik för att kunna vara delaktig samt vara en del av samhället, då det ingår i de flesta aktiviteter vi utövar i vardagen. Syfte: Att identifiera skillnader mellan yngre och äldre friska personer i relation till vilken teknik de uppfattar som relevant i sin vardag. Metod: En tvärsnittstudie gjordes utifrån färdiginsamlad data genom utbildningsmaterial från Everyday technology Use Questionnarie. Insamling av data har genomförts under tidsperioden , totalt 80 deltagare deltog i studien varav 40 deltagare <55 och >55. Resultat: Majoriteten av vardagstekniska föremål som framgår i deltagarens vardag visade en markant relevans för de yngre (<55) deltagarna. Studien resultat visade på flera signifikanta skillnader (P=<0.05) inom 6 av 8 de olika aktivitetsområdena. Skillnader sågs inom aktivitetsområdena; Hushållsaktiviteter, diverse aktiviteter i hemmet, Tillgänglighet, Telekommunikation, Ekonomi och inköp, kommunikation och transporter. Slutsats: I resultatet uppvisas ingen större skillnad mellan yngre och äldre vuxna i användandet av upplevd relevant vardagsteknik. De skillnader som uppkommit i resultatet visar det på att fler aktiviteter är mer relevanta för yngre vuxna i jämförelse med äldre vuxna. Detta innebär att generationstillhörighet har en viss betydelse, men inte är en avgörande faktor för resultatet. Nyckelord: Everyday technology, Generations, Relevance.

6 6 Abstract Background: Everyday technology permeates much of our society is constantly evolving, which places demands on the human capacity to manage technology to not be excluded from society. It is therefore of great importance that people can handle everyday technology to be able to participate and be part of society, then it is included in most of the activities we practice in everyday life. Objective: To identify differences between younger and older healthy people in relation to which technologies they perceive as relevant in their everyday lives. Method: A cross sectional study was done based on collected data through the education material of Everyday Technology Use Questionnaire. Data collection was carried out during the period , a total of 80 participants took part in the study, of which 40 participants were between <55 and >55. Results: The majority of everyday technology objects that appears in the participant's daily life showed a marked relevance for the younger (<55) participants. The result of the study showed several significant differences (P = <0.05) in 6 of 8 different activity areas. Differences were observed in activity areas as; Household Activities, various activities at home, accessibility, telecommunications, finance and purchase, communications and transport. Conclusion: The results show no significant difference between younger and older adults in the use of perceived relevance everyday technology. The differences that emerged in the results shows that more activities are more relevant to younger adults compared to older adults. This means that her generation has a role, but not a determining factor in the outcome. Keywords: Everyday technology, Generations, Relevance.

7 7 2. Bakgrund 2.1 Vardagsteknik Begreppet vardagsteknik i studien innefattar enligt Nygård & Starkhammar (2007) tekniska, mekaniska samt olika typer av elektronisk utrustning som förekommer i människans vardag. Människan kommer ständigt i kontakt med vardagsteknik i sin vardag såväl i form av fysiska objekt i sin närmiljö som i den yttre miljön i samhället. Vardagstekniken kan underlätta dagliga aktiviteter men också utgöra ett hinder för aktivitetsutförande. Vardagstekniken ställer även krav på människans kognitiva förmåga att ta till sig och hantera ny teknik. Tekniken utvecklas ständigt i ett högt tempo, vilket ställer krav på ökad flexibilitet hos människan beroende på i vilket sammanhang samt syfte tekniken används. Vid en kognitiv nedsättning tenderar dessa krav att begränsa aktivitetsutförandet för individen, då nyinlärning blir en utmaning (Rosenberg, Kottorp, Winblad & Nygård, 2009). Vi använder i detta arbete följande definition på begreppet vardagsteknik; Med begreppet vardagsteknik avses här tekniska föremål och tjänster som existerar i äldre personers vardagsliv. Begreppet omfattar såväl föremål och tjänster som funnits i våra hem under lång tid, som exempelvis spis och fast telefon, och mer nyligen utvecklade, som mobiltelefon, biljettautomater och Internettjänster (Nygård & Starkhammar, 2003 s.4 hjälpmedel institutet). Vardagsteknik ingår i de flesta aktiviteter vi utövar i vardagen såväl i hemmet som på arbetsplatsen och ute i samhället. Att kunna hantera detta är därför en viktig förutsättning för att kunna vara delaktig samt vara en del av samhället (Malinowsky & Lund, 2014). Eftersom tekniken har utvecklats i snabb takt de senaste åren, så har det ställt högre krav på människan att kunna hantera tekniken i sin vardag för att klara sig. Detta kan exempelvis bestå av att kunna hantera en kaffebryggare, mobiltelefon eller dator. 2.2 Everyday Technology Use Questionnaire II Everyday technology Use Questionnaire [ETUQ], är ett bedömningsinstrument som utformats tillsammans med andra forskare och klinisk verksamma arbetsterapeuter genom Louise Nygård år Instrumentet är utformat i form av ett frågeformulär med olika skattningsskalor, där klienter skattar relevansen av upplevt vardagsteknik och tillämpas som ett underlag vid en strukturerad intervju som fokuserar på upplevelsen av användandet av vardagsteknik såsom telekommunikation, hushållselektronik, bankärenden via internet, biljetautomatbeställning (Karolinska Institutet, 2015).

