MKB för del av Värby 61:406 m.fl BARA SÖDER DETALJPLAN Dnr 10.700 BYGG OCH MILJÖ SVEDALA 2012-12-06 1
MKB FÖR BARA SÖDER - DETALJPLAN DNR.10.700 MKB för detaljplanen för Bara Söder, har utarbetats av: Bygg och miljö, Svedala kommun Kommunhuset 233 80 Svedala Tel: 040-40 80 00 I samverkan med Sweco Architects AB genom Ingvar Svensson, landskapsarkitekt, uppdragsledare Anne-Lie Mårtensson, landskapsarkitekt Caroline Ranelycke, miljökonsult, Sweco Environment Pia Transe Pedersen, stadsarkitekt Svedala kommun Jeanette Widén Gabrielsson, planarkitekt Svedala kommun Christel Strömsholm Trulsson, miljöinspektör Svedala kommun Medverkande: Illustrationer: FOJAB arkitekter AB samt Tyréns AB. 2
INNEHÅLL 1 SAMMANFATTNING...4 2 INLEDNING...6 2.1 Bakgrund...6 2.2 Syfte...6 2.3 Avgränsningar...6 3 UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV...8 3.1 Övergripande skäl för en lokalisering inom Bara Söder...8 3.2 Utbyggnadsalternativet...8 3.3 Nollalternativet... 9 3.4 Sammanfattande konsekvenser av alternativen...10 3.5 Området idag...14 3.6 Utbyggnadsförslaget - illustrationer och visualiseringar...16 4 PLANER, UTREDNINGAR...20 4.1 Genomförda underlagsutredningar...20 4.2 Översikstplan och detaljplan...20 4.3 Planprocessen...20 7 UPPFYLLELSE AV MILJÖMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER...55 7.1 Skånes 15 miljömål...55 7.2 Miljökvalitetsnormer...57 8 SAMLAD BEDÖMNING...59 8.1 Samlad bedömning...59 9 KOMMANDE UTREDNINGAR, UPPFÖLJNING...60 9.1 Kommande utredningar, tillståndsfrågor m.m.... 60 9.2 Uppföljning av betydande miljöpåverkan...... 61 10 SAMRÅD...62 10.1 Samråd...62 10.2 Avgränsningsmöte... 62 11 REFERENSER...63 11.1 Utredningar, planer mm...63 11.2 Digitalt material......63 5 LANDSKAPSANALYS...22 5.1 Landskapsanalys...22 6 MILJÖKONSEKVENSER...24 6.1 Landskapsbild...24 6.2 Naturmiljö...26 6.3 Kulturmiljö...30 6.4 Rekreation och friluftsliv...34 6.5 Mark...37 6.6 Vatten...40 6.7 Hälsa och säkerhet...45 6.8 Påverkan under byggskedet...54 3
1 SAMMANFATTNING Inom Svedala kommun pågår ett planarbete för området söder om Bara, Bara Söder i anslutning till golfanläggningen PGA. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) syftar till att redovisa konsekvenserna av detaljplanen för Bara Söder. Planarbetet har inletts med ett planprogram som varit ute på samråd under våren 2012. Detaljplanen innefattar en bad- och hotellanläggning som placeras vid Spångholmsgården söder om Bara. Anläggningen förväntas få ca 1 milj besökare per år. Badanläggningen föreslås inrymma äventyrsbad, spa och simbassänger. Bruttoyta ca 32 000 m 2. Hotelldelen kommer att ha ca 400 rum omfattande en total bruttoyta av ca 39 000 m 2. Anläggningen planeras att utformas som två halvcirkelformade byggnader, ca 350 m i diameter med sluttande sedumtak. I den västra halvcirkeln kommer det att fi nnas ca 200 lägenheter med en bruttoyta av ca 21 000 m 2. Inom anläggningen och Spångholmsgården planeras totalt ca 6 000 m 2 för småbutiker och hantverk. Två fristående bebyggelsegrupper med enbostadshus föreslås: Backahusen (ca 80 bostäder) i nordost samt Skogshusen (ca 30 bostäder) i söder. Totalt planeras därmed drygt 300 bostäder inom planområdet. I området föreslås även en förskola för ca 140 barn som kommer att ligga strax norr om badoch hotellanläggningen, mitt emot de befi ntliga arbetarbostäderna ut-med Spångholmsvägen. Utbyggnaden med en bad- och hotellanlägg-ning samt föreslagna bebyggelsegrupper förstärker utvecklingen mot ett fritids- och rekreationslandskap intill befi ntlig golfbana samt Torups rekreationsområde. En befi ntlig busshållplats fi nns på Malmövägen vid Spångholmsallén och 93% av föreslagen bebyggelse kommer att ha högst 1000 m till hållplats Spångholmen. För att öka tillgängligheten till bad- och hotellanläggningen diskuteras en privat busslinje som ansluter vid någon av Citytunnelns stationer, t.ex Hyllie. På sikt planeras en ombyggnad av väg 841 västerut mot Malmö då vägen redan i dag har för låg kapacitet. Dialog har även förts med Malmö om att på sikt bygga en bana för lätt spårtrafi k mellan Malmö-Klågerup, Klågerupsbanan. Utbyggnaden av Bara Söder ökar reseunderlaget för att denna skall kunna byggas, men förutsättningen är också att befolkningsunderlaget i Bara och Klågerup fördubblas. Kommunens intentioner är att Spångholmsgårdens kvarvarande byggnader i huvudsak skall bevaras och integreras i bad- och hotellanläggningen. Genom utbyggnaden av denna kommer dock det kulturhistoriska och visuella sambandet mellan Spångholmen och Värby by att försvagas. Bad- och hotellanläggningen kommer istället att bli det nya landmärket i landskapet. Projektet som helhet bedöms enligt en nyligen genomförd utredning påverka kulturlandskapsvärdena negativt. Nu gällande detaljplan från år 2005 bedöms dock i minst lika hög grad påverka dessa negativt om den blev genomförd. Skyddet av Spångholmsgården är t.ex svagare i denna detaljplan med enbart varsamhetsbestämmelser k i stället för skyddsbestämmelser q. I den nu aktuella detaljplanen kommer delar av Spångholmsgården samt två av de befi ntliga arbetarbostäderna utmed Spångholmsvägen att få ett utökat skydd genom planbestämmelsen q. Bebyggelsen vid Backahusen föreslås placeras i en sluttning mot sydöst i den nordöstra delen av planområdet. Den kommer därmed att få en bra landskapsanpassning till befi ntlig topografi. Skogshusen föreslås placeras på en mindre sluttning strax öster om Virängarna för att undvika intrång i den närliggande sumpskogen och fuktängen. Genom området rinner Spångholmsbäcken som är ett bifl öde till Sege å. Dagvattenavrinningen kommer att hanteras genom att vattnet leds till fyra fördröjningsmagasin innan det når Spångholmsbäcken med tillhörande sidodike. Dammarna kommer att integreras i gestaltningen av bebyggelsen och de kommer att ha en permanent vattenspegel. De är dimensionerade 4
