Framtida kollektivtrafik i Sörmland Kommunöversyn Katrineholms kommun Remissversion 2011-10-24
Förord Kollektivtrafikfrågan står under betydande påverkan. En ny lagstiftning är på väg in, en lagstiftning vars intention är att öka resenärens möjligheter. Som allt nytt ställer den krav på ackommodation till dess villkor och åtaganden. Framförallt krävs förberedelser och ställningstaganden. Materialet du just nu läser, Kommunöversyn Katrineholm, svarar på en del av de kraven och är den sjätte rapporten i en serie om 10 som arbetas fram successivt under året. De handlar alla om optimeringsförslag och resenärsanpassning för kollektivtrafiken med buss i Sörmland. De första nio är just en redovisning av varje kommunöversyn. Den avslutande rapporten med beskrivningar om länseffekter kommer att vara en sammanfattande analys inkluderat förslag till formering på länsnivå. Här kommer vi även att se hur länet kan gå vidare med det av Regionförbundet Sörmland framtagna förslaget om Stomlinjenät med buss i Sörmland. Ledorden i arbetet har varit förenkling, förtätning, förkortning och fördubbling. En modern trafikplanering som bland annat bygger på att snabba upp resan och att korta resvägarna så att kollektivtrafiken blir alternativet för fler. För att få fler som reser krävs dock en prioritering av resurser. Det betyder att några kan uppleva försämringar, till exempel att man som resenär får längre till sin hållplats än tidigare. Som konsekvens möts man på flertalet linjer av ett större trafikutbud med fler avgångar. Underlaget från de nio kommunöversynerna kommer att tjäna som bas i det regionala trafikförsörjningsprogram som kollektivtrafikmyndigheten har att besluta om före den 1 oktober 2012. Varje rapport tjänar också som del i ett antal andra syften. Trafikeringsförslagen är lagda med beredskap för att enkelt växla upp i stomlinjerelationer när vi vill ta ytterligare steg mot visionerna om det fördubblade resandet och om att 50 % av arbetspendlarresorna sker med kollektivtrafik. Rapporten tar inte hänsyn till nuvarande kostnadsfördelningssystem. Däremot görs en ansats att beskriva de ekonomiska effekterna ur nuvarande konsortialavtals nomenklatur, trots den höga felmarginal som finns i att prognostisera denna typ av investering. För den enskilda kommunen är det väsentligt att få med denna uppskattning. Vi har tyvärr att konstatera att nuvarande modell verkar hindrande för att uppnå målen om ökat resande då ekonomiska incitament för att effektivisera trafiken saknas för enskild kommun. Intimt samman med trafikeringsfrågan hör transportinfrastrukturen. Vår länsplan för regional transportinfrastruktur för Södermanlands län har nyligen kompletterats med en för kommunerna gemensam 3-årig planeringsprocess. Det innebär att samtliga aktörer i frågan nu i samma takt och ur samma material gemensamt prioriterar ordningen på viss infrastrukturinvestering i länet. Samtidigt företar vi även en inventering av länets cirka 4 500 hållplatser och en inventering av våra väntsalar för att kunna standardisera dem och även anpassa dem till bland annat den nya lagstiftningen. Resultaten närmar sig Oktober 2011 För Länstrafiken Sörmland Helena Ekroth Områdeschef
Sammanfattning Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inklusive skolbusstrafik. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Katrineholms kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet, som tagits fram av konsultföretaget DanielssonDosk AB på uppdrag av Regionförbundet Sörmland. Katrineholms kommun har idag förhållandevis låga kostnader för sin lokala linjetrafik. En stor del av linjenätet i kommunen omfattas av regionala stomlinjer där landstinget finansierar huvudparten (75 %). Denna utredning har förslagit förändringar i det regionala linjenätet som får stor påverkan för Katrineholms kommun. Samtidigt ger dessa åtgärder möjlighet att skapa ett utbud som är mer anpassat utifrån kommunens behov. För att skapa en effektiv och attraktiv kollektivtrafik i Katrineholms kommun är det önskvärt med en anpassning av skolans start- och sluttider. En dialog har därför förts med skolchefer med vilka ett förslag har tagits fram till förändrade skoltider. Principen bakom förslaget har varit att skolorna i ytterkanten av kommunen börjar först på morgonen och skolorna i centralorten sist. Utifrån förslag om nya skoltider har ett trafikförslag tagits fram vilket kan införas tidigast i augusti 2012. I utredningen föreslås i huvudsak följande åtgärder i linjenätet: Linje 714 ersätts av två lokala linjer, linje 414 mellan Katrineholm och Äsköping respektive linje 214 mellan Äsköping och Eskilstuna. Linje 790/465: Den regionala trafiken mellan Katrineholm och Nyköping körs uteslutande via riksväg 52 (via Bettna). Linje 790 ersätts av två lokala linjer, linje 490 mellan Katrineholm och Björkvik (via Forssjö) respektive linje 590 mellan Björkvik och Nyköping (via Jönåker). Linje 730: En utökning av antalet turer mellan Vingåker och Katrineholm. Linjen körs uteslutande via Hackstarondellen i Vingåker. Linje 780 föreslås få utökad trafik till två turer i timmen i högtrafiktider och timmestrafik övrig tid. I huvudsak körs trafiken med styv tidtabell. En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Katrineholm respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna, enbart som en konsekvens av utredningens förslag, öka med ca 6,4 miljoner kr per år (brutto). För Katrineholm motsvarar detta 4,9 och för landstinget 1,8 miljoner kr per år. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Katrineholm en ökad kostnad med ca 9,7 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 3,8 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Katrineholm exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 17,3 miljoner kr för Katrineholms kommun. Den resenärsgrupp som påverkas i störst utsträckning av utredningens förslag är skolelever. Att justera skoltider, även marginellt, kan innebära stor påverkan på enskilda familjers rutiner. Det är därför av stor vikt att förslaget, om det införs, kommuniceras på ett tidigt stadium gentemot berörda skolor, elever och föräldrar.i stort bedöms utredningens förslag innebära positiva förändringar jämfört med idag. Många linjer, även landsbygdslinjer, får fler turer, i synnerhet på eftermiddagen. De regionala linjerna får generellt förkortade restider.