8 8 2.3 Arbetsterapi och vardagsteknik Sedan början av arbetsterapiprofessionens uppkomst på 1900 talet, så har teknikområdet utgjort en stor del av arbetsterapeutens arbetsområde. Då vi ständigt kommer i kontakt med teknik i vår vardag är det därför viktigt att förstå hur det inverkar på våra vardagsaktiviteter (Larsson. R, 2015). Den enskilde individen kan inte klara sig utan den teknik som samhället har accepterat och som det förutsätts att vi har, då vi har begränsade valmöjligheter (Hagberg, 2008). För att kunna tillgodose klientens behov är det viktigt att arbetsterapeuten följer teknikutvecklingen samt samhällsförändringar för att genom den kunskapen öka klientens delaktighet i samhället (FSA, 2010). En viktig faktor för att öka delaktigheten och tillgängligheten ute i samhället är att finna universella lösningar som kan tillgodose alla individer. Aktörer som har en viktig roll och är involverade i denna process och utveckling av universell design är, arbetsterapeuter, arkitekter, ingenjörer, samhällsplanerare, människor ute i samhället etcetera (Iwarsson & Ståhl, 2003). 2.4 Aktivitet, delaktighet och tillgänglighet Aktivitet är en persons utförande av en uppgift eller handling (Socialstyrelsen, 2007, S.85). Aktiviteter i människans vardag omfattar grundläggande aktiviteter såsom personlig vård med instrumentell aktivitet i dagliga livet, utbildning, arbete, fritid och social interaktion (Gillen & Boyt Schell, 2014). Människan väljer och utför meningsfulla aktiviteter vardagligt för att finna mening i sin tillvaro. Människan har ett grundläggande behov av att vara behövd och utföra en meningsfull aktivitet (Kielhofner, 2012). Faktorer som bidrar till en meningsfull aktivitet vid utförande är individens utförandekapacitet, vanor och viljekraft. Utförandekapacitet innebär förmågan att fysiskt och mentalt förstå innebörden av aktiviteten. Människan har vanor av att utföra rutinerade aktiviteter de känner sig bekanta med. Mäniskans viljekraft, alltså inställning och motivation till aktiviteten är en faktor som bidrar till utförandet (Kielhofner, 2012). Enligt Världshälsoorganisationen[WHO] (2003), definieras begreppet delaktighet människors engagemang i samhället samt deras samlade erfarenheter inom den egna livskontexten. Delaktighet innebär engagemang i aktiviteter på olika nivåer såsom arbete, skola samt det dagliga livet. Det omfattar egentligen allt som livet i stort utgör. Delaktighet utgör en komplex kombination av personliga samt miljömässiga faktorer som sammantaget utgör en människas delaktighet i aktivitet (Kielhofner, 2012). Delaktighet bidrar till att människan

9 9 genom deltagande i dagliga aktiviteter utvecklas och växer i kontakt med andra människor, vilket gör livet meningsfullt och lärorikt i samhällsperspektivet (Law, Baum & Dunn, 2005) Tillgänglighet beskriver hur pass väl yttre och inre miljöer tillgodoser individens möjligheter till deltagande. Det omfattar såväl fysiska lokalers utformning som tydlig och tillgänglig information i samhället. Under de senaste åren har det riktats allt mer uppmärksamhet för att öka människans möjligheter till deltagande ute i samhället. Interaktionen mellan olika aktörer är en förutsättning för att beakta såväl individnivå som miljömässiga faktorer. Dessa aktörer innefattar arbetsterapeuter, ingenjörer, arkitekter samt tekniker etc. En samhällsplanering bör utformas utifrån medborgarens behov i kombination med planeringsarkitektur för att skapa tillgänglighet i aktiviteter i samhället. Miljömässiga faktorer i kombination med individens kapacitet utgör tillsammans en förutsättning för delaktighet i samhället. 2.5 Föregående studier om användandet av relevant vardagsteknik Det finns ett flertal studier som undersökt användandet av relevant vardagsteknik genom ETUQ. Med relevant teknik i studien menas teknik som förekommer i vardagen. Det är tekniken som har skattats som relevant även om man får hjälp av en person eller relevant trots svårigheter i användandet. Det har i huvudsak främst studerats på personer med olikartad funktionsnedsättning och kognitiv nedsättning. I en studie av Hällgren, Nygård & Kottorp (2014) vill man undersöka relevant vardagsteknik vid mild utvecklingstörning, då det finns begränsade studier om denna målgrupp. Syftet med studien är att undersöka svårighetsgrad i användandet av vardagsteknik såsom hushållsteknik, mobiltelefon samt hiss hos personer med utvecklingstörning. I studien deltog 120 deltagare med olika grader av utvecklingsstörning. Resultatet visade att antalet relevanta aktivitetsområden skiljde sig åt beroende på graden av utvecklingsstörning deltagarna hade. Även kön, ålder, boendeform samt geografiskt område visar inget samband med svårighetsgraden i användandet av vardagsteknik. Lindén, Lexell, Lund (2010) har undersökt svårigheter i dagliga aktiviteter i användandet av vardagsteknik för personer mellan års ålder med förvärvad hjärnskada efter 2-10 års uppkomst. De vanligaste svårigheterna som framkom uppvisades främst av telekommunikations och datoranvändande. 72 % av deltagarna upplevde svårigheter i användandet av vardagsteknik i såväl hemmiljö som ute i samhället. Resultatet av studien visar att rehabilitering efter en förvärvad hjärnskada bör beaktas i förhållande till svårigheter i

10 10 användandet i vardagsteknik. Detta bör uppmärksammas ute i samhället vid design och utveckling av tekniska servicetjänster i samhället. 2.6 Äldre och yngre människors användande av vardagsteknik Yngre och äldre åldersgrupper har olika relation till teknik beroende på vilken teknikutveckling de har upplevt och genomgått (Hagberg, 2008). Äldre människor har under sin livstid skapat ett teknikrum, där de utvecklat sin syn samt erfarenhet om hur teknik påverkat dem samt givit dem en grund till hur de tar till sig befintlig samt ny teknik. De äldre anser att den teknik de tidigare införskaffat fortfarande är funktionsduglig och uppfyller sitt syfte och upplever inget behov av att införskaffa den senaste tekniken (Larsson, R, 2015). Med den anledningen väljer de att bibehålla tekniken i allt högre ålder (Hagberg, 2008). På grund av att den teknologiska utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknik går framåt i ett högt tempo så har det gjorts flera studier inom det området. Enligt Statistiska Centralbyrån[SCB] (2014) kan man se skillnad i åldersgrupperna, där den äldre generationen med personer över 75 år till 85 år uppvisar en mindre användning av informations och kommunikationsteknik i jämförelse med den yngre gruppen, år uppvisar en högre användning av tekniken. Den yngre generationen uppdaterar sig oftare med den nya tekniken i jämförelse med den äldre generationen. Yngre generationen uppdaterar sig framförallt inom området teknolog såsom bärbarteknik, mobiltelefon, MP3-spelare, fjärkontroll, dator, etcetera. Denna teknik väljer yngre att använda sig utav för att upprätthålla sociala kontakter med sin omgivning, medan de äldre använder denna teknik i syfte till att enbart ringa ett samtal och inte lika engagerad i att använda sig av sociala medier (Sackmann & Winkler 2012). När tekniken blir alltför komplicerad och därmed svår att använda sig utav väljs tekniken bort av de äldre, då tekniken försvårar istället för att underlätta vardagen. Även ute i samhället kan tekniken utgöra ett hinder för individers delaktighet i samhället, då en stor del i samhället är baserat på tekniska föremål såsom rulltrappor, bankomater, biljettautomater för resor etcetera, då någon av dessa tekniska föremål inte fungerar optimalt uppstår det ett hinder för individens delaktighet i samhället. Därför är det viktigt att utforma teknik som är tillgänglig för alla människor oavsett funktionalitet (Iwarsson & Ståhl, 2003). Under vissa omständigheter kan teknikens syfte upplevas som bristfällig, då den istället för att underlätta kan försvåra användandet för individen. Arbetsterapeuten fokuserar på individens vardagsliv och har därmed en insikt i att underlätta samt möjliggöra en fungerande vardag för