SAMMANFATTNING så att ett sk. 100-års regn kan fördröjas och därmed kan risken för översvämningar nedstöms i Sege å minskas. På sikt planeras även ett ekostråk utmed Spångholmsbäcken. Bäckfåran kommer att fl ackas ut och därmed skapas ytterligare bättre fördröjning och rening av vattnet i bäcken. För att genomföra detaljplanen kommer delar av strandskyddsområdet kring Spångholmsbäcken att behöva upphävas och dispenser för olika åtgärder att sökas. Sammantaget bedöms de samlade konsekvenserna, frånsett påverkan på riksintresset för kulturmiljö, inte lägga några hinder i vägen för en utbyggnad av Bara Söder enligt samrådsförslaget till detaljplan. För att hantera spill- och avloppsvatten från anläggningarna och bostäder-na i området har olika alternativ utretts. I första hand föreslås en ny överför-ingsledning mot Malmö. Tre mindre pumphus kommer även att byggas i anslutning till spillvattenledningarna. Inventeringar av rödlistade arter och arter enligt artskyddsförordningen har genomförts. Inga arter som berörs av artskyddsförordningen påträffades inom planområdet. Större vattenödla (redovisas i Artskyddsförordningens bilaga 1) fi nns strax utanför planområdet. Bland rödlistade arter som påträffades inom planområdet bör nämnas sånglärka, hämpling samt skogsalm, naverlönn och ask. Ängen mellan alkärret (Virängarna) och allén utmed vägen bedömdes som värdefull genom sin örtrika ängsartade vegetation, även om inte några rödlistade arter påträffades. Den naturliga trafi kökningen och utbyggnaden av Bara Söder förväntas innebära att trafi ken mer än fördubblas från dagens ca 7 000 fordon/ årsmedeldygn till omkring 16 000 år 2030 på väg 841, Malmövägen. De ökade trafi kmängderna kommer medföra att befi ntliga fastigheter utmed väg 841 får högre bullernivåer. En översiktlig riskanalys har utförts inom Svedala kommun i samband med planprogrammet. Denna pekar särskilt på Räddningstjänstens insatstider vid en eventuell olycka. För att klara dessa och gällande säkerhetskrav behöver byggnadstekniska åtgärder utföras inom bad - och hotellanläggningen. Illustration till föreslagen detaljplan, 2012. FOJAB arkitekter AB. 5
2 INLEDNING 2.1 BAKGRUND I anslutning till golfanläggningen Professional Golfers Association, PGA, har det en längre tid funnits ett intresse att utveckla området för boende och hotellverksamhet med äventyrsbad, spa och konferens. Det aktuella området ligger naturskönt och gränsar till Torups bokskog i söder. PGAgolfbanan, som anlades för ett par år sedan, är av världsklass och utgörs av två 18-hålsbanor varav en uppfyller kraven för att arrangera internationella golftävlingar på PGA touren. PGA innehåller även en 9-hålsbana samt ett klubbhus med restaurang och 16 sviter. 2.2 SYFTE Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) syftar till beskriva konsekvenserna av detaljplanen för Bara Söder. I denna ingår en utbyggnad av en hotellanläggning med äventyrsbad och lägenheter samt två fristående bebyggelsegrupper söder om Bara, Backahusen och Skogshusen med tillhörande gatunät. MKB:n syftar även till att föreslå åtgärder i det fortsatta planarbetet för att begränsa negativ miljöpåverkan. Detaljplan som medger att området tas i anspråk för hotell utanför sammanhållen bebyggelse enligt Plan-och bygglagen (PBL) 4 kap 34, omfattas av krav på miljökonsekvensbeskrivning enligt Miljöbalken (MB) 6 kap 6-7. Dessutom berörs två riksintressen med natur- och kulturvärden. Bygg och miljö inom Svedala kommun bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivning att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11-18 MB och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljötillsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför också i denna MKB. 2.3 AVGRÄNSNINGAR Miljöbedömningarna avgränsas enligt följande: Rum Avgränsningen av den fysiska miljön utgörs av utredningsområdet där Malmövägen i norr och Tjustorpsvägen i väster bildar tydliga gränser. Öster om utredningsområdet ligger golfbanor tillhörande PGA samt Värby by med sammanhållen småskalig äldre bebyggelse. I söder ligger öppen odlingsmark som gränsar till Tjustorps industriområde samt Torups bokskogsområde. Detaljplanen omfattar en bad- och hotellanläggning samt bostadsgrupperna Backahusen i öster samt Skogshusen i söder. Tid Detaljplanen beräknas antas av kommunfullmäktige under hösten 2013. Bad- och hotellanläggningen beräknas bli färdigställd år 2018 och bostadsbebyggelsen vid Backahusen och Skogshusen år 2017 respektive 2018. Sak Avgränsning av miljöaspekter avser de miljöområden som kan ge betydande miljöpåverkan, såsom: Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Mark Vatten Hälsa och säkerhet Påverkan under byggskedet 6
INLEDNING Konsekvensbedömningar av alternativen I kapitel 3 redovisas en sammanfattning av konsekvenserna för utbyggnadsoch nollalternativet samt nuläget. Här redovisas också en övergipande analys av varför området kan anses lämpligt för den aktuella anläggningen och tillhörande bostäder. I kapitel 6, Miljökonsekvenser, redovisas de samlade konsekvenserna av utbyggnadsalternativet. I MKBn för planprogrammet som föregått detaljplaneförslaget redovisades även de alternativ som tidigare var aktuella; Holiday Club samt tidigare studerat alternativ för utformning av bad- och hotellanläggningen. I planprogram MKBn belystes även alternativa utformningar av bostadsområdet Skogshusen. Avgränsningsområde för MKBn. 7
3 UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV 3.1 ÖVERGRIPANDE SKÄL FÖR EN LOKALISERING INOM BARA SÖDER En förutsättning för lokaliseringen av bad- och hotellanläggningen och tillhörande bostadsbebyggelse är närhet till en golfbana med hög standard, motsvarande PGA-golfbanan vid Bara. I regionen fi nns knappast någon jämförbar anläggning utom möjligtvis golfbanan vid Barsebäck. Möjligheterna att lokalisera en motsvarande bad- och hotellanläggning med tillhörande bostäder, som den inom Bara Söder, är begränsade kring Barsebäck. Området omfattas av riksintresse för kustzonen enligt 3 kap. Miljöbalken samt riksintressen för naturvård och kulturmiljö enligt 4 kap. Miljöbalken. Omgivningarna kring Barsebäcks golfbana omfattas även av Järavallens naturreservat. Det geografi ska läget vid Barsebäck innebär sämre förutsättningar jämfört med Bara Söder att kunna attrahera besökare från regionen och från t.ex Danmark och Tyskland. Underlaget för kollektivtrafi kförsörjning genom en på sikt spårbunden trafi k bedöms också som sämre genom avståndet, befolkningsunderlag och bebyggelsestruktur. Väg E6 förbi området/golfbanan medför ett av tradition starkt betingat bilberoende som kommer att bli svårt att förändra. Med hänsyn till de förutsättningar som gäller för att kunna genomföra badoch hotellanläggningen bedöms därför Bara Söder vara det bästa lokaliseringsalternativet. 