INNEHÅLL Förord... 3 Sammanfattning... 5 Inledning... 9 Bakgrund... 9 Syfte... 9 Kommunbeskrivning... 10 Befolkning... 10 Befolkningens åldersstruktur... 13 Sysselsättning och utbildning... 14 Arbetspendling... 15 Skolor och utbildningspendling... 18 Infrastruktur... 20 Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling... 20 Kollektivtrafik och resande... 21 Tåg... 21 Buss... 22 Trafikekonomi... 25 Utredningens trafikförslag... 27 Justering skoltider... 27 Trafikförslag per linje... 29 Linje 714... 29 Linje 730 Vingåker Katrineholm... 29 Linje 780... 30 Linje 790/465... 30 Övrig lokal landsbygdstrafik... 31 Stadstrafik... 31 Konsekvensanalys... 31 För kommun och landsting... 31 För resenär... 32 Slutsats... 35 Fortsatt arbete... 35 Bilaga 1: Pendlingsmatris Katrineholms kommun... 37 Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag... 38 Bilaga 3 Biljettstatistik per linje... 48
Inledning Bakgrund Sörmlands busstrafik kännetecknas idag bland annat av en hög grad av yttäckning med ett stort antal linjesträckningar inkl skolbusstrafik. Potentiellt finns därför en hög grad av attraktiv trafik, tillgänglig för många av Sörmlands 270 000 invånare samt för resenärer som reser in i länet. Resurstilldelningen till respektive linjesträckning ger dock som utfall att många linjer har låg turtäthet. Effekten som uppstår är att det finns risk för att man som resenär inte kan välja kollektivtrafik som ett alternativ till bilen. På uppdrag av Regionförbundet Sörmland har konsultföretaget DanielssonDosk AB tagit fram en vision hur ett stomlinjenät för Sörmlands län kan utformas. Visionen utgår ifrån Regionförbundets vision att 50 procent av arbetspendlarresorna i de större stråken i och genom länet ska ske med kollektivtrafik. Utredningen föreslår en etappvis utbyggnad med en första etapp fullt genomförd i december 2015 och en andra etapp år 2020. I utredningen föreslås en ny fördelningsmodell i länet där kommunerna skulle ta över hela ansvaret för lokal landsbygdstrafik och stadstrafik medan landstinget finansierar tågtrafik och expressbusslinjer. I förslaget får Landstinget ökade kostnader medan vissa kommuner får ökade kostnader och vissa minskade kostnader. Idag finansierar landstinget 75 % av stomtrafiken på väg, 50 % av järnvägstrafiken, 22 % av stadstrafik och 40 % av lokal linjetrafik. För att underlätta den fortsatta diskussionen gällande finansiering av den framtida kollektivtrafiken i länet har Regionförbundet Sörmland begärt stöd från Länstrafiken i Sörmland att genomföra kommunvisa översyner av kollektivtrafiken vilka ska syfta till att behovsinventera och effektivisera den lokala kollektivtrafiken. Översynerna ska genomföras med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet och en viktig del är att undvika suboptimeringseffekter. Denna kommunöversyn har genomförts av Länstrafiken Sörmland med stöd av Katrineholms kommun och Regionförbundet. Följande personer har aktivt medverkat i arbetet. Namn Organisation Funktion Oskar Jonsson Länstrafiken Mälardalen Projektledare Helena Ekroth Länstrafiken Sörmland Områdeschef Ante Lövgren Länstrafiken Sörmland Trafikplanerare Matthias Pfeil Regionförbundet Statistik och underlag Mats Hedberg Katrineholms kommun (kontaktperson) Ortsutvecklingsstrateg Göran Pettersson Katrineholms kommun Skolskjutsansvarig Syfte Detta arbete syftar till att behovsinventera och effektivisera kollektivtrafiken i Katrineholms kommun, i första hand den lokala kollektivtrafiken. Arbetet har gjorts med utgångspunkt från det föreslagna stomlinjenätet. 9
Kommunbeskrivning Befolkning Folkmängden i Katrineholms kommun uppgick den 31/12-2010 till 32 428 invånare (SCB 2011). Ca två tredjedelar av befolkningen bor i centralorten. Bland övriga tätorter i kommunen är Valla störst med ca 1 500 invånare. Övriga tätorter är betydligt mindre. I samtliga tätorter - förutom centralorten ochpå landsbygden har folkmängden minskat sedan år 2000. Antal invånare i centralorten har istället ökat kraftigt, både genom en förtätning och helt nya bostadsområden. Översiktskarta Katrineholms kommun 10
Befolkning i Katrineholms kommun (2009) fördelad på 250-meters rutor (Källa: SCB) 11
Antal invånare De senaste 30 åren har kommunen totalt sett haft en ganska stabil befolkningsutveckling: Efter en längre period med minskade folkmängdökade antalet invånare från mitten av 80-talet till början av 90-talet. Därefter minskade folkmängden igen, men de senaste fem åren har utvecklingen åter varit positiv. 35000 34000 33000 32000 31000 30000 Befolkningsutveckling i Katrineholms kommun sedan 1968 (Källa: SCB 2010) Tätort Folkmängd 31/12-2010 Förändring sedan 2000 Bie 525 57 Björkvik 492 20 Forssjö 536 7 Sköldinge 602 15 Strångsjö 348 17 Valla 1 507 137 Äsköping 342 56 Katrineholm inkl. Djulö kvarn 22172 + 843 Befolkningsutveckling i tätorterna 2000-2010 (Källa: Katrineholms kommun för 2010 års siffror, SCB för siffrorna 2000) När det gäller flyttningar så uppvisar Katrineholms kommun f.n. ett överskott: Kommunen tappar visserligen invånare till de större städerna i Mälardalen och Östergötland men gentemot många mindre kommuner och framför allt utlandet har man ett positivt flyttnetto. Förutom flyttningar påverkar också antalet födda och döda befolkningsutvecklingen. Det så kallade födelseöverskottet har varit negativt de senaste åren, det vill säga antalet nyfödda barn är mindre än antalet avlidna personer. 12
Flyttningsöverskott Utlandet Vingåker Flen Eskilstuna Stockholm Nyköping Norrköping Personer 1968 1970 1972 1974 1976 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 400 300 200 100 0-100 -200-300 Födelseöverskott Flyttningsöverskott -400 Födelseöverskott och flyttningsöverskott i Katrineholms kommun sedan 1968 (Källa: SCB 2010) 150 100 50 0-50 -100-150 Årligt flyttningsöverskott Katrineholms kommun, medeltal 2005-2009 (Källa: SCB 2010) Befolkningens åldersstruktur Vad gäller åldersstrukturen har Katrineholms kommun i likhet med många andra kommuner utanför storstadsområdena - en lägre andel personer i åldrarna 20-40 år jämfört med riket. I åldrarna 50 år och uppåt är däremot andelen nästan genomgående lite högre jämfört med motsvarande siffra för hela landet. Befolkningens åldersstruktur i Katrineholms kommun och hela landet (Källa: SCB 2011) 13
