FÖRSTUDIE Väg 815, Bärighetshöjande åtgärder Nösslinge-Karl Gustav. Varbergs kommun, Hallands län. Samrådshandling Objekt:

Transkript

1 FÖRSTUDIE Väg 815, Bärighetshöjande åtgärder Nösslinge-Karl Gustav Varbergs kommun, Hallands län Samrådshandling Objekt:

2 2 Titel: Förstudie, Väg 815, Bärighetshöjande åtgärder, Nösslinge-Karl Gustav Utgivningsdatum: Utgivare: Trafikverket Kontaktperson: Tonny Eliasson, Trafikverket Uppdragsansvarig: Mikael Prag, Kreera samhällsbyggnad Handläggare: Anders Dahl, Kreera samhällsbyggnad Handläggare, kartor etc: Malin Aparicio, Kreera samhällsbyggnad Trafik/Miljö: Hanna Svederberg, Kreera samhällsbyggnad Teknik: Charlotte Ranhed, Kreera samhällsbyggnad Bärighet: Martin Karlsson, Ramböll Geoteknik: David Galbraith, Grontmij Tryck: Holmbergs Distributör: Trafikverket, Bredgatan 2, Halmstad, telefon:

3 Innehåll SAMMANFATTNING Bakgrund Befintliga förhållanden Funktionsanalys Projektmål Tänkbara åtgärder Riskhantering Måluppfyllelse Samråd Trafikverkets ställningstagande Fortsatt arbete Referenser

4 4

5 Sammanfattning Brister, problem och syfte Det finns dokumenterade bärighetsproblem på väg 815 på en sträcka av cirka 6 kilometer mellan Nösslinge och Karl Gustav i Varbergs kommun. Förstudiens syfte är att utgöra ett kunskapsoch beslutsunderlag för vidare planering. Projektmål Projektmålet är att undersöka omfattningen av bärighetsproblemen och om det är ekonomiskt motiverat höja bärigheten på vägen från BK2 till BK1 för att skapa bättre möjligheter och kortare vägar för tunga transporter i regionen. Förutsättningar och analys Huvudproblemet utgör väg 815:s bärighetsproblem. Då vägen är utpekad av åkerinäringen som en viktig länk för tung trafik i det aktuella området omöjliggörs tunga transporter på grund av den sämre bärigheten. Vägens bärighetsproblem samt begränsade bredd leder till att vägen inte kan nyttjas av tung trafik, trafiken måste ta omvägar och kan inte på ett enkelt sätt köra/lasta från områdena närmast vägen. Effekter och konsekvenser På kort sikt innebär nollalternativet, det vill säga att inga åtgärder förutom sedvanlig drift och underhåll görs, att vägen kan komma att klassas till BK3 väg och på lång sikt att vägen måste förbjudas för tung trafik. Detta medför inledningsvis att en större andel av den tunga trafiken tvingas köra omvägar och till slut all tung trafik. Detta medför ökad miljöbelastning och ökade kostnader för näringslivet i form av längre transporter. De olika typåtgärderna bidrar till att höja bärigheten och möjliggöra tunga transporter. Trafikverkets ställningstagande Kompletteras senare Dålig bärighet och skador på vägen inverkar negativt på säkerheten. Förutsättningarna för gående, cyklande, barn och personer med funktionsnedsättning är låga. Tänkbara åtgärder Tänkbara åtgärder som identifierats och uppfyller projektmålet är lösningar enligt fyrstegsprincipens steg 3-åtgärder. Vägen har klassificerats i tre olika typer där tre olika bärighetsåtgärder är aktuella. 5

6 ³± E6 Åsa Veddige Karl Gustav Nösslinge ³± 154 Varberg ³± 153 ³± 153 Karl-Gustav ³± E6 Tvååker ³± 154 ³± 150 Falkenberg Meter 815 Mäsen Nösslinge Stora Neden Meter Figur 1. Översiktskarta, gråmarkerat område kring väg 815 avser förstudieområde. Längst upp till vänster en orienteringskarta. 6