3.2 UTBYGGNADSALTERNATIVET Vid Spångholmsgården planeras en bad- och hotellanläggning samt ca 200 lägenheter. Badanläggningen föreslås inrymma äventyrsbad, spa och simbasänger som ligger innanför de två halvcirkelformade byggnaderna med hotell och lägenheter. Bruttoyta ca 32 000 m 2. Spångholmsgården kommer huvudsakligen att bevaras och integreras i anläggningen. Hotelldelen kommer att inrymma ca 400 rum. Bruttoarean (för samtliga 5-6 våningar) blir ca 39 000 m 2. Högsta byggnadshöjd i hotelldelen blir 26 m. Inom anläggningen och Spångholmsgården kommer det att fi nnas ca 6 000 m 2 för småbutiker och hantverk. De ca 200 lägenheterna i den västra delen kommer att ha en total bruttoyta av ca 21 000 m 2.. Inom planområdet föreslås två fristående bebyggelsegrupper; Backahusen i nordost samt Skogshusen i söder. En förskola för ca 140 barn planeras strax norr om bad- och hotellanläggningen, mitt emot de befi ntliga arbetarbostäderna utmed Spångholmsvägen. Bostadbebyggelsen Backahusen (ca 80 bostäder) placeras på en sluttning mot sydöst med ett mellanliggande smalt grönområde. Skogshusen (ca 30 bostäder) placeras öster om Virängarna på en mindre sydvästsluttning upp mot befi ntlig väg. Närmaste busshållplats för regionbuss mot Malmö ligger vid Spångholmsallén ca 400 m norr om bad- och hotellanläggningen. För att ytterligare förbättra busstrafi ken till bad- och hotellanläggningen diskuteras en privat busslinje som ansluter vid en av Citytunnelns stationer, t.ex Hyllie. Tillgängligheten till/genom området kommer att förbättras genom nya ridvägar, gång/cykelstråk samt på sikt med ett ekostråk utmed Spångholmsbäcken. Tillgängligheten till marken kring bebyggelsen kom-mer även säkerställas genom att den blir utformad som Allmän plats mark i detaljplanen. 8
U T B Y G G N A D S F Ö R S L A G O C H A L T E R N AT I V JORDBRUKSMARK PGA GOLFBANA Utbyggnadsalteranativet. Illustration till föreslgen detaljplan, 2012. Illustration: FOJAB arkitekter AB. Nollalternativet. Illustration till gällande detaljplan från år 2005. Nuläge med fortsatt jordbruksdrift genom arrende. Dagvattenhantering kommer ske genom fördröjning i dagvattenmagasin och spillvattnet från anläggningar/bostäder planeras tas om hand genom en ny spillvattenledning mot Malmö. Tre mindre pumphus (ca 3 x 3 m)kommer att byggas i anslutning till spillvattenledningarna i området. ma att utnyttjas för golfändamål enligt nu gällande detaljplan som antogs år 2005. 3.3 NOLLALTERNATIVET Om den nya detaljplanen för Bara Söder inte genomförs kan marken kom- jordbruksmark goflbana Alternativt kan jordbruk fortsätta genom arrende i den norra delen. Översiktsplanens förslag om hotell-, konferens- och badanläggning samt bostäder genomförs därmed inte. Bostadsbehovet får då tillgodoses genom annan exploatering inom kommunen. 9
UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV 3.4 SAMMANFATTANDE KONSEKVENSER AV ALTERNATIVEN Nollalternativet Utbyggnad enligt nu gällande detaljplan från år 2005 Nollalternativet innebär i första hand en utbyggnad för golfändamål som föreskrivs i planen. Då bibehålls ett relativt öppet landskap med Spångholmsgården som ett landmärke, men topografi n i området omdanas i likhet med den intilliggande PGA-golfbanan. Utvidgningen av Bara samhälle söderut begränsas. Den nu gällande detaljplanen från år 2005 omfattar en byggbar yta av ca 3,7 ha i anslutning till Spångholmsgården. Om bad- och hotellanläggningen inte byggs går regionen miste om en attraktiv målpunkt för rekreation. Det erbjuds heller inte närbelägna övernattningsmöjligheter för mer långväga besökare till PGA-banan. De samhällsekonomiska vinster med ökad turism och nya arbetstillfällen som utbyggnaden skulle ha inneburit för kommunen, uteblir. Bostadsbehovet får tillgodoses genom utbyggnad på annan plats i kom-munen. Enligt kommunens översiktsplan planeras befolkningen i Bara tätort öka från drygt 3400 till 5000 invånare fram till år 2025. Detta innebär ett behov av 760 nya bostäder i tätorten, vilka enligt översiktsplanen ska byggas ut väster och söder om Bara samt i Bara centrum. Utbyggnad norrut och österut bedöms av olika skäl som olämpligt. Att enbart växa västerut skulle ge orten en långsträckt utbredning och mindre koncentration kring centrum, vilket kommunen vill undvika. Troligen kommer därför inte invånarantalet i Bara öka så mycket som planerat, om området söder om Bara inte byggs enligt nu föreslagen detaljplan. Genomförande av nollalternativet innebär också att befolkningsunderlaget för att på sikt realisera en spårväg mellan Malmö och Klågerup, minskar. En spårväg kräver en fördubbling av invånarantalet i såväl Bara som Klågerup. Den uteblivna bebyggelsen kan dock innebära vissa samhällsekonomiska vinster genom ett mindre behov av utbyggnad av teknisk infrastruktur och service i tätorten. Samtidigt fi nns en stor risk för en försämrad/utebliven förbättring av det serviceutbud som de boende i Bara har idag. Om gällande detaljplan från år 2005 genomförs kommer den också att innebära att kulturlandskapets jordbrukspräglade stukturer försvinner. Området kommer att växa ihop med nuvarande golfbana till en stor sammanhängande golfanläggning. Spångholmsgården ligger kvar som ett landmärke i det öppna landskapet, men kommer delvis att förlora sitt sammanhang. Den riskerar även att förfalla då den enbart är skyddad av varsamhetsbestämmelser (k) i nu gällande detaljplan. Bestämmelsen innebär att dess karaktär inte får förvanskas genom ombyggnad. Det fi nns dock inget uttalat rivningsförbud enligt gällande planbestämmelser. Alsumpskogen inom Virängarna kan vidare komma att försvinna då den inte är skyddad med någon planbestämmelse. Markavvattningen i området kommer att förändras genom de omfattande dräneringsarbeten som krävs för en golfbaneutbyggnad. Tillgängligheten till området begränsas delvis också för allmänheten under de tider som golfspel pågår. Bibehållet nuläge Om jordbruksdriften fortsätter i den norra delen genom arrende, kommer det nuvarande öppna landskapet, kulturhistoriska strukturer med vägar, alléer samt backlandskapets naturkaraktär att bibehållas, åtminstone under en övergångstid. Marken utarrenderas på ett år i taget. Fortsatt jordbruksrationalisering och andra grödor är på sikt de mest troliga förändringarna. Det görs sannolikt heller inga aktiva insatser för att öka tillgängligheten till landskapet, utan de huvudsakliga stråken genom området förblir cykelvägen mot Torup samt Skåneleden. Virängarna med alsump- 10
UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV skog bebehålls tillsvidare. Inga nya dagvattendammar eller fördröjningsmagasin kommer att anordnas och vattensamlingar kommer att bildas i lågpunkterna vid kraftiga och långvariga regn. Inga ingrepp i befi ntliga vattendrag och diken kommer att utföras, utan markavvattningen kommer fortsätta ske till de befi ntliga som idag. Jordbruksdrift i området medför risk för fortsatt belastning på vattendragen när det gäller läckage av näringsämnen, vilket i sin tur kommer att ha en negativ påverkan på Spångholmsbäcken och Sege ås vattenkvalitet. Därmed förbättras inte heller deras kemiska och ekologiska status. Enligt gällande översiktsplan planeras bostäder söder om Malmövägen, nordost om nu föreslaget planområde. Utbyggnadsalternativet - planförslaget Den föreslagna detaljplanen omfattar ca 82,9 ha, vilket är i princip samma yta som det kvarvarande området i gällande detaljplan från år 2005. Föreslagen bebyggelse i den nu föreslagna detaljplanen omfattar följande ytor: Lägenheter och Spångholmsgården 10,4 ha Bad- och hotellanläggning, 7,2 ha Backahusen 5,4 ha Skogshusen 5,4 ha Förskola 1,0 ha Småhus 1,3 ha Totalt, ca 30,7 ha Planförslaget innebär att området intill PGA-golfanläggning exploateras med bad- och hotellanläggning samt bostäder. Bostäderna samt bad- och hotellanläggningen kommer att kollektivtrafi kförsörjas av busslinje 142 via hållplats Spångholmen. Det diskuteras även privat busslinje som planeras ansluta till någon av Citytunnelns stationer. I framtiden kan det även bli aktuellt med spårburen trafi k som ytterligare skulle förbättra kollektivtrafi ken. Bad- och hotellanläggningen är av stort regionalt intresse och förväntas attrahera besökare från stora delar av Öresundsregionen och övriga Skåne. De samhällsekonomiska vinsterna med en samlad satsning på rekreationsanläggningar i anslutning till Torups rekreationsområde bedöms som stora för Svedala kommun, genom ökade intäkter från turismnäring och nya arbetsplatser. Genom utbyggnaden kommer området kring Spångholmsgården som idag ligger öde att få nytt liv. De geologiska/geotekniska förutsättningarna i området gör att bad- och hotellanläggningen bör placeras i anslutning till Spångholmsgården, där grundläggningsförhållandena och förutsättningarna för eventuellt utnyttjande av geotermisk energi är bäst. Bad- och hotellanläggningen kommer tillsammans med en större lägenhetsetablering att omgärda Spångholmsgården. Spångholmsgårdens byggnader avses i huvudsak bevaras, medan mangårdsbyggnadens trädgård kommer att exploateras. Träden vid Spångholmen kommer dock att skyddas enligt planförslaget då här fi nns rödlistade arter som t.ex naverlönn. Det tydliga kulturhistoriska och visuella sambandet mellan Spångholmsgården och Värby försvagas och öppenheten i landskapet minskar. Sammantaget bedöms kulturlandskapsvärdena påverkas negativt av utbyggnaderna i området. Det bör dock betonas att ett genomförande av nollaternativet enligt nu gällande detaljplan skulle påverka kulturmiljövärdena än mer negativt. Samtidigt innebär den cirkulära anläggningen i sig ett nytt tydligt landmärke i området. Bad- och hotellanläggningens utformning med sin rundade form och successiva nedtrappning syftar till att samspela med backlandskapets karaktär. 11
UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV Planförslaget innebär även utbyggnad av två från varandra väl av-skilda bebyggelseområden med olika karaktär utifrån deras läge och förutsättningar i landskapet: Backahusen (ca 80 bostäder) infogade i en sydostsluttning samt Skogshusen (ca 30 bostäder) som pålhus vilket ger dem tydliga egna identiteter. Dessutom planeras ca 200 lägenheter i hotell- och badanläggningens västra del. Totalt planeras därmed drygt 300 bostäder inom planområdet. Malmövägen, väg 841, som avgränsar planområdet norrut har redan idag en för låg standard i förhållande till mängden trafi k. Vägen behöver därför på sikt byggas om. Den ökade trafi ken tillsammans med en eventuell ny spårväg kommer på sikt leda till att barriärverkan förstärks mot Bara. Denna kan minskas genom att skapa nya planskildheter med de föreslagna gångoch cykeslstråken. Skogshusen väster om Virängarna utgör ett av de nya bostadsområdena. Virängarna består huvudsakligen av en alsumpskog och fuktäng, som bedöms ha höga naturvärden. Den nu planerade utformningen av Skogshusen innebär att man bevarar naturvärdena och utvecklar dessa till ett närrekreationsområde för boende. Backahusen ligger väl anpassat till landskapets topografi och bedöms inte påverka några natur- eller kulturmiljövärden negativt. Förskoleverksamheten som planeras vid Spångholmsvägen ligger väl samlad intill befi ntlig bebyggelse och bedöms endast få en liten eller begränsad påverkan på landskapet som helhet. Planförslaget innebär att det anläggningsbaserade rekreationslandskapet kring PGA-golfbanan förstärks. Ambitionen är att ta tillvara landskapets potential för rekreation samt att hålla det tillgängligt för allmänheten och inte enbart för dem som bor och besöker anläggningarna. Ridstigar, gång/ cykelvägar samt ett ekostråk utmed Spångholmsbäcken kommer därför att anordnas. Rörelsestråken genom området kommer att ha kommunen som huvudman. Sammantaget kommer tillgängligheten till landskapet att öka såväl jämfört med idag som om nu gällande detaljplan skulle genomföras. Samtidigt som exploateringen medför att ytan undantas från intensiv jordbruksdrift och åtföljande näringsläckage samt spridning av bekämpningsmedel, innebär hårdgörandet av marken ökade dagvattenmängder med snabbare avrinning. För att undvika risker för översvämningar nedströms kommer dagvattnet att fördröjas och renas i dagvattendammar innan det når Spångholmsbäcken. Samhällsekonomiskt innebär planförslaget ett ökat behov av utbyggnad av VA-nätet och andra tekniska system. Samtidigt ger utbyggnaden med det ökade antalet invånare ökade skatteintäkter och större kundunderlag som kan fi nansiera och motivera ytterligare serviceutbyggnad. Samlad bedömning av de olika alternativen Utbyggnadsalternativet medför såväl positiva som negativa konsekvenser. Utbyggnadsförslaget möjliggör en stor bad- och hotellanläggning. Förslaget ger regionen och de boende i Bara tillgång till en modern badanläggning. Bostadsutbyggnaden och verksamhetsytor bedöms vara nödvändig för att få ekonomi i projektet, förutom att säkerställa det bostadsbehov som framhålls i kommunens översiktsplan. Den totala ytan som kommer att bebyggas omfattar drygt 20 ha. Kulturlandskapsvärdena påverkas negativt genom att sambandet mellan Spångholmen och Värby försvagas och öppenheten i landskapet minskar. Samtidigt skapas ett nytt landmärke med en tydlig gestaltningsidé i det öppna landskapet. Detta kan vara både positivt och negativt för landskapsbilden beroende på hur tydligt avtryck man vill låta den tillkommande bebyggelsen ge på landskapet. Tillgängligheten kommer att öka genom de rörelsestråk som planeras genom området. 12
UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV Utbyggnadsförslaget bedöms inte ha någon betydande negativ miljöpåverkan på Spångholmsbäcken, varken genom några fysiska förändringar eller på vattenkvaliteten. Genom fördröjning och rening av dagvattnet förväntas vattenkvaliteten i Spångholmsbäcken och Sege å snarare förbättras till följd av minskad näringsämnestillförsel från jordbruket. Nollalternativet med utbyggnad enligt nu gällande detaljplan från år 2005 innebär att området kommer att växa ihop med nuvarande PGA-bana till en stor sammanhängande golfbaneanläggning. Spångholmsgården riskerar att förfalla/rivas och alskogen inom Virängarna att försvinna. Den samhällsutveckling som kommunen bedömt vara viktig för Bara tätort sker heller inte i samma omfattning. Bland annat ökar inte antalet invånare i Bara tillräckligt för att skapa underlag till en framtida spårvägslinje mellan Malmö och Klågerup. Utifrån de sammantagna bedömningarna av för- och nackdelar med planförslaget har Svedala kommun därför valt att gå vidare med denna för samråd. Nedan presenteras området som det ser ut idag, och planförslaget med foton och illustrationer över planerade anläggningar och bostadsbebyggelse. Planförslagets konsekvenser beskrivs mer detaljerat i kapitel 6, Miljökonsekvenser. 13
UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV 3.5 OMRÅDET IDAG Ekonomibyggnad Spångholmsgården. Mangårdsbyggnad Spångholmsgården. Vägen utmed Spångholmsgården. Spångholmsbäcken. 14
UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV PGA-banan just öster om planområdet. Skåneleden passerar genom området. Tjustorp industrier sydväst om planområdet. Före detta arbetarbostad utmed Spångholmsvägen. 15
UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV 3.6 UTBYGGNADSFÖRSLAGET ILLUSTRATIONER OCH VISUALISERINGAR Perspektiv från nordväst över bad- och hotellanläggning samt lägenheter i den västra delen, FOJAB arkitekter AB. 16
UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV Vy över bad- och hotellanläggning från norr, FOJAB arkitekter AB. Vy över Spångholmsgården inifrån anläggningens norra del, FOJAB arkitekter AB. Bad- och hotellanläggning. Sektioner, FOJAB arkitekter AB. 17
UTBYGGNADSFÖRSLAG OCH ALTERNATIV Lägenheterna i anläggningens västra del, FOJAB arkitekter AB. Backahusen i nordost, FOJAB arkitekter AB. Förskola utmed Spångholmsvägen. FOJAB arkitekter AB. Skogshusen i söder, FOJAB arkitekter AB. 18
U T B Y G G N A D S F Ö R S L A G O C H A L T E R N AT I V BACKAHUSEN PARKERING PÅ ARMERAT GRÄS CIRKULATIONSPLATS BUSS SKOGSHUSEN v Plan över Backahusen i nordost, FOJAB arkitekter AB. Plan över Skogshusen i söder, FOJAB arkitekter AB. 19
4 PLANER, UTREDNINGAR 4.1 GENOMFÖRDA UNDERLAGSUTREDNINGAR Följande utredningar har tagits fram i samband med planarbetet i området: Kulturmiljöutredning inför planerad golfbana mellan Bara tätort och Torups slott, 2004. Inventering av växt- och djurliv inom planerad golfbana vid Värby, Svedala kommun, 2004. VA-utredning Bara Södra, 2011-11-15. Skoghusen dammutredning, 2012-01-09. Kompletterande spårstudie med utpekat reservat för framtida lätt spårtrafi k på sträckan Malmö- Bara-Klågerup, 2012-01-13. Dagvattenutredning, 2012-01-27. Geoteknik och geohydrologi, 2012-01-27. Kompensationsåtgärder landskap, 2012-02-03. Utredning om kollektivtrafi ken, 2012-03-16. Bullerkrav, externt buller, 2012-05-08. Inventering av rödlistade arter samt arter enligt artskyddsförordningen, augusti 2012. Tillägg till dagvattenutredning, 2012-09-18. Alternativ för bortledning av avloppsvatten från Bara Söder, 2012-09- 20. Fördjupad trafi kförsörjning, bad- och hotellanläggning, 2012-10-26. Trafi k och buller, 2012-11-01. Kulturlandskapsanalys. Underlag för MKB, kulturmiljödelen, 2012-11- 28. De fortsatta utredningsinsatserna redovisas i kapitel 9.1, Kommande utredningar. 4.2 ÖVERSIKTSPLAN OCH DETALJPLAN Översiktsplan Svedala 2010 Planområdet är delvis utpekat som utredningsområde för bebyggelse i Svedala ÖP 2010, antagen av Kf 2010-06-09. Här föreslås det hotell, konferens- och badanläggning samt bostäder som andelslägenheter eller permanentbostäder. Nu gällande detaljplan För PGA-golfbana fi nns en antagen detaljplan Del av Värby 61:1 m.fl, LK 2006-03-11 för vilken genomförandetiden har gått ut. Denna medger utbyggnad av golfbana, kontor, konferensanläggning och maskinhallar relaterade till golfanläggningen. I den nya detaljplanen får Spångholmsgården med omgivningar en annan markanvändning med bad- och hotellanläggning samt bostäder som ersätter markanvändning i den nuvarande detaljplanen (Y, Golfbana). Spångholmsgården får också ett bättre skydd med hänsyn till hänsyn till kulturvärdena. 4.3 PLANPROCESSEN Planprocessen regleras formellt i plan- och bygglagen (PBL) och syftar till att pröva om ett förslag till markanvändning är lämpligt. I processen ska allmänna och enskilda intressen vägas mot varandra. Här är vi nu! PROGRAM SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE Planprocessen vid normalt planförfarande. 20
PLANER, UTREDNINGAR Planprogram Planprogram upprättas i första skedet av planprocessen vid normalt planförfarande. I programskedet lägger man fast mål och förutsättningar för planarbetet. Om betydande miljöpåverkan förutses, görs en särskild MKB. Syftet med planprogrammet är att i ett tidigt skede informera grannar, myndigheter m.fl. om det som planeras samt att bjuda in till programsamråd. Programsamrådstiden är minst fyra veckor. Synpunkter på planprogrammet som kommit in till kommunen sammanställs i en programsamrådsredogörelse. Detaljplan Därefter utarbetas ett förslag till detaljplan, där en MKB kommer att ingå, med utgångspunkt från inkomna svar i planprogramskedet. Planförslaget ställs ut under 4 veckor. Under plansamrådet, ges ytterligare tillfälle att lämna synpunkter. Efter samrådet bearbetas detaljplanen och ställs ut på nytt under minst 4 veckor för granskning. Inkomna synpunkter redovisas i ett utlåtande. Eventuella ändringar görs nu innan planen går vidare för beslut om antagande. Efter planen har antagits har de som haft synpunkter som inte blivit tillgodosedda tre veckor på sig att överklaga beslutet. Om ingen överklagar beslutet vinner detaljplanen laga kraft efter tre veckor. Utdrag ur gällande översiktsplan för Svedala kommun. 21
