GC-väg Heby-Morgongåva, väg 72

FÖRSTUDIE GC-väg Heby-Morgongåva, väg 72 Heby kommun, Uppsala län Förslagshandling 2011-12-22 Objekt: 106948

Titel: GC-väg Heby-Morgongåva, väg 72. TRV 2011/69875 Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Åsa Eriksson, Trafikverket Box 1214, 75142 UPPSALA, Tel : 018-652018 Uppdragsansvarig: Paulina Lund, Sweco Infrastructure Tryck: Distributör: Trafikverket, Box 1140, 631 80 Eskilstuna, telefon: 0771-921 921.

Innehåll 1. Sammanfattning...5 2. Bakgrund...6 2.1 Brister och problem...6 2.2 Aktualitet...6 2.3 Tidigare utredningar och beslut...6 2.4 Geografisk avgränsning...7 2.5 Övergripande mål och strategier...7 3. Befintliga förhållanden...8 3.1 Markanvändning...8 3.2 Trafik och trafikanter...10 3.3 Miljö...12 4. Funktionsanalys...18 5. Projektmål...18 6. Tänkbara åtgärder...19 7 Analys av tänkbara åtgärder...26 7.1 Måluppfyllnad...26 7.2 Effekter och konsekvenser...26 7.3 Kostnader...28 8. Riskhantering...29 9. Samråd...29 10. Ställningstagande...29 11. Fortsatt arbete...29 12. Källor...30 13. Bilagor...31 3

4

1. Sammanfattning Idag finns ingen förbindelse mellan Heby och Morgongåva för gående och cyklister. Åtgärder för att lösa detta ska studeras utifrån fyrstegsprincipen. Bristerna i trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter går dock ej att lösa genom att påverka transportbehov eller val av transportsätt i detta projekt. Åtgärder inom steg 1 är därför inte relevanta här. Inte heller att genomföra åtgärder inom steg 2 (att utnyttja det befintliga vägnätet effektivare) hjälper för att lösa problemet och öka tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Det är alltså steg 3 åtgärder som är aktuella i detta fall. Projektets mål är att öka säkerheten och tillgängligheten, framförallt för barn. Ett alternativ norr om järnvägen samt ett alternativ söder om väg 72 har studerats närmare. Två bortvalda alternativ finns också, att dra gc-väg mellan väg och järnväg samt att dra gc-väg delvis på ena och delvis på andra sidan om väg 72. Effekter och konsekvenser av de bägge alternativen har analyserats. För alternativ norr om järnvägen är den stora fördelen att det finns gott om utrymme, men nackdelen är att den blir otrygg eftersom den ligger långt från vägen. En annan fördel med denna är att det finns möjlighet att anlägga ridväg. Detta är något som kommunen diskuterat och en eventuell ridväg är endast aktuellt för norra sidan eftersom ridverksamheten ligger norr om Heby. Om en ridväg byggs bekostas den av kommunen. På södra sidan ligger gc-vägen i närheten av väg 72 vilket skapar en trygghet, den ansluter på ett bra sätt mot skolan i Heby dit skolbarn i de högre årskurserna ska ta sig. En nackdel är att det blir lite trångt i vissa passager och där har bredden på gc-vägen minskat för att komma fram. Trafikverkets ställningstagande görs efter avslutad remisstid och bearbetning av inkomna synpunkter. blir nästa steg i planeringsprocessen är att ta fram en arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för gång- och cykelväg. Arbetsplanen är nödvändig om de beslutande åtgärderna tar ny mark i anspråk utanför dagens område. Om arbetsplan ska genomföras kan det bli aktuellt med vissa kompletterande utredningar, exempelvis geoteknisk undersökning. Om vatten eller vattendrag berörs av föreslagen åtgärd måste vattenanmälan alternativt vattenverksamhet sökas. Vid åtgärd som kan påverka fornlämning ska tillstånd enligt Lagen om kulturminnen 2 kap sökas. Bägge dessa tillstånd söks hos Länsstyrelsen. 5

2. Bakgrund 2.1 Brister och problem 239 324 334 340 323 Borlänge 333 322 Heby och Morgongåva ligger mellan Sala och Uppsala utmed väg 72. Behovet av en gc-väg mellan Heby och Morgongåva har aktualiserats av såväl Heby kommun som från många enskilda kommuninevånare under flera års tid. I den fördjupade översiktsplanen för Morgongåva lyfts den fram som ett viktigt gcstråk i kommunen. Väg 72 passerar genom de bägge orterna och idag hänvisas oskyddade trafikanter att färdas utmed denna väg för att ta sig mellan de två orterna. Vägren saknas och den Tierp skyltade hastigheten är 90 km/h. 312 311 315 243 303 434 Önskemål finns att försöka få till en ridväg i samband med ny dragning av gcväg norr om järnvägen. Denna lösning ska kostnadsbedömas men Trafikverket E4 kommer ej att finansiera en sådan åtgärd. 435 313 344 341 441 Sala 56 443 UPPSALA LÄN Heby-Morgongåva 431 429 Uppsala Storvreta Uppsala Sävja 430 77 76 Norrtälje 70 Knivsta 354 351 350 345 349 490 Torshälla Västerås Västerås Eskilstuna Eskilstuna 451 Enköping Figur 1. Översiktskarta 494 418 444 Strängnäs 454 Bålsta Bro Sigtuna E18 Märsta Vallentuna Kungsängen Åkersberga Täby 445 433 401 476 410 Stockholm Brevik Lidingö Gustavsberg Fisksätra Stockholm Saltsjöbaden Älta Ekerö Södertälje Tumba Nykvarn Jordbro STOCKHOLMS LÄN 416 422 2.2 Aktualitet 420 414 Flen Gnesta SÖDERMANLANDS LÄN 53 E4 I den regionala länsplanen (Länstransportplan Nynäshamn Uppsala 2010-2021) finns objektet med som ett av 27 namngivna gc-objekt. 492 421 Järna 412 477 Västerhaninge 73 843 563 505 Linköping 2.3 Tidigare utredningar och beslut Oxelösund Nyköping Trafikverket genomför en utredning för en förstudie för Dalabanan delsträcka Uppsala-Sala. I den anges att området norr om järnvägen kan vara aktuelllt för Söderköping eventuella åtgärder vid förändringar på banan. Området berörs i ett antal alternativ. E22Förstudien är ute på samråd. ÖSTERGÖTLANDS LÄN I övrigt har inga tidigare utredningar eller beslut kring ärendet förutom Länstransportplanen som nämns ovan är kända. 845 841 831 6 Västervik Visby Visby GOTLANDS LÄN

