FÖLJ FREDRIKA JORDEN RUNT HANDFAST INBLICK I SKOGSINDUSTRINS VILLKOR BILDMÄTNING PÅ FRAMMARSCH 3STEG MOT LOGISTIK I VÄRLDSKLASS EN TIDNING FRÅN SDC 2/2015 Ledande logistik VI BESÖKER BRAVIKEN OCH VÄRTAVERKET 1
STEG MOT LOGISTIK I VÄRLDSKLASS EN TIDNING FRÅN SDC 2/2015 1 Ledare 3 FÖLJ FREDRIKA JORDEN RUNT HANDFAST INBLICK I SKOGSINDUSTRINS VILLKOR BILDMÄTNING PÅ FRAMMARSCH Ledande logistik VI BESÖKER BRAVIKEN OCH VÄRTAVERKET Innehåll 2/2015: s. 4 Logistik i världsklass Här är tre steg för framgång s. 8 Microsoft på studiebesök Får inblick i skogsbranschen s. 10 Kombinatet Braviken En logistisk utmaning s. 14 Storstadsindustri Värtaverket störst i Sverige s. 19 Jorden runt på cykel Fredrika Ek berättar s. 20 Förnyelsen: Vi tar pulsen på IT-cheferna s. 24 Bildmätning på frammarsch Login tar tempen på tekniken Tidningen trycks på Tom&Otto Gloss 130 g. Papperet är FSC-certifierat. Högsta prioritet för Viol3 VÅR BRANSCH SVARAR för en stor del av det totala transportarbetet i landet. Avgränsat till transporterna av virkesråvara fram till industri och värmeverk är kostnaden ca åtta miljarder kronor per år. Hur vi utför våra transporter påverkar också mängden växthusgaser och trafiksäkerheten. Det finns alltså flera mycket tunga skäl för att effektivisera transporterna och de logistiska helhetslösningarna. Tillspetsat kan man säga att effektiva transporter handlar lika mycket om informationshantering som att fysiskt förflytta råvaran. Olika utredningar och analyser visar att genom att hantera informationen kring transporterna optimalt finns ännu outnyttjade potentialer som summerar till årliga besparingar på niosiffriga belopp med motsvarande positiva effekter på miljö och säkerhet. Redan de tjänster som SDC sedan en längre tid erbjuder ger oss stora fördelar och vinster. De stöder en effektivare styrning av virket genom att förbättra lägesbyten, vägval, rutt- och returtransporter, ledtider, lagerstyrning och resurssamverkan. Samtidigt implementeras just nu ett antal nya tjänster som stödjer denna utveckling ytterligare. Det gäller tjänster som MAPP, RAPP, bildmätning och leveransavisering. Förutom att stödja transporterna är det naturligtvis tjänster som i hög grad också bidrar till rationellare, kvalitetsäkrad mätning och rapportering samt minskat administrativt arbete. I SDC HAR VI alltså ett koncept som är unikt och som framgångsrikt fortsatt kommer att stödja effektiviseringen av vår process- och värdekedja. Det är mycket framåtsyftande arbete som pågår och en viktig del bygger på att utöka användning av standardmeddelanden inom ramen för papinet och partnersamarbetet med leverantörer av fordons- och transportledningssystem. Utgångspunkten är att möjliggöra gränslös hantering av händelsestyrd information i realtid mellan samtliga berörda aktörer i hela vår geografi. Andra delar som är viktiga att få på plats framöver är funktionalitet som bygger på SNVDB och Krönt vägval samt för ökad mobilitet. Hur resan den närmaste tiden exakt kommer att se ut återstår att se. Förnyelsen mot Viol3 har högsta prioritet vilket innebär att andra saker måste vänta. Samtidigt ger en ny systemteknisk plattform förutsättningar för att nya tjänster längre fram ska kunna levereras i snabbare takt till lägre kostnad. Möjligheterna är alltså stora, men det gäller också att agera. Det vi som intressenter i SDC eller som partnerföretag kortsiktigt till stor del har i egen hand är användandet av de tjänster som SDC just realiserat. Här gäller det att fokusera och tillsammans kraftfullt arbeta för en snabb implementering på bred front! JAN GUSTAFSSON, CHEF STRATEGI & UTVECKLING, STORA ENSO SKOG ORDFÖRANDE SDCS LOGISTIKRÅD FOTNOT: MAPP är en webbaserad lösning anpassad för smartphones och läsplattor avsedd för att registrera inmätta volymer utan mätplatssystem. RAPP är en app som ersätter talsvar som gör det enklare att rapportera rätt volymer och sortiment på rätt maskinnummer. SNVDB står för Skoglig Nationell VägDataBas. Ansvarig utgivare: Redaktion: Anders Rixon Magnus Hedin, Fredrik Swahn, Magnus Ulin, Lena Sjödin (redaktör), Mats Wigardt och Anders Thorén. Layout och original: P Matsson/Kalabrador Sweden Tryck: Åtta.45 Tryckeri AB, Sundsvall Upplaga: 3 000 Omslagsfoto: Bosse Lind 2
TEMA: LOGISTIK I VÄRLDSKLASS Ledande logistik Långa avstånd kräver smarta och effektiva transporter. Det gäller både inom Sverige och för att nå våra exportmarknader. För att begränsa nackdelarna med långa avstånd har skogsnäringen byggt upp rationella logistiksystem för lastbil, järnväg och fartyg. Men det går inte att slå sig till ro. Forskare och skogsnäringen tittar hela tiden på hur logistiken ska kunna förbättras allt för att vi ska vara en ledande skogsnation. 25 000 000 000 Skogsindustrin i Sverige köper transporter för 5:e 25 miljarder kronor per Vart femte fartyg som lämnar Sve- I det här numret av Login belyser vi vad som är på gång inom logistik. Hur tänker forskare? Vad säger branschen? Vad är på gång hos SDC? Vi tittar bakom kulisserna hos Holmens kombinat i Braviken som varje år hanterar två miljoner kubikmeter råvara. Du får även inblick i Fortums kraftvärmeverk Värtaverket som inom kort ska förse Storstockholm med fjärrvärme. 21300 mil skogsbilvägar gör skogen tillgänglig. rige exporterar skogsprodukter. 21300 Dags att gå från ord till handling Att öka effektiviteten i landets transportsystem är nödvändigt om vi ska kunna nå de ambitiösa miljö- och klimatmål som ställts upp. Det mest effektiva sättet är då att öka lastkapaciteten det gäller såväl vid landsvägstransporter som järnvägstransporter, säger Stig Wiklund, senior advisor vid Stora Enso Logistics. SOM ORDFÖRANDE i ELVIS-projektet, och i många år också ordförande i Skogsindustriernas transportkommitté, har Stig Wiklund följt det transportpolitiska spelet på nära håll och haft täta kontakter med beslutsfattarna. Samtidigt som han är frustrerad över de politiska kvarnarnas långsamhet är han i grunden optimistisk om att de nödvändiga satsningarna så småningom kommer att genomföras. Med längre tåg sänker vi miljöpåverkan och förbättrar företagens konkurrenskraft. Det är en klockren win-win situation, som är alldeles för bra för att inte ta tillvara, säger han. Längre tåg betyder också färre tåg och därmed mer plats på spåren. Alla vet ju vilka problem den nuvarande trängseln på järnvägsnätet skapat. Därför borde längre tåg välkomnas av våra beslutsfattare, kan man tycka. Jo, det finns en samsyn på de här frågorna, men nu gäller det att gå från Stig Wiklund, senior advisor vid Stora Enso Logistics. ord till handling. Det som oroar oss är att det i vissa fall kommer helt andra signaler, till exempel ska banavgifterna höjas vilket ju försämrar järnvägens konkurrenskraft. Det är inte logiskt, säger Stig Wiklund. ANDERS THORÉN FOTO: STORA ENSO. 3
