Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen

Transkript

1 Muligheder og vanskeligheder ved anvendelse af teknologi i hverdagen Demens och teknik hur går det ihop? Danska demensdagarna Köpenhamn, 11 maj 2015 Louise Nygård, Professor i arbetsterapi, Karolinska Institutet, Sverige Forskargruppen CACTUS: Cognitive ACcessibility and Technology Use when ageing in home and Society Forskningsprogram: Att leva och åldras med kognitiv nedsättning i dagens tekniktäta hem och samhälle Nygård

2 Människan som teknikanvändare och tekniken i människans bruk i dagliga livets aktiviteter Inte tekniken i sig men tekniken i användning av personer med kognitiv nedsättning pga. tex. demens Nygård

3 Vardagsteknik och hjälpmedel Vardagsteknik (everyday technology): Elektronisk, teknisk eller mekanisk utrustning (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, bankomat, biljettautomat, telefonservice Hjälpmedel (assistive technology): Inköpta eller ordinerade för att kompensera specifika nedsättningar Tex spisvakt, påminnelsehjälpmedel, tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel, orienteringshjälpmedel Överlappningar och gråzoner! Nygård

4 Vardagsteknik (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, telefoner, bankomat, biljettautomat, automatisk incheckning på flygplats Nygård

5 Olika förutsättningar för att bli självständig med hjälp av teknik / hjälpmedel En person med fysisk funktionsnedsättning och intakt kognition kan bli i hög grad självständig med hjälp av teknik eftersom de kognitiva förutsättningarna finns för att använda tekniken, lära sig att göra saker på andra sätt för att kompensera för den fysiska funktionsnedsättningen En person med kognitiv funktionsnedsättning och intakt fysisk funktion har sämre förutsättningar eftersom det inte fungerar tvärtom, dvs. fysiska handlingar kräver kognition som styrning Nygård

6 Teknik kan inte kompensera för alla problem som orsakas av kognitiv nedsättning Det är svårt att utveckla teknik som inte kräver kognition/handlingar av den som använder den Interaktionen mellan människa och teknik ofrånkomlig Exempel Påminnelse om tid Upplevd tid Läsförståelse, hålla tråden i film, bok, TV Nygård

7 Vad inverkar på användning ickeanvändning av teknik när den finns tillgänglig? Att tekniken finns tillgänglig medför inte automatiskt att den kan användas eller kommer till nytta Inte bara tillgänglighet till teknik användandet och användarna måste beaktas Nygård

8 Några viktiga aspekter: Mål och motivation Personens förmåga att använda tekniken Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Kontexten Nygård

9 Några viktiga aspekter: Mål och motivation Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Miljön (inkl. andra personer) Nygård

10 Två nya instrument med fokus på förmågan att använda teknik ETUQ Everyday Technology Use Questionnaire Frågeformulär: Teknikens relevans Svårighet i teknikanvändning Rosenberg et al 2009, Nygård et al 2012 mfl. META Management of Everyday Technology Assessment Bedömning av förmågan att använda teknik genom observation av teknikanvändning i aktivitet Malinowsky et al 2010, 2010, 2011 mfl. Nygård

11 Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: Demens MCI kontroller Förvärvad hjärnskada / stroke; olika grad =93 =30 =34 Ingen kognitiv svikt MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Sämre förmåga Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Utvecklingsstörning; olika nivåer Överlappningar! Nygård

12 Bättre förmåga Förmågan att använda vardagsteknik kan skilja grupper med olika nivå av kognitiv funktion åt: Demens MCI kontroller Förvärvad hjärnskada/ stroke =93 =30 =34 Ingen kognitiv svikt MCI/ Lätt kognitiv nedsättning Sämre förmåga Demens/ Moderat kognitiv nedsättning Utvecklingsstörning Överlappningar! Nygård