Sysselsättning och utbildning De största arbetsgivarna är kommunen (3 700 anställda) och landstinget (1 200 anställda). (samtliga uppgifter SCB 2008). Därefter följer ett antal privata företag med mellan 100 och drygt 400 anställda, exempelvis SKF Mekan och Ericsson. Arbetsplatserna är koncentrerade till orten Katrineholm och i viss mån nu även till Valla (Kronfågel). Dominerande näringsgrenar är Vård och omsorg (22,4 % av förvärvsarbetande dagbefolkning = ett värde över rikets genomsnitt), tillverkning och utvinning (20,7 %, över rikets genomsnitt) samt Handel och kommunikation (12,7 %, under rikets genomsnitt). Nyckeltal sysselsättning och utbildning (Källa: SCB) Katrineholms kommun Medelinkomst 2009 (20-64 år) 239 174 kr 260 508 kr Andel sysselsatta 2009 (20-64 år) 72,7 % 74,6 % Andel med förgymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 17,8 % 14,0 % Andel med gymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 54,8 % 47,3 % Andel med eftergymnasial utbildningsnivå 2010 (20-64 år) 25,6% 35,8 % Riket 14
Antal förvärvsarbetande 2008 (dagbefolkning) per 250-metersruta i Katrineholms kommun (Källa: SCB) Arbetspendling Från att vara en kommun med nettoinpendling har Katrineholm de senaste åren blivit en kommun med nettoutpendling. Detta kan bl.a. förklaras med de stora neddragningarna centralorten drabbades av kring millennieskiftet (Scania, Ericsson). År 2009 pendlade totalt 3 081 personer bosatta utanför Katrineholms kommun till ett arbete i Katrineholms kommun (inpendling). Motsvarande siffra för utpendlingen är 3 326 personer. Utpendlingen är relativt jämnt utspridd över flera kommuner. Förutom grannkommuner pendlar ca 600 personer till Södertälje och Stockholm. Flest inpendlare kommer från Vingåkers kommun med fler än dubbelt så många inpendlare som Flen på andra plats. De starkaste pendlingsflödena går utefter västra stambanan framförallt mot Flen där om man inkluderar den lokala pendlingen från Valla och Sköldinge har pendlingsflöden på uppemot 1 500 personer. 15
Kommun Inpendling Utpendling Vingåker 1058 459 Flen 467 544 Norrköping 354 295 Eskilstuna 191 322 Nyköping 156 296 Finspång 123 Stockholm 108 362 Södertälje 240 Linköping 92 Arbetspendling från och till Katrineholms kommun 2009 1 (Källa: SCB) Nyckeltal pendling 2009 Inpendling 3081 Utpendling 3326 Nettopendling 245 Pendlingsberoende 2 25,6 % Nyckeltal pendling (Källa: SCB 2009) 1 Endast pendlingsströmmar med minst 70 pendlare redovisas 2 Andel utpendlare av förvärvsarbetande befolkning (20-64 år) som bor i Katrineholms kommun 16
Ackumulerade pendlingsflöden Katrineholms kommun (SCB 2006) 3 3 Siffrorna anger antal personer som kan antas arbetspendla på respektive länk. Exempelvis omfattar siffran 289 mellan Katrineholm och Forssjö pendlingen mellan tätorten Katrineholm och tätorten Forssjö samt mellan tätorten Katrineholm och tätorten Björkvik. För siffror per relation hänvisas till tabell i bilaga. 17
Skolor och utbildningspendling Katrineholm har totalt 14 skolor. Grundskolor finns förutom i centralorten i Bie, Björkvik, Forssjö, Julita, Sköldinge, Strångsjö och Valla. Samtliga är F-6-skolor med undantag av Valla som är F-9-skola. Dessutom finns en friskola (F-6) i Flodafors norr om Valla. I centralorten finns totalt nio grundskolor varav tre är 7-9 skolor (eller 6-9) och övriga F-6/F-5. Katrineholm har en tradition som utbildningsstad vilket märkts tydligt även idag. I kommunenfinns fyra gymnasieskolor, samtliga lokaliserade i centralorten, med sammanlagt mer än 1 700 elever (2009). Gymnasieskolorna i kommunen lockar elever från stora delar av centrala Sörmland vilket innebär ett omfattande transportbehov, särskilt från grannkommunerna Flen och Vingåker. Skolskjuts erbjuds elever med 3 kilometer (förskoleklass till och med skolår 3) respektive 4 kilometer (skolår 4-9). Skjuts ges endast till den grundskola som eleven normalt tillhör. Antalet elever med skolskjuts skiljer sig åt mellan skolorna där Julita och Björkvik har förhållandevis många skjutselever medan vissa skolor, framförallt i centralorten, endast har en handfull elever med skolskjuts. Störst skolskjutsbehov återfinns vid skolorna med klasser 7-9 där eleverna är utspridda över ett större område. Någon samordning på kommunal nivå mellan skolans tider och busstrafikens tider finns inte idag utan ansvaret för schemaläggning ligger på de olika rektorsområdena. Däremot kan viss samordning förekomma inom respektive rektorsområde. En analys av skolornas start- och sluttider visar bland annat att många skolor börjar samtidigt på morgonen samt att enskilda skolor i många fall har flera sluttider på eftermiddagen. Detta är något som innebär att behovet av såväl taxifordon som bussar ökar alternativt ger långa väntetider för eleverna. Skola Ort Klass Antal skjutselever (2010) Bie skola Bie F-6 28 Björkviks skola Björkvik F-6 40 Floda friskola Floda F-8 Uppgift saknas Forssjö skola Forssjö F-6 24 Julita skola Äsköping F-6 57 Nyhemsskolan Katrineholm 6-9 144 Sjöholms skola Katrineholm F-5 27 Skogsborgsskolan Katrineholm F-5 7 Sköldinge Sköldinge F-6 10 Strångsjö skola Strångsjö F-6 11 Södra skolan Katrineholm 7-9 85 Tallåsskolan (Katrineholm) Katrineholm 7-9 70 Valla skola Valla F-9 72 Västra skolan (Katrineholm) Katrineholm F-6 4 Östra skolan (Katrineholm) Katrineholm F-6 14 Skolor och antal elever med skolskjuts (hösttermin 2010) 18