623 895 858 860 56 72 830 Figur 2. Heby-Morgongåva 2.4 Geografisk avgränsning 833 Utredningen omfattar gc-väg mellan Heby och Morgongåva, en sträcka på knappt 6 km. Gc-vägen ska på ett naturligt sätt anknyta till befintligt gång- och cykelvägnät. 2.5 Övergripande mål och strategier Vägplaneringsprocessen De tre första skedena i planeringsprocessen består framförallt av avvägningar mellan olika allmänna intressen medan Trafikverket i fjärde skedet, i arbets- eller järnvägsplanskedet, gör avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen. Det betyder att det är först i planskedet som man kan se säkert hur till exempel enskilda markägare berörs. Hela processen är omfattande och tidskrävande vilket gör att tiden från idé till färdig väg sträcker sig över flera år. Planeringsprocessen regleras i Väglagen och Miljöbalken. Det gör att planeringen följer en prövningskedja där både Trafikverket och övriga samhället medverkar. Enligt lagen ska väg planläggas och byggas på ett sätt som medför minsta möjliga påverkan för såväl närboende som miljön men ändå uppfyller vägens ändamål och håller en skälig budget. Förstudie 254 Detta projekt är en förstudie, vilken utgör det första steget i planerings- och projekteringsprocessen. Först identifieras och analyseras brister och möjligheter för att hitta tänkbara lösningar. Idéer som inte bedöms genomförbara sorteras bort. En öppen dialog med omvärlden är en viktig förutsättning för att kunna finna bra alternativ. Förstudien innehåller en översiktlig beskrivning av de olika förslagens förmodade miljöpåverkan. Om Trafikverket inte kan välja ett alternativ efter förstudien, och/eller om projektet ska tillåtlighetsprövas av regeringen, genomförs en vägutredning, annars följer planarbetet direkt efter förstudien. 7

Projekt som inte är av någon större omfattning kan direkt gå vidare från förstudie till planering, utan att ansöka om regeringens tillåtlighet. Detta projekt bedöms inte behöva någon tillåtlighetsprövning. Vägutredning I arbetet med vägutredning prövar, analyserar och utvärderar Trafikverket de återstående lösningarna med syfte att ta fram underlag för val av alternativ. Till denna utredning hör en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som ska vara godkänd av Länsstyrelsen. Den lösning som väljs i vägutredningen ska ha regeringens tillåtlighet innan arbetet med nästa steg, arbetsplan, kan påbörjas. Om endast ett alternativ finns kan projektet gå direkt från förstudie till arbetsplan. Arbetsplan I planarbetet färdigställer Trafikverket utformning och slutgiltig sträckning, samt vilken mark och vilka fastigheter som berörs. Länsstyrelsen ska godkänna den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i arbetet. Fokus på dialog och samråd med sakägare, kommuner, och övriga myndigheter och intressenter är fortfarande starkt. När planen är fastställd följer en överklagandetid innan planen vinner laga kraft. Först efter detta kan man sätta spaden i jorden. 3. Befintliga förhållanden 3.1 Markanvändning Riksintressen Järnvägen genom Heby och Morgongåva, Dalabanan, går mellan Uppsala och Borlänge och trafikeras av både gods- och persontrafik. Dalabanan hör till järnvägens stomnät och är utpekad som riksintresse för kommunikation. Därmed ska den enligt miljöbalken 3 kap. 8 skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra nyttjandet av järnvägen. Riksväg 72 genom Heby och Morgongåva är av riksintresse för kommunikationer. Inga övriga riksintressen finns inom utredningsområdet. 8

Befolkning Befolkningen i Heby kommun är spridd över landsbygden. Landsbyggdsbefolkningen bor på flera mindre tätorter i huvudsak i en nordlig bygd längs länsväg 272 och en sydlig bygd längs riksväg 72 och Dalabanan. Både spridning och antal har förändrats endast marginellt under de senaste decennierna. I Heby kommun fanns 13 355 invånare år 2009. I Heby bor cirka 2 550 personer och i Morgongåva cirka 1 380 personer. 47 skolbarn i årskurs 7-9 bor i Morgongåv, dessa går i skola i Heby. Bebyggelse Efter en längre period med mycket litet byggande har de senaste åren närmare hundratalet nya lägenheter i flerbostadshus byggts i Morgongåva, Östervåla, Harbo och Heby. Småhusbyggande är mer spritt på både landsbygd och i tätorter. Nybyggnationen innebär att den något minskande befolkningstrend som setts under ett antal år vände under 2010 och en ökning förväntas de närmaste åren. Bebyggelsen utgörs till stor del av villor eller låga flerfamiljshus. På sträckan mellan Heby och Morgongåva finns i stort sett ingen bebyggelse förutom i de bägge orternas utkanter. Näringsliv och sysselsättning Heby kommun ligger i den expansiva Stockholm/Mälardalsregionen med städer som Uppsala, Stockholm och Västerås inom tio mils radie. Bra buss- och tågförbindelser underlättar arbetspendlingen till större städer. En stor del av de yrkesverksamma pendlar ut, främst till Uppsala och i andra hand till Sala men också till Västerås och Stockholms stad och län; inpendlingen är främst kortväga från Sala och i andra hand från Uppsala. De traditionella näringarna i kommunen är industri och jordbruk. Hebys näringsliv har ett starkt småföretagsinslag med anknytning till näringar inom jord och skog, bygg och åkeri. 2011 fanns 1 656 företag/arbetsställen i Heby kommun. Över 90 % av de lokala företagen har 4 anställda eller fler. Beräknat på andelen förvärvsarbetande är vård och omsorg, tillverkning, byggverksamhet och handel de största näringsgrenarna. Arbetslösheten är låg. Verksamheter i kommunen inkluderar Morgongåva företagspark med bland annat boklager för internethandel och lågprisvaruhus. Här finns också planer på utveckling av ett verksamhetsområde med servicefunktioner. Över 200 personer arbetar i företagsparken idag, mestadels kvinnor och ungdomar. 9

