Handlingsplan för krissituation

PROGRAM POLICY STRATEGI HANDLINGSPLAN RIKTLINJER Handlingsplan för krissituation Rostaskolan Oktober 2015 orebro.se/rostaskolan

Innehållsförteckning INLEDNING... 2 VIKTIGA TELEFONNUMMER... 3 BAKGRUND... 4 KORTFATTAD INFORMATION OM KRISFÖRLOPP... 4 ARBETSGÅNG VID KRISSITUATIONER OLYCKSFALL I SKOLA... 5 När det händer:... 5 ARBETSGÅNG VID KRISSITUATIONER DÖDSFALL... 6 När det händer:... 6 Vid besök av anhörig:... 6 Vid information från anhörig per telefon:... 6 Uppföljning... 7 OMHÄNDERTAGANDE... 8 SAMTAL MED KLASSEN NÄR NÅGOT SVÅRT INTRÄFFAT... 8 INLEDNING FAKTA TANKAR KÄNSLOR OCH AVSLUTNING:... 8 INLEDNING... 8 FAKTA... 9 TANKAR... 9 KÄNSLOR... 9 AVSLUTNING... 9 TÄNKVÄRT... 9 HANDLINGSPLAN NÄR ELEV DRABBATS AV EN ALLVARLIG SJUKDOM MEN FORTFARANDE GÅR I SKOLAN... 10 HANDLINGSPLAN NÄR DET SJUKA BARNET MÅSTE VÅRDAS PÅ SJUKHUS... 10 ARBETSGÅNG VID HÄNDELSE AV HOTFULL PERSON PÅ SKOLGÅRDEN/SKOLAN... 11 ARBETSGÅNG VID OFÖRUTSEDD HÄNDELSE, T.EX. GASUTSLÄPP, BOMBHOT ELLER DYLIKT:... 11 LITTERATURTIPS... 12 PERSONUPPGIFTER PERSONAL... 12 PERSONUPPGIFTER ELEV... 12 1

Inledning Alla skolor kan möta händelser som för de berörda och för verksamheten leder till krissituationer. Då skolan drabbas av dödsfall, svår sjukdom eller annan allvarlig hotfull situation, behöver vi klara riktlinjer som stöd i arbetet med att hantera krissituationen. Syftet med vår krisorganisation är att man vid svåra händelser som berör skolans verksamhet, eleverna och personalen skall kunna hantera situationen på ett sådant sätt att alla drabbade och berörda får psykiskt, fysiskt och socialt omhändertagande på bästa sätt. Krisorganisationen skall träda i funktion vid händelser där skolans ordinarie verksamhet inte är tillräcklig för att hantera situationen och där resurser utöver det normala behöver sättas in för att bemästra situationen. Skolan skall vara en plats där elever känner att de kan uttrycka sina känslor och tankar, men där de snart också kan återgå till normala rutiner. Handlingsplanen anger vilka åtgärder som skall sättas in om en krissituation uppstår. 2

Viktiga telefonnummer AMBULANS 112 USÖ ej brådskande fall 019-602 10 00 POLIS 112 ej brådskande fall 114 14 BRANDKÅR 112 GIFTINFORMATIONEN 112 ej brådskande fall 08-33 12 31 KARLA VÅRDCENTRAL 019-602 95 01 SKOLANS EXPEDITION 019-21 33 80 TOLKSERVICE språk 019-602 31 55 TECKENTOLK 019-602 45 00 ( Vid akuta lägen 019-602 10 00) Socialförvaltningens 019-21 41 05 Jourbyrå Kök Rostaskolan 019-21 33 83 3