Skola Starttid Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Bie 08:30 13:00,14:00, 13:00,14:00 13:00,14:00, 13:00,14:00, 13:00,14:00 14:40 14:40 14:40 Björkvik 08:05 13:00,14:30 13:00,14:30 13:00,14:30 13:00,14:30 13:00 Forssjö 08:00 13:00,14:00 13:00,14:00 13:00,14:00 13:00,14:00 13:00 Julita 07:45 12:30,13:45 12:30,13:45 12:30,13:45 12:30,13:45 12:30,13:45 Nyhem 08:00 14:15,14:30 14:15,15:20 14:15,15:20 14:15,15:20 14:15,14:00 Nävertorp 08:15 13:00,14:00, 13:00,14:00, 13:00,14:00, 13:00,14:00, 13:00,14:20 14:20 14:20 14:20 14:20 Sandbäck 08:00 12:30,12:40, 13:00,13:40, 12:30,12:40, 13:30,13:40, 12:30,12:40, 13:00,13:40 12:30,12:40, 13:30,13:40, 10:30,12:40, 13:00 14:00 14:20 14:00 Sjöholm 08:00 12:30, 13:20, 14:10 12:30, 13:20, 14.10 12:30, 13:20, 14.10 12:30, 13:20, 14.10 12:30, 13:20, 14.10 Skogsborg 08:10 13:00,13:40, 14:10,14:20 13:00,13:40, 14:20,14:30 13:00,13:40, 14:10,14:20 13:00,13:40, 14:20,14:30 13:00,13:30, 13:40 Sköldinge 08:00 12:00,13:00, 12:00,13:00, 12:00,13:00, 12:00,13:00, 12:00,14:00 14:00 14:20 14:20 14:20 Strångsjö 08:00 09:00-14:00 14:00 14:00 14:00 14:00 Södra 08:10 15:00 15:20 14:15 15:20 14:10 Tallås 08:10 14:50 15:20 15:20 15:20 14:10 Valla 08:00 13:00,14:20, 15:10 Västra 08:00 12:00,13:30, 14:10,14:20 Östra 08:00 12:00,13:30, 14:10 13:00,14:20, 15:10 12:00,13:00, 13:30 12:00,13:30, 14:10 Start- och sluttider (ramtider) för skolor i Katrineholms kommun 13:00,14:20 13:00,14:20, 15:10 12:00,13:30, 12:00,13:00, 14:10,14:20 14:10 12:00,13:30, 12:00,13:30, 14:10 14:10 13:00,14:10 12:00,13:00, 13:30,14:10 12:00,13:30, 14:10 19
Infrastruktur Katrineholm har ett gynnsamt läge mellan Mälardalen och Östergötland. På kommunens hemsida marknadsför sig kommunen som den moderna knutpunkten i Sveriges lustgård: Vi finns där västra och södra stambanorna möts, endast en timmes tågresa från Stockholm och två timmar från Göteborg. Vårt läge vid järnvägen och kopplingen till riksvägnätet är perfekt ur transport- och pendlingssynpunkt. Katrineholm fungerar således idag som viktig bytespunkt för tågresenärer. Här länkas fjärrtågstrafiken till/från Östergötland och Malmö/Köpenhamn ihop med fjärrtågstrafiken till/från V:a Götaland och Värmland/Oslo. Även den regionala tågtrafiken Sörmlandspilen och UVEN stannar i Katrineholm. Därmed har Katrineholm i förhållande till ortens storlek ett stort antal tågstopp. När det gäller väginfrastrukturen så är Katrineholm knutpunkt för ett antal viktiga riksvägar: väg 55 Norrköping-Uppsala (Mälardiagonalen) väg 56 Norrköping-Gävle (Räta linjen) väg 52 Nyköping-Örebro Motorvägarna nås enklast via väg 55 (E4 och E20). För närvarande pågår byggandet av Östra förbifarten (riksväg 55/56) som när den står färdig 2013 kommer innebära minskad trafikbelastning genom centrum. Framtida befolknings- och bebyggelseutveckling Befolkningsutvecklingen i kommunen beräknas vara tämligen stabilt framöver: Enligt kommunens befolkningsprognos blir det bara marginella förändringar fram till 2015 och en svag ökning åren därefter. År Folkmängd (prognos) 2012 32 484 2014 32 472 2016 32 474 2018 32 529 2020 32 614 2022 32 707 2024 32 796 Prognostiserad befolkningsutveckling i Katrineholms kommun till 2020 (Källa: Katrineholms kommun) Några storsatsningar på nya bostads- eller industriområden finns inte utpekade i kommunens treårsplan. Däremot är målet att de infrastruktursatsningar som sker i kommunen, bland annat byggandet av östra förbifarten, ska ge möjlighet till stadsutveckling genom ombyggnad av de gamla genomfarterna. 20
Norrköping Vingåker Hallsberg Flen Eskilstuna Södertälje Stockholm Kollektivtrafik och resande Tåg Katrineholm är en viktig knutpunkt för landets tågtrafik genom att södra och västra stambanan möts här. Katrineholm har därför, i förhållande till dess storlek,ett omfattande utbud av tågavgångar mot såväl Norrköping, Stockholm och Göteborg. Regionalt berörs Katrineholm av tågtrafiken på den s.k. Sörmlandspilen (linje 61) mellan Hallsberg och Stockholm samt UVEN (linje 56) mellan Uppsala och Norrköping via Västerås och Eskilstuna. Denna trafik utförs av SJ genom avtal via MÄLAB. Till detta kommer ett antal fjärrtågsuppehåll på södra och västra stambanan.flest avgångar finns i riktning västerut till/från Stockholm, Södertälje och Flen. Från Katrineholm till: 15 11 22 25 15 29 32 Till Katrineholm från: 15 10 18 25 15 28 34 Antal tågförbindelser till/från Katrineholm per vardag (maj 2011) Resandestatistik för tåg är tyvärr begränsad. Tidigare resandeundersökningar (2005 respektive 2009) visar på mellan 1 000 och 1 200 påstigningar per vardag i Katrineholm (exklusive X2000). En skillnad mellan undersökningarna är att de indikerar att resandet på UVEN har minskat i omfattning. År 2005 var det relativt jämnt fördelat mellan de båda banorna medan 2/3 av påstigningarna i 2009 års undersökning sker på Sörmlandspilen. Ett skäl kan vara att 2005 gällde även TiM-kort på X2000-tågen. 2009 hade denna möjlighet tagits bort vilket kan ha inneburit en överflyttning av resenärer från X2000 till Sörmlandspilen. Tillförlitligheten i 2009 års undersökning har dock ifrågasätts varför siffrorna ska tolkas med försiktighet. En omfattande resanderäkning på alla stationer görs i skrivande stund i hela Mälardalsregionen och kommer redovisas under slutet av 2011. Resandet på Sörmlandspilen (Hallsberg-Stockholm) mättes även under hösten 2010. Denna visade på ca 600 påstigande per vardag i Katrineholm och resandet är i huvudsak riktat mot Stockholm på morgonen och från Stockholm på eftermiddagen. Vid första avgången mot Stockholm (ca 06:00) noterades över 200 påstigande i Katrineholm. Sörmlandspilen, på- och avstigande per avgång och dag i Katrineholm (Statistikkälla: Mälab) 4 4 Räkningsdatum 26-28/10 2010 21
Buss Busstrafiken i Katrineholm omfattar stadstrafik (linjenummer 1-4), regionala linjer (linjenummer 700 och uppåt) samt lokala linjer som kan delas upp i landsbygdslinjer (400-linjer) respektive skolskjutslinjer öppna för allmänheten (600-linjer). Entreprenör för huvudparten av trafiken är Nobina. Stadstrafiken i Katrineholm består i dag av en huvudlinje (Linje 1) kompletterad med tre linjer av servicekaraktär (Linje 2-4). Det har funnits diskussioner att ersätta servicelinjerna med anropsstyrd trafik, s.k. flextrafik. Länstrafiken utredde förutsättningar och tog fram förslag för detta 2005/2006. Kommunen valde dock, framförallt av ekonomiska skäl, att endast justera linjesträckningarna för servicelinjerna något. Regionala linjer finns till/från Vingåker (linje 730), Flen (linje 780), Nyköping (linje 790) och Eskilstuna (linje 714). Det lokala linjenätet omfattar i första hand trafik inom kommunen. En stor del av det regionala linjenätet har lokala uppdrag. Exempelvis körs linje 790 mellan Nyköping och Katrineholm den längre vägen via Björkvik och många avgångar körs även via Forssjö. I kommunen finns även några skolskjutslinjer (600-linjer) öppna för allmänheten. Linjenät, regionala (blå färg) och lokala linjer (grön samt röd färg) i Katrineholms kommun 22