Viktiga målpunkter I Heby finns skola för klasser F-9, Morgongåvas skola har klasser F-6. En viktig målpunkt i Heby är alltså skolan för barn över årskurs 6 både från Heby och Morgongåva. Eftersom mycket av kommunens service finns i Heby är det naturligt att Heby tätort är en viktig målpunkt, med bibliotek, vårdcentral, kommersiell service, simhall mm. I Morgongåva finns distriktssköterska och BVC. Även de respektive orternas tågstationer utgör viktiga målpunkterna. Kommunala planer Hebys översiktsplan antogs av kommunfullmäktige 1991. Arbete med att ta fram en ny kommunomfattande översiktsplan pågår. En fördjupad översiktsplan för Morgongåva antogs under 2010. Arbete för en bredare centrumutveckling i Heby tätort har initierats. Centrala och norra delarna av Morgongåva regleras med detaljplaner. Övriga delar av orten betecknas som områden med samlad bebyggelse. Detaljplanerade områden som inte är exploaterade finns för bostäder i nordvästra delen av orten (norr om Tjusarvägen) och vid Rävsjövägen. Vidare finns planlagd mark vid Wibecks äng. För verksamheter finns ett oexploaterat detaljplanelagt område i västra delen av Morgongåva. Detaljplaner för Heby finns för centrum, kvarteret Montören, Norra bruket och kvarteret Hembygden. 3.2 Trafik och trafikanter Biltrafik Väg 72 har en viktig regional funktion för arbetspendling men är också en förbindelse nordväst mot Dalarna. Enligt Trafikverkets databas var trafikmängden på den aktuella sträckan cirka 5 200 fordon (Årsvardagsdygnstrafik år 2006) och andelen tunga fordon 11 %. Eftersom mätningen genomfördes för fem år sedan är dagens trafik troligen något högre. Figur 3 Trafikmiljö väg 72. 10

Kollektivtrafik Kollektivtrafiken är väl utbyggd till och från de bägge orterna, med stationer i både Heby och Morgongåva. Busslinjer mellan Morgongåva och Heby, med Upplands Lokaltrafik (UL); 848 Sala Heby Järlåsa Vänge Uppsala 771 Expressbuss Heby - Morgongåva Uppsala Tåglinje 52 trafikerar Sala-Uppsala och via byte på dessa stationer kan man nå ett flertal destinationer i övriga landet. UL har dessutom planer på pendeltågstrafik Uppsala - Sala som skulle ha stopp både Morgongåva och Heby. Oskyddade trafikanter Mellan tätorterna i Heby kommun; Heby, Morgongåva och Vittinge, finns behov att ta sig per cykel, inte minst för skolbarn. Det är högst olämpligt att cykla eller gå utmed väg 72 på grund av den höga hastigheten och avsaknaden av vägren och belysning. Separerade gc-vägar att ansluta emot finns på följande ställen: Heby Söder om väg 72 finns ett (i Trafiknätsanalys, Heby kommun 2003) utpekat övergripande blandtrafikstråk att angöra mot på Verkstadsvägen, som passerar väg 72 i plan (övergångställe) mot Brogatan. Alternativt går stråket vidare i blandtrafik utmed Industrivägen fram till den planskilda korsning som finns under väg 72 vid Skolgatan. Via denna kommer man direkt till skolan i Heby. I Trafiknätsanalysen finns förslag om separerad gc-väg längsindustrivägen mellan Brogatan och Littersbovägen. Om denna byggdes ut enligt förslaget skulle en anslutning från Morgongåva ske på ett bra och säkert sätt för att leda cyklisterna vidare mot skolan och centrum. På norra sidan om Järnvägen har kommunen pekat ut ett par möjliga alternativ. Dels anslutning mot Tegelbruksvägen, alternativt jäms med järnvägen ner mot Brogatan. Passagen mellan järvnäg och befintlig byggnad är smal och ligger väldigt nära spåret. Morgongåva Befintlig gc-väg på södra sidan om väg 72 finns från korsningen Nya Uppsalavägen (väg 72) och Axsjövägen. Även norr om järnvägsspåret finns en befintlig väg att ansluta till - en separerad gc-väg utmed Tjusarevägen i Morgongåvas nordvästra ände. Denna mynnar ut på södra sidan vid korsningen med vägen in mot Blomsterbo. 11

Olyckor Olycksstatistik från de senaste fem åren för oskyddade trafikanter (det vill säga trafikolyckor där fotgängare, cyklister eller mopedister är inblandade) är hämtad från Transportstyrelsens skade- och olycksdatabas STRADA (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Statistiken omfattar endast polisrapporterade olyckor och det kan därför finnas ett mörkertal för lindriga olyckor, det vill säga olyckor där polis aldrig kallats till platsen men där inblandade kanske behövt söka läkarvård. En svår cykelolycka har inträffat på väg 72, då en cyklist från Heby skulle svänga vänster (väster om Härvstavägen) och blev påkörd av bakomvarande bil. I övrigt inga rapporterade olyckor för oskyddade trafikanter. 3.3 Miljö Landskapskaraktär Landskapet mellan Heby och Morgongåva är öppet och består till stora delar av åkermark. Blandad barrskog finns också i stor utsträckning. Mellan de två orterna finns nästan ingen bebyggelse förrän man närmar sig utkanten av respektive ort. Axsjön (som anges ha ett visst naturvärde i Länsstyrelsens databas) ligger strax sydväst om Morgongåva. Sjön ligger nära väg 72. Området ligger i den naturgeografiska region som kallas skogslandskapet omedelbart söder om Norrlandsgränsen. Skogen består främst av barr- och blandskog. Två mindre sjöar, Axsjön och Ramsjön, utgör gräns för Morgongåva i sydväst och sydost. Figur 4. Öppet landskap mellan Heby och morgongåva 12