Bakgrund En kris är alltid unik. Den ena krisen är inte den andra lik. Hur varje enskild människa reagerar är också individuellt beroende på den aktuella livssituationen, tidigare kriser och hur man hanterat dem etc. Vissa allmänna grunder för omhändertagande under krisens akuta del finns dock. I detta sammanhang brukar man tala om de fyra H:na: Hålla om Hålla ut Hålla i Hålla tyst Konkret handlar det om att tillhandahålla en filt om den drabbade fryser, ge något att dricka, hålla om den krisdrabbade eller ge en hand att hålla i. Som hjälpare handlar det om att härbärgera, det vill säga att för stunden bära de ofta omtumlande känslor som den krisdrabbade har. Berätta det du vet om det som hänt så konkret som möjligt. Betona att det kommer många olika slags reaktioner när man upplever en kris och att detta är naturligt. Kortfattad information om krisförlopp När man utsätts för en stark påfrestning är det vanligt att reagera med en psykisk krisreaktion. Om den händelse, som orsakar krisen, kommer plötsligt så inleds krisen oftast med en chock. Kris med inledande chock är en övergående process, som kan ta olika lång tid att gå igenom, allt från några dagar till flera år. Processen brukar delas in i fyra faser: 1. Chockfasen inleder krisförloppet. Den kan pågå från ett kort ögonblick till några dygn. Under den fasen försöker man med all kraft att hålla verkligheten ifrån sig. Man har svårt att fatta vad som hänt. I chockfasen behöver man omvårdnad och kroppskontakt. Man är inte mottaglig för information och goda råd. 2. Reaktionsfasen inträffar när den drabbade inte längre kan hålla verkligheten ifrån sig eller kan förneka det som hänt. 3. Bearbetningsfasen innebär att den akuta delen av krisreaktionen är över och man börjar känna att man är på väg att klara svårigheterna. Bearbetningsfasen infaller ca: 4-6 veckor efter en svår kris. 4. Nyorienteringsfasen är den del av bearbetningen där man kommit långt i krisförloppet och man börjar se hoppfullt på framtiden. 4

Arbetsgång vid krissituationer olycksfall i skola När det händer: Första hjälpen ges av personal. I möjligaste mån stannar en vuxen hos den drabbade. Ambulans och polis tillkallas, telefon 112. Rektor informeras om olycksfallet. Vid dödsfall underrättas familjen av rektor tillsammans med närmaste personal/kollega. Familjen till den drabbade underrättas, vid dödsfall se nedan. Rektor eller av rektor utsedd person, sammankallar krisgruppen. Krisgruppen sammanträder på rektors rum. En kartläggning av situationen sker. - Vilka är drabbade? - Vad har hänt? - Hur gick det till? - Vilken information har förmedlats? - Hur är situationen? - Se till att loggbok skrivs, samtliga är ansvariga. Rektor fördelar arbetsuppgifterna inom krisgruppen. Rektor kallar samman berörd personal för information. Berörda elever informeras och tas omhand. - Faktainnehållet i informationen skall vara klart och tydligt. - Information om vilka stödåtgärder som sätts in. - Information om hur massmedia skall hanteras. - Ingen elev får lämnas ensam. Släpp inte iväg någon elev utan att förvissa dig om att eleven är under betryggande kontroll. Rektor informerar samtlig personal, efter samråd med berörd elevs föräldrar. Rektor ansvarar för skriftlig information till föräldrar. Massmedia som kommer till skolan hanteras av skolledningen. Eleverna skyddas. Pressen bör få: - Fakta om det inträffade. - Fakta om hur skolan hanterar olyckan. Krisgruppen har uppföljningsmöte och utvärderar de insatta åtgärderna samt planerar för framtida insatser. Berörd personal informeras. 5