11 11 den enskilde individen (Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter[FSA], 2010). ETUQ instrumentet har utformats för att tillämpas på personer med kognitivsvikt (Karolinska Institutet, 2015). Författarna i denna studie anser det vara högst angeläget samt betydelsefullt att studera den friska gruppen, dels för att få en referensram utifrån ett friskt perspektiv och dels för att få syn på vilka vardagstekniska föremål som upplevs relevant för denna grupp. Inom den friska gruppen vill vi även undersöka om det finns åldersrelaterade skillnader i upplevd relevans i användandet av vardagsteknik. 3. Syfte Att identifiera skillnader mellan yngre och äldre friska personer i relation till vilken teknik de uppfattar som relevant i sin vardag. 4. Material och metod 4.1 Design Designen är en kvantitativ metod och utformad enligt en tvärsnittsstudie. Tvärsnittstudie innebär datainsamling av population vid en viss tidspunkt för att sedan bearbeta och genomföra jämförelser av ett visst fenomen (DePoy & Gitlin, 1999). Med en kvantitativ metod kan man se en tydligare indelning av rådande förhållande i urvalsgrupperna som jämförts i studien (DePoy & Gitlin, 1999). Enligt Eliasson (2006) är kvantitativ metod fördelaktig för att undersöka större grupper. 4.2 Deltagare Studien består av ett icke slumpmässigt urval, vilket innebär att vi har valt ut deltagaren utifrån inklusionskriterier och exklusionskritierier och sammantaget består studien av 80 deltagare (se tabell 1.1). Arbetsterapeuterna som genomgått ETUQ utbildningen har vid datainsamlingen tillfrågat deltagarna om deras hälsotillstånd för möjliggöra ett urval av friska deltagare. Inklusionskriterier; Friska vuxna personer utan känd diagnos som kan påverka aktivitetsutförandet, över respektive under 55 år. Antalet deltagare har en jämn könsfördelning i respektive grupp som består av yngre och äldre vuxna där 20 män och 20 kvinnor ingår i vardera grupp. Datainsamlingen utfördes under tidsperioden

12 12 Tabell 1.1 Presenterar antal deltagare samt medelålder av deltagarna i respektive åldersgrupp. n=80 Medelålder Åldersintervall Yngre <55 n=40 Äldre >55 n= år år 4.3 Datainsamling Sedan 2010 har Louise Nygård och Lena Rosenberg vid Karolinska Institutet erbjudit utbildning för ETUQ II instrumentet för legitimerade arbetsterapeuter (se tabell 2.1). Utbildningen är kostnadsfri, men deltagarna får istället i gengäld återlämna det insamlade materialet som framkommit från minst 5 genomförda bedömningar till forskargruppens databas inom ett halvår efter att utbildningen har genomförts. Instrumentet består av skattningsskalor där klienten skattar användandet av teknik som icke relevant eller relevant. Om tekniken skattats som relevant så graderas svårighetsgraden i användandet. I denna studie tillämpas inte denna typ gradering. Författarna i denna studie har tagit del av en färdiginsamlad datainsamling. Tabell 2.1 Presenterar ett exempel på ETUQ II -instrumentet. 8 Huvudområden Exempel på aktivitetsområden 1. Hushållsaktiviteter Elvisp, Spis, Dammsugare (20) 2. Diverse aktiviteter i hemmet Miniräknare, TextTV, Motionscykel (23) 3. Hygienhjälpmedel och dylikt Hårtork, Eltandborste, Hårtrimmer (6) 4. Elverktyg Skruvdragare, Borrmaskin, Gräsklippare (7) 5. Tillgänglighet Hiss, Porttelefon, Inbrottslarm (7) 6. Telekommunikation Dator, Mobiltelefon-SMS, Knapptelefon (16) 7. Ekonomi och inköp Bankomat, Kölappsystem (6) 8. Kommunikation Resor-automat biljettköp, Ringknapp buss (6) 4.4 Databearbetning Datainsamlingen bearbetades i IBM SPSS 23, vilket är ett dataprogram för statistisk analys (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Datamaterialet granskades och omkodades för inmatning i SPSS programmet manuellt från färdiginsamlad data från ursprungsstudien i ett Exceldokument. Utifrån mätvärdet omvandlades data till skaltyper. Till en början tilldelades skaltyperna Nominal och Kvotskala. Nominalskala innebär att mäta frekvenser av data. Mätnivån enligt nominalskala är den lägsta skalan, vilket innebär en metod för klassificering