Linjenät, stadstrafik i Katrineholms kommun Under 2010 gjordes totalt ca 580 000 påstigningar med buss inom Katrineholms kommun. År 2007 var motsvarande siffra ca 666 000 påstigningar. Resandet har således minskat med 13 % på fyra år. En stor del går att hänföra till färre skolelever i och med att det gjordes nästan 60 000 färre påstingningar med skolkort under 2010 jämfört med år 2007. Antalet enkelbiljetter har också minskat med nästan 50 %, sannolikt på grund av kontantstoppet. En minskning som inte fullt ut har kompenserats av andra färdbevistyper. De viktigaste linjerna sett utifrån antal påstigande är de regionala stomlinjerna 730, 780, 790 och 714. Av resorna i stadstrafiken sker mer än 85 % på linje 1. Av servicelinjerna är det endast linje 4 (Nävertorp-Centrum) som har ett relativt frekvent förekommande resande medan linje 2 och 3 sällan har fler än 2 påstigande per avgång. Påstigande per år, 2010 jämfört med 2007 (Endast påstigande inom Katrineholms kommun) 23
Påstigande per färdbevistyp(endast påstigande inom Katrineholms kommun) Påstigande per vardag, fördelat efter linje och färdbevistyp (Endast påstigande inom Katrineholms kommun) 24
Trafikekonomi Den rena produktionskostnaden för trafiken med mest beröring på Katrineholm, enligt nuvarande trafikavtal, uppgår till ca 33 miljoner kr per år (exklusive 600-linjer). Intäkterna går för närvarande inte att på ett säkert sätt koppla till en enskild linje men beräknat utifrån den genomsnittliga intäktsgraden i Sörmland (ca 44 %) skulle nettokostnaden för trafiken uppgå till ca 18,5 miljoner kr per år. Linje Antal turer/dag Antal Fordon Antal km Antal timmar Produktionskostnad per år 405 11 2 128 419 3 162 2,6 406 2 1 10 324 272 0,6 411 7 1 34 697 928 0,9 780 37 5 296 142 7 328 6,2 465 10 2 125 020 2 602 2,4 483 8 1 37 344 1 029 1,0 484 2 1 13 207 302 0,6 714 29 4 361 565 8 477 6,5 730 44 5 319 843 7 296 6,4 790 19 4 331 248 6 719 5,8 Summa 169 26 1 657 809 38 115 33,0 Uppskattade produktionskostnader per linje (2010) Landstingets eller de enskilda kommunernas kostnader för kollektivtrafiken är dock inte detsamma som produktionskostnaden. Ett konsortialavtal reglerar hur ägarna av Länstrafiken Sörmland fördelar underskottet i länets kollektivtrafik. I avtalet finns i huvudsak följande trafikformer: Trafikform Omfattar linje Andel finansierad av Landstinget Andel finansierad av kommun Stomtrafik på järnväg Sörmlandspilen, 50 % 50 % UVEN Stomtrafik på väg 714, 730, 780, 790 75 % 25 % Stadstrafik 1, 2, 3, 4 22 % 78 % Lokal linjetrafik på väg 405, 406, 411, 465, 483, 484, 679, 683, 684, 685 40 % 60 % 5 Trafikformer och fördelningsmodell enligt konsortialavtal för Länstrafiken Sörmland AB För stomtrafik på järnväg fördelas kommunernas underskott utifrån personkilometer baserat på särskild resanderäkning. Vid stomtrafik på väg och lokal linjetrafik på väg fördelas istället kommunernas andel av underskottet utifrån dess andel av den totala trafikproduktionen i länet mätt i turlistetid för respektive trafikform. Katrineholms kommuns andel av underskottet för länets kollektivtrafik beräknas för 2012 uppgå till 26,8 miljoner kr. Av detta är en stor del, 17,3 miljoner kr, kostnader för tågtrafik. Den regionala busstrafiken står för 2,5 miljoner. Den lokala busstrafiken antas omfatta 3,4 miljoner kr per år medan stadstrafiken beräknas till 3,6 miljoner kr. 5 Kommunernas andel fördelas utifrån trafikproduktion mätt i turlistetid inom respektive kommun 25
Konsortialavtalets utformning innebär att hur enskilda kommuners kostnad för trafiken utvecklas beror mer på hur mycket andra kommuner satsar eller inte satsar på sin kollektivtrafik snarare än hur kostnadseffektiv trafiken inom den egna kommunen är. Kommunens skolskjutskostnader, d.v.s. kostnaden för busskort till skolelever och taxiskjutsar uppgår till ca 18 miljoner kr. Totalt innebär detta att Katrineholms kollektivtrafikkostnader är ca 45 miljoner kr per år. 26
Utredningens trafikförslag Utredningen föreslår: Att skolans start- och sluttider justeras för bättre anpassning mellan skolan och linjetrafiken för att därmed minska transportbehovet Linje 714 ersätts av två lokala linjer, linje 414 mellan Katrineholm och Äsköping respektive linje 214 mellan Äsköping och Eskilstuna. Linje 790/465: Den regionala trafiken mellan Katrineholm och Nyköping körs uteslutande via riksväg 52 (via Bettna) Linje 790 ersätts av två lokala linjer, linje 490 mellan Katrineholm och Björkvik via Forssjö respektive linje 590 mellan Björkvik och Nyköping via Jönåker. Linje 465 ersätts av den regionala linjen 765 mellan Katrineholm-Nyköping som körs via Bettna, Vrena och Stigtomta. Linje 730: En utökning av antalet turer mellan Vingåker och Katrineholm. Linjen körs uteslutande via Hackstarondellen i Vingåker. Linje 780 föreslås få utökad trafik till två turer i timmen i högtrafiktider och timmestrafik övrig tid. I huvudsak körs trafiken med styv tidtabell. Justering skoltider Kommunens övriga linjer anpassas utifrån de föreslagna skoltiderna vilket i de flesta fall För att innebär skapa en en utökning effektiv av och antalet attraktiv hemturer kollektivtrafik på eftermiddagen. i Katrineholms kommun är det önskvärt med en anpassning av skolans start- och sluttider. En dialog har därför förts med skolchefer med vilka ett förslag har tagits fram till förändrade skoltider. Principen bakom förslaget har varit att skolorna i ytterkanten av kommunen börjar först på morgonen och skolorna i centralorten sist. I centralorten är förslaget att samtliga skolor ska starta tidigast klockan 08:30. Skolorna i Julita, Björkvik och Sköldinge är önskemålet att de startar klockan 07:45 medan Valla, Bie, Strångsjö och Forssjö skolor föreslås starta runt 08:00 (08:10 i Forssjö). Förslaget bygger också på att ingen skola ska ha fler än två sluttider på eftermiddagen (max tre om det rör sig om en F-9-skola). På så sätt kan bussar eller taxifordon exempelvis först skjutsa elever till Julita. Därefter kan samma fordon fortsätta till Bie och sedan till Katrineholm. Elever i skolår 7-9 som ska in till Katrineholm kan resa med hela vägen alternativt byter, exempelvis mellan taxi till buss vid Julita respektive Bie skola. Att justera skoltiderna utifrån denna princip gör det möjligt att utöka kollektivtrafiken i kommunen och samtidigt minska kostnaderna. Orsaken är att trafiken kan utföras med färre fordon genom att såväl taxi som bussar kan utföra mer uppdrag på morgonen. Justering av skoltider utifrån ovanstående princip är en förutsättning för de förslag på förändringar som redovisas för linjetrafiken i området. 27
