Stephanie Marklund, Maja Kuoppala och Graça Barata 13 januari 2016 Tidningen NSD och papperstidningens framtid Tidningen NSD håller till i Mediahuset tillsammans med bland annat Kuriren och 24 Norrbotten. Tidningen har haft en lång och intressant utveckling från att man först började samla ihop enskilda historier, till det att man i dag kan få information om händelser från hela världen på webben. Den tidningstyp vi är vana vid idag är ett resultat av mycket experimenterande med olika typsnitt, format och tryckmetoder under århundradenas lopp. Trots framgången så är det fortfarande oklart hur papperstidningens framtid kommer att se ut. Tidningen NSD är en av de största dagstidningarna i Norrbotten. Redaktionen håller till på Norrbottens media tillsammans med bland annat Norrbottens Kuriren och den lokala nyhetskanalen 24 Norrbotten. 1
Bild 1: Ett exemplar av tidningen NSD. Datumet när den utlämnades var onsdag 13 augusti 1919. Bild 2: Inom mediaplattformen Norrbottens Media ingår bland annat tidningar, nyhetskanaler och radiokanaler. Norrländska Socialdemokraten, NSD, är en dagstidning som grundades år 1918. Första numret utgavs 4 januari 1919. Från början hette tidningen Norrskensflamman som Sveriges socialdemokratiska arbetarpartis sedan övergått till det nybildade Sverige socialdemokratiska vänsterparti vid splittringen 1917. Tidningen hade länge sitt huvudkontor i Boden, men flyttade till Luleå 1976. I Luleå hade den största konkurrenten Norrbottens Kuriren sedan lång tillbaka tagit greppet om att vara den största tidningen men NSD som till en början hade ett antal svaga år började växa på allvar på 1930- talet och gick sedan om Norrbottens Kuriren år 1944. År 1976 flyttade NSD sin huvudredaktion till Luleå och lockades av storsatsningen Stålverk 80. Trots att stålverksplanerna kraschade så gick det ändå bra för NSD. År 2008 flyttade Norrbottens Kuriren in i samma byggnad och nu huserar konkurrenterna tillsammans i Mediahuset i Luleå. Båda tidningarna trycks just nu i NSD:s tryckeri. Foto: Norrbottens museum 51% av tidningen ägdes till en början av den regionala arbetarrörelsen och den socialdemokratiska kollegan Piteå- Tidningen. Resterande 49 %, ägdes av det norska börsbolaget Orkla. Hösten 2006 såldes Orkla Media AS till den brittiska mediejätten Mecom Group men Orklas enda svenska tidning NSD, ingick inte i förhandlingarna. Under 2007 skedde en radikal förändring. Den borgerliga tidningskoncernen Norrköpings Tidningar (som redan ägde moderata Norrbottens- Kuriren) blev huvudägare i NSD och har nu 51 % av aktierna. Sammanslagningen med Norrbottens- Kuriren blev tillslut att ett nytt företag bildades, nämligen Norrbottens Media AB som äger och driver båda länstidningarna. De båda tidningarna är dock journalistiskt självständiga och jobbar inte tillsammans. NSD har beteckningen socialdemokratisk och är idag den största morgontidningen i Norrbottens län och Sveriges största morgontidning med just beteckningen socialdemokratisk. 2
Studiebesök hos NSD Intressant studiebesök på Norrbottens media I samband med uppgiften som vi fick av våran lärare, ville vi även få in ett studiebesök hos NSD för att få en inblick hur det är att jobba där och hur det går till från att man på redaktionen planerar hur tidningen ska se ut, till att materialet trycks ut på papper. Vi tog kontakt med NSD och fick svar från Carolin Karlsson som jobbar på Norrbottens Media. Hon var även den som höll i studiebesöket som hölls den 15:e december 2015. Carolin började med att ta in oss i ett rum där hon berättade hur studiebesöket var upplagt. Sedan berättade hon om Mediahuset och vilka företag som ingår i plattformen. Hon visade oss runt i studion där man sänder 24 Norrbotten, Kurirens redaktion, NSD:s redaktion och tryckeriet. Carolin Karlsson håller i en blivande tidning 3
Intervju med reportern Nils Johansson Efter rundvandringen med Carolin fick vi en stund att intervjua Nils Johansson, en reporter på NSD, när vi träffar honom under rundvandringen långt innan intervjun så är han mitt uppe i en nyhetshändelse. När vi väl skulle intervjua satte vi oss i rummet där man gör en så kallad morgonbön, man går igenom tidningarna dagen efter att de har publicerats. Vad har du för roll på redaktionen? - Jag har jobbat här sedan slutat av 90- talet och var från början nöjesredaktör i flera år, jobbade med film- och musikbevakning. Har sedan mitten av 2000- talet jobbat som allmän reporter/ nyhetsreporter och har nu börjat inriktat mig mer på webben och blivit en så kallad webbredaktör, där jag har hand om webbsidan och appen men det handlar dock inte bara om att vara reporter utan jag redigerar, sätter rubriker och gör bildspel. Jag är även inhoppare som nyhetschef och planerar nyhetsarbeten för andra och krönikör en gång i månaden och skriver om aktuella ämnen. Lite av varje. Hur ser en vanlig dag på NSD ut för dig? - Min dag börjar vid 8 tiden och då går vi igenom vad vi gjorde igår och vad vi ska fokusera på idag, hålla koll på vad som hänt lokalt/ regionalt, följa upp vad som hänt under natten. Sedan sätter vi oss vid datorerna och skannar nyhetsflödet, funderar på om vi ska göra något eget utav det. Om det har hänt något lokalt försöker vi genast få fram information genom att kontakta pressansvarig eller polisen, vilket kan ta ett tag. Vi får väldigt många tips från allmänheten, en del är känsliga men även värdefulla och det är även svårt att får tag