13 13 av grupper (Olsson & Sörensson, 2011). Kvotskala inkluderar numeriska variabler och benämner det absoluta nollvärdet (Olsson & Sörensson, 2011). Till följd av detta omvandlade vi vår kvotskala gällande ålder till en nominalskala eftersom vi indelade deltagarna till två grupper, <55=0 och >55=1. Rådata från Excelfilens resultat omkodades till variabler för att få fram ett nytt resultat (Olsson & Sörensson, 2011). Resultatet har analyserats utifrån signifikanta skillnader mellan grupperna samt vilka tekniker inom varje aktivitetsområde som skattats som relevant av flest deltagare i respektive grupp. För att jämföra den yngre respektive äldre gruppen och relevant och ej relevant teknik tillämpades en dikotomisering. Dikotomi innebär att man tudelar grupper, de tillhör då antingen den ena eller den andra gruppen (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen 2010). Vår indelning baseras på att antingen tillhöra den yngre eller den äldre gruppen, det finns inget alternativ däremellan samt indelning utifrån skattning relevant och ej relevant vardagsteknik. För att kunna säkerställa om det fanns ett statistiskt samband mellan grupperna genomfördes ett Chi2-test. Ett Chi2-test genomfördes för att analysera de signifikanta skillnaderna samt även ej relevant respektive relevant teknik inom enskilt aktivitetsområde mellan grupperna, för att sedan testa frekvenserna i de olika klasserna. Chi2-testet visar på sambandet om resultatet är giltigt eller slumpmässigt (Wahlgren, 2012). P-värdet (p<0.05) är gränsvärdet för sannolikheten att resultatet inte uppkommit av en slump och därmed visar på att det finns ett samband (Olsson & Sörensson, 2011). Analys av mest relevant teknik genomfördes genom att omvandla data inom enskilda tekniker inom varje aktivitetsområde till tabeller i SPSS program (Wahlgren 2012). Detta gjordes i samband med när signifikanta skillnader analyserades. Bearbetad data från SPSS har inmatats i Excel-program för att sammanställa och presentera resultatet i tabeller och stapeldiagram. För att analysera vilka tekniker inom varje aktivitetsområde som hade högst relevans jämfördes antalet personer i varje grupp som skattat tekniken som relevant.

14 14 5. Etiska aspekter Forskargruppen har ansökt om etiskt tillstånd vid Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm vid Karolinska Institutet och studien har efter prövning fått godkännande. För analys och bearbetning av fortsatta studier har insamling i databaser fått godkännande av Karolinska institutets etiska kommitté. Deltagarna i studien har givit sitt medgivande och kan närsomhelst avbryta studien. Materialet i databasen behandlas konfidentiellt, där deltagarna i studien är avidentifierade och all datainsamling är sekretessbelagd. Vår studie stöter inte på någon forskningsetisk problematik, då vi tagit del av en befintlig databas. Excelfilen från databasen som lämnats ut till författarna innehåller endast avidentifierat datamaterial, vilket innebär att informationen inte går att härledas till deltagarna. Detta innebär minskad risk för partiskhet (bias) och stärker därmed studiens validitet (Taylor, 2007). 6. Resultat 12 av 91 tekniker uppvisar en signifikant skillnad där yngre vuxna skattat det som relevant respektive 4 av 91 tekniker som uppvisar en signifikant skillnad där äldre vuxna skattat relevant (se tabell 3.1). Nedanstående presentationer av stapeldiagram presenterar signifikanta skillnader samt högst respektive lägst skattad teknik inom de 8 samtliga aktivitetsområden för yngre respektive äldre vuxna genom ETUQ II (se tabell 2.1). Inom varje enskilt aktivitetsområde presenteras skattningarna från yngre (n=40) och äldre (n=40) vuxna. Resultat som uppvisar signifikanta skillnader redovisas i löpande text inom varje enskilt område.

15 15 Tabell 3.1 Presenterar de tekniker där signifikanta skillnader framkommit mellan yngre och äldre vuxna. Signifikansnivån är satt till p=<0.05. Siffrorna i kolumn Yngre och Äldre anger antal deltagare inom respektive grupp som skattat tekniken som relevant. Fet stil markerar den grupp där högst andel skattat tekniken som relevant. Yngre <55 Äldre >55 P- Värde Huhållsaktiviteter Vattenkokare ,019 Äggklocka ,014 Mikrovågsugn ,04 Tidbok tvätt el ,001 Mangel ,001 Diverse aktiviteter i hemmet Överföra/hantera ,032 digitala bilder dator MP3-Spelare ,015 Hygienhjälpmedel och dylikt Ej signifikant Elverktyg Ej signifikant Tillgänglighet Sifferlåskod dörr ,001 Telekommunikation Stationär knapptelefon ,017 Telefonsvarare, ,025 hantera egen Internet, söka ,011 information Internet, interaktion ,013 (chatt, med) Internet, transaktion (köpa/sälja) ,032 Ekonomi och inköp Prisinformation i affär via scanner Söka bankärenden via internet , ,032 Kommunikation och transporter Tanka bensinmack ,003

16 Hushållsaktiviteter Signifikanta skillnader mellan grupperna: 5 av 20 tekniker inom aktivitetsområdet har uppvisat signifikanta skillnader mellan grupperna. Största signifikanta skillnaden mellan teknikerna uppvisas vara bokning av tvättstuga elektronisk och mangel som relevant teknik i vardagen där p-värdet uppvisar (p=0,001). I figuren kan man utläsa en signifikant skillnad genom ett p-värde på (p=0,014) gällande teknik äggklocka samt en signifikant skillnad i tekniken vattenkokare genom ett p-värde (p=0,019). Man kan även utläsa en signifikant skillnad inom tekniken mikrovågsugn (p=0,040) (se tabell 3.1). Högst relevant teknik för aktivitetsområdet: Den högsta gemensamma relevanta tekniken för äldre och yngre vuxna inom området hushållsaktiviteter var tekniken spis, 40 (100 %) äldre deltagare och 40 (100 %) yngre deltagare har skattat spis som relevant teknik i sin vardag. 40 (100 %) äldre vuxna har även skattat dammsugare som högst relevant teknik i sin vardag medan 39 (97.5 %) av yngre vuxna skattat det som relevant. Av de yngre vuxna har 40 (100 %) angett mikrovågsugn som högst relevant teknik i sin vardag medan 36 (90 %) av de äldre vuxna angett som relevant teknik i sin vardag (se figur 1) Yngre Äldre Figur 1 Hushållsaktiviteter presenterar antal personer som skattat respektive teknik (n=20) som relevant för yngre vuxna (n=40) och äldre vuxna (n=40). * = signifikant skillnad.