Förslag, princip för ramtider vid skolor i Katrineholms kommun Floda är en friskola och omfattas inte av förslaget. Tiderna i figurerna ovan är därför att betrakta som rekommendation. 28
Trafikförslag per linje Princip, förslag till nytt linjenät Katrineholms kommun Linje 714 Linje 714 är idag en regional linje som körs mellan Katrineholm och Eskilstuna. Linjen är en av de dyrare i länet delvis beroende på lång körsträcka. Ett problem med linjen är att den generellt inte angör Äsköping (Julita) utan endast hållplats Äsköping vägskäl som ligger ca 3 km från samhället. Orsaken är att man vill undvika skaftkörning (fram och tillbaka efter samma väg) för genomgående resenärer. Resandestatstik indikerar dock att det genomgående resandet mellan kommunerna är begränsat i omfattning. Bedömningen är att för resor mellan Katrineholm och Eskilstuna bör tågtrafiken på UVEN vara tillräcklig för det resandeunderlag som finns på sträckan och att linjen därför i första hand fyller ett lokalt behov inom respektive kommun.linjen föreslås därför bli delad i två lokala linjer, linje 414 mellan Katrineholm och Äsköping samt linje 214 mellan Äsköping och Eskilstuna. Utbudet på linje 214 blir mer begränsat där heller inte alla avgångar går hela vägen till Äsköping. Linje 414 föreslås få ett utbud motsvarande vad som finns idag. Boende i Äsköping får dock fler förbindelser till/från Katrineholm, man slipper också bytet vid Äs vägskäl. Linje 730 Vingåker Katrineholm Linje 730 körs mellan Vingåker och Katrineholm. Linjen trafikförsörjer även Baggetorp (knappt 500 invånare) som ligger i Vingåkers kommun men där en stor del av arbetspendlingen går till 29
Katrineholm. Linjen fyller också en viktig funktion för gymnasieelever från Vingåker som läser vid gymnasiet i Katrineholm. I Vingåker har linjen två olika körvägar, via Bondegatan (infart Kesätter) och via Storgatan (infart Hackstarondellen). Dessutom utför linjen vissa lokala uppdrag i Vingåker där vissa avgångar förlängs från järnvägsstationen till Vannala i de södra delarna av tätorten. Utöver linje 730 trafikeras även sträckan av Sörmlandspilen med 11 avgångar per vardag. Även om det finns tågtrafik på sträckan är bedömningen att regional busstrafik är motiverad genom den omfattande skol- och arbetspendlingen på sträckan. Tidtabellen bör dock förenklas och göras mer enhetlig. Linjen föreslås också att uteslutande köras via Hacksta och vända vid järnvägsstationen. Utbudet föreslås motsvara två avgångar per timme i rusningstid och en tur i timmen övrig tid vilket innebär en utökning av antalet avgångar jämfört med idag. Linje 780 Relationen Flen och Katrineholm är förhållandevis väl försörjd av tågtrafik. Såväl UVEN som Sörmlandspilen trafikerar sträckan med en tur i timmen. Det totala utbudet motsvarar i realiteten dock inte mer än timmestrafik genom att de båda linjerna för det mesta ligger i ungefär samma tidslägen. Utifrån den relativt omfattande pendlingen på sträckan finns därför behov av kompletterande regional busstrafik. Även om det inte är att se som ett regionalt uppdrag är bedömningen att linjen även i fortsättningen trafikförsörjer de mellanliggande samhällena Valla (ca 1 500 invånare) och Sköldinge (ca 600 invånare). Skälet är framförallt att orternas storlek och pendlingsunderlag innebär ett viktigt resandeunderlag på sträckan samtidigt som hållplatslägen saknas utefter riksväg 55. Särskilt i Sköldinge bör dock ett nytt hållplatsläge anläggas utefter riksvägen i höjd med Kyrkovägen där GC-tunnel redan finns under riksvägen. Det har även framförts önskemål att linjen ska angöra Kronfågels fabrik utanför Valla. Avståndet från närmsta hållplats är idag ca 800 meter. Länstrafikens bedömning är att det inte går att motivera att linjen avviker ytterligare från ordinarie körväg. Istället kan trafiksäkerheten vid hållplatsen Gunnarsdal förbättras samtidigt som gångstråk från hållplatsen till Kronfågels anläggning kan iordningställas. Linjen förslås ha ett utbud motsvarande två turer i timmen under rusningstid. Linje 790/465 Sträckan Nyköping-Katrineholm trafikeras idag i huvudsak via Björkvik. Mellan Nyköping och Katrineholm finns också linje 465 som går via riksväg 52 och Bettna.Trafiken kan i nuvarande utformning inte motiveras vara av regional karaktär då den gör flera avvikelser, bland annat via Forssjö. Utredningens förslag är att sträckan Nyköping-Katrineholm trafikeras av en ny regional linje (linje 765) som körs via riksväg 52 med uppehåll i Bettna, Vrena och Stigtomta. Från Bettna saxas linjen med linje 760 (Flen-Nyköping), vilket innebär att varannan buss från Nyköping går till Flen och varannan till Katrineholm. Något som i praktiken ger halvtimmestrafik på delsträckan Bettna-Nyköping. När det gäller orterna mellan Katrineholm och Nyköping är förslaget att de trafikeras enligt följande: Bettna - Föreslås trafikeras uteslutande via Oppundavägen (gäller även linje 765) med uppehåll vid hållplatserna Strömsborgsvägen och Löta handel Vrena - Trafikeras endast via Riksväg 52 via ny hållplats i höjd med Tärnövägen där GCtunnel finns 30