Natur- kultur och friluftsliv Axsjön med stränder är utpekad som värdefull våtmark i Västmanlands länsstyrelses inventering från 1993. Promenadstigar föreslås i fördjupade översiktsplanen väster om Ramsjön och i en slinga runt Axsjön. De föreslagna stigarna ansluter till befintliga vägar. Bevarandeområde för odlingslandskap finns norr om järnvägen. Det gamla industriområdet, nuvarande Morgongåva Företagspark, är av kulturhistoriskt intresse. På industriområdet finns spår av verksamheter under flera olika perioder, från sent 1800-tal och framåt. Verksamheten i området har varit central för Morgongåvas utveckling. I Axsjön och Ramsjön finns möjlighet till fiske och en allmän badplats finns vid Axsjöns östra strand. Runt Heby och Morgongåva, främst norr och öster om orten, finns stora skogsområden som ger möjligheter till friluftsliv. Elljusspår finns i Heby, Haga, Tärnsjö, Östervåla och Morgongåva. Heby-Morgongåva Ängs- och hagmarksinventering Naturvardsprogram Odlingslandskap, bevarandeområde Våtmarksinventering Meter 0 200 400 800 1 200 1 600 Figur 5. Naturområden, Länsstyrelsens databas. 13

Kommunen har även satsat på en hästprofil, och det finns ett par aktiva ryttarföreningar och föreningen Häst i Heby. Den senare är en ideell förening som verkar för ett gynnsamt hästklimat i Heby kommun. Föreningen samlar hästintresserade inom alla discipliner. I föreliggande uppdrag ingår att se över möjligheten att parallellt med gc-vägen även anlägga en hästridväg. Riksintresse för kultur samt ett kulturmiljövårdsprogram finns i området men de ligger inte inom utredningsområdet. Heby-Morgongåva Regional kulturmiljövård Riksintresse kultur Meter 0 200 400 800 1 200 1 600 Figur 6. Kulturmilj, Länsstyrelsens databas. 14

Enligt bestämmelserna om strandskydd i 7 kap. miljöbalken 15 får inte byggnader eller anläggningar uppföras inom strandskyddsområde. För att bygga gc-väg i strandskyddsområde krävs dispens från Länsstyrelsen. Vid Axsjön sträcker sig strandskyddsområdet 100 meter från strandlinjen. Det finns även mindre bäckar som är markerade med strandskydd på sträckan, dessa korsas i samtliga alternativ. Heby-Morgongåva Strandskydd Meter 0 200 400 800 1 200 1 600 Figur 7. Strandskydd Heby-Morgongåva, Länsstyrelsens databas. Enligt riksantikvarieämbetets databas finns det inte några kända fasta fornlämningar i direkt anslutning till vägen. Fasta fornlämningar är lagskyddade och beslut om tillstånd till ingrepp i sådana görs av Länsstyrelsen. 15

Enligt Riksantikvarieämbetets databas finns dock ett antal övriga fornlämningar angivna. Söder om väg 72 finns i höjd med Sankängen en fyndplats efter en kemisk industri (övrig kulturhistorisk lämning Väterlövsta 215:1, 272:1, 412:1). Sådan lämning finns även norr om järnvägen (Västerlövsta 209:1) se figur. Där finns även en lämning av en kalkugn (Västerlövsta 208:1, övrigt kulturhistoriskt iksantikvarieämbetet - minne). Utskrift Söder karta om väg 72 finns även ett något oklart fornminne (Västerlövsta Page 1 of 1 327:1, Övrig kulturhistorisk lämning) som utgörs av en hälsokälla som omskrivits år 1865. Källan var dock ej återfunnen 1990 vid inventering men finns fortfarande med som ett objekt. Vid Härmsta (Västerlövsta 299:1) finns ett bevakningsobjekt i form av bebyggelselämning efter en gård. Vid vårdhemmet i Heby finns en övrig kulturhistorisk lämning (Västerlövsta 193:1) eftersom det på fastigheten tidigare låg ett tegelbruk, detta har dock brunnit ner. I Morgongåva (Vittinge 147:1, 148:1) finns övriga kulturhistoriska lämningar vid handelsområdet, som utgörs av lämningar från järnbruk. Västerlövsta 193:1 Västerlövsta 209:1 Västerlövsta 299:1 Västerlövsta 208:1 Västerlövsta 327:1 Västerlövsta 215:1, 272:1, 412:1 Vittinge 147:1, 148:1 Figur 8. Fornminneskarta i området, (källa Riksantikvarieämbetets Fornsök) 16