TEMA: LOGISTIK I VÄRLDSKLASS Tre steg mot logistik 1. Tyngre lastbilar nu! Höj maxvikten på lastbilar till 74 ton, från dagens 64 ton! Med denna enkla åtgärd skulle virkeslogistiken effektiviseras, transportkostnaderna sänkas och miljöutsläppen minska, menar företrädare för den svenska skogsnäringen. DENNA 74-TONS FRÅGA är het i den transportpolitiska debatten, där Skogsindustrierna, LRF Skogsägarna och en rad andra tunga organisationer och företag riktar allt starkare krav på att regeringen ska agera, inte bara låta utreda. Forskning och tester av olika typer av tyngre och även längre lastbilar har pågått i snart fem år. Det skogsnäringen nu vill se är att det snarast ska bli tillåtet att köra normallånga lastbilar med maxvikten 74 ton. Det kan ske genom att vanliga lastbilar byggs om. SÄNKTA KOSTNADER Tester med 74 tons bilar visar att bränsleförbrukningen per transporterat ton och därmed också kostnaderna minskar med nästan tio procent. Minst lika viktigt är att hela logistiksystemet blir mer effektivt eftersom det krävs färre lastbilar för att transportera samma mängd virke. Sammantaget innebär det stärkt konkurrenskraft för den svenska skogsnäringen. POSITIVA MILJÖEFFEKTER Skogforsk har under flera år utvärderat 74-tons lastbilar i praktiska försök. Testerna visar att det med sådana tyngre fordon går att minska miljö- och klimatutsläppen betydligt, räknat per ton last. Även vägslitaget kan bli lägre. POLITISKA LÄGET Finland höjde sin bruttoviktgräns till 76 ton redan 1 oktober 2013. I juni 2015 uppmanade en majoritet i den svenska Riksdagen regeringen att skyndsamt införa 74 ton på alla vägar med rätt bärighet. Regeringen har därefter gett Trafikverket uppdrag att utreda fråga ytterligare, en utredning som ska var klar den 30 november 2015. En proposition om 74 ton kan möjligen vara att vänta i början av 2016. ANDERS THORÉN 4
i världsklass 2. En trave till FOTO: LENA SJÖDIN Förläng de vanliga virkesfordonen, så att de kan lasta fyra virkestravar istället för tre. Då kan kostnader, bränsleförbrukning och miljöutsläpp minska. En sådan ETT-bil på 30 meter kan ta en last på 65-ton, medan en vanlig 24-metersbil vanligen lastar 40-42 ton. ETT-PROJEKTET INLEDDES 2009 och har lett till att skogsnäringen genom Skogforsk tillsammans med fordonsindustrin utvecklat flera olika typer av längre och tyngre specialfordon. Dessa fordon har testats i praktisk drift och följts upp i fortsättningsprojektet ETT-demo. Testbilarna har kört mer än två miljoner kilometer och lastat 500 000 ton virke. Testerna visar att bränsleförbrukning och utsläpp per ton kan minska med upp till 20 procent, jämfört med konventionella fordon. Ett 50-tal företag, organisationer och myndigheter har medverkat i ETT-demoprojektet, bland andra Energimyndigheten, Transportstyrelsen, Trafikverket, Volvo, Scania, Parator samt ett flertal skogsbolag. ANDERS THORÉN 3. ELVIS energieffektiva tågtransporter Längre och tyngre tåg är rätt väg att gå för att utnyttja järnvägen bättre. Detta tycks politikerna vara tämligen överens om. Men varför händer det så lite? FORSKNINGSPROJEKTET ELVIS initierades 2011 av Skogsindustrierna och genomfördes av Statens väg- och transportforskinginstitut (VTI) med stöd från Energimyndigheten och i samverkan med ett stort antal skogsindustriföretag. En utgångspunkt var att längre tåg kan leda till effektivare järnvägstransporter, såväl vad gäller kostnader, energiförbrukning som miljö- och klimatutsläpp. För att praktiskt testa denna hypotes har tre fallstudier genomförts på sträckorna Gävle-Malmö, Holmsund-Skövde samt Mora-Gävle. Studierna ger belägg för att transporterna kan bli energieffektivare. Dessutom utnyttjas den befintliga järnvägen bättre eftersom det krävs färre tåg. Skogsbolagens beräkningar visar också att transportkostnaderna kan sänkas med cirka 10 20 procent. ELVIS-projektet slutredovisades av VTI i mars 2015 och har mottagits positivt. Till exempel har regeringen konstaterat att den här typen av effektivisering stärker järnvägens konkurrenskraft och är viktig för att nå landets miljö- och klimatmål. En rapport från Trafikverket visar att det finns goda möjligheter att i stor skala införa längre tåg på svenska järnvägsnätet. Det som nu oroar företagen är att tiden rinner iväg. Jämfört med många andra länder ligger Sverige redan långt efter då det gäller tillåten tåglängd. Detta ses som en betydande konkurrensnackdel för den svenska skogsnäringen. ANDERS THORÉN 5
TEMA: LOGISTIK I VÄRLDSKLASS FOTO: BOSSE LIND Effektivare transporter DET HÄR GÖR SDC Kraven på effektivare logistik trappas upp i takt med ökad internationell konkurrens. Det gäller inte minst för den svenska skogsnäringen och de 155 miljoner kubikmeter virkesråvara* som hanteras i SDCs system för virkesredovisning. I DET HÄR GIGANTISKA logistiksystemet har SDC rollen som informationsnav. Därför är det logiskt att det ställs samma höga krav på kontinuerlig utveckling av SDCs tjänster som på skogsnäringens verksamhet som helhet, säger Oskar Cederlöf, ansvarig för transportoch produktionstjänster på SDC. Som exempel på vad som är på gång lyfter Oskar Cederlöf fram några aktuella projekt: LEVERANSAVISERING GER KORTARE STOPPTIDER Leveransavisering innebär att all nödvändig information i förväg skickas till mätplatsen så att allt är förberett då lastbilen anländer. Virkesmätaren kan då direkt genomföra mätningen och truckkapaciteten anpassas, vilket gör genomflödet snabbare. Det finns stora vinster i att bilarnas väntetider minimeras, säger Oskar Cederlöf. Genom leveransaviseringen ges ständigt uppdaterad information om vilka volymer som är under transport. På sikt kommer detta att ge planerarna bättre kontroll över väglagersituationen eftersom det öppnar möjligheten att väglagren kan räknas ned så fort en ny transport har påbörjats. En pilotversion av leveransavisering testas nu på bland annat SCAs industrier Ortviken och Tunadal. Vi kan redan nu konstatera att leveransaviseringen har potential att öka genomströmningshastigheten vid mätplatserna. Samtidigt minskar risken för felregistreringar som måste justeras