personer om de har skickat in anonymt. TT- flöden brukar oftast vara snabba med att gå ut med information, vi bryter då ner informationen till en lokal/ regional nivå. Ibland får man även haka på vad andra medier har skrivit om och gör något eget av det. Hur länge tar det att planera och lägga upp en tidning? Hur vet ni vad ni ska skriva om? - Tidningsplaneringen är lite separat idag, vi har en planner som sitter och jobbar med pappret, alltså tidningen. Det är som en mix av planerade tidningsjobb, granskningar, reportage, personporträtt som inte har att göra med det dagliga nyhetsflödet och det som händer på dagarna, dvs händelsenyheter. Vi har betydligt mer material på webben och på mobilsajten än vad vi har i papperstidningen, eftersom att det inte får plats. Plannern jobbar i princip hela dagen med tidningen, från 8-17. Klockan 17 tar en kvällsredaktör över och ser över hur det dagliga nyhetsflödet ska placeras in. Det är ett arbete som tar hela dagen. På webben finns det nyheter hela tiden. Mycket kommer via tips, debatter, sociala medier, vad som intresserar folket helt enkelt. Det gäller att hitta ämnen som engagerar så många som möjligt. Våra läsare är främst intresserade av det som händer lokalt och våran nöjesredaktör bevakar saker som händer i Norrbotten/ Luleå vid till exempel artistbesök. Vad finns det för roller inom redaktionen? Vem gör vad? - Reportar; Pappersreportrar som nästan bara skriver till tidningen. Webbredaktörer; Som fixar rubriker, bilder, lyfter fram vad som ska finnas på webben och det som verkar mest intressant lyfts fram. Nyhetschefen; Sitter och planerar nyhetsarbetet både på webben och papper tillsammans med redaktörer. Lokalredaktör; Skickas på plats, tar olika citat från människor och fotograferar. Sportreportrar, familjeredaktör; tar hand döds- och giftermålsannonser. Insändarredaktör; Tar hand om folks egna skrivna insändare. Politisk chefredaktör; skriver om politik utifrån socialdemokratiskt perspektiv på ledarsidan. 4
Det vi dock inte har är fotografer och det beror på en besparing. Tekniken blir enklare då alla kan ta fina bilder. Våra chefredaktörer och vår VD har själv beslutat detta genom att de förlorat i annonsintäkter. Vi ska kunna satsa mer på webben och den digitala sajten. Alla reportar tar egna bilder. Vi har även frilansfotografer som fotograferar för större reportage och när det ska tas riktigt fina bilder, till exempel sporten när det gäller matcher och konserter. Redigerarna finns inte längre och sidproduktionen styrs i Norrköping där det sitter folk och redigerar. Nu tänkte vi fråga dig lite om papperstidningens framtid, hur tror du att den kommer att se ut? - Det ser inte så positivt ut men samtidigt ska vi inte överdriva. NSD har en stadigt bra upplaga, vi tappar lite grann varje år men vi ligger ändå runt 30000 i Norrbotten i jämfört med Kuriren som bara har 16-17 tusen i upplaga. Det som är problematiskt är att våra läsare blir äldre och äldre. Ingen i er ålder är väl brydd om papperstidningen och då får vi anpassa oss efter det. Våran chefredaktör Kalle Sandhammar tror att papperstidningen kommer att finnas kvar i minst 10 år till. Det blir en kostnad genom att den ska skickas ut till abonnenter. För många äldre är det nästan ett måste att ha en papperstidning vid frukostbordet men det är olika från person till person. Vilka konsekvenser kan det finnas om papperstidningen försvinner? - Än så länge tjänar vi mest pengar på papperstidningen då vi har annonser i tidningen och prenumeranter som är den större delen av våra intäkter. En hel sidesannons i NSD drar in mer än vad en sida på webben gör. Om papperstidningen skulle försvinna så skulle vi förlora en stor del av våra annonsintäkter. Förhoppningsvis kan intäkterna för annonser på webben öka. Föredrar du papperstidningar eller webbtidningar? Varför? - Jag föredrar mobilsajten eftersom att den uppdaterar snabbare istället för att man ska vänta dagen efter. Det går snabbare att läsa på nyhetssajten och skanna rubriker. Ungdomar föredrar oftast kortare texter och nyheter som sker internationellt. I papperstidningen får man ta del av reportage och personporträtt på ett annat sätt än sajten. NSD:s logotype Foto: NSD 5 Nils Johansson
Papperstidningens överlevnad, är den mörk eller ljus? Foto: Aftonbladet Papperstidningens framtid Allt eftersom internet och den mobila användningen ökar sjunker prenumerationer på papperstidningar drastiskt. I och med ökningen av internetanvändningen har många tryckta tidningar nu börjat med webupplagor där läsaren får ta del av nyheterna via sina mobiler och internet. Men trotts webbupplagorna som ger större utspridning har dagstidningar och tidskrifter stor konkurrens efter internets genomslag. Enligt uppgifter från Svenska YLE sägs de sociala medierna mätta människornas behov av nyhetsuppdatering, där det sägs att man lägger ner 1 timme per dag för att knappa upp med de sociala medierna. Ett annat problem som tidningarna stöter på är de minskade intäkterna de får genom webbupplagor samt appar. Tidningarna får mindre intäkter genom reklam via internet och dessutom är webbupplagorna gratis, men i vissa fall kan man köpa till premium där användarna erbjuds premium nyheter som endast är tillgängliga för de som betalar. Men det är inget de flesta väljer att lägga ner pengar på då man lagt ner pengar på en dyr mobil och vill då att tjänster ska vara så billiga som möjligt eller gratis. 6