Stigtomta Trafikeras endast via Riksväg 52 via två-tre nya hållplatser. Totalt bedöms dessa åtgärder innebära ca 15minuter kortare restid mellan Katrineholm och Nyköping. Nuvarande linjesträckning för linje 790 föreslås bli ersatt av två lokala linjer, linje 490 mellan Katrineholm och Björkvik (via Forssjö) samt linje 590 mellan Björkvik och Nyköping (via Jönåker). Antalet avgångar mellan Björkvik och Katrineholm blir ungefär motsvarande dagens plus ytterligare några turer. Mellan Björkvik och Nyköping blir utbudet mer begränsat och trafiken koncentreras till att hantera arbets- och gymnasiependling. Övrig lokal landsbygdstrafik De lokala linjerna anpassas efter förslaget om justerade skoltider. Detta innebär för de flesta linjer en utökning av antalet avgångar, i synnerhet på eftermiddagen. Större förändringar föreslås för linje 483, vilken i förslaget endast körs mellan Strångsjö och Katrineholm (med något undantag). Som beskrivits tidigare är förslaget också att linje 465 läggs ner och ersätts av den regionala linjen 765 samt att linje 790 ersätts av två nya lokala linjer (linje 490 Björkvik-Forssjö-Katrineholm och 590 Björkvik-Nyköping). Stadstrafik Resandet i stadstrafiken är tydligt koncentretat till linje 1. När det gäller linje 2 och linje 3 visar statistik att ingen avgång i genomsnitt har fler än fem påstigande. Resandet på linje 3 är särskilt begränsat där avgångarna i snitt endast har en påstigande. Företrädare för pensionärsorganisationer i kommunen har efterfrågat att flextrafik införs i kommunen. Länstrafiken har tidigare utrett detta och gjort bedömningen att flextrafikkan lämpa sig att införa i Katrineholm men bör då köras i kombination med en stomlinje (motsvarande dagens linje 1). Ett sådant upplägg, där flextrafik ersätter linjerna 2-4, bedömdes dåinnebära en ökad kostnad för kommunen med ca 1 miljon kr per år. Orsaken var att trafiken ansågs kräva minst två fordon istället för ett fordon linje 2-4 använder idag. Då flextrafik utretts i ett tidigare skede görs ingen fördjupad studie av detta inom ramen för denna utredning. Ett alternativ till flextrafik kan vara att slå ihop linjerna 2-4 till en linje och/eller köra dessa med ett mer anpassat fordon. Idag används en landsbygdsbuss för dessa linjer vilken inte är anpassad för trafik av servicekaraktär. Länstrafiken rekommenderar en särskild översyn av tätortstrafiken under vintern 2011/2012 för att besluta hur tätortstrafiken ska utformas. Konsekvensanalys För kommun och landsting En detaljerad ekonomisk konsekvensbeskrivning av utredningens förslag kommer att redovisas i projektets slutrapport. Orsaken är att trafiken måste beräknas som en helhet där hela trafikförslaget ingår i ett länsperspektiv. En preliminär beräkning har dock gjorts för att belysa hur Katrineholm respektive Landstinget kan komma att påverkas av de förslag som redovisas i denna kommunöversyn. Totalt beräknas kostnaderna som en konsekvens av utredningens förslag med ca 6,4 miljoner kr per år (brutto). 31
Linje Förändring bruttokostnad 411 1,3 780 1,4 465-2,4 483 1,1 714-6,4 730 0,8 790-5,7 490 3,5 590 2,3 765 6,1 414 3,5 214 2,4 Summa 7,9 Preliminär beräkning av ekonomiska konsekvenser (miljoner kr/år), enbart utifrån utredningens förslag. Endast jämförelse mellan förslaget och dagens situation för de linjer som omfattas av större förändringar. Siffrorna avser bruttokostnader. Totalt innebär detta att produktionskostnaden, utan hänsyn tagen till fördelningseffekter 6, skulle öka mest för kommunerna medan landstinget endast får en mindre kostnadsökning. För Katrineholms kommun motsvarar detta ca 4,9 miljoner kr och för landstinget med ca 1,8 miljon kr. Med en förändring av konsortialavtalet i enlighet med vad som togs fram i regionförbundets expressbussutredning, beräknas utredningens trafikförslag ge Katrineholm en ökad kostnad med ca 9,7 miljoner kr medan landstinget skulle få en minskad kostnad med ca 3,8 miljoner kr. I en sådan modell skulle dock Katrineholm exempelvis helt slippa finansiera tågtrafiken som 2012 beräknas motsvara 17,3 miljoner kr för Katrineholms kommun. Genom att utredningen föreslår justering av skoltider kommer även kommunens skolskjutsverksamhet att påverkas. I skrivande stund pågår en upphandling av kommunens särskilda skolskjutsar utifrån de förutsättningar som denna utredning ger. Exakt hur kostnaderna för skolskjutsarna påverkas av utredningens förslag är därför svårt att beskriva. Sannolikt är dock att, genom bättre anpassning mellan skolornas tider, såväl antal taxifordon som körda kilometer kommer att minska. Samtidigt övergår en del linjer som idag körs genom Länstrafiken till att bli särskilda skolskjutsar varigenom antalet sträckor som körs via taxi ökar. Inför höstterminen 2012 krävs en särskild insats för att säkerställa att samordningen mellan linjetrafik och särskilda skolskjutsar fungerar. För resenär Den resenärsgrupp som påverkas i störst utsträckning av utredningens förslag är skolelever. Att justera skoltider, även marginellt, kan innebära stor påverkan på enskilda familjers rutiner. Det är därför av stor vikt att förslaget, om det införs, kommuniceras på ett tidigt stadium gentemot berörda skolor, elever och föräldrar. I synnerhet gäller det skolorna i Katrineholm där det föreslås att samtliga skolor börjar klockan 08:30. Erfarenheter från andra håll visar att det kan innebära ett ökat behov av fritids på morgonen. Samtidigt kan den förskjutning som krävs av sluttiden innebära ett minskat behov på eftermiddagen. 6 Med fördelningseffekter avses kommunens andel av den totala trafikproduktionen i länet 32
I övrigt är den stora förändringen linje 714 och linje 790 där förslaget är att dela upp linjerna i två delar. Linje 790 kan resenärer, som reser mellan Katrineholm och Nyköping, istället hänvisas till linje 765. För övriga resenärer kommer det krävas ett byte i Björkvik med en beräknad bytestid på ca 5 minuter. För linje 714 kan resenärer som reser hela sträckan hänvisas till tåg men även här finns möjlighet till byte i Äsköping med ca 5 minuters bytestid för övriga resenärer. I övrigt bedöms utrednings förslag innebära positiva förändringar jämfört med idag. Många linjer, även landsbygdslinjer, får fler turer, i synnerhet på eftermiddagen. De regionala linjerna får generellt förkortade restider. Särskilt gäller detta sträckan Nyköping-Katrineholm där möjligheten också finns att locka tågresenärer som ska till/från Nyköping att byta mellan buss och tåg i Katrineholm. Sträcka Antal enkelturer 2011 Antal enkelturer i förslag Björkvik - Nyköping 13 12 Katrineholm - Flen 37 53 Katrineholm - Bie 22 22 Katrineholm - Björkvik 20 24 Katrineholm - Nyköping 17 28 Katrineholm - Vingåker 41 53 Katrineholm - Äsköping 12 22 Katrineholm - Strångsjö 5 12 Äsköping - Eskilstuna 5 10 Antal bussavgångar per sträcka (båda riktningar) i nuvarande tidtabell respektive utredningsförslag (endast direktförbindelser) 33