efterhand, säger Lars Jonsson, projektledare och logistikutvecklare på SCA Skog. Även lastbilschaufförerna slipper nu en del arbete med att knappa in data. Särskilt på Tunadal, där vi tillämpar så kallad åkaravlämning, underlättas chaufförernas arbete. Visserligen tillkommer ett par nya moment, men som helhet blir det en betydligt smidigare process. Genom att vara tidigt ute med både bildmätning och leveransavisering kan vi få ett rejält lyft vad gäller effektiviteten i vår virkesmätning. Så snart pilottesterna är klara räknar SCA med att införa tjänsten vid företagets samtliga mätplatser. SDCs leveransavisering ska då fungera som en integrerad del i SCAs transportsystem GATA. Vi hoppas och tror att SDC-VMFs leveransavisering kommer att få brett genomslag i branschen och bland åkarna. Ska industrin få ut full effekt av den här satsningen så gäller det ju att alla arbetar med det här konceptet, säger Lars Jonsson. KRÖNT VÄGVAL UTVECKLAS Tjänsten Krönt Vägval kommer att utvecklas så att hänsyn även tas till timmerbilarnas faktiska vikt, inklusive last. På så vis kan bästa vägval tas fram beroende på vilken typ av ekipage och last som är aktuell. Utvecklingen är också en förberedelse för att tyngre och/eller längre fordon kan komma att tillåtas. BERÄKNING AV INBESPARAD TOMKÖRNING SDC har fått uppdraget att ta fram en förbättrad lösning på beräkning av inbesparad tomkörning. Tanken är att en ny SDC-tjänst automatiskt beräknar hur mycket tomkörning som undviks vid ett visst transportupplägg. Tjänsten ska vara till hjälp för att på ett rättvist sätt fördela vinsten av inbesparad tomkörning mellan befraktare och transportör. Branschen får ett förbättrat statistikunderlag på hur mycket tomkörning som förekommer och därmed bättre möjligheter till att vidta effektiviseringsåtgärder, säger Oskar Cederlöf. ANDERS THORÉN * Därutöver tillkommer drygt 90 miljoner kubikmeter som transportredovisas och nästan 80 miljoner som produktionsrapporteras från skördare och skotare. 6
Noterat Rekordsommar för bygghandeln ÅRETS SVALA OCH REGNIGA kalla sommar innebar ett rejält uppsving för bygghandeln, jämfört med 2014. Rekordsiffror enligt en nöjd Ulf S. Gustafsson på Sveriges Bygg- och Järnhandlareförbund och anger låga räntor och den aviserade sänkningen av ROT-avdraget som andra skäl till den historiskt höga nivån för bygghandeln. Frisläppta kartor Friska hus DEN 1 JULI BLEV det tillåtet att fritt ladda ner Lantmäteriets översiktskarta över Sverige i skala 1:250 000. Kartorna kan hämtas som nedladdningsbara filer i vektorformat och i form av en öppen geodatatjänst. Nästa år kan ytterligare kartor bli tillgängliga när Lantmäteriet släpper ensamrätten till terrängkartan i skala 1:50 000 samt väg- och fjällkartorna i skala 1:100 000. PENSIONERADE BYGGNADSSNICKAREN, Jarle Mosshäll i Idre, vet inte hur man kopplar av. Istället för ett stillsamt pensionärsliv har han tagit fram ett byggsystem för friska trähus helt utan plast. Fuktspärren ersätts med täta moduler av kärnfura som sätts samman och fylls med isolering av träfiber. Garanterat brandhärdiga och välisolerade hus i olika storlekar finns i både Norge och Sverige. Nu återstår tillverkning i större skala. Kraftig ökning av sulfatmassa Antal träd på jorden NYA STUDIER VISAR att det finns minst 3000 miljarder träd på jor- den, detta enligt tidskriften Nature. En internationell forskargrupp har kopplat ihop beräkningar för hur tätt träden står med satellit mätningar av växtlighet och terrängtyper. Träd med mindre stamdiameter än tio centimeter är inte medräknade. FRAM TILL 2018 beräknas världens produktion av barrsulfatmassa öka med tre miljoner årston, varav Sverige och Finland svarar för 850 000 ton vardera. Den globala utbyggnaden innebär en kapacitetsökning med tio procent, vilket, spår Danske Bank, kommer att innebära en kraftig prispress på massamarknaden de kommande åren. Regnummer ersätter transportnummer LASTBILENS REGISTRERINGSNUMMER samt åkeriets organisationsnummer kommer att ersätta de transportörsnummer som nu används. Detta är en nödvändig åtgärd för att gå vidare med automatisering av mätningen. SDC ska ta fram en införandeplan så att förändringen kan vara gjord innan VIOL3 tas i drift. 7
PARTNERPROGRAMMET När Microsofts Kevin Golestan i sällskap med SDCs Magnus Ulin besöker Martinsons i Bygdsiljum är det ett sätt att få inblick i en verksamhet som står inför stora förändringar. Grymt spännande säger han. Handfast inblick i skogs OMSTÄLLNINGEN FRÅN VIOL2 till VIOL3 är ett projekt av enorma proportioner. Genom VIOL passerar varje år data om 155 miljoner kubikmeter virke till ett råvaruvärde av närmare 100 miljarder kronor. Det innebär att VIOL är det system som hanterar näst mest pengar i Sverige, efter Försäkringskassan. När nu grundbulten i SDCs hela tjänsteutbud, VIOL eller Virke on line ska förnyas för att bättre kunna motsvara medlemsföretagens behov, har Microsofts standardplattform Dynamics AX valts ut som bas för nya VIOL3. SDC och Microsoft har därför närmat sig varandra, ingått ett partnerskap för att lättare kunna åstadkomma en lösning som på bästa sätt gynnar SDCs kunder. När vi mer och mer går från att sälja licenser till att leverera tjänster är det bra att kunna visa upp en enad front, säger Microsofts Kevin Golestan som ansvarar för att stötta SDC i processen fram till färdig plattform. Som ett led i att få en ökad inblick i verksamheten och veta vart skogsnäringen är på väg begav sig Kevin Golestan i sällskap av SDCs Magnus Ulin under hösten ut i landet för att besöka kundföretag som representerar olika riktningar inom skogsindustrin, som värmeverk, pappersbruk och sågverk. Arbetet blir tydligare och mer handfast när man förstår vilka stora förändringar det handlar om och vad som behövs för att huvudvärken ska bli mindre, konstaterar Kevin Golestan. Han menar att SDCs förnyelsearbete ligger helt rätt i tiden. Nuvarande VIOL är inte längre i fas med marknadens behov, systemen hänger inte med, felprocenten har ökat och till detta en skogsnäring som står inför stora förändringar vad gäller produkter och marknad. Anders Ringsell Enklare planering, mer timmer och mindre kaos. Behoven av ett ökat och mer precist informationsflöde måste tillgodoses och nu finns tekniken att klara av det, summerar Kevin Golestan som till sin hjälp att kvalitetssäkra arbetet har ett helt batteri av Microsofts konsulter och experter. Ett av de företag som besökts av Golestan/Ulin är