5 LANDSKAPSANALYS 5.1 LANDSKAPSANALYS En landskapsanalys med förslag till kompensationsåtgärder har utförts av Tema landskapsarkitekter, 2012. Denna sammanfattas nedan: Området ligger i det sydskånska backlandskapet och präglas av storgodsjordbruk. Det är ett öppet mjukt böljande landskap med markerande kullar och utgörs till största delen av brukad åkermark. Mot Tjustorpsvägen i väster fi nns enstaka gårdar i odlingslandskapet. I den södra delen av området fi nns en värdefull naturmark, Virängarna, med alskog och en fuktäng. Genom planområdet rinner Spångholmsbäcken som är ett bifl öde till Sege å. Den allékantade Spångholmsvägen i nord-sydlig riktning är ett viktigt landskapselement. Öster om Spångholmsvägen går en parallell ny väg som anlades i samband med PGA-golfbanan för att skydda träden från skador. Spångholmsvägen ansluter till Spångholmsgården, som är ett landmärke med sina resliga ekonomibyggnader i sten. På andra sidan vägen ligger gårdens mangårdsbyggnad med tillhörande trädgård. Den innehåller ett fl ertal uppväxta lövträd som ramar in trädgården mot det öppna jordbrukslandskapet. Utmed vägens västra sida fi nns även några arbetarbostäder. I öster har stora arealer jordbruksmark tagits i anspråk för golfanläggningen PGA. Norr om banan, vid Malmövägen, ligger Värby med en småskalig, sammanhållen, äldre bybebyggelse. I sydväst ligger Tjustorps gamla industriområde, där det tidigare bedrivits tegeltillverkning. Numera fi nns här blandad småskalig industriverksamhet. I rapporten avseende kompensationsåtgärder landskap, redovisas att bevarandet av Spångholmsgården och Virängarna är viktiga frågor att beakta vid en exploatering inom planområdet. 22
LANDSKAPSANALYS Allé utmed Spångholmsvägen. Vy österut från Spångholmsvägen. Aldungen vid Virängarna. Vy österut från Tjustorpsvägen. 23
6 MILJÖKONSEKVENSER Nedan redovisas miljökonsekvenserna för utbyggnadsalternativet under kapitel 6.1-6.8. Varje kapitel är uppdelat dels i en allmän del för att täcka in övergripande effekter och konsekvenser, dels i konsekvenser för bad- och hotellanläggningen samt för bebyggelsegrupperna Backahusen respektive Skogshusen. Konsekvenserna av nollalternativet samt en jämförelse med nuläget redovisas samlat under kapitel 3, Alternativ. 6.1 LANDSKAPSBILD Förutsättningar Området ramas in av tre höjdryggar från vilka marken sluttar ner mot Spångholmsbäcken. I nordväst ligger fyra mjukare kullar. De ligger på rad i åkermarken i sydväst-nordostlig riktning, öster om Spångholmsvägen. Väster om vägen fortsätter höjdryggen mot nordväst. I söder ligger skogklädda kullar på ca 15 meter över bäckens nivå. I det sydöstra hörnet ligger den högsta punkten med en nivåskillnad på ca 40 meter över Spångholmsbäcken. Själva kullen, som är skogklädd höjer sig ca 15 meter över omgivande åkermark som sluttar ner mot norr, öster och väster. Marken inom den norra delen är idag uppodlad. I norr bildar bebyggelsen i Bara en tydlig gräns och i söder utgör de skogsklädda kullarna, Spångholmsvägens allé och Bokskogen gräns. I väster och öster utgör alléerna längs Spångholmsvägen respektive Torupsvägen avgränsningar i landskapet. Kopplingen mellan Spångholmen och Värby är viktig och bör vara läsbar i landskapet. Virängarna med tillhörande alskog är karaktärsskapande för områdets södra del. Konsekvenser - utbyggnadsalternativet Allmänt Genom PGA-golfbanan, bad- och hotellanläggningen, Backahusen samt Skogshusen formas ett helt nytt rekreationslandskap. Karaktären av kulturhistoriskt jordbrukslandskap kommer därmed delvis att försvinna. Planområdet kommer dock fortfarande ha en karaktär av ett öppet landskap, där byggnadsvolymerna och bebyggelsen inom bad- och hotellanläggningen, Backahusen samt Skogshusen ligger väl samlade i grupper. Avståndet mellan bad- och hotellanläggningens relativt fl acka utformning och de olika bostadsgruppernas åtskilda karaktär gör att bebyggelsen bedöms kunna smälta in i landskapet som enskilda enheter. De tre mindre pumphusen som planeras i området bör inte nämnvärt påverka landskapsbilden i relation till de andra byggnadernas storlek. Det är dock viktigt att de placeras så undanskymt som möjligt i miljön. De bör inte placeras så att de ligger i blickfånget från de större infartsvägarna. En påtaglig konsekvens av utbyggnaden är den fragmentering som uppstår till följd bebyggelsen och ny infrastruktur. Till detta kommer även de nya lokalgator som passerar runt anläggningen och som ansluter till den nya bebyggelsen vid Backahusen och Skogshusen. På sikt kan även planerad ombyggnad av Malmövägen (väg 841) samt eventuell ny spårväg ytterligare öka fragmenteringen och barriäreffekterna i området. Bad- och hotellanläggningen Anläggningen som helhet kommer att utgöra en stor volym i förhållande till sin omgivning. Samtidigt mjukas intrycket upp genom gröna sedumtak på byggnaden som sluttar ner mot omgivningen. 24
MILJÖKONSEKVENSER När Spångholmsgården innesluts av bad- och hotellanläggningen kommer dess symbolvärde som kulturmiljöobjekt att försvagas. Den nya anläggningen kommer istället att utgöra ett nytt kraftfullt landmärke i landskapet, väl synligt på långt håll. Landskapet kommer att förändras från ett relativt öppet landskap till ett besöksfrekventerat rekreationslandskap, som förstärker det som redan fi nns idag vid PGA-golfbanan. Backahusen Utbyggnadsområdet i nordost mot Malmövägen föreslås ligga i en sluttning mot söder, i siktlinjen mellan Spångholmsgården och Värby. Här fanns tidigare en väg mellan Värby och Spångholmen västerut. Bebyggelsen bedöms få en egen identitet i landskapet genom förankring i områdets topografi och avståndet till bebyggelsen i Bara tätort. Skogshusen Placeringen av bostadsbebyggelsen på sluttningen öster om Virängarna innebär en högre grad av landskapsanpassning jämfört med tidigare presenterade alternativ. Förslaget har nu anpassats till bl.a naturvärden och grundläggningsförhållanden. Placeringen på en sydvästsluttning samt bibehållande av befi ntlig naturmiljö med alskog/fuktäng i förgrunden är som helhet positivt med hänsyn till landskapsbild och upplevelsevärden. Möjliga skadeförebyggande åtgärder Hänsyn har tagits till landskapets topografi och strukturer vid anläggandet av bad- och hotellanläggningen samt bostadsbebyggelsen. Där ny bebyggelse placerats inom det öppna landskapet har det i möjligaste mån eftersträvats att följa befi ntliga nivåförhållanden för att få en god terränganpassning. 25