13 Var dags fungerande inkluderar användning av vardagsteknik IADL Vardagsteknik Arbete Sociala och fritidsaktiviteter

14 Vi följde 37 personer med MCI över fem år. Efter 2 år: Tre olika mönster av fungerande (aktivitetsengagemang och förmåga att använda vardagsteknik): Stabilt/ökande Fluktuerande Minskande Användning av vardagsteknik visade störst minskning och fluktuation: en känslig aspekt 58% av dem som utvecklade demens fanns i det minskande mönstret (aktivitetsengagemang och/eller teknikanvändning) Hedman, Nygård, Almkvist & Kottorp, Aging and Mental Health, Nygård

15 Aktivitetsengagemang (FAI) Resultat Förmåga att använda vardagsteknik (ETUQ) Ascending Stable Fluctuating Descending n (%) Ascending 1 (3%) Sjunkande n=12 Demens n=7 (58%) Stable 23 (72%) Fluktuerande n=10 Demens n=2 (20%) Fluctuating 5 (16%) Descending 3 (9%) Stabilt n=10 Demens n=4 (40%) n (%) 2 (6%) 14 (44%) 7 (22%) 9 (28%) 32 (100%) Nygård

16 Aktivitetsengagemang (FAI) Resultat Förmåga att använda vardagsteknik (ETUQ) Ascending Stable Fluctuating Descending n (%) Ascending 1 (3%) Stable 23 (72%) Fluctuating 5 (16%) Descending 3 (9%) 25% n (%) 2 (6%) 14 (44%) 7 (22%) 9 (28%) 32 (100%) 50% Nygård

17 Proportion ET items used Förändras mängden vardagsteknik som används över tid (två år)? Ja. Proportionen minskade signifikant över tid. 59% 51% Baseline 6 mån 12 mån 24 mån Hedman et al. (2014) SJOT Nygård

18 Efter 4 år: 25 deltagare (av 37) kvar: 17 hade fått demensdiagnos, 7 fortfarande MCI, 1 återgått till normal Det övergripande aktivitetsengagemanget minskade signifikant över tid Förmåga att använda vardagsteknik blev allt starkare korrelerad (r = från 0.30 till 0.54) med aktivitetsengagemang Hedman A., Nygård, L., Malinowsky, C., Almkvist, O. & Kottorp, A. (Accepterad). Changing everyday activities and technology use in mild cognitive impairment. BJOT. Nygård

19 En paradox? Vid kognitiv nedsättning ökar svårigheterna att använda vardagsteknik minskar antalet tekniska föremål och tjänster som används Både färre tekniska föremål och tjänster minskad förmåga att använda teknik bidrar till att förutsäga om en person behöver stöd i sitt boende En utmaning att lösa problemen med hjälp av teknik. Nygård

20 Handlingar som behövs vid teknikanvändning (Items META) Mer utmanande Uppfatta information och följa instruktioner givna via telefontjänst eller telefonsvarare Välja knapp, tangent eller kommando Särskilja och identifiera tjänster och funktioner Utföra steg och handlingar i ordningsföljd Uppfatta information från tekniken och agera adekvat som svar Ange/slå siffer- bokstavskombinationer i ordningsföljd Använda den kraft, hastighet och precision som krävs Koordinera två delar av tekniken mot varandra Föra eller vrida knapp eller ratt i rätt riktning Särskilja och identifiera föremål Mindre utmanande Nygård KI 26 augusti 2009 Nygård

21 Några viktiga aspekter: Mål och motivation Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken Miljön (inkl. andra personer) Nygård

22 Framtidens möjlighet: Teknikens utmaningsgrad och personens förmåga - hur matchar de? Nygård

23 Nygård

24 Exemplet E-hälsa: Vårdkontakter via mobiltelefon och Internet (IKT) byggs ut alltmer Vad medför detta för äldre - speciellt de med kognitiv nedsättning? Hur stor andel HAR denna IKT, hur stor del av de som har ÄR användare, och hur klarar de av användandet? Hur lätta/svåra är dessa tekniska föremål och tjänster? Malinowsky, Nygård & Kottorp, 2013 Nygård