Byggnadstekniska förutsättningar Geotekniska förhållanden som beskrivs nedan har utgått från SGU:s jordartskarta samt flygbilder över aktuellt område. Marken utgörs huvudsakligen av relativt flack jordbruksmark på ömse sidor om väg 72. Skogbeklädda höjdformationer förekommer, framförallt närmare Morgongåva. Strax innan Morgongåva tangerar väg 72 Axsjön söder om vägen. Jorden utgörs närmast Heby överst av matjord som underlagras av lera på ömse sidor om väg 72 och järnvägen. Lerans mäktighet och egenskaper är okänd. Därefter finns ett flertal moränkullar på ömse sidor om vägen. Inom områden med morän förekommer även berg i dagen samt sannolikt även ytnära berg. Moränen är blockrik i ytan. Närmare Morgongåva förekommer relativt stora områden med kärrtorv. Dess mäktighet är okänd. Kärrtorven underlagras sannolikt av lerjordar. På väg in mot Morgongåva passeras även en ås med isälvssediment och strax därefter finns berg i dagen. Strax efter Heby passeras Alderbäcken och därefter ett flertal diken. Inom områden med kärrtorv kan vattenytan förväntas stå i eller strax under markytan. Grundvattnets trycknivå är okänd. Kartan visar utbredningen av jordarter i eller nära markytan. Informationen är anpassad för visning i skala 1:50 000, vilket innebär att minsta ytorna som finns representerade har en diameter på 50m i naturen. Lägesnoggrannheten är vanligtvis bättre än 50 meter. Generaliseringar förekommer. Exempelvis kan områden med många, små, närliggande hällar presenteras som en sammanhängande häll på kartan, och avlagringar som bara täcker små ytor i verkligheten men som har stor betydelse för förståelsen av den geologiska utvecklingen i ett område, som isälvsavlagringar, kan ha överdrivits i kartbilden. Ytterligare information, om till exempel jordarternas utbredning under ytan, finns lagrad i SGUs databas och kan, liksom bland annat kartbladsbeskrivningar, beställas från SGU. Kartan visar utbredningen av jordarter i eller nära markytan. Informationen är anpassad för visning i skala 1:50 000, vilket innebär att minsta ytorna som finns representerade har en diameter på 50m i naturen. Lägesnoggrannheten är vanligtvis bättre än 50 meter. Generaliseringar förekommer. Exempelvis kan områden med många, små, närliggande hällar presenteras som en sammanhängande häll på kartan, och avlagringar som bara täcker små ytor i verkligheten men som har stor betydelse för förståelsen av den geologiska utvecklingen i ett område, som isälvsavlagringar, kan ha överdrivits i kartbilden. Ytterligare information, om till exempel jordarternas utbredning under ytan, finns lagrad i SGUs databas och kan, liksom bland annat kartbladsbeskrivningar, beställas från SGU. Figur 9. Jordartskarta från SGU Teckenförklaring 17 4 5 km Topografiskt underlag: Ur GSD-Terrängkartan Lantmäteriet. MS2009/08799 Rutnät i svart anger koordinater i SWEREF 99 TM. Gradnätet i brunt anger latitud och longitud i referenssystemet SWEREF 99.

4. Funktionsanalys Regeringen har fastställt Transportpolitikens övergripande mål. Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Vägnätets funktion prövas mot de transportpolitiska målen. Målen är uppdelade i Funktionsmål och Hänsynsmål enligt nedan. FUNKTIONSMÅL Tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. HÄNSYNSMÅL Säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och att ökad hälsa uppnås. 5. Projektmål Målet är att förbättra säkerheten och framkomligheten för oskyddade trafikanter mellan Heby och Morgongåva. Åtgärderna ska bidra till regeringens mål: Barns möjligheter att på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafikmiljöer ökar. Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. 18

6. Tänkbara åtgärder Fyrstegsprincipen Dåvarande Vägverket utarbetade den så kallade fyrstegsprincipen. Enligt denna ska förslagen till lämpliga lösningar på identifierade problem diskuteras och prövas på ett förutsättningslöst sätt. I det sammanhanget rekommenderades att innan ny- och ombyggnad av väginfrastruktur föreslås ska man kunna visa att alternativa lösningar analyserats och övervägts. Detta sker i fyra steg: - Steg 1 Först ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. - Steg 2 I ett andra steg prövas åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Det kan vara åtgärder som styrning, reglering, information, väginformatik och avgiftssystem. -Steg 1 och 2 är en del av den långsiktiga planeringen. Det behövs en redovisning i förstudien över vad som har lett fram till den, det vill säga varför har man bestämt sig för att arbeta i steg 3 och 4, vad har hänt i steg 1 och 2? - Steg 3 I det tredje steget prövas begränsade utbyggnadsåtgärder. Det kan vara breddning, mitträcke, sidoområdesåtgärder, ombyggnad av korsningar och andra förbättringsåtgärder i kombination med väginformatikåtgärder. - Steg 4 I det fjärde steget prövas nyinvesteringar i form av omfattande ombyggnader eller rena nybyggnader i ny terrängkorridor. Steg 1 och steg 2 åtgärder I förstudiearbetet ska fyrstegsprincipen beaktas, se tidigare beskrivning. Bristerna i trafiksäkerhet och tillgänglighet för oskyddade trafikanter går dock ej att lösa genom att påverka transportbehov eller val av transportsätt i detta projekt. Åtgärder inom steg 1 är därför inte relevanta här. När en gc-väg är byggd kan dock steg 1 åtgärder användas för att öka nyttjandet av gång- och cykelvägen. Inte heller att genomföra åtgärder inom steg 2 (att utnyttja det befintliga vägnätet effektivare) hjälper för att lösa problemet och öka tillgänglighet och trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter. Det är alltså steg 3 åtgärder som är aktuella i detta fall. 19

