I skuggan av självmordet

I skuggan av självmordet Den plötsliga och traumatiska förlusten medför ofta ett komplicerat sorgearbete Sorg Bearbetning Barn Trauma Suicid och dess efterverkningar Förlust, sorg och tomrum Sorg är en reaktion på en förlust som kräver anpassning. Efter förlusten kan barnet lätt hamna i ett känsloladdat tomrum, som det lämnas att själv försöka förstå. Barnen ser och känner men får ingen berättelse eller konkret verklighet som hjälper dem att förstå. Svaret på information utan ord är ångest. Vi kan inte alltid skydda barnen mot det onda men vi kan vara med dem när de möter detta. Sorg: Starka reaktioner i samband med förlust och separation Förlusten kan bearbetas och integreras i livsberättelsen Lars Björklund Vad är sorg? Sorg är vårt unika och naturliga svar på en förlust av något som varit viktigt för oss. Sorg hör ihop med erkännandet, hedrandet och uttryckandet av känslor och tankar i anslutning till en förlust. Sorg är att vara i den spänning/känsla som kommer efter en förlust, dvs mycket ofta med stark psykisk smärta. Vad händer i sorgen? Känslor vi ofta upplever i samband med sorg: aggressivitet, ilska, ledsenhet, skuld, hjälplöshet, rädsla, ensamhet, skam Kroppen: trötthet, sömnproblem Tänkandet: problem med koncentration, förlust av korttidsminne, låg självkänsla, påträngande minnen och tankar på det som hänt 1

Uppgifter i sorgen Sorg: Bearbetning av förlusten/separationen samt de förändrade förutsättningarna i livet Att förstå Att sörja a. acceptera att förlusten verkligen skett b. möta smärtan c. anpassa sig till en värld där den döde saknas d. dra tillbaka emotionell energi och investera energin i andra relationer Att minnas Att fortsätta vidare i livet (men inte glömma) Sandra Sutherland Fox (Good Grief: Helping groups of Children When a Friend Dies) Sorgprocessens uppgift, G. Fyhr Förlusten ger ett psykiskt sår. Sorgens uppgift är att bearbeta förlusten och läka såret. Läkningsprocessen kallas sorgearbete. (Gurli Fyhr, Hur man möter människor i sorg) I sorgprocessens uppgift ligger att den ska organisera om i psyket och ge en realistisk grund för drömmar om framtiden, en grund som inte bygger på det som är förlorat utan på den nya verkligheten där det förlorade inte längre finns. Det gamla drömmarna måste därför lösas upp och ge plats för nya, realistiska drömmar. Från Good Grief Rituals, Tools for Healing, Elaine Childs- Gowell. 2

Internalisering: introjektion, identifikatin samt inre representation Vaillant (1958): Det är inte förlusten i sig som skapar psykopatologi utan snarare är det misslyckandet att internalisera dem som vi har älskat eller aldrig älskat över huvud taget som skapar patologin. Det psykodynamiska arbetet i sorgen är att komma ihåg mer än att säga adjö. Att skapa ordning i kaoset Den starka smärtan, som är så svår att hantera Kaoset, som man inte kan vara i Man kan bara berätta om kaoset efteråt, men det kräver språk och distans Man måste få hjälp att göra en berättelse Att göra en berättelse Vad underlättar bearbetning? Att göra en uttryckbar och upplevelsemöjlig berättelse, som skapar sammanhang och innehåller en godtagbar moral Kräver att det finns någon att berätta för Stöd från omgivningen Öppenhet att tala om den avlidne och att få uttrycka alla känslor Få övriga förändringar i livet Barn - föräldrar Stödjer föräldrarna Tröstar föräldrarna Tar sig an föräldrarna Räddar familjen Behöver fungerande förälder/föräldrar för att få sina egna behov tillgodosedda Föräldrar - barn Vill skona barnen Vill värna om och skydda barnen Vill erbjuda och befrämja barns harmoni och lycka 3