Martinsons i Bygdsiljum. Det är Västerbottens största familjeföretag och dessutom Sveriges största producent av limträ med broar, sporthallar och höga bostadshus på sitt CV. Skogschef Anders Ringsell ansvarar för att försörja de tre sågverken med en årlig volym av cirka en miljon kubikmeter skogsråvara. Han har höga förhoppningar på nya VIOL3. På så stora flöden blir även små avvikelser stora om de ackumuleras, säger han. Vi har därför stora behov av tät, noggrann uppföljning av alla parametrar i vår timmerleverans. Idag får vi lägga mycket tid och kostnader på att utveckla egna rapportsystem, något vi tror kommer bli bättre med VIOL3. MARTINSONS HAR ända sedan starten hållit en hög tekniknivå. Till exempel använder man röntgen i timmerintaget för att ta ut limträkvaliteter ur råvaran. Och på timmerplan används satellitnavigering för att hålla reda på timmervältorna. Samma teknik använder vi också för att hitta rätt bland alla produkter i färdiglagret, säger Anders Ringsell. Man använder sig även av Timber Time som är ett GPS-baserat system som gör det möjligt att förboka timmerlossning. På en app i telefonen visas vilka tider som är lediga på respektive mottagningsplats. 8
industrins villkor räknar han upp bland annat möjligheten att sätta ihop egna rapporter, att kunna välja vad som visas och lyfta bort data som inte används, att hämta information från andra system och att det blir en betydligt bättre användarvänlighet. Inom det sistnämnda området har det inte varit alldeles lätt, säger han med en blick mot SDCs Magnus Ulin. Magnus Ulin, SDC, Anders Ringsell, Martinsons, och Kevin Golestan, Microsoft. Kortare köer, effektivare körning, snabbare lossning och bättre flyt på timmerplan är resultatet. Enklare planering, mer timmer och mindre kaos, summerar Anders Ringsell. Ett 60-tal fack i sorteringen, 3D-ramar som lämnar förslag på hur stocken ska sågas och kurvsågning som ger optimalt utbyte har i kombination med daglig styrning av verksamheten på kort tid resulterat i en väl tilltagen produktivitetsökning. Mer exakt sortering, desto mindre måste man ställa om i sågen, med kortare stockluckor, bättre produktivitet och högre utbyte i sågen, konstaterar Janne Sundström, chef för sågen i Bygdsiljum. Framför sig ser Anders Ringsell nu ett intensivt arbete med att hantera övergången mellan SDCs nya gränssnitt till Martinsons egna system. Av den anledningen tittar man på nya skogssystem som ska harmoniera med SDCs plattform. Till kraven för dessa hör självklart en modern skogsadministrativ funktionalitet, men även kompatibilitet med VIOL3 och omgivande interna affärssystem, förklarar Anders Ringsell. Till förväntningarna med SDCs nya systemmiljö FÖR MICROSOFTS KEVIN GOLESTAN bekräftar besöket på Martinsons de höga förväntningarna som finns på VIOL3. Han har också fått en handfast inblick i hur systemen relaterar till vardagen, hur mycket de betyder för att verksamheten ska flyta friktionsfritt. Och en, som han tror, representativ bild av SDCs kunder. Det finns en väldig energi och nyfikenhet på nya vägar att gå, säger Kevin Golestan. Förnyelsen är ingen lätt match, men jag tror att det är lättare att lyckas, att fokusera på det som har betydelse, med insikt i företaget och deras verklighet. TEXT: MATS WIGARDT FOTO: ERLAND SEGERSTEDT FAKTA OM MARTINSONS Martinsons är en av Sveriges största familjeägda träförädlingsindustrier med starka rötter i Västerbotten och huvudkontor i Bygdsiljum. Koncernen består av ett antal separata bolag, vart och ett specialiserat inom sitt verksamhetsområde. Här finns allt från Europas modernaste sågverk och Sveriges största limträproducent, till Nordens ledande företag inom träbroar och byggsystem med massiva trästommar. Koncernen har idag cirka 450 anställda och omsätter drygt 1,5 miljarder kronor. OM MICROSOFT Microsoft grundades 1975 av Bill Gates och Paul Allen och är idag ett multinationellt dataföretag, världsledande inom utveckling av programvara. Kända produkter är Microsoft Windows och Microsoft Office. Företaget har omkring 100 000 anställda över hela världen, med huvudkontor i Redmond, Washington, USA. Namnet Microsoft är en förkortning av Microcomputer Software. 9
logistik av skogsr TEMA: LOGISTIK I VÄRLDSKLASS Små marginaler Att förse Holmens båda industrier i Braviken med råvara kräver såväl starka nerver som helikoptersyn. Under ett år handlar det om cirka två miljoner kubikmeter råvara som ska mätas in. Till sin hjälp har transportchef Oscar Fornander ett komplext informationsflöde. TEXT: MATS WIGARDT FOTO: BOSSE LIND Lars Helgesson, VMF Qbera. EN BLEK HÖSTSOL lyser upp den låglänta slätt som avgränsas av Kolmården, Bråviken och Norrköping. En ström av timmerbilar stångar sig fram i soldiset mot siluetten av några höga skorstenar. För Holmen utgör detta historisk mark. Här i trakten har bolaget funnits i mer än 400 år, till en början som vapensmedja och idag som ett av Sveriges största skogsföretag. Ända fram till 1980-talet pågick produktionen i Norrköpings stadskärna, men när fabriken i de gamla industrikvarteren blev för trång byggdes på 70-talet en ny anläggning på en udde i Bråviken dit 10
för åvara Oscar Fornander, transportchef, Holmen Skog. senare hela verksamheten flyttade. Kombinatet Braviken består idag av såväl sågverk som pappersbruk där de olika delarna på olika sätt drar nytta av varandra. Och det är väldiga mängder virke som krävs för att hålla hela anläggningen på gott humör. Totalt närmare två miljoner kubikmeter varje år. TRANSPORTERNA UTGÖR en betydande del av råvarukostnaden och mycket arbete läggs ner på att ta fram rationella och ekonomiskt fördelaktiga lösningar. Effektivare planering, styrning och uppföljning minskar bränsleförbrukning och miljöbelastning. Nya bränslen skonar miljön. Fler returfrakter ger åkarna bättre ekonomi. Till sågverket ska timret vara av god kvalitet och apterat i rätt längder, från bruket är kravet att veden är färsk. Detta ska sedan resultera i omkring 450 000 kubikmeter sågat timmer och cirka 600 000 ton färdigt tryckpapper. Timmer och massaved hämtas ur egen skog och från privata skogsägare öster om Vättern, från Örebro och Västmanland i norr till Kalmar i söder. Från stubbe till färdig produkt bör, i synnerhet 11