Uppföljning Morgonen efter samlar ansvarig rektor personalen för uppföljning och information. Läraren följer upp barnens frånvaro noga de närmaste dagarna efter olyckan. Läraren diskuterar åter igenom olyckan med klassen. Barnen bör få tydlig information om vad som hänt. Bjud in polis eller annan person vid behov. Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller längre tids frånvaro från skolan håller läraren eller annan utsedd kontaktperson kontakt med hemmet och sjukhuset. (se avsnitt när elev blir allvarligt sjuk) Arbetsgång vid krissituationer dödsfall När det händer: Rektor informeras om dödsfallet. Rektor eller av rektor utsedd person informerar krisgruppen. Krisgruppen avvaktar vidare besked från rektor. Vid besök av anhörig: Rektor tillsammans med anhörig informerar berörd elev/personal om dödsfallet. Vid information från anhörig per telefon: Rektor tillsammans med någon närstående personal informerar berörd elev/personal om dödsfallet. Rektor informerar krisgruppen. - Vem/vilka är drabbade? - Vad har hänt? - Hur gick det till? - Vilken information får/har förmedlats? - Hur är situationen? Rektor eller av rektor utsedd person kallar samman berörd personal för information. Rektor eller av rektor utsedd person tillfrågar familjen om deras inställning till vidare information. Om familjen så önskar informeras berörda elever. - Faktainnehållet i informationen skall vara klart och tydligt. - Eventuellt genomförs en enkel ritual, t.ex. ett ljus tänds - Information om vilka stödåtgärder som finns att få. 6

- Samtal i grupp inleds vid behov. - Ingen elev/personal får lämnas ensam. Släpp inte iväg någon utan att förvissa dig om att personen är under betryggande kontroll så ingen kommer hem till ett tomt hus. Massmedia som kommer till skolan hanteras av skolledningen. Eleverna/personal skyddas. Samtalsgrupper inom kollegiet startas vid behov. Krisgruppen har uppföljningsmöte och utvärderar de insatta åtgärderna samt planerar för framtida insatser. Uppföljning Viktigt att den närmaste personalen får mycket kollegialt stöd. Var observant på elevernas olika sorgereaktioner. Några kommer snabbt igång med sorgearbetet så fort dödfallet blivit känt. Hos andra uppträder inga märkbara reaktioner förrän längre fram. Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgereaktioner hos barn och ungdomar. Klassamtal där man sätter ord på tankar och känslor i relation till det som hänt kommer även framöver att vara av stor betydelse. Enhetens krisgrupp kan vara viktiga i uppföljningsarbetet, om det finns behov av mera hjälp informera om de professioner som finns att tillgå. 7

Omhändertagande Var delaktig. Man ska vara tillsammans med de sörjande, inte lösa deras problem. Ta reda på om den drabbade eleven vill att man berättar om vad som har hänt för klassen eller skolan. Ge barn åldersanpassad information och fakta. Det finns situationer då man måste nöja sig med att berätta vad som hänt inte hur. Undvik oförberett offentliggörande. Ta inte till välmenande fraser såsom stackars dig, det kommer nog att ordna sig, jag vet hur det har varit. Ge inga orealistiska förväntningar. Elevers skolprestationer kan påverkas även en lång tid efter det som skett. Se till att eleven blir trygg och omhändertagen även efter skolan. Acceptera att alla har sitt sätt att sörja och att ingen sorg är riktig eller felaktig. Samtal med klassen när något svårt inträffat Vid samtal med eleverna underlättar det att ha en viss struktur. Ju mer konkret och tydlig man kan vara desto större trygghet kan eleven känna. Det blir en ram som håller samman. Syftet med att genomföra ett strukturerat klassamtal är: Att berätta/informera vad som hänt. Att ge eleverna möjlighet att dela sina reaktioner med andra. Att berätta att det finns olika sätt att reagera på och att det är normalt. Att uppmuntra eleverna att stötta varandra. Informera om det stöd som finns till hands på skolan. Hur skoldagen ska se ut med tanke på det inträffade. Mindre barn kan ha svårt med ord papper och kritor kan bli ett sätt som det mindre barnet bearbetar det inträffade. Inledning fakta tankar känslor och avslutning: Inledning Ett sätt att bearbeta det inträffade är att prata om vad som hänt och ge uttryck för sina känslor. På så vis är det lättare att förstå det inträffade. Du bör förmedla några regler för samtalet som innebär: - Man får inte berätta för andra utanför klassen vad klasskamraterna har tänkt, känt och upplevt. - Ingen får efteråt kritiseras eller retas för vad han/hon sagt eller reagerat. - Vem som helst kan tala för sig själv men inte för någon annan. - Ingen måste säga något högt i klassen bortsett från att alla ska berätta om hur de fått reda på vad som skett. 8