Risker föräldrar - barn Att stänga barnen ute Att överbeskydda dem Att förvägra barnen adekvat information Att beröva barnen möjligheten att handskas med svårigheterna Att bli överbekymrade och påträngande Barns och ungdomars sorg I att försöka hantera den nya livssituationen - - den nya familjesituationen - - egna starka reaktioner - - andras reaktioner - - stigmatiseringen - - chocken/traumat - - påträngande tankar - - existentiella funderingar att försöka bearbeta händelsen och förlusten att behålla och - om det går - förändra relationen till den avlidne OLIKHETER MELLAN KÖNEN Det vanliga mönstret Pojkar försöker vara starka och klarar ofta av att vara det Pojkar vill inte prata så gärna, de blir mer privata och mer ensamma med sina känslor Pojkar letar oftare aktiviteter som kan få dem att "glömma". Flickor pratar för att komma ihåg (A. Dyregrov) OLIKHETER MELLAN KÖNEN Det vanliga mönstret Flickor upplever mer intensiva och långvariga reaktioner Flickor har lättare att prata om sina känslor Flickor söker stöd och omsorg hos andra Flickor söker hjälp mer aktivt och den hjälpen är bättre anpassad till det kvinnliga reaktionsmönstret (A. Dyregrov) Emotionellt sörjande Upplever sin sorg intensivt, framför allt som känslor Får styrka och tröst av att dela sina inre känslor En sorg uttryckt är en sorg upplevd, delad börda är halv börda Smärtan uttrycks ofta genom tårar men även genom nedstämdhet, förvirring, ångest, förlust av aptit, oförmåga att koncentrera sig, ilska Emotionellt sörjande Adaptiv strategi: följer med sorgen genom att uppleva och följa känslorna Fysiska reaktioner: trötthet, ångest När de tänker på förlusten upplever de samtidigt känslorna djupt T. Martin & K. Doka Men dont cry women do, Transcending Gender Stereotypes of Grief 4

Instrumentellt sörjande Hanterar hellre sorgen kognitivt än emotionellt Önskar kontroll och att kunna hantera krisen De initiala reaktionerna förvirring, oförmåga att koncentrera sig etc är till handikapp för denna typ av sörjande Upplever inte känslor så starkt, svårt att gråta, kommer inte ihåg när de senast grät. En del känner inget behov av att gråta. Visar inte sina känslor på samma sätt som den emotionellt sörjande. Instrumentellt sörjande Den instrumentellt sörjande sitt ofta tyst, tänker och planerar aktiviteter, visar inte så kraftig affekt Uttrycker hellre ilska än andra känslor, vilket hjälper den sörjande att behålla kontrollen. Det är också ett sätt att släppa ut energi. Värderar att behålla kontrollen över sitt beteende, finner tillfredsställelse i att kontrollera sina egna känslor. Instrumentellt sörjande Tycker inte om att dela sina känslor med andra men kan gärna vara med andra Skiljer på att tala om sina problem och diskutera sina känslor Vill hantera problem som skapats av förlusten Adaptiv strategi: planerade handlingar och aktiviteter. Kan användas för att komma ihåg och hedra den döda och bearbeta förlusten. Aktivitet kan användas för att återställa normalitet: återvända till jobb, skola etc. Starka känslor och tankar efter svår förlust ÅNGEST obehag, hjärtklappning, sömnbesvär DEPRESSIVA BESVÄR gråtattacker, tillbakadragenhet, skuld, sorg, skamkänslor ILSKA som riktas mot självet eller mot andra UNDVIKANDE av saker som påminner om det inträffade PÅTRÄNGANDE MINNEN OCH TANKAR av det som hänt Barns och ungdomars sorg II Förståelsen varierar med ålder och mognad, dvs fritt fram för missuppfattningar och fantasier. De berövas sin trygghet i livet Förlusten öppnar för känslor av övergivenhet och hopplöshet Barnets egna resurser försvagas Sorgen uttrycks inte så öppet som föräldrar och andra förväntar sig. De sörjer på ett mer oregelbundet sätt än vuxna, skiftar mellan perioder av sorg och perioder när de inte accepterar/orkar med förlusten och smärtan. Detta på grund av deras begränsade förmåga att tolerera psykiska smärta. Barns sorg är randig Barns och ungdomars sorg III Många tankar och känslor om skuld. Många tankar och känslor om om bara. De har svårt att klara av motstridiga känslor, dvs att både längta efter/tycka om och vara arg på. De kan inte ta en paus i livet för att sörja eftersom den fysiska och psykiska utvecklingen driver på. Många av dem håller kvar relationen till den som dött. Ofta har de ett presensförhållande till den avlidne. Vad händer om jag inte tänker på den som dött? 5