17 Miniräknare Kamana Kamdig *Öv/hant dig bild dt Vidkam Alarmdig.ana Regulsäng Tvutankontroll Tvmedkontroll TextTV Digbox Video DVD Radio Stero/CD CD bärb Kass/CD *MP3 Fjärrannat Dimmer Symaskin Stegräknare Motioncyk Diverse aktiviteter i hemmet Signifikanta skillnader mellan grupperna: 2 av 23 tekniker inom aktivitetsområdet har uppvisat signifikanta skillnader mellan grupperna. En signifikant skillnad uppvisar ett p-värde på (p=0,015) i användandet av vardagsteknik inom aktivitetsområdet var tekniken MP3-spelare där 17 (42,5 %) yngre och 7 (17,5%) äldre skattat det som relevant i sin vardag. Tekniken överföra hantera digitala bilder via dator uppvisar en signifikant skillnad i p-värde (p=0,032) där 35 (87,5%) yngre och 27 (67,5%) äldre skattat det som relevant (se tabell 3.1). Högst relevanta objekt för aktivitetsområdet: Den teknik som skattats högst relevant är tv med fjärrkontroll, där 40 (100 %) yngre och 40 (100 %) äldre har skattat objektet som relevant i sin vardag (se figur 2) Yngre Äldre Figur 2 Diversaktiviteter i hemmet presenterar antal personer som skattat respektive teknik (n=23) som relevant för yngre vuxna (n=40) och äldre vuxna (n=40). * = signifikant skillnad.

18 Hygien hjälpmedel och dylikt Signifikanta skillnader mellan grupperna: Ingen teknik visade någon signifikant skillnad. Relevanta objekt för aktivitetsområdet: Den högst relevanta tekniken är febertermometer, där 29 (72.5 %) yngre vuxna och 30 (75 %) äldre vuxna skattat som relevant teknik i sin vardag. Tekniken rakapparat/ladyshaver har av 20 (50 %) yngre vuxna och 20 (50 %) äldre vuxna skattats som relevant teknik (se figur 3) Yngre Äldre Figur 3 Hygien-hjälpmedel och dylikt presenterar antal personer som skattat respektive teknik (n=6) som relevant för yngre vuxna (n=40) och äldre vuxna (n=40). * = signifikant skillnad. 6.4 Elverktyg Signifikanta skillnader mellan grupperna: Ingen teknik visade någon signifikant skillnad. Högst relevanta teknik för aktivitetsområdet: Tekniken gräsklippare uppvisar högst relevans för äldre vuxna, då 32 (80 %) skattat tekniken som relevant. Den sammantaget högst skattade tekniken enligt tabellen för de yngre vuxna är borrmaskin och gräsklippare där 27 (67.5 %) av de yngre vuxna skattat det som relevant i vardera (se figur 4).

19 Yngre Äldre Figur 4 Elverktyg presenterar antal personer som skattat respektive teknik (n=7) som relevant för yngre vuxna (n=40) och äldre vuxna (n=40). * = signifikant skillnad. 6.5 Tillgänglighet Signifikanta skillnader mellan grupperna: 1 av 7 tekniker uppvisar en signifikant skillnad. Teknikerna sifferlåskod för dörröppning uppvisar enligt tabellen en signifikant skillnad (p=0,001) där yngre, (n= 37, 92 %) använder sig utav tekniken i större utsträckning än de äldre där 25 (62.5 %) använder sig av tekniken (se tabell 3.1). Högst relevant teknik inom aktivitetsområdet: 39 (97.5%) yngre vuxna respektive 39 (97.5%) äldre vuxna har skattat 3 tekniker som högst relevant, vilka är följande; hiss, automatisk vattenkran/handtork på offentlig toalett och spolning på offentlig toalett (se figur 5).

20 Yngre Äldre Figur 5 Tillgänglighet presenterar antal personer som skattat respektive teknik (n=7) som relevant för yngre vuxna (n=40) och äldre vuxna (n=40). * = signifikant skillnad. 6.6 Telekommunikation Signifikanta skillnader mellan grupperna: 5 av 16 tekniker uppvisar signifikant skillnad. Tekniken internet- interaktion/chatt/e-post visar en signifikant skillnad (p=0,013) mellan grupperna, 39 (97.5%) yngre vuxna i jämförelse med 32 (80 %) äldre vuxna. Inom tekniken stationär telefon finns en signifikant skillnad med (p=0,017) där 22 (55 %) yngre vuxna i jämförelse med 32 (80 %) äldre vuxna. Äldre vuxna har skattat relevansen som lägst inom tekniken telefonsvarare, hantera egen med en signifikant skillnad (p=0,025) där 25 (62.5) yngre vuxna i jämförelse med 15 (37.5%) äldre vuxna. En signifikant skillnad sågs även inom tekniken internet, transaktion-köpa/sälja (p=0,032), där 35 (87.5 %) yngre vuxna i jämförelse med 27 (67.5 %) äldre vuxna skattat tekniken som relevant. Yngre vuxna har även skattat tekniken internet söka information som högst relevant teknik där 40 (100 %) av de yngre vuxna och 34 (85 %) av de äldre vuxna skattat tekniken som relevant teknik i sin vardag. Denna teknik har högst signifikant skillnad (p=0,011) (se tabell 3.1). Högst relevant teknik inom aktivitetsområdet: De 3 högst skattade teknikerna inom området telekommunikation för yngre vuxna och äldre vuxna där 40 (100 %) yngre och 38 (95 %) äldre vuxna skattat relevant, är följande tekniker; mobiltelefon (ringa samtal),

21 21 mobiltelefon (ta emot samtal) och mobiltelefon (laddare eller dylikt). Yngre vuxna har utöver de gemensamma teknikerna skattat telefonsvarare tala in meddelande som högst relevant teknik där 40 (100 %) av de yngre samt 36 (90 %) av de äldre skattat det som relevant teknik (se figur 6) Yngre Äldre Figur 6 Telekommunikation presenterar antal personer som skattat respektive teknik (n=16) som relevant för yngre vuxna (n=40) och äldre vuxna (n=40). * = signifikant skillnad. 6.7 Ekonomi och inköp Signifikanta skillnader mellan grupperna: 2 av 6 tekniker uppvisar en signifikant skillnad. En signifikant skillnad uppvisades inom tekniken prisinformation i affär via scanner (p=0,022). Likaså kunde det även utläsas en signifikant skillnad inom tekniken söka bankärenden via internet (p=0,032) (se tabell 3.1). Högst relevant teknik inom aktivitetsområdet: Den högst relevanta tekniken som äldre vuxna skattat inom området är tekniken kölappsystem, där 39 deltagare skattat det som mest relevant. Likaså har yngre vuxna skattat teknikerna betalkort med sifferkod och bankomat som högst relevant där 39 deltagare i vardera tekniken angett den som relevant (se figur 7).