Ungefärligt antal avgångar per timme (LT-HT): Enstaka turer 0,5-1 1-2 2-4 Lokal linje Regional linje Tåg Äsköping Eskilstuna Bie Marmorbyn Vingåker Baggetorp Katrinholm Nyköping Valla Sköldinge Flen Forssjö Hävla Strångsjö Bettna Norrköping Björkvik Nyköping Princip linjeutbud, framtida kollektivtrafik i Katrineholms kommun
Slutsats Katrineholms kommun har idag förhållandevis låga kostnader för sin lokala linjetrafik. En stor del av linjenätet i kommunen omfattas av regionala stomlinjer där landstinget finansierar huvudparten (75 %). Denna utredning har förslagit förändringar i det regionala linjenätet som får stor påverkan för Katrineholms kommun. Den regionala stomlinjen mellan Katrineholm och Eskilstuna föreslås bli borttagen medan linje 790 föreslås köras via riksväg 52 istället för som idag via Björkvik. Detta innebär att lokala linjer måste ersätta nuvarande linjer för att hantera trafikförsörjningen. Samtidigt ger dessa åtgärder möjlighet att skapa ett utbud som är mer anpassat utifrån kommunens behov. Att justera skoltider har i andra kommuner visat sig vara ett kostnadseffektivt sätt att öka utbudet. I Katrineholm innebär detta att flera lokala linjer får flera turer på eftermiddagen. Det ökar också möjligheten för elever som valt annan skola än den av kommunen tilldelade att ta sig till/från skolan på egen hand via linjetrafiken. Ekonomiskt innebär trafikförslaget en ökad kostnad för Katrineholms kommun. I nuvarande konsortialavtal tillkommer dessutom fördelningseffekter. Det är viktigt att poängtera att om endast enstaka kommuner väljer att utöka kollektivtrafikens utbud (genom att öka antalet kilometer och timmar som trafiken körs), medan övriga kommuner väljer att bibehålla dagens nivå, kan de kommuner som väljer att gå före få en kraftigt utökad kostnad. Det är därför av stor vikt, åtminstone inom nuvarande konsortialavtal, att länets kommuner samtidigt genomför respektive trafikförslag. Fortsatt arbete Genom att Katrineholms kommun upphandlar kommunens särskilda skolskjutsar utifrån de principer som tagits fram i denna utredning bör trafiken enligt förslaget införas i samband med höstterminsstarten 2012. Utifrån utredningens förslag önskas också ett politiskt principbeslut från Katrineholms kommun under hösten 2011. Därefter kan Länstrafiken tillsammans med entreprenören för trafiken, Nobina, planera trafiken i detalj. Det är också viktigt att i god tid inför trafikstart informera berörda invånare såsom skolelever, föräldrar etc. Detta är särskilt viktigt utifrån just denna kommunöversyn då en så stor del av trafikförslaget påverkar skolans verksamhet. Det är också lämpligt att i samband med trafikstart genomföra en bredare marknadsföringskampanj riktad till allmänheten. För att korta restiden på linje 780 föreslås en ny hållplats anläggas efter riksväg 55 i Sköldinge. Lämplig plats finns vid den västliga utfarten från samhället där gång- och cykeltunnel finns under riksvägen. Det ska också poängteras att det på grund av tidsbrist och pågående upphandlingar inte funnits möjlighet att inom ramen för denna utredning helt säkerställa hur trafikförslaget och kommunens särskilda skolskjutsar ska samverka. En särskild insats krävs därför under början av 2012 för att säkerställa att utredningens förslag och upphandlingen av kommunens särskilda skolskjutsar harmoniserar. Slutligen behöver frågan om hur stadstrafiken ska utformas i framtiden avgöras. Detta har heller inte hunnit hanteras i detalj i denna utredning. Klart är dock att dagens stadstrafik (i synnerhet linjerna 2-4) inte är anpassad utifrån resenärens behov. 35
Åtgärd Tidsplan Ansvariga Beslut Katrineholm Höst 2011 Katrineholms kommun Detaljplanering Vinter 2012 Länstrafiken/Nobina Information och marknadsföring Inför trafikstart Länstrafiken, Katrineholms kommun Hållplats Sköldinge (rv 55) 2012 Trafikverket/Katrineholms kommun Uppföljning samverkan mellan 2012 Katrineholms kommun, särskild skolskjuts och linjetrafik Förslag till förändringar i stadstrafiken Länstrafiken, entreprenörer Kvartal 1 2012 Länstrafiken, Katrineholms kommun 36
Forssjö Katrineholm Sköldinge Strångsjö Valla Äsköping Eskilstuna Finspång kn Flen Huddinge kn Högsjö Linköping kn Norrköping kn Nyköping Stockholm kn Södertälje kn Tyresö kn Uppsala kn Vingåker Örebro kn Bilaga 1: Pendlingsmatris Katrineholms kommun Från ort Till ort Bettna 13 Bie 150 Björkvik 66 27 Floda 15 Forssjö 163 Katrineholm 53 26 16 95 19 168 34 202 19 18 55 154 77 218 206 11 20 167 28 Sköldinge 90 27 57 10 Strängstorp 30 11 Strångsjö 88 Valla 359 54 13 Äsköping 38 Baggetorp 150 Eskilstuna 61 Finspång kn 55 Flen 150 Hallsberg kn 16 Hälleforsnäs 26 Högsjö 13 Linköping kn 31 Läppe 10 Marmorbyn 105 Mellösa 16 Norrköping 256 kn Nyköping 45 Skogstorp 26 Solna kn 27 Stockholm kn 56 Uppsala kn 15 Vingåker 330 Västerås kn 16 Örebro kn 56 Österåker 30 (endast relationer med minst 10 pendlare) (Källa: SCB 2006) 37
Bilaga 2 Tidtabeller enligt utredningens förslag Nedan redovisas utredningens arbetsmaterial när det gäller tidtabeller. De ska endast ses som preliminära och kan komma att förändras inför trafikstart. Exempelvis har inte körtider kontrollerats i de fall det handlar om nya linjesträckningar. Enstaka turer kan också saknas i arbetsmaterialet. 38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
Bilaga 3 Biljettstatistik per linje Biljettstatistiken avser genomsnitt antal påstigande per avgång under veckorna 38-41 2010. Statistiken redovisas även per zon (Länstrafikens taxezoner). 48
49
50
51
52
53
54
55
Länstrafiken Sörmland Drottninggatan 27 Tingshusplatsen 2 Box 8013, 700 08 ÖREBRO Box 88, 611 23 NYKÖPING Tel: 019-602 39 00 Tel: 0155-20 20 50 Fax: 019-10 06 08 Fax: 0155-20 20 51 www.lanstrafiken.se