Barns och ungdomars sorg IV Många av dem har fantasier om återförening, ofta som ett försök att behålla förbindelsen eller för att hålla undan tomheten. Se upp för självmordstankar! (efter suicid) Förlustens innebörd och bearbetning väcks på nytt vid nya faser i utvecklingen och/eller vid andra påfrestningar i livet. Sorgen varar under mycket lång tid. Syskons sorg Att se andra i stor sorg Att själv ha stor sorg Vad ska man hantera när ett syskon dör? Förändrade livsförutsättningar En förändrad familjesituation Kaos, kris- och sorgreaktioner - hos sig själv - hos de övriga i familjen - hos omgivningen Syskonförlust, omgivningens reaktioner I backspegeln: Några av de starkaste reaktionerna hängde ihop med de reaktioner som andra hade mot barnet Det som personer i omgivningen sa eller undvek att säga upplevdes ofta som negativt genom att det ökade känslan av ensamhet och känslan av att vara avskild (H. Rosen Unspoken Grief ) Syskonförlust, omgivningens reaktioner Alla budskap om att min förlust var trivial har vunnit Barnen uppmuntrades att vara starka för sina föräldrar Tystnad, vilket upplevdes som att man inte genomgick något betydelsefullt Saker och ting blir verkliga först när vi pratar om dem (H. Rosen Unspoken Grief ) Syskonförlust, reaktioner (Rosen) Syskon pratar inte med föräldrarna Syskon pratar inte med sina syskon Föräldrarna pratar inte med varandra om förlusten Föräldrarna pratar inte med sina barn om förlusten 6

Plötsliga dödsfall Sorgearbete som påverkas alternativt helt hindras av traumatisk upplevelse i samband med dödsfallet Ingen förberedelsetid, det finns ingen möjlighet att ta farväl Dramatiska omständigheter: starka intryck och/eller fantasier Föreställningen om världen rivs ner, världen blir en osäker plats Chocken ger mer intensiva reaktioner och eventuellt posttraumatiska stresstörningar Den traumatiska krisen Den traumatiska krisen utlöses i princip av tre olika händelser: 1. att drabbas av en förlust eller hot om förlust 2. att drabbas av en kränkning eller hot om kränkning 3. att genomleva en katastrof Trauma Trauma: Splittringen eller sammanbrottet som sker när den psykiska apparaten plötsligt presenteras med stimuli, antingen inifrån eller utifrån, som är för starka för att hanteras eller assimileras på vårt vanliga sätt. (Moore & Fine, 1990) Trauma och sorgearbete Sudden death and traumatic bereavement always present the mourner, at least for a period of time, with complicated mourning. Den sörjande behöver 1. Hitta vägar att hantera effekterna av det trauma som uppstått p.g.a omständigheterna vid dödsfallet 2. Att kunna foga in förlusten i sitt liv och gå vidare, dvs fullfölja ett sorgearbete. (Therese A. Rando, In Press) Traumatisk stress De specifika och icke specifika symtom eller störningar som hör ihop med traumat PTSD är bara en av olika möjliga reaktioner Andra reaktioner kan vara: ängslan, hjälplöshet, maktlöshet, kränkta grundantaganden om världen, inträngande tankar, undvikande av det som påminner om traumat, ilska, depression, skuld, problem med relationer 7