TEMA: LOGISTIK I VÄRLDSKLASS Att gardera sig mot allt som kan hända är svårt. Det gäller därför att ha konstant uppsikt över virkesflödet. under sommaren då risken för skadeinsekter är stort, förflyttningen av massaved inte ta mer än tre veckor, med ett flöde som går i takt med inmätning och förbrukning. Ansvarig för att lägga det pussel där alla bitar måste passa, från avlägg i skogen till inmätning i Braviken, är transportchef Oscar Fornander på Holmen Skog i Norrköping. En utmaning, avgör han. Särskilt sedan kraven på färsk ved ökat. Att gardera sig mot allt som kan hända är svårt. Det gäller därför att ha konstant uppsikt över virkesflödet, när det avverkats, vilka kvaliteter det handlar om och var det finns. FÖRBI MÄTBRYGGAN vid pappersbruket passerar varje dag ett oändligt antal bilar fyllda med massaved. Strax innan bryggan står ett tält uppställt där Linköpingsföretaget Mabema, på uppdrag av SDC och VMF i samarbete med Holmen, har installerat avancerad teknik för automatisk inmätning av bilarnas last. Tekniken bygger på linjelaser, 3D-kameror och avancerad bildanalys. Bilarna passerar i låg fart genom tältet där mätra- Christer Johnsson, VMF Qbera. 12
men finns. Beräkningen tar mindre än en minut. Kortare köer och lägre kostnader är målet med projektet. Utanför fönstret fortgår arbetet med att förstärka ytorna på vedgården med en blandning av aska och betong. Här ryms som mest 40 000 kubikmeter massaved och truckförarna måste ha nogsam uppsikt på ankomstdatum och färskhet. Mellan vältorna skymtar högar med flis från sågverket. Innanför samma staket ligger även Bravikens sågverk. Det invigdes 2010 och var till en början avsett enbart för grantimmer. Men sedan i september 2015 sågas även talltimmer i sågverket, med argument som bättre logistik och högre flexibilitet. RÅVARAN LEVERERAS med bil eller tåg. Timmerbilarna radar upp sig framför den lilla kur där förarna registrerar sig och sin last. Timret läggs därefter i vältor innan stockarna passerar genom den moderna mätstation där de bedöms och klassificeras. Tjugofyra stock i minuten, tusen varje timme som redovisas i mätplatssystemet Doris och sedan prisräknas i VIOL, summerar virkesmätaren Lars Helgesson. På vedgården ryms sågtimmer för två dagars förbrukning. Av Oscar Fornander krävs, särskilt vid tjällossning eller under perioder med många röda dagar, att kunna trolla med knäna. Det händer alltid något som rubbar mina cirklar, konstaterar han torrt. EFTER MÄTSTATIONEN sorteras virket i 101 (!) fack och läggs därefter i högar på vedgården. Sågen meddelar vad som ska sågas, truckar, utrustade med GPS som anger var virket finns, kör fram rätt sortiment. Virkeslogistik handlar alltså inte enbart om transport från skog till industri, utan i hög grad även om hanteringen efter inmätning vid fabrik. Vedlager, truckhantering, bilarnas placering vid lossning allt är faktorer som påverkar kvalitet, effektivitet och ekonomi. Braviken är en stor förbrukare av vedråvara, säger Oscar Fornander. Men samtidigt är marginalerna små, vilket ställer höga krav på effektiva flöden och en i alla led genomtänkt logistik. FAKTA HOLMEN Holmen är en skogsindustrikoncern som tillverkar tryckpapper, kartong och sågade trävaror och som även är verksamma inom skogsbruk och energi. Holmen Paper har anläggningar för tryckpapper i Braviken, Hallstavik och Madrid. Iggesund Paperboard har anläggningar för kartong i Iggesund och Workington. Holmen Timber producerar basprodukter i fura och gran vid sågverken i Braviken och Iggesund. I Holmen ingår drygt en miljon hektar egen skog. Holmen Energi producerar varje år ca 1 100 GWh vattenkraft. 13
TEMA: LOGISTIK I VÄRLDSKLASS Skogsindustri mitt i storstaden Snart får Stockholm en egen stor skogsindustri, nästan av norrländska mått. Värtaverkets nya kraftvärmeanläggning, KVV 8, blir helt baserat på skogsbränslen, som ska ge värme och el åt hushåll och företag i Storstockholm. TEXT: ANDERS THORÉN FOTO: HANS EKESTANG FOTO: ANDERS THORÉN Per Ytterberg, chef för bränsleförsörjning vid Fortum Värme. NÄR LOGIN ÄR PÅ PLATS är det bara någon månad kvar till driftstarten som ska ske i december 2015. Då ska den första flisbåten anlöpa företagets nybyggda pir i Energihamnen strax söder om Lidingöbron. Till anläggningen ska även 500 meter långa specialtåg rulla in med bränsle från skogsbygderna lastat vid terminaler som Arvika, Karlskoga, Gnarp, Mackmyra, Mora samt i norska Braskereidsfoss. Via Norra Länken kommer lastbilar att ytterligare fylla på Värtaverkets råvarulager. Totalt ska den nya kraftvärmeanläggningen KVV 8 behöva cirka en miljon ton skogsbränslen per år. Det är mycket mer skogsråvara än de flesta svenska sågverk förbrukar och i samma klass som några av landets massaoch pappersbruk. STOCKHOLM HAR ALLTSÅ fått en stor skogsindustri bara tre-fyra kilometer från Sergels torg. Där ska det produceras 1700 GWh fjärrvärme som räcker till 190 000 normalstora lägenheters årsbehov samt 750 GWh fossilfri el. Råvaran är alltså klimatsmarta skogsbränslen som ska fasa ut den kol som länge varit Värtaverkets huvudbränsle. Den här 4,5 miljarderssatsningen är ett viktigt steg på vägen mot Fortum Värmes vision att göra fjärrvärmeproduktionen i Stockholm helt klimatneutral, säger Per Ytterberg, chef för bränsleförsörjning vid Fortum Värme. Fortum har beräknat att koldioxidutsläpp på 125 000 ton per år undviks genom att det nya kraftvärmeverket försörjs med enbart skogsbränslen. Det motsvarar utsläppen från biltrafiken i Stockholm under 1,5 månad. Därutöver räknar Fortum med att den förnybara el som produceras ska leda till att betydande volymer fossil kraftproduktion i Norden och Europa kan undvikas. NÄR FORTUM VÄRME i januari 2016 officiellt inviger den nya anläggningen kommer intresset för de energilösningar man valt att vara stort. Branschfolk, politiker och andra intressenter, såväl från Sverige som från andra länder, har redan visat intresse för investeringen i Värtaverket. Så vitt vi vet finns det ingen liknande anläggning som är placerad mitt i en miljonstad. Vi hoppas och tror att nya Värtaverket bli en föregångare för en ny typ av energi- och logistikkoncept. Det ligger i linje med Fortumkoncernens strategi att utveckla och driva fram framtidens energilösningar, säger Per Ytterberg. 14