25 Measure (logits) Kontroller (n=44) MCI (n=37) Mindre svårigheter Mild AD (n=37) E-Hälsa teknik Svårare teknik XX 61 X 60 X X 59 XX 58 XXXX X 57 XX XX 56 XXXXXXXX XXX 55 XXXXXXXXXXXX XXXXXXX XX 54 XXXXXXX XXXXXXXX XXX Mobil: skicka sms 53 XX XXX XX 52 XX XXX XXXX Telefonsvarare: lämna meddelande 51 X XXXXXX XXXXXXXXXX Dator: ordbehandling; Mobil: ringa; Internet: kommunikation 50 XX XXXXX Internet: information; Mobil: svara 49 XXXXXX 48 X XX 47 XXX Större svårigheter Lättare teknik Nygård

26 Measure (logits) Kontroller (n=44) MCI (n=37) Mild AD (n=37) Mindre svårigheter E-Hälsa teknik Svårare teknik XX 61 X 60 X X 59 XX 58 XXXX X 57 XX XX 56 XXXXXXXX XXX 55 XXXXXXXXXXXX XXXXXXX XX 54 XXXXXXX XXXXXXXX XXX Mobil: skicka sms 53 XX XXX XX 52 XX XXX XXXX Telefonsvarare: lämna meddelande 51 X XXXXXX XXXXXXXXXX Dator: ordbehandling; Mobil: ringa; Internet: kommunikation 50 XX XXXXX Internet: information; Mobil: svara 49 XXXXXX 48 X XX 47 XXX Större svårigheter Lättare teknik Nygård

27 Vad gör teknik lätt svår? Svårare teknik Används mer sällan än varje vecka Har mer komplex design men vad är då det? Tex: Kräver fler handlingsmoment Kräver att svåra handlingsmoment används mer frekvent Kräver att handlingsmoment utförs i en viss ordning Ger komplex, mest visuell feedback Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013 Nygård

28 Vi behöver och kan uppmärksamma vardagsteknik för personer med MCI eller demens mycket mer! Hur klarar personen den teknik som är viktig för just honom/henne i dagligt liv? Hinder/möjligheter till delaktighet? Alternativ? Hur kan användandet underlättas? Vem? Vilken teknik passar personens förmåga, intresse, behov? Hur kan förmågan att använda vardagsteknik fungera som en markör för sjukdom eller ge information om ev. sjukdomsprogression? Samarbete mellan yrkesgrupper! Louise Nygård, mars 2015

29 Hur kan vi använda teknikhierarkin och färdighetshierarkin? Några förslag: I analys av varför personen har problem i en aktivitet där teknikanvändning krävs varför en viss teknik är svår att använda för en person vilka åtgärder kan underlätta teknikanvändning och aktiviteter Förskrivning av hjälpmedel vilka är lämpliga? Råd och stöd angående teknik till klienter/patienter och deras närstående Bostadsanpassning med teknik Bidra till utveckling och anpassning av teknik Teoriutveckling om samspel människa - miljö osv

30 Tack till alla medarbetare: Anders Kottorp, Camilla Malinowsky, Lena Rosenberg, Ann-Helen Patomella, Annika Öhman, Mandana Fallahpour, Eva Lindqvist, Anna Brorsson, Inga-Lill Boman, Annicka Hedman, Monica Hällgren, Lotta Ryd, Isabel Margot-Cattin, Annika Persson-Vasiliou, Monica Pantzar, Sofia Starkhammar, Brittmari Uppgard, Elin Pettersson, Ove Almkvist, Maria Larsson Lund, Stefan Lundberg, Malcolm Cutchin, Bengt Winblad, Alex Michailidis, Arlene Astell, Andrew Sixsmith, Amy Hwang, Tina Helle, Cecilia Bråkenhielm Olsson, mfl mfl Tack till alla finansiärer: Swedish Brainpower, Nationella Forskarskolan i Vårdvetenskap, Vetenskapsrådet, FAS/FORTE, SFO-V, ALF/SLL, Hjälpmedelsinstitutet, Amerikanska Alzheimerföreningen mfl mfl. Nygård

31 Tack för att ni lyssnat! Kontakt: Nygård