Trauma Sorg och trauma vanliga reaktioner I Typ 1-trauma: enstaka händelser, t. ex. olycka, dödsfall, våld, våldtäkt etc Typ 2-trauma: omfattar situationer där barnet genomlever en serie traumatiska händelser, t. ex. övergrepp, misshandel, upplevelser i krig etc. Även om barnet är vittne till våld i hemmet, om utsatt för mobbing Att vara vittnet till svåra situationer och andras död eller livshotande skador kan medföra traumatiska efterreaktioner. Barn kan traumatiseras bara genom att få höra om något allvarligt som drabbat närstående eller vänner. Försvar mot kumulativa trauman: - förnekande, bortträngning, undertryckande - dissociation, dvs barriär mellan känslor, tankar och beteende (A. Dyregrov) Rädsla ångest för att vara ensam, för mörkret, för stängda dörrar, att något ska hända de efterlevande Sömnstörningar Återvändande starka minnen Nedstämdhet, längtan och saknad (korta perioder åt gången) Sorg och trauma vanliga reaktioner II Ilska, uppmärksamhetskrävande beteende Skuld och självförebråelser Kroppsliga besvär Regressiv beteende Problem med koncentration och skolarbete Framtidspessimism Sorg efter suicid: Starka reaktioner Traumatiska inslag Sorgearbete med förhinder Att vara efterlevande Efter ett självmord Chock, trauma och traumareaktioner som ofta fortsätter lång tid efter självmordet Förlusten slår mot grundtilliten i tillvaron Sättet dödsfallet skedde på dominerar bearbetningen och sorgearbetet Det mesta i livet blir ifrågasatt Föreställningen om det goda i världen raseras Svårt hitta någon mening i det som skett Existentiella funderingar En viktig, ibland livsviktig, relation bryts men ska restaureras De efterlevande är ofta tvungna att hantera en svår social situation, en stigmatisering De efterlevande är tvungna att hantera en helt förändrad familjesituation, ofta en familj i kaos och splittring där alla har sin sorg och sina funderingar De efterlevande måste möta alla svåra frågor som uppstår och som på något sätt behöver få ett svar 8

Sorgearbete efter suicid Större grad av självförebråelser Mer upptagen av att hitta förklaringar på varför det skedde Mindre socialt stöd än för andra sörjande (Calhoun et al., 1982) Faktorer som komplicerar sorgearbetet Självmord sker ofta plötsligt och oväntat. Självmord sker ofta på våldsamma sätt. Självmord leder till skuldkänslor hos de efterlevande. Självmord förekommer ofta i redan belastade familjer. Självmord kan komplicera användandet av vanliga sorgritualer mindre offentlighet, mindre stöd. Självmord kan leda till utagerande av aggressivitet och försvåra öppen kommunikation. (Hauser, 1987) Tankar och känslor efter suicid Varför? Varför? Vad hände? Hur gick det till? Kunde jag ha gjort något för att förhindra det? Varför såg jag inget? (Jag såg men visste inte vad jag skulle göra!) Vems fel var det? Var det mitt fel? Tänkte han/hon inte på mig? Var jag inte värd att levas för? Älskade han/hon inte mig/oss? Tankar och känslor efter suicid Skuld! Skam! Vad ska andra säga? Vem kan jag berätta det för? Jag blir så arg! Vem kan jag vara arg på? Kommer jag också ta mitt liv? Vem är jag som har en förälder/syskon som tar sitt liv? Varför suicid? Hitta en lösning, bort från något man fruktar mer än döden Få bort något från medvetandet, söker lättnad Icke bärbar psykologisk smärta Frustrerade psykologiska behov; ser sig själv som värdelös, inkompetent, oälskad En känsla av hopplöshet vad gäller framtiden (fritt från Edwin Shneidman) Varje djup sorg H. Martinsson Varje djup sorg har förlorad glädje till föremål. Tappa inte bort denna riktning. Låt inte sorgen glömma sitt ärende. Sorgen är den djupaste ära som glädjen kan få. 9