MILJÖKONSEKVENSER 6.2 NATURMILJÖ Förutsättningar Riksintresse naturmiljö (MB 3 kap 6 ) Hela området omfattas av riksintresse för naturvård N87, Backlandskapet sydväst om Romelåsen, enligt MB 3 kap. 6. Området har ett av de mest välutvecklade landskapen med dödistopografi i landet. Backlandskapet är beläget över den så kallade Alnarpssänkan, en förkastningsdal i berggrunden, orienterad i nordväst-sydostlig riktning. Förkastningsdalen har avlagringar med en komplex kvartär stratigrafi från bland annat äldre istider. Kärnområdena i riksintresset utgörs av de rika lövskogsbiotoperna, ängs- och betesmarkerna samt sjöarna. Naturvårdsprogram Hela området omfattas av Naturvårdsprogrammet för terrängformer i Skåne, Backlandskapet söder om Romeleåsen. Den södra delen av området, Virängarna, ingår i Länsstyrelsens Naturvårdsprogram, Område norr och väster om Yddingesjön. Området är ett delvis betat och ett delvis skogbeväxt fuktängsområde öster om Tjustorps tegelbruk. Inom vissa delar är det planterat med al. Området har zoologiska och hydrologiska värden. Naturvärde Klass 3. Naturvärdena indelas i tre klasser: Klass 1, Högsta naturvärde, Klass 2, Mycket högt naturvärde, Klass 3, Högt naturvärde. Virängarna redovisas även i Skogsstyrelsens sumpskogsinventering. Skyddade områden Inom planområdet fi nns objekt som omfattas av biotopskydd enligt Miljöbalken, 7 kap. 11 och som kräver dispens från Länsstyrelsen vid påverkan av dess miljö. Allén kring Spångholmsvägen, som utgörs av lindar i norr och kastanjer i söder, är en viktig restbiotop, utmed vilken det fi nns ca 110 arter av kärlväxter. Spångholmsbäcken är en betydelsefull biotopkorridor genom jordbrukslandskapet. Den omfattas av strandskyddsbestämmelser enligt Miljöbalken 7 kap. 13-18. Strandskyddet omfattar ett område av 100 m på ömse sidor om bäcken. Inom planområdet fi nns även ett par småvatten/märgelgravar. Arter enligt Artskyddsförordningen, rödlistade arter I tidigare inventeringar har rödlistade arter påträffats utmed Spångholmsvägen, vid Spångholmsgården samt inom planområdets södra och västra del. I samband med upprättandet av MKBn för detaljplanen till Värby 61:1 m.fl. PGA-golfbana påträffades dock inga rödlistade arter inom det då aktuella planområdet. Enligt den genomförda inventeringen sommaren 2012 (Rana Konsult) förekommer inga arter som upptas i Artskyddsförordningens bilaga 1 inom nu aktuellt planområde. Större vattensalamander påträffades strax utanför. Bland rödlistade arter som påträffades inom föreslaget planområde bör nämnas sånglärka, hämpling samt skogsalm, naverlönn och ask. Ängen mellan alkärret (Virängarna) och allén utmed vägen bedömdes som en värdefull biotop genom sin örtrika ängsartade vegetation, även om några rödlistade arter inte påträffades. 26
MILJÖKONSEKVENSER Naturvärden i området. 27
MILJÖKONSEKVENSER Konsekvenser - utbyggnadsalternativet Allmänt Hela området ingår i riksintresse för naturvård N87, Backlandskapet sydväst om Romeleåsen, enligt MB 3 kap 6. Föreslagen detaljplan bedöms inte påverka riksintressets kärnvärden på ett negativt sätt. Områdets terrängformer bedöms kunna bibehållas eller förstärkas genom bl.a de nya dagvattendammarna. Sammantaget bedöms därför inte planförslaget innebära någon påtaglig skada på riksintresset. Karaktären av storskaligt åkerlandskap kommer att minska och mer diversifi erade miljöer kommer uppstå genom anläggning av ekostråk, ökade planteringar och fl er vattensamlingar. Detta kan vara positivt för t.ex fältviltet och vissa fågelarter. På sikt föreslås att Spångholmsbäcken fl ackas ut, vilket medför ökad biologisk mångfald, bättre vattenrening och minskade översvämningsrisker. Säkerheten förbättras också för människor som vistas i området. Det kommer dock att fi nnas kvar en grönzon på mellan ca 25-100 m utmed Spångholmsbäcken. Det bör även framhållas att den del av Spångholmsbäcken som ligger öster om Spångholmsvägen blir berörd avseende strandskyddsbestämmelserna pga att den fl yttades och fi ck ett nytt meandrande lopp i samband med att PGA-golfbanan byggdes. Dispens kommer senare att sökas från strandskyddsbestämmelserna i MB 7 kap. 13-18. Det gäller föreslagna utjämningsmagasin vid bad- och hotellanläggningen samt vid Backahusen. Dispens behöver även sökas för De planerade anläggningarna bedöms därför inte försämra livsvillkoren för hotade växt- eller djurarterna i närområdet. Större vattensalamander som påträffades utanför planområdet vid sommarens inventering bedöms inte påverkas negativt av de nu föreslagna åtgärderna. Det största hotet mot den rödlistade skogsalmen är i dagsläget den holländska almsjukan, snarare än exploateringen i området. Området ingår även i Naturvårdsprogrammet för Skåne län. Terrängformerna bedöms som nämnts ovan inte påverkas negativt då avsikten är att den nya bebyggelsen skall anpassas till områdets topografi ska förhållanden. För att genomföra detaljplanen behöver delar av gällande strandskyddsområde på 100 m på ömse sidor om Spångholmsbäcken upphävas. Anledningen är att området kommer att tas i anspråk för bostadsändamål, bad- och hotellanläggning, nya vägar, P-platser samt en dagvattendamm. Område utmed Spångholmsbäcken där strandskyddsområdet planeras att upphävas (rastrerat område). 28
MILJÖKONSEKVENSER anslutande väg/bro över Spångholmsbäcken till Tjustorpsvägen i den sydvästra delen av planområdet. Det kommer även behövas dispens från biotopskyddskyddet enligt MB 7 kap. 11 för ett par mindre märgelgravar som utgör biotopskyddsobjekt. Jämför avsnittet nedan samt även kapitel 9.1.2, Ansökan om tillstånd, dispenser mm. Bad- och hotellanläggningen En mindre damm i anslutning till Spångholmsgården kommer att behöva tas bort i samband med exploateringen. Dispens från biotopskyddet enligt MB 7 kap. 11 kan då behöva sökas. Resterna av trädgårdsmiljön kring Spångholmsgården innehåller en del äldre träd och trädgårdsväxter, men det är i dagsläget oklart i vilken omfattning de kommer att bevaras. Träden vid ekonomibyggnaderna kommer att skyddas genom planbestämmelser, då här bl.a fi nns naverlönn som är rödlistad. Dispens från strandskyddsbestämmelserna behöver sökas för ett dagvattenmagasin enligt ovan. Backahusen Backahusen kommer att beröra ett höjdstråk där det fi nns en mindre märgelgrav. Eventuellt kan dispens behöva sökas från biotopskyddet. I övrigt berörs inga skyddsvärda biotoper. Dispens från strandskyddsbestämmelserna behöver sökas för ett dagvattenmagasin enligt ovan. För att att förbättra tillgängligheten och rekreationsmöjligheterna kan det övervägas att bygga spänger ut i Virängarna. Detta kan komma att kräva dispens från biotopskyddet enligt MB, 7 kap. Möjliga skadeförebyggande åtgärder Dagvattendammarna bör få fl acka stränder med en grund strandnära zon för att gynna artrikedomen, samt av säkerhetsskäl. Det är viktigt att skapa en zon för djur- och växtliv samt möjlighet för allmänheten att röra sig utmed bäcken. Slänterna bör även utformas på sådant sätt att de kan nyttjas även då det inte är högvatten. För att kunna bevara allén utmed Spångholmsvägen kommer denna att bibehållas som gång- och cykelväg. Genom nu föreslaget alternativ till utbyggnad av Skogshusen så har en bättre lokalisering uppnåtts även om delar av en örtartad ängsmark tas i anspråk. Omsorg bör ägnas åt att tillvarata kantzonen av Virängarna vid utbyggnaden av Skogshusen. Allmänheten säkerställs även fortsättningsvis tillgänglighet till Spångholmsbäcken och övriga områden kring anläggningen genom att de blir Allmän plats mark i detaljplanens planbestämmelser. Utmed Spångholmsbäcken kommer även att på sikt anordnas ett ekostråk. Skogshusen Bebyggelsen kommer att påverka naturmiljön negativt i viss omfattning genom att den örtrika ängsmarken öster om Virängarna tas i anspråk. Det nu föreslagna alternativet är dock bättre än tidigare redovisade alternativ där en stor del av sumpskogen inom Vrängarna togs i anspråk. Nu aktuellt alternativ medför endast mindre ingrepp i kanten av fuktängen/sumpskogen. 29
