VERKSAMHETSRAPPORT 2014
INNEHÅLL "Det är skönt att få prata om mitt. Här känns det som det jag tänker är viktigt. Dom andra i gruppen hjälper mig att förstå bättre och för dom behöver jag inte förklara. Dom förstår ändå." Flicka 19 år Ordförande berättar 3-4 Sara och Elsa 5 Därför behövs Randiga Huset 6 Vad säger professionen 7 Organisationens uppbyggnad 8 Randiga Husets arbetsmodell 9-12 Randiga Husets metod 13 Forskning 14-16 Utvärdering 17 Oscar 18 Volontärt engagemang 19 Randiga barn 20 Föräldrar berättar 21 Oliver 22 I yrket 23-24 Klass 1A 25-26 Opinionsarbete 27-28 Sundsvall 29 Reach for change 30 Pathway of change - mål och resultat 31-32 Geografisk spridning 33 Ekonomi 34 Granskaren har ordet 35-36 Tack 37 Såhär kan du stödja Randiga huset 38 Så kontaktar du Randiga huset 39 Barnen på bilderna är inte barn vi träffat. Eftersom de barn vi i verkligheten träffar befinner sig i en livssituation där de har svårt att överblicka de långtgående konsekvenserna av att dela med sig av sin historia har vi valt att behålla deras identitet okänd. De citat och berättelser som finns med i rapporten är hämtade från verkligheten och är vårt sätt att låta dem vi möter berätta om sin upplevelse.
Stockholm, februari 2014 God mental och social hälsa är en förutsättning för att människor ska känna mening med livet, känna tillhörighet i familjen, skolan, på arbetet, bland vänner samt i samhället i övrigt. Barn och unga i sorg är särskilt känsliga och behöver en trygg och säker miljö med nära relationer. När en förälder, ett syskon eller annan viktig person drabbas av livshotande sjukdom och/eller dör påverkas barnets livsförutsättningar kraftigt både kort- och långsiktigt. Barnens utrymme i denna process är ofta begränsat. Barnens upplevelse är ofta att det inte finns plats och förståelse för deras sorg. När denna rapport skrivs har det gått snart fyra år sedan Randiga Huset formellt grundades. Tanken att arbeta för sörjande barns rätt till information, råd och stöd är dock äldre än så. Om vi skulle berätta historien från början skulle vi få gå tillbaka till slutet på nittiotalet. Under perioden 2006 till 2009 gick vi från idé till handling. Under ett treårigt projekt som finansierades av Arvsfonden arbetade vi tillsammans med ledande experter fram en metod med syftet att stärka förutsättningarna för familjer i sorg att hantera sin förlust. 2011 fick vårt arbete ett eget hus. Ett hus där sörjande barns och ungdomars behov står i fokus där hela familjen är en viktig del. 2014 har varit ett händelserikt år. Randiga Huset har ytterligare befäst sin position som en organisation som erbjuder stöd till familjer i sorg. Som ni kommer att kunna läsa i rapporten är behovet för stöd till denna målgrupp stort och antalet sökande har ökat markant. Utöver det kostnadsfria stöd som erbjuds familjer i sorg har vi under året utbildat och fortbildat personal inom kommun och landsting och därigenom bidragit till ökad spridning av kunskap om hur barn sörjer och vilka behov de behöver få tillgodosedda. En av årets höjdpunkter var när vi i september öppnade vårt första regionkontor. Det är beläget i Sundsvall och är ett samverkansprojekt mellan Randiga Huset, Mellannorrlands Hospice, Frälsningsarmén, Bilda och Sundsvalls kommun. Mottagandet var varmt och intresset har varit stort från privatpersoner, profession och media. Förberedelser pågår för att öppna upp regionkontor på flera platser i landet. Den stora utmaningen för Randiga Huset under 2014 har varit att kunna ta emot det stora antal människor som vänder sig till oss för att få stöd samtidigt som de medel som organisationen har att förfoga över är mycket begränsade. Det vi kan se i denna rapport är ett stort antal inrapporterade volontärtimmar. Det beror till viss del på ett ökat antal volontärer och att vi under året erbjudit fler aktiviteter. Till största del förklaras denna siffra dock av ett stort antal timmar från en mindre, för verksamheten mycket central grupp. För att förbättra förutsättningarna för barn och unga i sorg behöver vi se till helheten. Målgruppen är utsatt och det är viktigt att kunna säkerställa en kontinuitet i verksamheten för att minska risken för psykisk ohälsa. Mycket arbete har under året lagts ner på en dialog med Socialstyrelsen, departement och kommuner. 3
Nu blickar vi framåt och ser fram emot ett spännande 2015. Under kommande år kommer vi utöver redan befintlig verksamhet att till stor del rikta in oss på att stärka barn och ungdomars skydd i skolan. Det är deras vardag och det är av stor vikt att där kunna mötas av förståelse och kunskap. Genom ökad kunskap hos pedagoger och övrig skolpersonal kan vi anpassa förutsättningarna och minska risken för långtgående konsekvenser av barnens förluster och sorg. Vårt engagemang för att förbättra förutsättningarna för sörjande barn, ungdomar och familjer är stort. Vårt arbete hade inte varit möjligt utan alla dem som stödjer Randiga Huset. Därför vill jag avsluta dessa rader med ett stort varmt tack till alla er som på olika sätt bidrar till Randiga Husets verksamhet. TACK! Monica Nanni Ordförande och grundare av Randiga Huset 4
Namn: Elsa och Sara Ålder: 7 och 10 år Ort: Stockholm Land: Sverige Lägesrapport när fickorna började komma till Randiga Huset, hösten 2013: När flickorna kom till oss på sin första mötesplats hade de förlorat den förälder som under flera år varit svårt sjuk. Flickorna var tysta och distanserade och starkt bundna till den kvarvarande föräldern. Efter två tillfällen slutade familjen att komma och under en tid hörde vi inget ifrån dem. Senare uppstod en mailkorrespondens mellan förälder och Randiga Huset i vilken framkom att flickorna inte ville komma. De uppgav ingen egentlig anledning men vägrade. Under tiden som följde hade vi löpande kontakt med föräldern och stöttade denne i relationen till barnen. Vi informerade löpande om de aktiviteter vi gjorde och fick med kortare eller längre mellanrum rapporter från föräldern. Efter drygt ett år kom vi överens om att föräldern skulle komma själv till en mötesplats då hen hade ett stort behov av att få träffa andra föräldrar i en liknande situation. Då var situationen hemma ansträngd och föräldern upplevde mycket stor stress över att kunna hantera situationen