22 Yngre Äldre Figur 6 Ekonomi och inköp presenterar antal personer som skattat respektive teknik (n=6) som relevant för yngre vuxna (n=40) och äldre vuxna (n=40). * = signifikant skillnad. 6.8 Kommunikation och transporter Signifikanta skillnader mellan grupperna: 1 av 6 tekniker uppvisade en signifikant skillnad; bensinmack (p=0,003), där yngre vuxna (31 av 40) i större utsträckning använder sig utav tekniken (se tabell 3.1). Högst relevant teknik inom aktivitetsområdet: Den högst gemensamt relevanta tekniken för yngre och äldre vuxna är ringknapp för avstigning på buss (se figur 8) Yngre Äldre Figur 7 Kommunikation och transporter presenterar antal personer som skattat respektive teknik (n=6) tekniker som relevant för yngre vuxna (n=40) och äldre vuxna (n=40). * = signifikant skillnad.

23 23 7. Diskussion 7.1 Resultatdiskussion Tekniklandskapet är i ständig förändring och utveckling då den äldre tekniken ersätts med ny teknik. Omgivningen förväntar sig att människan följer teknikens utveckling samt använder sig utav den nya tekniken som accepterats av samhället (Hagberg & Larsson, 2008). Människan har en egen vilja, vana och utförandekapacitet som inverkar på vårt aktivitetsutförande (Kielhofner, 2012). I användandet av vardagsteknik, så använder sig människan utav teknik som underlättar och stödjer människan utifrån sin kapacitet, människan kan av egen vilja själv avgöra, avstå samt påverka i vilket sammanhang tekniken ska användas (Hagberg & Larsson, 2008). Resultatet som framgår av studien visar på att fler aktiviteter har skattats som relevant av de yngre vuxna i jämförelse med de äldre vuxna men att större skillnader inte gick att utläsa. 75 av 91 tekniker visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna medan 12 av 91 tekniker var signifikant mer relevant för yngre och 4 av 91 tekniker var signifikant mer relevant för äldre vuxna. Då teknik som framgår i instrumentet ETUQ är vardagstekniska föremål har de flesta teknik skattats som relevant i vardagen för båda grupperna. Flest antal tekniker med signifikanta skillnader mellan grupperna kunde man utläsa inom aktivitetsområdet telekommunikation. Detta kan bero på att den teknologiska utvecklingen ständigt går framåt (Statistiska Centralbyrån, 2014). Teknikerna såsom att hantera telefon uppvisade enligt resultatet vara relevant för de yngre och även för de äldre vuxna. De fyra tekniker som involverade mobiltelefon uppvisade enligt resultatet ingen signifikant skillnad mellan grupperna vilket inte stödjer tidigare forskning, som säger att tekniken används på olika sätt där de äldre främst använder mobiltelefon i syfte att ringa medan de yngre använder sig utav fler funktioner såsom att skicka SMS, MMS samt surfa på internet (Bolin, 2013). Enligt resultatet finns även en signifikant skillnad i användandet av teknikerna internet, söka information, internet, interaktion (chatt, e-post) samt internet, transaktion (köpa/sälja). Yngre vuxna skattade relevansen av tekniken mer relevant i jämförelse med den äldre gruppen vad gäller internet, söka information, internet, interaktion (chatt, e-post) men tekniken internet, transaktion (köpa/sälja) var mer relevant för äldre vuxna. Enligt Statistiska Centralbyrån (2014) visar en statistisk undersökning på att åldersgruppen år

24 24 använder sig mer utav internet i jämförelse med personer i åldersgruppen år. Resultatet styrks även i en annan studie av Sackman & Winkler (2012) en kvantitativ studie, där forskaren vill undersöka internetanvändandet i olika generationsgrupper. Studien visar på en generationseffekt, där de personer som är födda ett tidigare årtal respektive senare, tar till sig internet på olika sätt. Det finns dock inga generationsskillnader mellan användare av äldre teknik såsom e-post, men däremot visar Sackman & Winklers (2012) resultat att det finns en skillnad när det gäller användandet av modernare teknik såsom sociala medier. Det finns begränsat med studier gjorda på äldre vuxna i kombination med informations ochkommunikationstekniks användning, man har därför inte lyckats åstadkomma någon förklaring till detta fenomen (Selwyn, 2004). I artikeln The information aged: A qualitative study of older adults use of information and communications technology (Selwyn, 2004) menar författaren att behovet av ny teknik är avgörande för äldres engagemang till nyinlärning. Vilket kan vara en av orsakerna till att de äldre vuxna skattat relevansen av denna teknik lägre i jämförelse med yngre vuxna. Enligt studien återfanns även signifikanta skillnader inom aktivitetsområdet hushållsaktiviteter (se figur 1), där man kunde utläsa signifikanta skillnader inom totalt 5 av 20 teknik varav 3 hade högre relevans för de yngre vuxna (se tabell 3.1). Inom detta aktivitetsområde återfanns således inte några större skillnader mellan grupperna, detta kan bero på att teknikerna inom området är vardagstekniska tekniker som frekvent förekommer i individens vardag. Dock kan man se en skillnad vad gäller vilken typ av teknik som var mer relevant för yngre respektive äldre. Beroende på vilken generation man tillhör så omger man sig och använder den teknik som är aktuell vid den tidpunkten. Detta innebär att den sorts teknik man är van att använda sig utav anses just för den generationen som mest relevant teknik. Detta går även att se i resultatet, där den yngre generationen skattade nyutvecklad teknik som mer relevant till skillnad från de äldre vuxna som istället skattade äldre teknik mer relevant såsom mangel och äggklocka. Utifrån Hagberg & Larsson (2008) kan man utläsa att de äldre filtrerar sina behov i större utsträckning än yngre vuxna, vilket kan bero på att ambitionen att ta till sig och lära sig nya tekniker inte är lika hög som de yngre. Det betyder dock inte att de inte förnyar tekniken och avstår ifrån att införskaffa sig ny teknik. Alltså anammar inte de äldre den nya tekniken i lika stor omfattning som de yngre, då de istället väljer ut den teknik som upplevs relevant för dem och fyller en funktion i deras vardag.