Fakta Hur har eleverna fått veta om vad som hänt och när? Detta skapar en helhet. De som vet mycket kan dela med sig till sina kamrater. Framför allt får man här tillfälle att rätta till missförstånd och man kan förhindra ryktesspridning. Tankar Genom att fråga eleverna vilka tankar de hade när de fick höra talas om det inträffade får man ofta svar på deras reaktioner och intryck. Känslor Tänk på vilka frågor man ställer så att man inte bromsar samtalet. Undvik frågor som vad kände du? Fråga istället vad var värst för dig? Ta hjälp av klassen eller gruppen genom att säga är det någon annan som reagerar på samma sätt istället för att säga det är normalt att reagera så. Det är normaliserande för eleverna att se att de i många avseenden reagerat på likartat sätt. Låt eleverna använda olika uttrycksmedel som t.ex. att skriva och rita/måla. Avslutning Samla ihop intrycken. Påpeka likheter, känslor och reaktioner. Betona det normala i reaktionerna. Man måste inte reagera på ett särskilt sätt för att vara normal. Förbered eleverna på kommande reaktioner som svårigheter att koncentrera sig, oro/rädsla, svårigheter att komma till ro på kvällen etc. Uppmuntra eleverna att samtala med föräldrar och kamrater. Ge eleverna ytterligare en chans att komma med egna frågor och funderingar. Se till så att ingen elev kommer hem till ett tomt hus. Uppmana eleverna att ta kontakt med dig om de behöver samtala ytterligare om vad som hänt. Planera för närmaste framtiden. Tänkvärt Uppmuntra det krisdrabbade barnet att snabbt komma tillbaka till skolan. Rutiner underlättar i kris. Att man ska leva som vanligt fast det inte är som vanligt. Om en elev har dött behövs det ofta flera samtal i klassen under en längre tid. Men det är också viktigt att avsluta sorgearbetet på skolan efter en tid och återgå till normalt skolarbete. Vid behov kan man arbeta med frågor runt döden, rita, skriva berättelser eller dikter men framför allt vara tillsammans. Använd inte omskrivningar som resa eller sömn för döden. Kom ihåg bästa vännen till den döda eleven iaktta reaktioner. Låt gärna skolbänken stå kvar en tid i klassen om en elev har dött. Låt ett ljus brinna t.ex. fram till begravningen. Hör sedan med eleverna om ljuset kan tas bort. Skuldkänslor är ett typiskt inslag i sorgereaktioner hos barn och ungdomar. Hos barn är skuldkänslorna ofta knutna till om de kan fortsätta att leka och ha roligt. Den som hjälper behöver också själv hjälp. Personalen bör om möjligt få yrkeskunnig hjälp t.ex. av kurator eller psykolog. Skydda människor i kris från eventuellt intresse från massmedia hänvisa 9