Nollalternativet Nollalternativet utgör ett jämförelsealternativ och innebär att inga åtgärder genomförspå sträckan, förutom normala drift- och underhållsåtgärder. Det kommer att innebära att nuvarande brister i trafiksäkerhet kvarstår och att framkomligheten för oskyddade trafikanter mellan Heby och Morgongåva även fortsättningsvis kommer att vara dålig. Det finns inte några alternativa vägar att på ett bra sätt ta sig fram på mellan orterna. Alternativ 1 - Norr om järnvägen Alternativen presenteras i figur 15, karta över utredningsalternativ. Generellt bör ny bebyggelse inte tillåtas inom ett område på 30 meter från järnvägen (spårmitt på närmste spår). Det ger ett skyddsavstånd för farligt gods vid urspårning samt utrymme för eventuella räddningsinsatser. Ett sådant avstånd medger även komplettering av riskreducerande åtgärder om risksituationen förändras. Avståndet möjliggör också viss utveckling av järnvägsanläggningen. Inom 30 meter från järnvägen kan dock viss verksamhet förekomma där människor endast tillfälligtvis uppehåller sig, till exempel parkeringar, trafikanläggningar, garage, förråd och vegetation. En cykelväg kan med andra ord vara möjlig att anlägga närmare järnvägen än 30 meter även om det ur säkerhetssynpunkt är lämpligt att hålla säkerhetsavståndet. En cykelväg skulle kunna ansluta i Heby parallellt med järnvägen vid Brogatan alternativt via Tegelbruksvägen (Sör Starfors). Det går att ta sig från Brogatan (oavsett alternativ) fram till skolan via befintliga gc-vägar genom Heby. Anslutningen vid Tegelbruksvägen blir också en omväg in till Heby. Den bästa anslutningspunkten norr om järnvägen (mest gen mot skolan) är vid Brogatan. Där är det dock trångt och gc-vägen kommer väldigt nära järnvägen. Figur 10. Anslutning mot Tegelbruksvägen Figur 11. Anslutning mot Brogatan 20

I Morgongåva skulle en gc-väg kunna ansluta till befintlig väg vid Rönnbäcken och vidare därifrån till befintlig gc-väg vid Tjusarvägen. Denna anslutning är lite avsides och en innebär en liten omväg. De flesta bostäderna i Morgongåva ligger på norra sidan. Figur 12. Anslutning mot befintlig gc-väg i Morgongåva. Gc-väg kan i detta alternativ utformas helt separerad med god standard eftersom det finns gott om utrymme. I detta alternativ finns gott om utrymme för ridväg i anslutning till gc-vägen. Ridverksamheten ligger norr om Heby vilket medför att detta är det lämpligaste alternativet för ridvägen. Alternativ 2 - Söder om väg 72 Alternativen presenteras i figur 15, karta över utredningsalternativ. Anslutning i Morgongåva på denna sida om väg 72 sker mot befintlig gc-väg vid Axsjövägen, där även skolan (årskurs 1-6) och det på sommaren välbesökta badet vid Axsjön ligger. Det finns en trafiksignal för oskyddade trafikanter för att komma över väg 72 finns väster om Idrottsvägen, där kan boende i Morgongåvas norra delar komma över till gc-vägen söder om väg 72. I Heby kan gc-vägen ansluta till Verkstadsvägen som är övergripande cykelnätet på genomfart/huvudgata/lokalgata enligt Trafiknätsanalysen. Därefter skulle stråket fortsätta i blandtrafik fram till antingen övergångställe över väg 72 vid Brogatan eller vidare utmed Industrivägen till Skolgatan. Vid Skolgatan finns en gc-tunnel under väg 72 som leder direkt till skolområdet och därifrån kan man ta sig vidare mot centrum. Som tidigare nämnts ligger separerad gcväg med som en föreslagen åtgärd i Trafiknätsanalysen. 21

På denna sida om väg 72 finns gott om utrymme fram till den busshållplats som ligger vid avfarten mot Visbo, där blir det något trängre. Dessutom blir det trångt vid avfarten mot Jungrfrubo och när man kommer in i Morgongåva. På dessa sträckor föreslås en gc-väg med lägre standard, det vill säga smalare (cirka 1,5 meter). Vid Axsjön strand kan sedan gc-vägen ansluta till promenadvägen som leder runt sjön, denna promenadväg kan dock behöva förlängas och kompletteras. Väster om avfarten till Jungfrubo finns gatubelysning söder om väg 72. Denna fortsätter in till Morgongåva och om gc-vägen läggs på södra sidan om bilvägen kan gc-vägen möjligen nyttja befintlig belysning. I övrigt finns inte gatubelysning på sträckan. På stor del av sträckan finns möjlighet att anlägga ridväg parallellt med gc-väggen. I vissa passager (vid busshållplats på sträckan och i de trånga passagerna in mot Morgongåva är det dock trångt. Där kan en separat ridväg dras längre söder om bebyggelsen. Figur 13. Söder om väg 72, anslutning Heby vid Verkstadsgatan Figur 14 Anslutning Morgongåva, mot befintlig gc-väg 22

Heby-Morgongåva Alt 1 Alt 2 Alt 3 Meter 0 200 400 800 1 200 1 600 Figur 15. Alternativ mellan Heby och Morgongåva 23

Alternativ som valts bort - mellan väg 72 och järnväg Om gc-vägen skulle anläggas mellan järnvägen och väg 72 skulle den kunna ansluta mot Härvstavägen i Heby och där fortsätta i blandtrafik in mot Heby centrum och skolan. Härvstavägen finns utpekad i Trafiknätsanalysen som övergripande cykelnät på genomfart/huvudgata/lokalgata. Avståndet mellan väg-, cykel-, gångbana och järnväg beror ett flertal faktorer, som fritt utrymme utmed banan, högspänningsföreskrifterna, snöröjningsutrymme, avkörning (säkerhetszon för biltrafik)/urspårning, risk för lossande is från tåg, höjdskillnad mellan väg och järnväg, hastighet på väg och järnväg. Hastigheten på förbipasserande tåg på Dalabanan är hög detsamma gäller för fordonen på väg 72 är hög, med skyltad hastighet 90 km/h på större delen av sträckan. Järnvägens kontaktledningsstolpar står på banans södra sida, vilket minskar utrymmet mellan järnväg och bilväg. Det finns två trånga sektioner, en på sträcka mitt mellan Heby och Morgongåva och en öster om vägen mot Blomsterbo och vidare in mot Morgongåva. Att få plats med en gc-väg mellan järnväg och bilväg vid dessa platser är svårt. Figur 16. Trång passage mellan väg 72 och Dalabanan. Det finns ingen bra anslutning mot Morgongåva idag för denna dragning. Antingen får cyklisterna ta sig över järnvägen vid järnvägskorsningen vid vägen mot Blomsterbo (signalreglerad korsning med bom) för att sedan cykla norrut mot befintlig cykelväg på Tjusarvägen. Detta är inte en gen och rak väg in till Morgongåva men eftersom det är trångt öster om denna väg finns ej möjlighet att fortsätta in mot Morgongåva. Alternativet är att ansluta mot den gångbana som idag finns framför godisbutiken i Morgongåva. 24