25 25 Teknikutvecklingen kan bidra med en ökad självständighet samt ett minskat beroende av andra människor, i motsats till konsekvenserna av att inte ta till sig den nya tekniken (Hagberg & Larsson, 2008). Såväl som det finns generationsskillnader i ålder finns det även generationsskillnader inom teknikens utveckling (Sackman & Winkler, 2012). Inom aktivitetsområdet diverse aktiviteter i hemmet kunde man se signifikanta skillnader, där fler yngre använder sig mer utav MP3-spelare samt att överföra och hantera digitala bilder via dator i jämförelse med äldre vuxna, vilket kan bero på att det är en teknik som har utvecklats under senare tid. I resultatet inom aktivitetsområdet diverse aktiviteter i hemmet skattade alla yngre och äldre vuxna tekniken tv med fjärrkontroll som relevant teknik i sin vardag. Vissa aspekter kan ses utifrån generationsskillnader medan det i enstaka situationer kan handla om att tekniken kan underlätta en vardagsaktivitet. Hagberg & Larsson (2008) menar att utvecklingen av tekniken ska bidra till att underlätta individens vardag samt bidra till ett mer självständigt liv. En signifikant skillnad visades inom aktivitetsområdet tillgänglighet, där de yngre skattade tekniken sifferlåskod dörr som mer relevant i jämförelse med de äldre. Detta kan antingen bero på att tekniken inte är relevant i förhållande till boendesituation eller att personen inte kommer i kontakt med tekniken i sin vardag. Vid valmöjlighet till ett annat alternativ för kodsystem kan de äldre istället välja tidigare teknik som de är bekanta med såsom nyckellås och väljer därför bort sifferkodkombinationen. Prisinformation i affär via scanner och söka bankärenden via internet samt tanka bensin innefattar likartad teknik som kan upplevas svår att hantera. Det kan finnas ett visst motstånd hos människan att lära sig ny teknik och förändra gamla invanda mönster. Den äldre generationen har under sin livstid byggt upp och skapat vanor och rutiner, vilket kan skapa svårigheter och motstånd till en förändring i sin tillvaro (Kielhofner, 2012). Desto äldre man blir, så uppkommer ett minskat behov samt intresse av nya tekniska föremål, då det tar längre tid att lära in nytt och prioriteras därför lägre (Nilsson, Sonn & Dahlin Ivanoff, 2010). Aktivitetsområdet elverktyg visade tydligt på att samtliga områden var högt skattade av de äldre vuxna, men ingen signifikant skillnad visades i resultatet. Detta kan bero på att teknikerna som ingår inom aktivitetsområdet är i majoritet anpassade för ett boende i hus med tillhörande tomt såsom gräsklippare och häcktrimmer. Detta är bara en spekulation, då informationen gällande boendeform och utbildning inte framkommit i datainsamlingen, vilket

26 26 kan vara faktorer som inverkar på relevansen av elverktyg. Det fanns ingen signifikant skillnad, men en skillnad i antal skattningar återfanns i resultatet (se figur 4). Hygienhjälpmedel och dylikt innefattar teknik såsom plattång, locktång och rakapparat, vilket är könsbundna teknik som kan ses som självklara och givna utifrån kön (se figur 3). Inom detta område påvisades inga signifikanta skillnader men man kunde dock utläsa högt skattade tekniker där 4 av 6 tekniker inom området skattades mer relevant för yngre vuxna än de äldre vuxna. Detta kan bero på att ny teknik inom aktivitetsområdet har tillkommit under senare år och därför inte skattats som relevant för de äldre vuxna i samma utsträckning. 7.2 Metoddiskussion Vald metod Kvantitativ metod valdes för att kunna analysera data med hjälp av statistiska beräkningar (Olsson & Sörensen, 2011). Designen av studien är en tvärsnittstudie, där insamlat material vid en given tidpunkt bearbetades (DePoy & Gitlin, 1999). Med hjälp av denna metod tydliggörs vårt syfte med studien, där vi undersökt och jämfört skillnader emellan grupperna av relevant och ej relevant teknik. Vid kvantitativ metod begränsas de subjektiva inslaget för att kunna behålla kontroll över insamlat material samt att datainsamlingen ska kunna bearbetas på nytt (Olsson & Sörensen, 2011). För att studien skall kunna uppnå reliabilitet fokuserades designen på stabilitet. Detta innebär att resultatet ska kunna uppvisa samma resultat vid upprepade testtillfällen (DePoy & Gitlin, 1999). Om studien skulle tillämpats enligt kvalitativ metod skulle författarna få en mer detaljerad och personlig information om varje deltagares erfarenhet och upplevelser (Malterud, 2009). Resultatet skulle medföra minskad kontroll över studiens datainsamling och påverka reliabilitet eftersom studien inte blir repeterbar. Deltagare/urval I studien inkluderades totalt 80 deltagare, över respektive under 55 år. Urval av deltagare utformades utifrån syftet och frågeställningen där endast ålder och kön var kända. För att kunna säkerställa resultatets reliabilitet valdes ett urval ut med jämn könsfördelning i båda grupperna samt en stor spridning på ålder med ett åldersintervall på år, vilket bidrar till att studien uppnår en hög intern validitet. Då vi inte har kunnat påverka datainsamlingen kan vi heller inte säkerställa den externa validiteten i studien (Malterud, 2009). För att få en större åldersspridning i vardera gruppen, så hade det varit fördelaktigt att avgränsa genom ett

27 27 specifikt åldersintervall där grupperna åtskiljs tydligare utifrån ålder. Antal deltagare i studien är relevant för studiens syfte, men ett mer avgränsat urval i åldersgrupperna för yngre respektive äldre vuxna skulle kunna givit ett annat resultat. Det har tidigare gjorts forskning med hjälp av ETUQ och vardagsteknik där forskargruppen undersökte specifika diagnosgrupper. Vi har därför valt att göra ett annat urval där den friska gruppen utan känd diagnos inkluderats, för att undersöka vad som upplevs vara relevant för den friska gruppen. En begränsning uppkom i studiens diskussion, då deltagarnas boendeform samt utbildning var en okänd faktor. Detta bidrog till att analysen bestod mer av antaganden och spekulationer kring resultatet, men å andra sidan har föregående studie av Hällgren, Nygård & Kottorp (2014) kommit fram till att boendeform inte var en faktor som visade sig ha något samband med svårighetsgraden. Utifrån detta resonemang kan man anta att boendeform inte inverkar på resultatet. Datainsamling Datainsamlingen som författarna tog del av i studien var färdiginsamlad. Samtlig data var avidentifierad vilket ur ett etiskt perspektiv är positivt då författarna eller någon annan inte kan identifiera deltagarna i studien. Databearbetning Bearbetning av data gjordes i SPSS IBM 23 där vi bearbetade all datainsamling från en Excelfil. Under bearbetning av datainsamlingen lades stort fokus på noggrannhet och analys för att minimera uppkomsten av felinmatning. I samband med inmatning av koder i SPSS gjorde vi omkodningar för att kunna urskilja större grupper samt för att kunna utläsa skillnader, alltså genomfördes en dikotomisering. Utifall vi inte dikotomiserat ålder så hade det krävts en djupare analys, vilket skulle innebära att skillnaderna inte skulle vara så tydliga att urskilja samt att syftet i studien inte skulle besvaras. Nackdel med dikotomisering kan leda till att liknande information kan gå förlorad i resultatet då man omvandlar resultatet till två variabler (trots, 2012). För att kunna tydliggöra resultatet presenterades det i form av stapeldiagram och tabell. Vi valde denna form av framställning eftersom studiens syfte är en jämförelse emellan två åldersgrupper. Fördelen med denna presentation är att det underlättar för läsaren att utläsa skillnader i resultatet (Backman, 2008).