och oro för sina barn. Förälderns besök i Randiga Huset fick betydelse för flickorna då hen kom hem och kunde hantera hemsituationen med lite nya infallsvinklar. Hen fick också med sig den övning vi gjort med barnen vid det tillfället så att de kunde göra den hemma. Påföljande gång följde Elsa med och hade en positiv upplevelse som hon tog med sig hem till Sara. Gången därefter var båda flickorna med. Den äldre av dem fortfarande ytterst motsträvig men i samtal med personalen slappnade hon av och berättade mycket om sitt liv. Här var det något som lossnade. Lägesrapport våren 2014 Nu kommer familjen varje gång. Flickorna ser fram emot att komma och har fått randiga vänner som de kan känna sig avslappnade tillsammans med. Föräldern märker stor förändring hos flickorna som pratar mer och är mer lättillgängliga. Hen märker speciellt hur mycket barnen pratar med varandra om det som inträffat vilket är ett stort framsteg, inte bara för dessa båda flickor utan även hos övriga barn som de träffar. Föräldern rapporterar att vardagen hemma fungerar bättre. Familjens stress har reducerats och flickornas välmående ökat. Aktiviteter/åtgärder: Enskilda samtal per telefon och mail samt mötesplats 5
DÄRFÖR BEHÖVS RANDIGA HUSET Var tredje timme förlorar ett barn under 18 år i Sverige en förälder i dödsfall. Till dessa barn tillkommer de barn som förlorar ett syskon, en vän eller en för barnet annan viktig person. Den som under sin uppväxt förlorat en förälder i våldsam död löper fem gånger så stor risk för vård på grund av alkohol- och/ eller narkotika missbruk (Rostila) Den som under sin uppväxt förlorat en förälder löper 6-10% större risk att belasta samhället ekonomiskt på grund av kronisk sjukdom eller funktionshinder. (Rostila) LAGSTIFTNING 2 g HSL lyder: Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller 3. är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Siffrorna till vänster presenteras närmare på sidorna 14-16. Upp till 18% av dem som under sin uppväxt förlorat en förälder behöver under uppföljningstiden uppsöka specialistvård med psykiatrisk diagnos. (Rostila) Den som under sin uppväxt förlorar en förälder löper 3-4 gånger så stor risk att hamna i kriminalitet (Child Bereavement) Enligt svensk lag skall barn som anhöriga ha rätt till information, råd och stöd när en närstående är sjuk eller plötsligt avlider. Trots det visar Socialstyrelsens kartläggning från 2013 att det finns betydande brister i samhället då det gäller att tillgodose dessa behov. Det finns en utbredd uppfattning att barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) ger stöd till barn i sorg medan BUP själva ser som sin uppgift att erbjuda stöd till barn och ungdomar som utvecklat en psykiatrisk diagnos. Därmed avskriver de sig ansvaret för en målgrupp som befinner sig i psykisk utsatthet. I socialstyrelsens kartläggning framkommer att målgruppen barn och unga i sorg i stor utsträckning är hänvisad till den idéburna sektorn. 6
För 21 år sedan startade Rädda Barnen sitt projekt Barn som anhöriga. Det var då som arbetet började för att samla kunskap om barns sorg, om barns behov efter förluster, att hjälpa barnen att bearbeta förlusten, när en nära anhörig dör. För de drabbade barnen är verkligen anhöriga och ska räknas in i all den sorg som drabbar en familj eller släkt. Det var det som vi ville sätta fingret på. Och vi lyckades. 20 år senare har detta blivit lag. Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. Men detta är ändå bara en början. Nu fortsätter arbetet i Randiga Husets regi att informera, utbilda och skapa gruppverksamhet för dessa barn och för deras nära anhöriga så att den svåra förlusten inte ska slå sönder livet för all framtid. Randiga Huset har tagit på sig ansvaret för att med kraft föra detta viktiga arbete vidare. Sorgen efter en nära anhörig och viktig person kan lamslå, trasa sönder livet och göra oss olyckliga för lång tid framöver. Med stöd från andra kan denna utveckling ändras. Huset är randigt liksom barnets sorg. Men huset har också färg, den färgpalett som livet åter kan få, när stöd och insatser hjälper barn och familjer tillbaka in i livet igen. Det är känt att oväntade och traumatiska dödsfall, till exempel olyckor och självmord, ofta resulterar i en svår sorgeprocess som kan övergå i fysisk och psykisk sjukdom. Långtidsuppföljningar efter död genom trauma visar att så mycket som 70-80 % av de efterlevande utvecklar psykisk sjukdom, till exempel depression och olika ångesttillstånd, sjukdomar som är långvariga och orsakar stort lidande. Trots denna kunskap betraktas anhöriga till personer som har avlidit genom en traumatisk död ofta inte som sjukvårdens ansvar och många får bristfällig professionell hjälp. När dödsorsaken är suicid påverkar de tabun som fortfarande omgärdar detta ämne omgivningens reaktioner i hög grad och många efterlevande upplever att det blir tyst omkring dem, eftersom människor inte vågar ta initiativ till kontakt på grund av rädsla och okunskap. Unga människor är särskilt utsatta och därför kallas de ibland för "the forgotten bereaved" (de glömda förlustdrabbade). Personer som blir sjuka av sin sorg behöver hjälp från vården, medan andra förlustdrabbade har större behov av stödinsatser från annat håll, till exempel via ideella organisationer som Randiga Huset. Unga människor kan vara negativa till kontakt med vården, särskilt om de upplever att den som avlidit fått bristfällig hjälp. Därför är det viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av insatser från olika håll utifrån varje individs specifika behov." Göran Gyllenswärd leg. psykolog, leg. Psykoterapeut f. d. Rädda Barnen och Barn i sorg-projektet Styrelseledamot i Randiga Huset Ullakarin Nyberg med dr överläkare S:t Göran Norra Stockholms Psykiatri Styrelseledamot i Randiga Huset 7
ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD ORDFÖRANDE Monica Nanni RANDIGA HUSETS STYRELSE Ann Annelid Catharina Richter Christina Larsson Göran Gyllenswärd Peter Johansson Ullakarin Nyberg REGIONSANSVARIGA Sundsvall - Mia Berg 4 ÄNDAMÅL Randiga Huset är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell organisation som ska främja stöd till barn, unga och vuxna som förlorat eller kommer att förlora förälder, syskon eller annan närstående person i dödsfall. Randiga Huset skall ur ett jämställdhetsperspektiv bedriva utåtriktad verksamhet för att därigenom synliggöra och förbättra gruppens villkor samt vara ett komplement till övriga organ inom kommun, landsting, övriga myndigheter och organisationer. Vår vision: VÅR Alla VISION: barn som har förlorat, Alla eller barn kommer som har att förlorat, förlora, eller en viktig kommer vuxen att i förlora, dödsfall en skall viktig ges person adekvat i dödsfall skall information ges adekvat råd och stöd. information, råd och stöd. 8
RANDIGA HUSETS ARBETSMODELL Randiga Husets modell är uppbyggd med barns och ungdomars behov som utgångspunkt. Stödet är uppbyggt i ett långsiktigt helhetsperspektiv. Utöver det direkta stöd som erbjuds barn som har eller kommer att förlora en närstående i dödsfall arbetar vi med att stärka strukturen runt barnet. En viktig del i vårt arbete handlar om att stärka den/ de efterlevande föräldrarna i sin föräldraroll. Till stor del handlar det om att öka och stärka kommunikationen i och omkring familjen och ge dem verktyg att hantera sin nya livssituation. Utöver den närmaste familjen har nätverket runt familjen stor betydelse. Vi ser positiva resultat av att öka deras kunskap om hur man som medmänniska kan vara ett bra stöd. Barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin vakna tid i skolans värld. Därför känns det för oss självklart att förbättra kunskapen hos pedagoger inom samtliga åldersgrupper om hur de framgångsrikt kan stödja en elev i sorg och anpassa förutsättningarna för att eleven fortsättningsvis skall kunna tillgodogöra sig kunskap. För att förbättra förutsättningarna för barn och unga i sorg behöver vi se till helheten. Målgruppen är utsatt och det är viktigt att kunna säkerställa en kontinuitet i vår verksamhet för att minska risken för psykisk ohälsa. Det är ett ansvar som många instanser delar. Randiga Huset är ett komplement till till övriga organ inom kommun, landsting och övriga myndigheter och organisationer. 9
BARNET FAMILJEN 10
NÄTVERKET SKOLAN 11
SAMHÄLLET INTERNETSTÖD KOMPETENSER I RANDIGA HUSET Personalen i Randiga Huset har lång erfarenhet av att bemöta människor i sorg med specifika kunskaper i barn och ungas sorg. De är psykologer, kuratorer, socionomer eller har annan för ändamålet adekvat utbildning. 12
METOD Randiga Husets arbete är indelat i tre olika arbetsområden; Stöd, utbildning och opinionsarbete. Tillsammans bildar de en viktig helhet med målsättningen att alla barn som har eller kommer att förlora en närstående i dödsfall skall ges adekvat information, råd och stöd samt att Randiga Huset skall vara den självklara kontakten inför eller efter ett dödsfall för såväl privatpersoner som professionella och media. STÖD Randiga Huset erbjuder familjer som har eller kommer att förlora en närstående i dödsfall stöd genom enskilda samtal, mötesplatser och stödgrupper. Randiga Huset arbetar med parallella stödgrupper. Stödet sträcker sig över två terminer och riktar sig till familjen som helhet. Under ledning av specialutbildad personal arbetar de enligt nedan beskrivna metod. Grupperna delas in efter ålder för att på bästa sätt kunna tillgodose de behov som finns. Vuxna och barn jobbar i separata grupper för att ge utrymme att prata om sådant som ej är möjligt om de skulle gå gemensamt (de får utrymme för de egna behoven och befrias för en stund från ansvaret gentemot övriga familjemedlemmars reaktioner/mående). Processerna följer dock varandra och gemensamma aktiviteter förekommer. Under tiden familjen går i stödgrupp erbjuds de även enskilda samtal för att vi skall kunna tillgodose de individuella behov som finns. Efter avslutad grupp erbjuds familjen att delta vid våra öppna mötesplatser som även de delas in enligt samma princip och syftar till att ge barn och vuxna möjlighet att träffa andra med liknande erfarenheter. Det bidrar till ökad känsla av samhörighet och minskad känsla av annorlundaskap och utanförskap. Randiga Husets arbetsmetod togs fram som en vidareutveckling av den metod som Rädda Barnen kom fram till under Göran Gyllenswärds ledning på nittiotalet. 2006-2009 genomfördes med stöd av Arvsfonden ett projekt, Familj i sorg, där man undersökte vikten av att inkludera hela familjen i processen. I projektet tydliggjordes vikten av att stärka kommunikationen i och omkring den drabbade familjen. Utifrån denna kunskap kompletterades Rädda Barnens metod. Idag omfattar den metod Randiga Huset använder hela familjen. Stor vikt läggs vid att stärka kommunikationen, bearbeta förlusten samt att bygga en minnesbank. Insatser som har en positiv inverkan på det fortsatta livet och minskar risken för framtida psykisk ohälsa ofta med utanförskap som följd. Metoden får stöd av den forskningsrapport som presenteras under rubriken forskning. UTBILDNING Randiga Huset utbildar stödgruppsledare, fortbildar professionella, håller workhops och föreläsningar på skolor och arbetsplatser. Samtliga aktiviteter syftar till att öka kunskapen om barns och ungdomars sorg, sorgens effekter och bemötande av sörjande. OPINION Randiga Husets opinionsarbete sker via media (riks- och lokalpress, nationell- och lokal radio och TV, sociala medier; Facebook, Twitter, blogg samt hemsida www.randigahuset.se) och remissarbete. 13
FORSKNING I vår rapport från 2013 kan man läsa om Socialstyrelsens rapport När en förälder oväntat avlider. Den är i hög grad fortfarande aktuell och beskriver en situation där det finns tydliga brister vad gäller kunskap och att samhället saknar rutiner och handlingsplaner för att ta sitt lagstadgade ansvar för barn som mist en förälder. Rapporten tydliggör vikten av Randiga Husets arbete både gällande stöd till sörjande och utbildning av personal som i sin yrkesroll möter dessa barn. 2014 publicerades en kunskapsöversikt om stöd till barn när en förälder avlider. Den är framtagen vid Nka, Nationellt kompetenscentrum anhöriga, för att ge aktuell kunskap till professionella som möter barn och unga i sin yrkesutövning. I översikten granskas metoder för att ge stöd till barn och deras kvarvarande förälder när en förälder eller annan omsorgsgivare avlider. Utifrån aktuellt kunskapsläge ger översikten stöd för att interventioner