till rektor. Personer med olika etnisk bakgrund har ibland särskilda behov, fråga så att behoven blir kända och kan tillgodoses. Handlingsplan när elev drabbats av en allvarlig sjukdom men fortfarande går i skolan Då skolan fått kännedom om en elevs svårare sjukdom, som på sikt kräver sjukhusvistelse, är det viktigt att en kontinuerlig kontakt etableras med den sjukes familj. Tillsammans beslutas hur informationen till lärare, elever, föräldrar till elever på skolan ska ske och vad den ska innehålla. Vem ska ge informationen? Förälder Lärare Läkare/sjuksköterska Den sjukes familj avgör om man ska informera föräldrar först och sedan klassen. Vid samtalet med familjen erbjuds stöd från skolan av: Skolsköterska Kurator/psykolog Skolläkare Diskutera med familjen hur den fortsatta kontakten ska ske. Hur vi, både personal och elever ska förhålla hos till den sjuke. Det är viktigt att skolan får information om medicinering och ev. sjukdomsbild. Samtala i klassen om sjukdomar/olikheter på ett allmänt sätt. Det är viktigt att den vuxne fortsätter att behandla det sjuka barnet på samma sätt som tidigare, de regler, gränser, krav med mera som gäller allmänt bör följas så långt som möjligt för att minska risken för överbeskyddande. Handlingsplan när det sjuka barnet måste vårdas på sjukhus I samråd med familjen och sjukhuset planeras hur den fortsatta kontakten kan utformas med t.ex. brev, besök. Om det är möjligt att ha en ömsesidig kontakt är detta viktigt för båda parter. Det är viktigt att klassen/gruppen får rapporter om sjukdomsförloppet. Skolan ansvarar i samråd med sjukhuslärare att den sjuke får möjlighet till undervisning efter klassens undervisningsplan. Det är viktigt att kontakten mellan skolan/familjen/sjukhuset fungerar, då barnet behöver ha sin tillhörighet kvar i klassen. Under denna tid finns stödgruppen som resurs för den personal som är inblandad. 10

Arbetsgång vid händelse av hotfull person på skolgården/skolan Samtlig personal ansvarar för att ta med sig eleverna in från skolgården eller bort från den lokal där den hotfulla personen befinner sig. Om möjligt ska två personal stanna hos personen och tala lugnande med honom/henne. Det är viktigt att behålla lugnet och att få personen att förstå att vi lyssnar in dennes tankar. Ex: Jag hör vad du säger, Jag hör att du vill det. Personal ska kontakta Rektor som bedömer om kontakt med polis ska tas. Om inte rektor är på plats kontaktas någon i krisgruppen. Arbetsgång vid oförutsedd händelse, t.ex. gasutsläpp, bombhot eller dylikt: Rektor ska informeras om händelsen. Om inte Rektor finns på plats informeras någon i krisgruppen. Samtlig personal ansvarar för att flytta eleverna till en säker plats. Rektor eller av rektor utsedd person, sammankallar krisgruppen. Krisgruppen sammanträder på rektors rum. En kartläggning av situationen sker. - Vilka är drabbade? - Vad har hänt? - Hur gick det till? - Vilken information har förmedlats? - Hur är situationen? - Se till att loggbok skrivs, samtliga är ansvariga. Rektor informerar berörd/samtlig personal. Berörda elever informeras och tas omhand. Ingen elev får lämnas ensam. Släpp inte iväg någon elev utan att förvissa dig om att eleven är under betryggande kontroll. Rektor ansvarar för skriftlig information till föräldrar. Massmedia som kommer till skolan ska hanteras av skolledningen. Eleverna skyddas. Skolans personal ska hänvisa till rektor. Pressen bör få: - Fakta om det inträffade. - Fakta om hur skolan hanterar händelsen. Krisgruppen har uppföljningsmöte och utvärderar de insatta åtgärderna samt planerar för framtida insatser. 11

Litteraturtips Kris och utveckling Cullberg Natur och kultur Barn i sorg Atle Dyregrov Studentlitteratur Att ta avsked Atle Dyregrov Rädda barnen Beredskapsplan i skolan Atle Dyregrov Rädda barnen Personuppgifter personal Personuppgifter/kontaktinformation gällande personal finns rapporterat i Personec. En personallista med kontaktinformation delas också ut till all personal 1 gång per år. Personuppgifter elev Personuppgifter/kontaktinformation gällande elever inhämtas varje läsår och förvaras klassvis i pärm på expeditionen. Uppgifterna finns även i Örebro kommuns elevregister. 12