28 Förslag på studier Under studiens gång har det funnits ett begränsat utbud av tidigare studier, vad gäller jämförelse och skillnader av friska yngre och äldre vuxna personers användande av relevant vardagsteknik. Förslag på vidare studier inom området kan vara att undersöka större grupper inom enskild aktivitetsområde för att få en större variation samt ett starkare underlag för evidens. 8. Slutsats I resultatet kan man utläsa vissa skillnader mellan yngre och äldre vuxna inom de enskilda teknikerna. De signifikanta skillnader som kunde utläsas fanns dock främst inom aktivitetsområdena Hushållaktiviteter samt Telekommunikation, där de yngre vuxna skattat tekniken inom dessa aktivitetsområden som mer relevant. Detta innebär att generationstillhörighet har en viss, men inte en avgörande betydelse för resultatet. Studiens resultat kan bidra med kunskap inom arbetsterapeutens kompetensområde gällande bedömning av relevant vardagsteknik, eftersom arbetsterapeuterna möter klienterna i vardagsliga aktiviteter. Utifrån denna kunskap kan arbetsterapeuten bidra med kunskapsutveckling ute i samhället för att oavsett generationstillhörighet kunna använda sig av gemensam teknik samt bidra med ökad tillgänglighet i samhället. 9. Tack Vi vill inledningsvis tacka Camilla Malinowsky som har introducerat oss till studien samt varit till stort stöd under hela arbetets gång och tagit sig tid och besvarat våra frågor. Vi vill även tacka Lena Von Koch som har handlett oss i kvantitativ metod samt Louise Nygård som har delgivit oss information under arbetets gång.

29 Referenslista Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. Enskede: TPB. Bolin, Göran (2013) Mobila generationer i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) Vägskäl. Göteborgs universitet: SOM-institutet. DePoy, E. & Gitlin, L.N. (1999). Forskning: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. (2010). Etisk kod för arbetsterapeuter. Nacka: Förbundet Sveriges arbetsterapeuter. Gillen, G., & B. A. B. Schell. (2014). Introduction to Evaluation, Intervention, and Outcomes for Occupations. In: Schell, B. A. B., Gillen, G., & Scaffa, M. (Eds.), Willard and Spackman s Occupational Therapy (12th ed). Philadephia: Lippincott Williams & Wilkins. Hagberg, J. & Larsson, Å. (2009). Gamla människors teknikrum. Åldrande, åldersordning, ålderism. (S ). Hagberg, J. (2008). Livet genom tekniklandskapet: livslopp, åldrande och vardagsteknikens förändring. Norrköping: Institutet för forskning om äldre och åldrande, Linköpings universitet. Hällgren, M., Nygård, L. & Kottorp, A. (2014). Everyday technology use among people with mental retardation: relevance, perceived difficulty, and influencing factors. Scandinavian Journal Of Occupational Therapy. (21) Doi: / Karolinska Institutet (2015). Everyday Technology Use Questionnaire. Hämtad från Kielhofner, G. (2012). Model of human occupation: teori och tillämpning. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Larsson Ranada, Å. (red.) (2015). Vardagsteknik och äldre personer. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Law, M., Baum, C. & Dunn, W. (2005). Measuring Participation I.A. Measuring Occupational Performance: Supporting best practice in occupational therapy (2.ed., ). United States of America: Slack incorporated.

30 30 Linden, A. Lexell, J. & Larsson.L., M. (2010). Perceived difficulties using everyday technology after acquired brain injury: Influence on activity and participation. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, (17), doi: / Malinowsky, C., & Lund, M.L. (2014). The association between perceived and observed ability to use everyday technology in people og working age ABI. Scandinavia journal Of Occupational Therapy, 21 (6), doi: / Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Nilsson, K., Sonn, U. & Dahlin Ivanoff, S. (2010). Ny teknik, något för oss?: en intervjustudie om de allra äldstas syn på vardagsteknologi. Vällingby: Hjälpmedelsinstitutet Nygård L, Starkhammar S. (2007).The use of everyday technology by people with dementia living alone: Mapping out the difficulties. Aging & Mental Health,11 (2), Nygård, L. (2010). ETUQ Everyday Technology Use Questionnaire (reviderad 25 mars 2010) Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. (3. uppl.) Stockholm: Liber. Sackmann, R. & Winkler, O. (2012). The Concept of Technology Generations Revisited: New Insights from sociology. Gerontechnology, 11 (2), doi: /gt Selwyn, N. (2004). The information aged: A qualitative study of older adults use of information and communications technology. Journal of Aging Studies (18), doi: /j.jaging Socialstyrelsen. (2007). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa kortversion. Stockholm:Bjurner och Bruno AB. Statistiska Centralbyrån. (2014). Privatpersoners användning av datorer och internet. Stockholm: Statens beredning för medicinsk beredning. (2014). Privatpersoners användande av datorer och internet. (ISSN ). Hämtad från Sverige. SocialstyrelsenWorld Health Organization (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa: svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Stockholm: Socialstyr.. Taylor, M.C. (2007). Evidence-based practice for occupational therapists. (2. ed.) Oxford: Blackwell. Trost, J. (2012). Enkätboken. (4., uppdaterade och utök. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Wahlgren, L. (2012). SPSS steg för steg. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.