till barn vars förälder avlider behöver riktas till både barnet och kvarlevande förälder eller närmaste omsorgsgivare. I översikten är bl.a. den metod som används i The Family Bereveament program beskriven. Den amerikanske forskaren, professor Irwin Sandler har tillsammans med andra forskare studerat effekter av olika interventioner för familjer i sorg i inte mindre än 10 olika studier. De studier som ingår i kunskapsöversikten har publicerats under perioden 1992-2014. Interventionsprogrammet har hela tiden utvecklats med stöd av ny kunskap. Studiernas resultat visar att programmet har effekt för barns symptom på sorg. Stödet har positiv effekt ur flera aspekter och den stress som sörjande upplever i samband med en förlust visar sig vid en utvärdering efter sex år fortfarande hanterbar. Behandlingsgruppen visar större minskning i grad av problematisk sorg vid poststress vid uppföljning än kontrollgruppen. Just nu förbereder man en uppföljning om effekt efter 10 år. Den metod som används i The Family Bereavement program har många likheter med den metod Randiga Huset använder. En skillnad är att vi erbjuder barn och ungdomar något fler träffar än i det program som studierna bygger på. Förutom att rapporten styrker goda resultat vid användandet av den stödmodell som presenteras understryker den betydelsen av adekvat stöd till sörjande. Rapporten i sin helhet finns publicerad på: http://www.anhoriga.se/ Global/BSA/Dokument/Rapporter_kunskapsöversikter/ BSA_Rapport-2014-1_Bergman_Hanson_webb.pdf Under 2014 publiceras även rapporten Barn som anhöriga-hur går det i skolan? Rapporten är den andra av tre om Barn som anhöriga, framtagen av bl a Anders Hjern och Mikael Rostila vid CHESS, Karolinska institutet/stockholms universitet i samarbete med Institutionen för socialt arbete för socialt arbete vid Stockholms universitet. Resultatet är av intresse då undersökningen bl.a. visar att ungefär dubbelt så många barn i familjer där någon förälder avlidit lämnade grundskolan utan gymnasiebehörighet jämfört med barn i kärnfamiljer. Rapporten i sin helhet finns publicerad på: http://www.anhoriga.se/global/bsa/dokument/ Rapporter_kunskapsöversikter/Bsa- Rapport-2013-3_Chess2_Skolan.pdf 14
Den tredje rapporten i projektet Barn som anhöriga har just presenterats när vi skriver denna rapport. Den belyser Hälsa och sociala villkor hos unga vuxna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen. Även denna gång står CHESS och institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet i samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) och Linneuniversitetet i Kalmar bakom studien. Syftet med rapporten är att belysa hälsa och social situation för unga vuxna i åldern 18 35 år som förlorat en förälder under barndomen på grund av dödsfall. Studien baseras på 535 508 barn som föddes i Sverige under 1973 1978, som var folkbokförda i Sverige vid 18 års ålder. 4,1 % av studiepopulationen hade varit med om förälders dödsfall före 18 års ålder. För 1,7 % hade föräldern avlidit i våldsam död (självmord, olycksfall eller våld). I de siffror som presenteras nedan jämförs målgruppen med barn som levt i kärnfamilj. Rapporten visar tydligt på målgruppens utsatthet. Resultaten i rapporten pekar på vikten av att barn som förlorar en förälder, framförallt genom våldsam död, bör ges prioritet i förebyggande insatser när en förälder avlider. Risken för barn som förlorat en förälder i våldsam död hade en femfaldigt ökad risk för vård, på grund av alkoholoch/eller narkotikamissbruk. Risken att dömas för ett lagfört brott är för målgruppen män som förlorat en förälder i våldsam död 20 % högre och 13-15% för målgruppen där föräldern dött av andra orsaker. För allvarliga brott, definierat som ett brott där påföljden blev skyddstillsyn, rättspsykiatrisk vård eller fängelse var skillnaderna ännu större. I relativa tal 4-5 gånger högre risk för män som förlorat en förälder i våldsam död och 2-3 gånger om föräldern avlidit av andra orsaker. I relativa tal är risken för kvinnor något högre även om det är betydligt mindre vanligt att kvinnor lagförs. Rapporten i sin helhet finns publicerad på: http://www.anhoriga.se/global/bsa/dokument/ Rapporter_kunskapsöversikter/Nka_CHESS3_BSA_webb.pdf Vi väljer att publicera korta utdrag ur sammanfattningen. Barn som förlorat en förälder i våldsam död hade en två till trefaldigt ökad risk att avlida under uppföljningstiden. Särskilt stor är risken för självmord. 6-8% av männen och 10 % av kvinnorna som förlorat en förälder i dödsfall under barndomen hade någon ekonomisk ersättning från samhället på grund av kronisk sjukdom eller funktionshinder vid 30-35 års ålder. 17-18 % av kvinnorna och 14 % av männen hade fått specialistvård med psykiatrisk diagnos under uppföljningstiden. 15
En målgrupp där få studier gjorts kring hälsokonsekvenser är de barn som under sin uppväxt förlorar ett syskon. Detta trots att relationen till ett syskon kan betraktas som en av de längsta och starkaste relationerna under en människas livstid. Många gånger följs förlusten av en komplicerad sorgeprocess vilket försvåras av att föräldrarna är upptagna av sin egen sorg. I rapporten The forgotten griever: A nationwide follow-up study of mortality subsequent to the death of a sibling presenterar Rostila, Saarela och Kawachi resultat som visar på att även denna målgrupp är en riskgrupp med konsekvenser över hela livscykeln. Effekterna är extra stora när förlusten sker i yngre åldrar. Kvinnor är enligt rapporten mer sårbara än män och störst effekter får förlusten på längre sikt. Rapporten finns presenterad på: http://aje.oxfordjournals.org/content/early/2012/07/19/ aje.kws163.full Rapporterna talar sitt tydliga språk. Barn som under sin uppväxt förlorat en förälder är en utsatt målgrupp. Det är lätt att låta sig nedslås av presenterade siffror. Vi vill i detta sammanhang lyfta fram att med adekvat stöd kan målgruppen ges goda förutsättningar att motbevisa statistiken. 16