FORTUM TAR I DECEMBER 2015 i drift Sveriges största kraftvärmeverk baserat på biobränsle. Investeringen är på 4,5 miljarder kronor. Det nya biokraftvärmeverket kommer att leda till avsevärt minskade koldioxidutsläpp och ses som ett viktigt steg mot en energiförsörjning i Stockholm och Europa. Anläggningen tar tillvara energin i restprodukter som flis, bark, spån, grenar och kvistar och kommer årligen att producera 750 GWh el och 1700 GWh värme, vilket motsvarar uppvärmningen av cirka 190 000 normalstora lägenheter. Fortum tåglossningsbyggnad i Energihamnen, Stockholm. Anders Egelrud,Mats Odell och Ulla Hamilton eldar med flis för Sveriges största biobränslekraftvärmeverk. FOTO: HANS EKESTANG Fortum biokraftvärmeverk i Värtan, Stockholm. Pir och såll- och krosshus i Energihamnen, Stockholm. Så vitt vi vet finns det ingen liknande anläggning som är placerad mitt i en miljonstad. FORTUM SATSAR KLIMATSMART 15
TEMA: LOGISTIK I VÄRLDSKLASS FOTO: ANDERS THORÉN Jan Hedberg, biobränslehandlare på Värtaverket. 90 procent med tåg och FOTO: HANS EKESTANG Största möjliga flexibilitet i både bränsleförsörjning och logistik har varit vägledande för det teknikkoncept som valts för Värtaverkets nya anläggning. Systemtåg och båt kommer tillsammans att stå för huvuddelen av transporterna. Möjlighet att använda lastbilar finns även och kan utgöra upp till tio procent av försörjningen ATT FÖRUTSE DEN långsiktiga utvecklingen på biobränsle är svårt och då KVV 8-projektet började planeras fanns det en betydande osäkerhet om hur långt de svenska och regionala skogsbränslena skulle räcka. Frågan var alltså i vilken utsträckning anläggningen skulle bli beroende av kompletteringar från den globala biobränslemarknaden eller genom andra lokala sortiment som stubbar och returträ. Denna osäkerhet har bidragit till att flexibilitet, men också redundans, blivit nyckelord för de logistiksystem som byggts upp. Basförsörjningen kommer att ske dels med tåg som tar sin last vid svenska och norska järnvägsterminaler, dels med medelstora fartyg, så kallade Baltic Coasters, från hamnar i östersjöregionen, säger Jan Hedberg, biobränslehandlare på Värtaverket. ÖVERSJÖLEVERANSER ÄR idag inte aktuella, men skulle marknaden förändras finns det utmärkta möjligheter att ta emot oceangående WCC-fartyg från andra kontinenter. Systemet har full redundans. Med det menar vi att bränsleförsörjningen till hundra procent ska kunna ske antingen med tåg, Coasters eller WCC-fartyg var för sig. Det ger oss större flexibilitet och säkerhet i råvaruförsörjningen, säger Jan Hedberg. BARA EN MINDRE DEL av bränsleråvaran, max 10 procent, kan komma med lastbil. Dessa snabba transporter är viktiga för att den nya biopannan alltid ska kunna matas med den optimala bränslemixen. Lastbilarna är också nödvändiga för att på ett effektivt sätt transportera ut aska från anläggningen. Stora investeringar har gjorts i ny infrastruktur. Det för besökaren mest påtagliga är dubbelspåret för järnvägstransporterna, den 200 meter långa hamnpiren med den vajerstyrda kranen samt den gemensamma byggnaden där bränsle från både tåg, båt och bil tas emot. Men det unika är det som inte syns. Från mottagningsstationen har man nämligen borrat en helt ny transporttunnel som löper under Lidingövägen. 16
båt FAKTA Fortum Värme bygger en pir i Energihamnen, Stockholm. Flis kommer att lossas, sorteras och fraktas vidare på transportband via tunnlar till det biobränsleeldade kraftvärmeverket i Värtan, driftklart i december 2015. Tunnel mynnar i två stora bergrum som länge stått oanvända, men som nu ska fungera som lager för 55 000 m 3 skogsbränslen. Därifrån förs flis, pellets, bark och andra bränslen vidare med hjälp av fyra sinsemellan oberoende skruvar som ser till att blandningen blir den rätta. Samtidigt som vi satsat på den senaste tekniken har vi alltså kunnat dra nytta av den befintliga infrastrukturen. Det har bidragit till anläggningens kostnadseffektivitet såväl vad gäller produktionen som logistiken, konstaterar Jan Heberg. ANDERS THORÉN FORTUM VÄRME Fortum Värme producerar värme, el, gas och fjärrkyla vid sina anläggningar i Stockholmsregionen. Energileveranserna uppgick 2014 till totalt 9,4 GWh och omsättningen till 6,5 miljarder kronor. Företaget har ca 700 anställda. FORTUMKONCERNEN Fortum Värme är samägt med Stockholms stad och ingår den finländska energikoncernen Fortum som 2014 omsatte 1,7 miljarder euro. Huvudmarknaderna finns i Finland, Sverige, Ryssland, Polen och i de baltiska länderna. KVV 8 + VIOL = EFFEKTIVT Nya KVV 8 kommer årligen att använda cirka en miljon ton flis, bark, sågspån och andra trädbränslen. För inmätningen av råvaran ska företaget använda vågleverantören Flintabs mätplatssystem, vilket är integrerat med Fortum Värmes affärssystem. VID DRIFTSTARTEN kommer virkesmätare från VMF Qbera att finnas på plats i den nybyggda mottagningsstationen. Inledningsvis ska mottagningen vara öppen fem dagar i veckan mellan 07.00 och 22.00. Planen är att på sikt ha öppet under veckans alla dagar. NY TEKNIK Provtagning för att bestämma bränslets fukthalt, energivärde med mera sker manuellt men kompletteras av en helt ny röntgenbaserad provtagningsutrustning, Mantex BFA, som ger mycket snabba mätresultat. Vi har stora förhoppningar på den tekniken, som är en nyutveckling av en mätningsteknik som används vid massabruken. Ju mer vi vet om vår råvara, och ju snabbare vi får fram den informationen, desto bättre blir våra möjligheter att styra processen. Förhoppningsvis kan sådan teknik på sikt även komma att ersätta dagens energiberäkningsnycklar, vilket vore en betydande förbättring. DATA TILL OCH FRÅN VIOL Information från Flintabs mätplatssystem ska skickas både till Fortums affärssystem och till SDCsystemet VIOL. Vi är angelägna om att ha en den kopplingen till VIOL så att vi kan förse alla leverantörer, även de bilar som inte kör via någon terminal, med mätbesked. Genom att koppla ihop de tre systemen får vi också in virkesordern i vårt affärssystem, vilket förenklar uppföljning, inleverans och fakturahantering, säger Jan Hedberg. 17