Figur 17. Anslutningen över järnvägen för gc-trafik vidare mot Tjusarvägen Detta alternativ blir svårt att genomföra rent utrymmesmässigt. Att klämma in gc-väg mellan väg 72 (90 km/h) och Dalabanan ger inte någon trevlig och trygg miljö att cykla i. Det finns goda möjligheter att ansluta i Heby men däremot sämre möjligheter i Morgongåva. Järnvägen ligger väldigt nära vägen vid infarten mot Morgongåva. Att leda de oskyddade trafikanterna över järnvägskorsningen vid vägen mot Blomsterbo är inte något säkert alternativ, dessutom skulle det upplevas som en omväg. Alternativ som valts bort - Norr och söder om väg 72 Möjligheten finns att dela upp gc-vägen så att den delvis går på norra och delvis på östra sidan och då sammanbindas med en gc-port under väg 72. Det ena alternativet vore att från Heby dra gc-vägen på norra sidan och sedan vid den trånga passagen göra en tunnel under både väg och järnväg. Det andra alternativet är att börja på södra sidan vid Heby och sen göra en gc-port i höjd med avfarten mot Blomsterbo för att leda trafiken vidare till den separerade gcvägen vid Tjusarvägen. På så sätt behöver inte gc-vägen dras utmed Axsjön och det lite smalare partiet vid infarten till Morgongåva. Det skulle dock vara en något krånglig lösning och frågan är om någon skulle göra sig omaket att cykla omvägen upp till Tjusarvägens separerade gc-väg när man väl var så nära Morgongåva centrum. Att anlägga en gc-port är väldigt dyrt, och i dessa fall skulle dessutom porten gå under både järnväg och väg. Det skulle innebära ett omfattande ingrepp i miljön och en lång tunnel. Det är inte samhällsekonomiskt motiverat att genomföra en sådan dyr åtgärd när möjlighet finns att dra cykelvägen på ett genare sätt. Inget av förslagen med gc-portar studeras vidare i förstudien. 25

7 Analys av tänkbara åtgärder 7.1 Måluppfyllnad En separerad gång- och cykelväg ger positiva effekter på trafiksäkerheten och tillgängligheten för oskyddade trafikanter, inklusive barn och personer med funktionsnedsättning. Konsekvenserna blir att oskyddade trafikanter får en ökad rörelsefrihet och ökad trygghet. En gång- och cykelväg kan ge positiva effekter på individens möjligheter till fysisk aktivitet och konsekvenser som förbättrad hälsa på individnivå. En gång- och cykelväg ger även positiv effekt på jämställdhet då kvinnor i större utsträckning utgör oskyddade trafikanter. I Morgongåva finns cirka 50 skolbarn över årskurs 6 som går årskurs 7-9 i Morgongåva. Säkerheten och tillgängligheten till Heby och skolan skulle förbättras mot dagens läge där det inte finns någon rimlig möjlighet för ett barn att cykla den aktuella sträckan. Tillgängligheten i Morgongåva är något bättre i det norra alternativet eftersom största delen av bostäderna ligger norr om järnvägen. Tillgängligheten i Heby blir något bättre i det södra alternativet eftersom man kommer lite genare mot skolan som är den största målpunkten för barnen. Oavsett vilket alternativ som väljs kommer projektmålen uppfyllas. 7.2 Effekter och konsekvenser Alt 1 norr om järnvägen Den stora nackdelen med detta förslag är att sträckningen ligger så långt från befintlig bilväg, vilket är en fråga om trygghet. Att anlägga en gc-väg upp till 200 meter från bilvägen är väldigt otryggt. Trygghet är ett vagt och subjektivt begrepp men närvaron av andra (även bilar) skapar trygghet. Att lägga gc-vägen långt från vägen skulle i värsta fall kunna medföra att cyklister istället för separerad cykelbana ändå väljer att cykla på väg 72. Denna sträckning blir också något längre eftersom järnvägen svänger norrut. Järnvägen skapar inte samma trygghetskänsla som bilarna. Ur ett jämställdhetsperspektiv är detta inte en optimal lösning, då kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet än män. Sträckan mellan Heby och Morgongåva är enslig, utan bebyggelse förrän i utkanterna av orterna, och belysning ingår inte i objektet. I den fördjupade Översiktsplanen för Morgongåva ligger föreslagen gc-väg norr om järnvägen. En föredel med detta är att de flesta invånare i Morgongåva bor norr om järnvägen. En gc-väg norr om järnvägen med parallell hästridväg skulle ha en naturlig koppling till hästverksamheten, som ligger norrut. Hästarna kan möjligen bli 26