UTVÄRDERING Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Folkhälsomyndigheten har under åren 2011-2014 bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för ett mer ändamålsenligt stöd till barn som anhöriga. Nationellt kompetenscentrum anhöriga (Nka) har inom ramen för den nationella satsningen fått ett särskilt uppdrag att stödja utvecklingsarbetet och att bidra till en hållbar bas för kunskapsproduktion och kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och lärande nätverk. Grunden för utvecklingsarbetet är den lagstiftning som trädde i kraft 1 januari 2010, där det bl a slås fast att barn som oväntat förlorar förälder eller annan vårdnadshavare ska ha rätt till information, råd och stöd. För Randiga Husets vidkommande är det Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, Linnéuniversitetet som har huvudansvaret. De ansvariga kommer att följa, analysera och utvärdera uppföljningen samt bidra till gemensam kunskapsbildning för fortsatt uppföljning och forskning inom området. Arbetet inleddes i november 2014 i samarbete med: Åsa Carlsund, leg sjuksköterska, distriktssköterska, fil dr Ulf Hammare, socionom, fil dr Randiga Huset, har alltsedan starten av projektet på olika sätt involverats i utvecklingsarbetet som representant för gruppen barn i sorg. Eftersom utvärdering och evidens på att det stöd som erbjuds i vår verksamhet gör nytta ofta efterfrågas, har Randiga Huset i samtal med Socialstyrelsen diskuterat hur en utvärdering av verksamheten på bästa sätt ska läggas upp för att sedan kunna beforskas. Randiga Huset har därför kopplats ihop med det forsknings- och utvecklingsprojekt som Nka tillsammans med Linnéuniversitet och Jönköping Academy har fått med målet att i samverkan utveckla metoder och arbetssätt för att genomföra systematisk uppföljning av stödverksamhet vilket i sin tur kan bidra till verksamhetsförbättring. Randiga Huset kommer att få stöd för att finna lämpliga instrument för att mäta stödinsatsernas resultat. 17
Namn: Oscar Ålder: 5 år Kön: Pojke Stad: Stockholm Land: Sverige Bakgrund Oscars mamma dog efter en tids sjukdom. När han kom till Randiga Huset hade mamman varit död i två år. När Oscar började komma till Randiga Huset var han en tyst och tillbakadragen kille som ogärna tog kontakt med gruppen. I Randiga Huset använder vi oss ofta av kreativa lekar och övningar. Genomgående för Oscar var att han valde att uttrycka sig i svart. Idag Oscar har kommit till oss i Randiga Huset i snart ett år och den Oscar vi idag träffar är en helt annan kille. Han har god kontakt med de andra barnen och är öppen för samtal med både vuxna och barn. Han har en fin dialog med Randiga husets ledare. Han tar egna initiativ och använder i övningarna en färgpalett som sträcker sig över hela färgskalan. Det svarta finns kvar men idag som en del av hans värld istället för hela hans värld och hemma har de svarta alster han gjorde i början kompletterats med alster i fler färger. Som för alla barn som är drabbade har han en lång väg att gå men den utveckling vi kan se bedömer vi som oerhört positiv. "Vill du spela fotboll med mig?" Citatet kan tyckas alldagligt men när det kommer från en pojke som till en början inte tog varken plats eller initiativ är det stort att se honom BE om plats och och uttrycka en önskan. 18
VOLONTÄRT ENGAGEMANG Randiga Husets verksamhet bygger än så länge till stor del på volontärt engagemang. Volontärer rekryteras löpande och utbildas vår och höst på den nivå som krävs för att säkerställa kvaliteten på det stöd som erbjuds. Det var av en slump som jag kom i kontakt med Catharina på Randiga Huset och fastnade rätt snabbt för deras driv att hjälpa barn och familjer i sin sorghantering. Nu är jag volontär och försöker hjälpa till så mycket jag kan och gör förhoppningsvis en liten människas tillvaro bättre." Rikke För att få leda våra mötesplatser krävs en endagsutbildning som ger volontären generell kunskap om barns och ungas sorg, deras behov och grundläggande metoder för bemötande. För att leda våra stödgrupper krävs en sexdagarsutbildning som ger volontären fördjupad kunskap om barns och ungas sorg, deras behov, metoder för bemötande samt kunskap om gruppdynamik och processer. För att ta emot enskilda samtal krävs utbildning som kurator, psykolog, socionom eller annan likvärdig utbildning. Vi har även volontärer som driver enskilda projekt inom verksamhetens uppbyggnad. "Jag fastnade direkt för det arbete som Randiga Huset gör och jag visste direkt att jag ville göra något för att hjälpa de randiga barnen. För mig innebär det att dra i olika trådar och försöka hjälpa organisationen att skapa möjligheter till spridning och finansiering. Jag är så stolt när jag berättar om det arbete vi gör och hur det påverkar barnen. Men starkast är mötet med barnen. Att få se dem utvecklas och med egna ögon se den skillnad vi gör. Mötet med barnen som för ett år sedan tyst tittade ner i marken som kommer fram till mig med ett leende och frågar vad vi skall hitta på idag är ren glädje. " Anders 19
RANDIGA BARN När jag är glad får jag vara glad och när jag är ledsen får jag vara ledsen! Det har dom sagt i Randiga Huset Flicka, 8 år Det önskar vi att alla barn och alla vuxna skall förstå. Sorg är inte bara tårar. I sorgen får alla känslor plats. I psykologiska termer brukar barns sorg beskrivas som randig. De växlar snabbt mellan olika sinnesstämningar och deras ränder präglas av stor närvaro. Det är en av flera bidragande faktorer till att barnen missförstås i sin sorg. Ett barn som leker, tillsynes oberörd, beskrivs ofta som att det har klarat det bra. I realiteten är det deras psykiska försvar som skyddar dem genom en gradvis hantering. En annan viktig orsak är den lojalitet som barnet känner gentemot sin/sina förälder/föräldrar. Barn i en familj som sörjer tar ofta ett ansvar som inte står i relation till varken ålder eller mognad och barnens eget sorgearbete kommer oftast igång först då föräldern/ föräldrarna är tillräckligt stabila för att åter skapa trygghet inom familjen. Till Randiga Huset kommer barn i alla åldrar. Det är inte ovanligt att vi möter dem vid flera tillfällen under deras uppväxt då behovet av stöd ser olika ut under utvecklingen. De riktigt små barnen hjälper vi främst genom att öka förståelsen hos deras omgivning genom ökad kunskap om barnets sorg och behov. De äldre barnen kan förutom sorg och saknad ha komplicerade existentiella funderingar. Majoriteten av de barn och familjer som kommer till Randiga Huset är återkommande. Varje barn erbjuds upp till 60 timmars stöd/år (enskilda samtal, mötesplats, stödgrupp). Utöver det direkta stöd som ges till barn, ungdomar och deras familjer finns ofta ett behov av stödinsatser i deras vardag. I avsnittet I yrket kan du läsa mer om dessa insatser. 20