MILJÖKONSEKVENSER 6.3 KULTURMILJÖ Förutsättningar Inför detaljplanläggning av nuvarande golfanläggningen har en kulturmiljöutredning tagits fram av Malmö Kulturmiljö. Denna syftade till att översiktligt identifi era kulturmiljövärden inom och i anslutning till detaljplaneområdet samt att uppmärksamma aspekter av betydelse i förhållande till den då planerade golfanläggningen i området. I utredningen beskrivs Torups gods i ett historiskt och arkeologiskt perspektiv, landskapets utveckling, fornlämningar samt bebyggelsen ur ett byggnadsantikvariskt perspektiv (Malmö Kulturmiljö, 2004). Riksintresse kulturmiljö (MB 3 kap 6 ) Östra delen av planområdet omfattas av riksintresse för kulturmiljö, M:K 116, Görslöv-Bara-Torup-Hyby. Enligt riksintressebeskrivningen utgörs hela området av ett kuperat odlingslandskap med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet i övergångsbygden mellan slätten och Romelåsen kring Sege å. Det speglar väl framväxten av det skånska jordbrukslandskapet som präglats av storgodsens förvaltning. Spångholmen ingår som en del av ett större kärnområde inom riksintresset där Torups ägor ingår. Viktiga karaktärsdrag är odlingslandskapets ägostruktur, tätortens tydliga gräns mot det öppna odlingslandskapet samt skiftesreformerna som inneburit att öppenheten i landskapet bevarats. Det historiska sammanhanget mellan Spångholmens gård och Värby betonas. En rapport i syfte att bedöma påverkan på riksintresseområdet har tagits fram av Wallin, kulturlandskap och arkeologi under hösten 2012. Slutsatserna av denna redovisas nedan under avsnittet Konsekvenser - utbyggnadsalternativet. Kulturmiljöprogram Kulturvärde Skåne Östra delen av planområdet omfattas av kulturmiljöprogram för kulturvärden i Skåne, Skabersjö-Bara-Mölleberga. Fornlämningar I närområdet fi nns fyra registrerade fasta fornlämningar, Bara 21:1 (kyrka, kapell), Bara 40:1 (boplats), Bara 55 (boplats) och Bara 58 (boplats) samt tre övriga kulturhistoriska lämningar, Bara 19:1 (stenkammargrav), Bara 20:1 (hög) och Skabersjö 31:1 (Fyndplats). Spångholmsgården Under mitten av 1800-talet upprättades de stora plattgårdarna Skammarp och Spångholmen. En plattgård är en större arrendegård som inrättades genom nedläggning och sammanslagning av fl era mindre gårdar och som ofta bands samman med det närliggande godset. I detta fall med Torup, genom raka allékantade vägar. Spångholmen bildades genom en sammanslagning av ett femtontal mindre och medelstora gårdar i Värby. Den äldsta kvarvarande bebyggelsen är en arbetarbostad från år 1838 utmed Spångholmsvägens västra sida. De ursprungliga ekonomibyggnaderna till Spångholmsgården uppfördes strax före år 1850 och byggdes till år 1870 (den västra delen). Mangårdsbyggnaden i gult tegel uppfördes år 1901. De övriga två arbetarbostäderna utmed Spångholmsvägen är från år 1937. En byggnadsteknisk udersökning har gemomförts av Spångholmsgården för att undersöka skicket på dess byggnader. Den visar att samtliga ekonomibyggnader behöver nya yttertak samt omfogning och partiell ommurning/ omputsning av gråstensmurarna. Virke i takstolar och bjälklagskonstruktioner 30
MILJÖKONSEKVENSER Kulturvärden i området. 31
MILJÖKONSEKVENSER behöver ses över/bytas ut. Rostskydd behöver även utföras på befi ntliga stålkonstruktioner. Mangårdsbyggnaden har kraftiga fukt- och rötskador, speciellt på vinden. Även på bottenvåningen tycks det fi nnas fukt- och mögelproblem. Konsekvenser - utbyggnadsalternativet Allmänt Östra delen av planområdet kommer att beröra riksintresse för kulturmiljö M:K 116, Görslöv-Bara-Torup-Hyby. Spångholmens bebyggelsemiljö med tillhörande allè och omgivande samband till Värby ingår som en del i riksintresset. De viktigaste komponenterna i kulturlandskapet kan sammanfattas enligt följande (Wallin kulturlandskap och arkeologi, 2012): Det öppna odlingslandskapet Odlingslandskapets skarpa avgränsning mot norr i Malmövägen Vägar och ägostruktur Värby by Plattgården Spångholmen Fornlämningsmiljön Genom den nu anlagda PGA-golfbanan, bad- och hotellanläggningen, samt bebyggelsen vid Backahusen och Skogshusen formas ett helt nytt modernt rekreations- och bebyggelseslandskap. Den långa kontinuiteten av brukad mark och karaktären av kulturhistoriskt jordbrukslandskap kommer därmed att delvis försvinna. Förutom ovanstående bebyggelse föreslås även en utbyggnad av förskoleverksamhet mittemot de befi ntliga arbetarbostäderna vid Spångholms-vägen samt tre mindre pumphus. De bedöms inte påverka kulturmiljön negativt om de ges en ändamålsenlig utformning och placering. Se nedan under Skadeförebyggande åtgärder. Projektet som helhet bedöms enligt Wallins rapport medföra mycket stora konsekvenser för de kulturlandskapsvärden som ingår i riksintresseområdet och det regionala kulturmiljöprogrammet, värden som bedöms gå förlorade och inte kan återskapas. Det bör dock framhållas att ett genomförande av nu gällande detaljplan från år 2005 (Nollalternativet) sannolikt skulle medföra lika stora eller ännu större negativa effekter på kulturmiljön. I denna detaljplan fi nns t.ex ett sämre skydd för Spångholmsgården och landskapets karaktär skulle även kraftigt förändras av en ny golfbana. En positiv aspekt med utbyggnaden är att området kring Spångholmsgården åter kommer att bli en samlingsplats på samma sätt som den var en gång i tiden. I dag ligger området öde och tomt. Av fornlämningarna kommer endast en att eventuellt påverkas, Bara 55 (boplats) vid Backahusen. Tillstånd för ingrepp i fast fornlämning kommer om så erfordras att sökas hos Länsstyrelsen. Bara 40:1 (grav och boplatsområde) vid Skogshusen är sedan tidigare utgrävd och undersökt. Bad- och hotellanläggningen Denna kommer starkt att dominera i storlek över Spångholmsgården och delvis innesluta densamma i de halvcirkelformiga utformningarna. Den kommer att ersätta Spångholmsgården som ett betydligt kraftfullare landmärke i det öppna landskapet. Det historiska och visuella sammanhanget mellan Spångholmsgården och 32