skrämda av tågtrafiken, då hastigheten på förbipasserande tåg på Dalabanan är hög. Vi det tidiga samrådet på platsbesöket konstaterade kommunen att detta alternativ egentligen är det enda alternativet där det är relevant med en hästridväg. Detta eftersom hästarna i annat fall måste passera genom Heby innan de kommer vidare. En fördel är alltså att en ridväg kan anläggas i anslutning till gc-vägen. En eventuell ridväg bekostas av kommunen. Denna sträckning passerar delvis över ett område som är ängs- och hagmarksinventerat samt ett bevarande område för odlingslandskap. Alternativet skulle medföra intrång i dessa områden. I fem punkter skulle även sträckan passera vattendrag som är strandskyddade. Ingen fast fornlämning berörs. Området omfattas dessutom av Dalabanans utredningsområde för en ny järnvägssträckning. Det innebära att en ny gc-väg norr om befintlig järnväg kan komma i konflikt med ny sträckning av järnvägen. Alternativ 2 söder om väg 72. Ur ett trygghetsperspektiv är denna sträckning att föredra. Väg 72 skapar en trygghet eftersom det är där fordonen/de andra trafikanterna finns och ser den som cyklar. Bilarna bidrar även med ljus under den mörka tiden av dygnet och året. Goda anslutningsmöjligheter finns i Heby och via befintligt gc-tunnel kommer man på ett säkert sätt fram till skolan. Eftersom de flesta i Morgongåva bor i de norra delarna innebär det en passage över väg 72 där. Idag finns dock en signalreglerad passage vid stationen. I vissa vägsnitt måste gc-vägen smalnas av för att få plats, detta medför lägre standard. Eftersom mängden cyklister inte är så stor på sträckan skapar detta dock inte några problem. Belysningen in mot Morgongåva finns på södra sidan, utrymme kan finnas att lägga en gc-väg (något smalare än god standard) mellan stolpar och vägbana. Eftersom stolparna ej är inmätta finns inte uppgift om de exakta måtten. Detta alternativ ligger på samma sida om väg 72 som skolan i Morgongåva (årskurs 1-6) och badet vid Axsjön. 27

7.3 Kostnader En bedömning av kostnaderna för att anlägga en gc-väg mellan Heby och Morgongåva har gjorts. I en förstudie är inte alla frågor lösta, varför beräkningen är ungefärlig. Att anlägga en gc-väg enligt alternativ 1, norr om järnvägen, kostar cirka 4,5 miljoner kronor. Sträckningen passerar jorbruksmark och skogsmark och har inga passager som anses extra besvärliga. Trafikverket bygger alltid obelysta gc-vägar. Att anlägga belysning på sträckan skulle innebära en merkostnad på knappt 2 miljoner kronor. En eventuell ridväg i samband med gc-vägen kostar cirka 2 miljoner att bygga. Att den är billigare än en gc-väg beror på att ridvägen är enklare att anlägga, och har till exempel inte samma beläggning. En gc-väg söder om vägen blir något dyrare än den norra sträckningen, cirka 5,5 miljoner kronor. Skillnaden beror på att den södra blir lite längre och har ett par svårare passager. Dels krävs sprängning vid en passage mitt på sträckan och dels blir kostnaderna per löpmeter dyrare på sträckan närmaste Morgongåva eftersom det där kommer att krävas trafikanordningsplan. 28

8. Riskhantering Inom utredningsområdet finns inga särskilda skydds eller riskobjekt utöver riksintressena (väg och järnväg). Ett område för bevarande av odlingslandskap berör dock i alternativ 1. Eftersom strandskyddade vattendrag finns efter den aktuella sträckan krävs tillstånd av Länsstyrelsen vid byggnation. Inga allvarliga konfliktpunkter finns förutom passagen över järnvägen vid vägen mot Blomsterbo. Detta är en järnvägsövergång i plan med bommar och en olämplig punkt att passera för oskyddade trafikanter. 9. Samråd I samband med startmötet den 2011-10-03 genomfördes även platsbesök tillsammans med representanter från kommunen. Björn Stålfors, Lisa Bodinger samt Andreas Larsson medverkade. Tidigt samråd med Åsa Blomster på Länsstyrelsen har skett via e-post (2011-10-12). 10. Ställningstagande Trafikverkets ställningstagande görs efter avslutad remisstid och bearbetning av inkomna synpunkter. 11. Fortsatt arbete En förstudies uppgift är att ge underlag till beslut om projektet ska drivas vidare eller ej samt att välja åtgärd för eventuellt fortsatt arbete. Detta är det första steget efter förstudien. Därefter blir nästa steg i planeringsprocessen är att ta fram en arbetsplan och miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för gång- och cykelväg. Arbetsplanen är nödvändig om de beslutande åtgärderna tar ny mark i anspråk utanför dagens område. Om arbetsplan ska genomföras kan det bli aktuellt med vissa kompletterande utredningar, exempelvis geoteknisk undersökning. Om vatten eller vattendrag berörs av föreslagen åtgärd måste vattenanmälan alternativt vattenverksamhet sökas. Vid åtgärd som kan påverka fornlämning ska tillstånd enligt Lagen om kulturminnen 2 kap sökas. Bägge dessa tillstånd söks hos Länsstyrelsen. 29

12. Källor Heby kommun www.heby.se 2011-10 Fördjupad översiktsplan Morgongåva (antagen 2010-12-14) Trafiknätsanalys Heby kommun (2003) Trafikverket www.trafikverket.se 2011-10 Järnvägen i samhällsplaneringen, Banverket 2009 (Dnr F08-13934/SA20) Förstudie handboken Vägverket publ 2002:46 Förstudie Dalabanan delsträcka Uppsala- Sala. Förslagshandling 2011-02-01, Dnr TRV 2010/31005 Regionförbundet Länstransportplan Uppsala 2010-2021 Regional cykelplan Uppsala (RFUL 2010/66) Riksantikvarieämbetet www.raa.se 2011-11 (Fornsök) Nationell vägdatabas www.nvdb.se 2011-10 Transportstyrelsen Sveriges kommuner och landsting www.transportstyrelsen.se/strada 2011-10 Vägars och gators utformning utgiven 2004-05 (VV Publikation 2004:80) Åtgärdskatalogen (2009) Sveriges geologiska undersökning www.sgu.se (2011-11) Länsstyrelsen www.lansstyrelsen.se, www.gis.lst.se 2011-10 Uppsala länstrafik www.ul.se 2011-10 30

13. Bilagor Samrådsredogörelse Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan 31

Trafikverket, Box 1140 Eskilstuna. Besöksadress: Tullgatan 8 Telefon : 0771-921 921, Texttelefon: 0243-750 90 www.trafikverket.se