FÖRÄLDRAR BERÄTTAR Att vara förälder kan ofta vara en utmaning oavsett livslott. Att vara en förälder i sorg öppnar upp för en helt ny värld av frågeställningar och utmaningar. För att barnens behov skall tillgodoses är det viktigt att vi ökar kunskapen hos dem som lever nära barnen och ger dem verktyg att hantera sin nya vardag. Att hjälpa familjen att förbättra kommunikationen och bygga en gemensam minnesbank för framtiden är två av våra viktigaste uppgifter. Utöver det stöd som erbjuds till föräldrar och andra viktiga vuxna i form av enskilda samtal, mötesplatser och stödgrupper har Randiga Huset under 2014 startat ett nytt initiativ, föräldrautbildningar. Syftet med utbildningen är att stärka föräldern i sitt föräldraskap och ge honom eller henne förutsättningar att identifiera barnets behov och verktyg att kunna tillgodose dessa. Intresset för dessa utbildningar har varit stort och vi söker just nu finansiering för att kunna fortsätta och utöka dessa utbildningar. "Jag har känt mig så osäker på hur jag skall bemöta barnen i deras sorg. Hur mycket förstår dom? När skall jag prata med dom och när skall jag låta dem vara? Jag är så rädd att göra fel och att jag skall hantera situationen på ett sätt så att de kommer att få det svårt i framtiden. Randiga Huset ger mig svar på många av mina frågor. Det gör att jag känner mig tryggare i min roll som förälder." Mamma, tre barn "Att få komma hit och möta andra föräldrar i liknande situationer är så skönt. Vi tampas med samma utmaningar och att mötas i det gör att jag känner mig mindre ensam." Pappa, två barn "Det är så fint att se hur min pojke påverkas positivt av att träffa andra barn i samma situation. Han känner sig inte längre som den enda pojken i hela världen som har en död pappa." Mamma, ett barn 21
Namn: Oliver Ålder: 10 Ort: Stockholm Bakgrund: Olivers mamma dog för drygt tre år sedan. När vi träffade honom och hans pappa första gången var Oliver ett ganska stökigt barn som hade svårt att anpassa sig till gruppen och ofta hamnade i konflikt med de andra barnen och testade personalens gränser om och om igen. Det var mycket tydligt att han var ett barn med stort behov av att bli sedd och att han bar på mycket som han inte kunde förstå eller uttrycka, vilket resulterade i ett utåtagerande beteende. Vad har vi gjort: Oliver och hans pappa har gått i Randiga Huset under flera års tid. På mötesplats och i enskilda samtal. Stort fokus från vår sida har legat på att hjälpa pappan att bli stärkt i sin föräldraroll och att få ökad förståelse för hur barn sörjer och vilka särskilda behov ett barn i sorg kan ha. Idag: Idag har både Oliver och hans pappa landat i sorgen. De har kunnat sätta ord på det de går igenom och har en bättre fungerande relation. Oliver är ledsen och pratar mycket om sin mamma. Att kunna uttrycka känslor är ett positiv framsteg. Han är mycket lugnare och relationen till de andra barnen och till personalen är bra. Han är kontaktsökande och visar god förmåga att kommunicera med de andra barnen och personalen. När vi frågar Oliver om vad han tycker om att komma till Randiga Huset säger han: "Det är så skönt att få komma hit. Här kan jag prata om mamma. Det gör inget om jag blir ledsen. Dom andra barnen är också ledsna ibland." 22
I YRKET Många yrkesgrupper möter i sitt dagliga arbete familjer i sorg. Socialstyrelsen fastslår i sin rapport från 2013 att det finns betydande brister både när det gäller det stöd som erbjuds och den kunskap som personalen besitter för att bemöta denna grupp. För att förbättra villkoren för barn och unga i sorg inför eller efter ett dödsfall är det viktigt att öka förståelse för deras situation. Randiga Huset arbetar därför målmedvetet med att öka kunskapen om barns sorg och deras behov. MÅLGRUPPER Personal inom - vård - förskola/skola - omsorg - socialtjänst - räddningstjänst SYFTE - Ge personalen ökad kunskap om barns/ungas sorg/behov - Ge personalen ökad kunskap om bemötande. - Skapa medvetenhet om den problematik som kan uppstå i direkt anslutning till en förlust och på längre sikt. - Ge personalen förbättrade förutsättningar och en ökad trygghet i mötet med barn, unga och familjer i sorg. - Säkerställa att denna målgrupp känner till Randiga Huset Utöver grundläggande utbildning erbjuder vi fortbildning till bl.a. psykologer, terapeuter och kuratorer i hur man leder stödgrupper. Målsättningen är förutom fördjupad kunskap på området att skapa förutsättningar att öka den geografiska spridningen av stödgrupper ute i landet. ANTAL UTBILDADE 2014: 2039 ÖKNING FRÅN FÖREGÅENDE ÅR: 167 23
I oktober 2014 anordnade Randiga Huset i samarbete med Psykisk ohälsa i fokus en konferens i Skellefteå. Dagens tema var att möta barn i sorg. Under dagen presenterades fakta och forskning samt barnets och ungdomens perspektiv i form av personliga berättelser. Till höger redovisas de för Randiga Huset relevanta delarna av resultatet av den utvärdering som genomförts av Psykisk ohälsa i fokus och nedan lämnar vi ordet till deltagarna. Ett allvarligt och viktigt ämne som berör alla någon gång på ett eller annat sätt har behandlats på ett rakt och konkret sätt. "Tack för en otroligt givande, intressant och känslomässig dag! Varmt tack för att ni delade med er! En dag som har berört." "Jag har lärt mig att vi måste våga lyssna, prata och inte vara rädda när någon är ledsen. Visa att vi bryr oss." "Jag kommer alltid att sträva efter att se och lyssna på barn som förlorat någon nära (eller ska förlora) båda i yrket och privat." "Det var intressant att få kunskap om den synliga påverkan på hjärnan vid stress. Intressant, nytt." "Det blev så tydligt hur oerhört viktigt det är med öppen kommunikation. Jag tar med mig hur viktigt det är att vi i vår profession ser och orkar ta i dessa svåra frågor." "Det finns mycket lärande i att få ta del av personliga berättelser. Tack för fantastiska föreläsningar och för att ni delade med er av barnets perspektiv." Av de 168 personer som svarade på enkäten uppgav 98.1% att de lärt sig något nytt under dagen. 91.9% uppgav att de tror att det är kunskap de kommer att ha nytta av i sitt arbete, 79,9% i sitt privatliv. 5,4% uppger att de kanske kommer att ha nytta av sin nya kunskap och 0,7% uppger att de inte vet om kunskapen kommer att komma till användning. 0% har på denna fråga svarat nej. 24