TEMA: LOGISTIK I VÄRLDSKLASS Vill man tala om utmaningar inom virkeslogistik så är Thomas Hedlund en lämplig person att söka upp. Verksamheten han basar för hanterar årligen 12 miljoner fastkubikmeter virkesråvara och man köper transporttjänster för i runda svängar en miljard kronor om året. Thomas Hedlund, logistikchef på SCA Skog Kraven på effektivitet och tillförlitlighet har aldrig varit högre EFTER MÅNGA ÅR i branschen kan Thomas Hedlund, logistikchef på SCA Skog, konstatera att kraven på effektiv logistik successivt stegrats. Transporterna är en stor del av kostnadsmassan och stenhård konkurrens på världsmarknaden har triggat fram en kostnadsjakt i alla led, inte minst på råvarusidan. Samtidigt har strukturförändringarna inom industrin ytterligare ökat kraven på snabba och tillförlitliga leveranser. Många mindre sågverk har ju lagts ned. Det betyder att vi fått färre mottagningsplatser för råvaran, medan den volym som ska transporteras är lika stor eller större. Detta ställer krav stora krav på framförhållning, planering och punktlighet, säger Thomas Hedlund. Så hela systemet har blivit känsligare? Ja, en driftstörning i en industri slår idag mycket hårdare eftersom produktionen är koncentrerad till så få anläggningar. Samtidigt ställer fabrikerna allt hårdare krav på just-in-time leveranser. Samman taget innebär detta att kraven på tillförlitlig logistik är högre än någonsin tidigare. Vilka möjligheter till effektivisering ser du som mest intressanta? Att tillåta 74 tons timmerbilar på våra Bk1-vägar vore en oerhört viktig åtgärd för att effektivisera transporterna. Detsamma gäller introduktion av 90-tons fordon, de så kallade Ett-bilarna som kan bli ett utmärkt komplement till järnvägen. Hur kan järnvägstransporterna förbättras? För SCAs del är 48 procent av vårt transportarbete järnvägstransporter. Vi har för avsikt att öka detta ytterligare, men då måste vi få förutsättningar för detta. Givetvis måste järnvägens stora brister åtgärdas och det snarast. Vilken roll spelar SDC och VMF? SDC och VMF är två väldigt viktiga parter i vårt dagliga arbete. Mätningen och redovisningen av de levererade volymerna är så väsentliga så det aldrig ens får uppstå tankar om att det inte skulle vara rätt och riktigt. Mätningen och redovisningen av de levererade volymerna är så väsentliga så det får aldrig ens får uppstå tankar om att det inte skulle vara rätt och riktigt. Kvalitet och tillförlitlighet i mätningen är alltså själva grundbulten. Samtidigt får det inte innebära att virkesmätarnas arbete och arbetsmetoder inte effektiviseras utan det måste följa med i utvecklingen. Bildmätning med webbkamerateknik är ett exempel på en effektivitetshöjande åtgärd. Åkeribranschen är ju starkt pressad. Går det att hitta lösningar? Vi har ett samarbete med Sveriges Åkeriföretag, där SLF (Skogslogistikföretagen) är en del av deras verksamhet. Där ska vi tillsammans hitta långsiktiga och effektiva lösningar som ska förbättra förutsättningarna för alla inblandade parter. Detta hoppas jag personligen väldigt mycket på. Om du tittar framåt, vilken typ av teknikutveckling hoppas du mest på? Ökade nettolaster för transporter både vad gäller bil och tåg. Där finns stor potential. Vilka är de största utmaningarna? Att kunna behålla den svenska skogsindustrins internationella konkurrenskraft är den ojämförligt största utmaningen. Men tyvärr handlar det då inte bara om branschens eget arbete med logistiken utan minst lika mycket om politik. Till exempel får man i vårt konkurrentland Finland köra större och tyngre lastbilar än vi, medan våra politiker inte tycks komma till skott. Istället talas det nu om höjd dieselskatt och om vägslitageavgifter. Är det konstigt att skogsnäringen är bekymrad? ANDERS THORÉN 18
Hallå där! Fredrika Ek, som cyklar runt jorden för att samla in pengar och bidra till en bättre värld. Var är du nu? Hur långt har du cyklat? Vilka är dina närmaste planer? Idag, den 16 november, befinner jag mig i västra Sichuan. Jag har precis rullat ner från den tibetanska högplatån med 15 bergspass över 4500 meter och har hittills cyklat omkring 1 500 mil. Nu börjar en tuff cykling i Kina. Lägre höjder men besvärligare topografi och sämre vägar. Med alla dessa mil i benen och många upplevelser rikare, finns det något i dina förberedelser du borde ha gjort annorlunda? Visst finns det detaljer som kunnat göras annorlunda, men på det stora hela är jag fantastiskt nöjd. Skulle jag ändra någonting vore det att dra rutten genom Georgien och Armenien innan jag kom in i Iran, men de besöken får nu bli en annan gång. Hur viktigt är det att våga tänka i nya banor när man ger sig ut på en resa som den du gör? På förhand trodde jag att det skulle vara en styrka att kunna hålla sig öppen och flexibel inför allt från nya maträtter till livsåskådningar. Nu vet jag att det är ett absolut måste. Vad har du blivit mest förvånad över? Efter mitt första halvår på vägarna är medmänsklighet det jag alltid kommer att bära med mig. Jag har mötts av en gästvänlighet och värme som är utom denna värld. Var jag än vänder mig välkomnas jag av människor som utan att tveka öppnar sina hem och hjärtan, innan de ens vet vad jag heter. Tiden i Iran och inte minst Uzbekistan kommer jag för alltid minnas av just denna anledning. Människor som i våra ögon inte har någonting, som inte har tillräckligt för att själva bli mätta, är enligt min erfarenhet de som ger mer av sig själva än några andra. Den här tiden har på riktigt fått mig att inse att människors förmåga till att ge, inte har någon som helst koppling till vad de tillsynes har. Medmänsklighet handlar om något helt annat. Du har en blogg, hur många är det som följer den? Jag har några tusen tappra själar som hejar på mig via min blogg och mina kanaler i sociala medier. Vilken är den vanligaste kommentaren du får? De flesta som kommenterar skickar helt enkelt stöd och glada tillrop, vilket alltid är jättekul. Viktigare är dock att jag förstått att min resa fått många att långsamt ändra sin bild av vad kvinnor/tjejer både kan och bör göra, vilket för mig känns otroligt viktigt. Vad är ditt råd till människor som drömmer om att ge sig iväg på samma sätt som du har gjort? Oavsett vad man drömmer om så tror jag att nyckeln till mycket är att helt enkelt våga ta beslutet. Man behöver inte alltid veta hur saker och ting ska gå till. Andra behöver inte tycka att man har en bra (eller ens genomförbar) idé. Om man verkligen vill någonting och på riktigt bestämmer sig för att det är värt att kämpa för, då räcker det. I min värld så räcker det hela vägen jorden runt. Är det något annat du vill förmedla? Jag vill alltid slå ett slag för insamlingen där man förbinder sig att betala en mindre summa pengar för varje mil eller kilometer jag cyklar. Pengarna går till act!onaid som är en internationell rörelse som jobbar för global rättvisa och utveckling. FÖLJ FREDRIKA och läs mer om hennes cykeltur runt jorden på thebikeramble.com. Sedan denna intervju gjordes har hon passerat in i västra Kinas stora ökenområden och avverkat ytterligare några hundra mil. Samt fyllt 24 år. TEXT: MATS WIGARDT FOTO: FREDRIKA EK NÅGRA SIFFROR (aktuella t o m 19 september) Dagar i sadeln: 196 Länder som besökts: 18 Högsta bergspasset: 4 655 möh, Akbaitalpasset i Tadzjikistan Högst belägna övernattning: 4 249 möh Vänligaste människor: Iran Bästa maten: Kebab i Turkiet Bäst klädda: Kvinnorna i Turkmenistan Max daglig distans: 157 km Medelhastighet: 15, 68 km/t Antal punkteringar: 9 Stoppad av polisen: 11 gånger 100 % Iran Värst byråkrati: Uzbekistan Flest hundattacker: Norra Grekland Antal dagar utan dusch: Åtta, i Pamirbergen, Tadzjikistan 19