Namn: Klass 1A Ålder: ca 7 år Kön: Flickor och pojkar Stad: Storstockholm Bakgrund Under våren har vi besökt en skolklass som drabbats hårt av förluster. Förutom att många av barnen har en hemsituation med närvaro av svår sjukdom fick en av deras favoritlärare cancer och dog. På grund av det nära band barnen hade till denna lärare har det påverkat klassen starkt. När vi kontaktades av skolpsykologen var situationen svår för personalen att hantera. De upplevde en stark emotionell stress både inom personalen och i klassen. De uttryckte att de saknade verktyg att hantera situationen. Åtgärder: Vår första åtgärd var att samla lärarteamet för att få en bild av problematiken. Steg två var att utbilda lärarna så att de skulle förstå hur barnens sorg ser ut, vilka behov de har och hur de kan hantera både sin egen och barnens sorg. Steg tre har varit att besöka klassen vid flertalet tillfällen och ge barnen möjlighet prata om det som hänt och deras funderingar kring detta samt hitta verktyg att hantera situationen. Exempel på övningar: Barnen har haft många funderingar kring cancer och om någon varit tillfälligt hemma från skolan har de trott att hen fått cancer och kommer att dö. För att ge barnen en ökad förståelse och möjlighet att prata om cancer hade vi en lektion på temat cancer. Vi pratade om vad det är, skillnaden mellan att vara allvarligt sjuk och sjuk så som i halsfluss eller vattkoppor. Barnen fick jobba kring frågorna; det här vet jag om cancer, det här tror jag om cancer och det här vill jag veta mer om. I klassrummet är det tydligt hur stort behovet är både av att få prata om det och att få veta mer. Barnen har känt en sorg över att de inte har en plats där de kan minnas sin lärare. Han är spridd i en minneslund i södra Sverige och barnen har inte vetat var de skall ta vägen med sin saknad. Tillsammans bestämde vi att vi skulle göra en minneslåda till läraren. I deras klassrum står nu en låda med deras minnen samlade och tillsammans med sin lärare har de bestämt hur de skall uppmärksamma minnesdagar och andra högtider. Deras saknad vet var den skall ta vägen. Vi har satt samman en våga fråga låda i vilken barnen kan lägga frågor om sådant de undrar över Det är inte bara lappar om döden utan frågor som täcker in många av livets områden; varför bråkar mina föräldrar så mycket? Varför tycker inte min bonusmamma om mig? 25
Vad skall jag bli när jag blir stor? Varför skrattar hen när jag är ledsen? osv. Lådan har blivit ett naturligt inslag i deras vardag och de tar med jämna mellanrum fram lådan och pratar om de funderingar som barnen har. Resultat: Barnen kan idag öppet prata om det som hänt. Både i skolan och hemma. De förstår skillnaden mellan att vara allvarligt sjuk och att vara förkyld och de är inte längre lika rädda. Lärarna känner en ökad trygghet inför situationen och har en väl fungerande dialog. Klassen har hittat sätt att bevara minnet av en älskad lärare och öppnat upp för att prata om de utmaningar som eleverna har på hemmaplan. Att prata om döden och sin saknad är tillåtet och tas väl emot bland vännerna och omtanken eleverna sinsemellan är stor. Tillsammans har de bestämt hur de vill minnas och de har en verktygslåda att för hantera svårigheter. BARNEN BERÄTTAR Det finns massor med citat från dessa barn men genomgående är att varje gång jag kommer in i klassrummet får jag en kram och barnen säger med tydlig glädje: Skall vi få prata om dem vi saknar nu? "Nu vet jag bättre vad cancer är, då är jag inte lika rädd" "Det är så skönt när du kommer hit, då får vi prata om de som vi saknar" "Jag önskar att vi kunde prata om dom här sakerna varje dag" KLASSFÖRESTÅNDAREN BERÄTTAR "Nu kan eleverna prata om det som hänt. De har fått verktyg som påverkar arbetsmiljön positivt. Dessutom är det lättare för dem att prata om andra saker som händer i livet." Slutsatsen är att behovet av dessa samtal är stort. Vi möter ofta skolledningar och till viss del även föräldrar och pedagoger som är rädda för att släppa in oss i klassrummet. Rädda för vad vi skall sätta igång. Men deras rädsla är alltid obefogad. Initiativet välkomnas av barnen. De är inte rädda eller tycker det är obehagligt. Vi sätter inte igång något som inte redan finns i deras tankar utan ger dem möjligheten att få prata om sina funderingar. De tycker det är härligt att bli bemötta av en person som tar deras funderingar på allvar och försöker hitta svaren på deras frågor. 26
OPINIONSARBETE Vi lever i ett samhälle där osäkerheten är stor hur man på bästa sätt bemöter en människa i sorg. Vi på Randiga Huset är övertygade om att viljan finns att finnas där för sina medmänniskor men att det finns en rad omständigheter som gör det svårt. SKILLNAD I VARDAGEN Genom att öka kunskapen hos människor om barns sorg och om vilka behov de behöver få tillgodosedda kan vi skapa ökad förståelse för deras situation. På sikt är vår förhoppning att vi skall kunna bidra till ett medmänskligare samhällsklimat. Stor del av detta arbete görs genom sociala medier. Randiga Huset finns representerat på Facebook, Twitter och har en uppskattad blogg som varje vecka belyser olika ämnen som är knutna till ämnet sorg. Därutöver bjuder vi in till föreläsningar och belyser frågan medialt. SAMVERKAN En viktig del i vårt arbete är att samverka med andra organisationer, statliga, kommunala och ideella, för att öka medvetenheten kring vår målgrupp. Det organisationerna har gemensamt är att de sätter barns och ungdomars rättigheter och välmående i fokus. Under 2014 har intresset för Randiga Huset varit stort. FÖRÄNDRINGSARBETE 2010 kom en lag (2g HSL) där det står att "Hälso- och sjukvården särskilt skall beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnet förälder eller annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med 1. har en psykisk störning eller funktionsnedsättning, 2. har en allvarlig psykisk störning eller, 3 är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider". Trots denna lag finns det fortfarande en oklarhet kring vem som bär ansvaret för att tillgodose dessa behov för den målgrupp som vi representerar. Förutom att det är en omständighet som försvårar möjligheterna för barnen att få det stöd de har rätt till är det en försvårande omständighet för Randiga Huset då det gäller att får ekonomiskt stöd för verksamheten. En ytterligare försvårande faktor som påverkar möjligheter till finansiellt stöd är det faktum att det anslag som finns att ansöka om hos Socialstyrelsen för att bedriva frivilligt arbete inom vårt område är mycket begränsat för gruppen Hälsa och efterlevandestöd. Gruppen tilldelas 3 450 000 kr som ska fördelas på 11 organisationer och den grupp som heter Utsatta barn och deras familjer tilldelas 13 206 000 kr som ska fördelas på 19 organisationer. Randiga Huset möter utsatta barn i en svår situation och skulle med stöd av den forskning som belyser gruppens utsatthet lika väl kunna höra till den senare gruppen där anslaget är större. Syftet med anslagen är att stödja utvecklingen av ett civilt samhälle som bidrar till att människor som befinner sig i eller riskerar att befinna sig i en utsatt levnadssituation, skall ges möjlighet att förbättra sina levnadsvillkor, eller skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Bidraget syftar även till att ge stöd till organisationernas arbete med informations- och opinionsbildning samt förebyggande, socialt stödjande och hälsofrämjande arbete. 27
Under 2014 har Randiga Huset arbetat med att belysa problematiken, bland annat i samtal med Socialstyrelsen. Vid besöket har verksamhetsrapport för 2013 överlämnats för att visa på det betydande arbete som utförs i Randiga Huset. Vi har belyst hur verksamheten har en stödjande funktion för familjer i stora delar av landet samt diskuterat hur det i färsk forskning belysts att sörjande barn inte bara är efterlevande utan även i stor utsträckning tillhör gruppen utsatta barn. Därefter har Socialdepartementet kontaktats för att få ett möte till stånd för att diskutera problematiken i den förordningstext som styr anslagen. Eftersom det 2014 var valår har ingen prioriterat frågan. Randiga Huset har genast efter valet tagit kontakt med Barnministern som hänvisat vidare. I nuläget väntar Randiga Huset på mötestid som antas vara fördröjt p.g.a. av det politiska läget under hösten. RANDIGA HUSET I MEDIA 2014 Randiga Huset har under 2014 hörts i Radio och synts i MTG s kanaler i samband med vår reklam. Den finns att se på You Tube om du söker på Randiga Huset. Randiga Huset har blivit omskrivet i följande tidningar: Mama Tidningen Nordsverige Sundsvalls tidning (vid flera tillfällen) Dagbladet Bilda Heja Sundsvall Lärarnas Nyheter I TV har Randiga Huset medverkat i: Mittnytt TV4 nyheterna TV4 Nyhetsmorgon I radio har Randiga huset medverkat i: P4 Västernorrland P4 Metropol P4 Blekinge 28
År 2014 blev året när Randiga Huset öppnade sitt första regionkontor Randiga Huset i Sundsvall. I maj 2014 hölls det första mötet på Sundsvalls kommun. Kristina Renard-Hård, kommunens ansvarige för stödgruppsverksamhet för barn, som under en tid haft kontakt med Randiga Huset, bjöd in nyckelpersoner till ett möte. Jag fick berätta om barn och familjer i sorg, hur familjerna påverkas och vad stöd kan betyda för de drabbade. Det konstaterades snabbt att det inte fanns något stöd för sörjande familjer i Sundsvall, men att många av deltagarna gärna ville vara med och skapa ett. Sen gick det snabbt. Randiga Huset i Sundsvall drivs som ett samverkansprojekt där Sundsvalls kommun (Anhörigcentrum och Familjeverksamheten) med arbetsgivarens godkännande får engagera sig i stödverksamheten inom ramen för sin arbetstid. Samma sak gäller personal från Frälsningsarmén och Studieförbundet Bilda. I Randiga Husets arbetsgrupp ingår: Mia Berg, regionsansvarig Randiga Huset Sundsvall Kristina Renard-Hård, familjebehandlare och barngruppsledare från familjeverksamheten, Annilla Augustinsson, anhörigkonsulent och barngruppsledare från Anhörigcentrum, Elisabet Edefors, socialpedagog och projektansvarig på Familjecentret Kraftkällan, Marie Antonsson, barnmorska och anställd på Familjecentret Kraftkällan och Carina Söderlund konsulent från Studieförbundet Bilda. Det är en styrka att ha ett ansvarigt team med kompetens och vana att möta barn och familjer i utsatta situationer. Flera av mina medarbetare leder stödgrupper av olika slag inom sina verksamheter. Tillsammans planerar vi verksamheten och finns på plats när det är Mötesplatser. Alla använder sina kanaler ut för att sprida information om Randiga Husets verksamhet och är också kanaler in för de som söker kontakt med oss. Frälsningsarméns Familjecentret Kraftkällan ställer sina lokaler till förfogande för Randiga Huset de helger som vi har mötesplatser. Under hösten hade vi fyra mötesplatser där vi mötte totalt 14 barn och nio vuxna. Åldrarna på barnen varierar från 5 till 22 år. För våren 2015 ligger verksamheten kvar på samma nivå. I dagsläget saknas finansiering för att utvidga verksamheten. Intresset för verksamheten har varit stort från såväl media som yrkesverksamma. Under vår korta tid har vi redan hunnit träffa närmare 100 personer som i sin profession är verksamma i regionen. De har kontaktat oss för att få ökad kunskap om Randiga Huset och hur de kan bemöta behoven hos den målgrupp som vi representerar. Viktigast av allt är dock det positiva mottagande som vi har fått från familjerna. I våra kontakter med dem blir det väldigt tydligt hur stort behovet varit och det är vår förhoppning att Randiga Huset ska ges de förutsättningar som krävs för att kunna skala upp verksamheten för att kunna ta emot fler familjer. Under hösten ansökte vi om pengar från kommunen och fick tyvärr avslag. Det positiva är dock att vår ansökan gjorde att kommunen fick upp ögonen för att det fattas något i deras egen verksamhet, och nu har ledningarna för barn- och utbildning och Socialtjänsten, tillsammans med kommunens folkhälsosamordnare bildat en utredningsgrupp som ska undersöka hur det bäst byggs en struktur för de här familjerna över tid. Vår förhoppning är att Randiga Huset ska vara en självklar del i den strukturen. Mia Berg Regionsansvarig Randiga Huset 29