IT-cheferna om förnyelsen och VIOL3 Lisa Nilsson, IT-chef på Holmen Skog, kallar processen med Viol3 för en omvälvande resa. Men tidplanen är tajt och hon efterlyser fortlöpande information för att alla ska vilja ta en plats på tåget. LISA NILSSON, IT-CHEF HOLMEN SKOG: Tydlig information ett villkor för EN AV HOLMEN SKOGS huvuduppgifter är att förse företagets fabriker och sågverk i Braviken, Hallsta och Iggesund med råvara. Virket hämtas dels från egen skog, dels genom köp från privata skogsägare. Och det handlar om stora volymer, med många pusselbitar som måste passa ihop. Att veta var virket finns, hur stora volymer det rör sig om och när det kan levereras till bruket är avgörande för industrins produktionsplanering. För IT-chef Lisa Nilsson på Holmen Skog är det därför viktigt med information och åter information. Vi har system som täcker logistikkedjan fram till inmätning, därefter tar industrins system hand om informationen, sammanfattar hon. Bra men inte perfekta är Lisa Nilssons betyg på de informationssystem som de operativt ansvariga för produktions- och leveransprocessen idag har till sin hjälp. Från olika punkter i logistikkedjan hämtas uppgifter om vad som planeras, vad som avverkats, vilka volymer som finns vid väg och vad som körts in. Det går alltid att bli mer precis, konstaterar hon. Men det är inte så himla enkelt, särskilt när vissa logistikkedjor är väldigt tajta eller när nya sortiment ska fasas in. Lisa Nilsson sätter därför stora förhoppningar till VIOL3. Som att den nya applikationen blir såväl modern, flexibel och smidig som mer ändamålsenlig, med tydligare struktur och större möjligheter till en händelsestyrd informationskedja. MEN HON HYSER samtidigt farhågor, inte minst när VIOL3 ska kopplas samman och integreras med de egna systemen. Stora förändringar tar tid, säger hon, och det är lätt att gå bort sig, särskilt när man befinner sig i stormens öga och den egna verksamheten påverkas. 20
Fyra snabba frågor till IAN VON ESSEN IT-CHEF MELLANSKOG ROLAND PERSSON CHEF ADMINISTRATION SYDVED Hur förbereder ni er inför VIOL3? Ska förnyelsearbetet få gehör ute i företagen krävs tydlighet och en fortgående dialog om var i processen man befinner sig, menar hon. Information är helt centralt för hur VIOL3 ska tas emot. Vi har startat ett omfattande projekt där vi ska rusta våra interna system för Integrationsförnyelsen. Vi kommer jobba intensivt med detta under 2016. Vad är den stora utmaningen för er? När FU, följdrutinutgången, i integrationsförnyelsen ersätter två flöden, dels virkesorder, VO, dels FU, innebär det för oss stora ingrepp i de egna systemen. Vi är en av tre piloter och har nu påbörjat jobbet. Vi lägger om vårt logistiksystem parallellt med papinetarbetet. Vilka förhoppningar har du på VIOL3? framgång Mardrömmen, säger Lisa Nilsson, är att allt kraschar. Den stora utmaningen blir därför att tajma de egna resurserna, för bland annat utbildning, med tidsplanen för arbetet så att resurserna verkligen finns där när de behövs. Hon efterlyser en tydlig strategi hos SDC för att löpande kommunicera den pågående processen. Ska förnyelsearbetet få gehör ute i företagen krävs tydlighet och en fortgående dialog om var i processen man befinner sig, menar hon. Information är helt centralt för hur VIOL3 ska tas emot. MATS WIGARDT Bättre uppföljningsmöjligheter direkt ur VIOL, ett enklare användargränssnitt och mobil åtkomst. Vi räknar dessutom med att sänka våra egna driftskostnader, då vi i samband med projektet bygger en mer homogen IT-miljö. Har du något råd/medskick till SDC som är viktigt att tänka på? Extrem tydlighet gällande tidplanen. Det får inte finnas tvivel kring vad medlemsföretagen har att göra och när. Väsentligt enklare förvaltning och lättare att möta upp mot affärskrav. Att undvika risken för tunnelseende mot slutet av projektet d v s att inte orka hålla rätt kvalitet mot kraven relaterat komplexitet och tidspress. 21
I visionen för vad SDC ska kunna erbjuda sina kunder i framtiden; bl.a. med VIOL3 som möjliggörare, finns bl.a. flera spännande utvecklingsspår på avverkningssidan. Vidareutveckling av skördarmätning för olika ändamål är ett sådant spår. Det är ju viktigt att även vår mätplatslösning hänger ihop med de förändringskrav som riktas mot vår totala leverans i VIOL3. SDCs affärsutvecklingsgrupp inom transportområdet presenterade den lösning som tagits fram för att möjliggöra att man vid lastning i av virkesfordonen kan avisera meddelanden om sortiment, affärsparter och parter i transportaffären till mätstationen inför inmätningen. På viol3.se finns informationen du behöver Du följer väl vad som händer inom förnyelsen på viol3.se? Här finns basfakta, integrationsspecifikationer, all information kring våra scenarior och vd Anders Rixons förnyelseblogg. Anders Rixon, vd SDC. I VÅR UTFÖRLIGA FAQ samlar vi kontinuerligt frågor och svar. Här kan du söka dig fram bland de vanligaste frågorna som vår marknadsavdelning får när de är ute och besöker våra kundföretag. Vi har även ett flöde av information och diskussion på Yammer. Yammer är Microsofts tjänst för kommunikation som kommer att ingå i VIOL3. Registrera ditt konto på yammer.com - finns även som app för mobil och surfplatta. På förnyelsebloggen skriver SDCs vd Anders Rixon om sina tankar och reflektioner kring förnyelsen och VIOL 3. 2015 2016 22 Kundbesök genomförda hos de kunder som integrerar med oss via Följdrutinutgång (FU) och/eller Virkesorder (VO-in och VO-ut). Uppstart av integrationsförnyelsen med tre pilotkunder. Utveckling av VIOL 3 startad. Kundbesök genomförs med fokus på övergång till standardgränssnittet papinet med VIOL 2. Samtliga kunder får underlag för att själva kunna planera genomförandet av åtgärder i sina egna system. Några av kunderna går över till det nya sättet att skicka/ta emot information. En teknisk helpdesk finns etablerad hos SDC för råd och stöd. Även så kallade On boarding team finns etablerade. Fortsatt utveckling av VIOL 3.