7 1. Bakgrund 1.1 Brister, problem och syfte Väg 815 har utpekats av åkerinäringen som en viktig länk för tung trafik. Vägen har idag en begränsad bärighet och är bitvis i behov av reparation och förstärkning. Trafikverket har beslutat att utreda möjligheterna att uppgradera vägen från nuvarande bärighetsklass 2 till bärighetsklass 1 (högsta klass). Förstudiens syfte är att utgöra ett kunskapsoch beslutsunderlag för vidare planering. 1.2 Aktualitet Målsättningen är att kunna fatta beslut om åtgärder så att dessa kan påbörjas under år Tidigare utredningar Inga tidigare utredningar finns. 1.4 Omfattning och avgränsning Geografisk avgränsning Området som behandlas i förstudien benämns förstudieområde och omfattar det område som direkt berörs av de åtgärder som planeras. I en del fall kan ett större område beröras indirekt genom exempelvis bullerstörningar eller grundvattensänkningar. Man talar då om ett influensområde. Detta projekt ansluter till områden som omfattas av vattenskydd vilket medför ett ökat influensområde vid eventuella åtgärder (se karta, figur 7, sidan 15). Vägteknisk avgränsning Förstudien avser i första hand åtgärder som syftar till att förbättra bärigheten. Övrig standardförbättring utförs endast där det kan göras i samband med bärighetsförbättring. 1.5 Övergripande mål Vid planering av bland annat vägåtgärder finns det lagar samt övergripande mål och strategier att ta hänsyn till och beakta under projektets gång. Nationella mål Transportpolitiska mål Det övergripande målet för transportpolitiken, enligt proposition 2008/09:93, ska fortsatt vara att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därtill finns ett funktionsmål rörande tillgänglighet och ett hänsynsmål rörande säkerhet, miljö och hälsa. Funktionsmål: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål: Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas så att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen och att ökad hälsa uppnås. Regionala mål Regional infrastrukturplan Region Hallands fullmäktige har fastställt en ny infrastrukturplan för Halland för åren 2010 till Utbyggnaden av Västkustbanan genom Varberg ses som den absolut viktigaste satsningen för Halland. Planen innehåller också betydande satsningar på trafiksäkerhet och på gång- och cykelvägar. Miljömål för Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län har tagit fram regionala miljömål som utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. 7

8 Trots att målåret har passerats för flertalet av de regionala miljömålen är det många som inte är uppnådda och arbetet att nå miljökvalitetsmålen fortsätter och målen finns kvar som inriktningsmål. Lokala mål För lokala mål se kapitel 2.1 Markanvändning, Kommunala planer, framtida markanvändning. Övriga mål och strategier Övriga dokument som påverkar mål och arbete inom Trafikverket är bland andra: De nationella miljökvalitetsmålen (Prop. 2004/05:150) De nationella folkhälsomålen (Prop. 2002/03:35) Strategisk plan (Publ 2007:37) Vägverkets mål för natur- och kulturmiljö (publ 2006:163) God vägarkitektur (Publ 2001:01) 1.6 Vägplanering- och vägprojekteringsprocessen När Trafikverket bygger väg (gång- och cykelvägar följer samma process) föregås byggandet i alla projekt av ett omfattande planeringsarbete vilket regleras av väglagen (SFS 1971:948) och till viss del av miljöbalken (SFS 1998:808). Enligt väglagen ska ett vägprojekt drivas genom ett antal formella skeden; förstudie, vägutredning och arbetsplan. Efter dessa formella planeringsskeden behöver vägen projekteras och bygghandlingar utarbetas. Detta skede brukar kallas bygghandlingsskede. Förstudie (aktuellt planeringsskede) I förstudieskedet klarläggs problem och brister med befintligt vägsystem och tänkbara förbättringsåtgärder föreslås. Områdets förutsättningar när det gäller miljö, markanvändning med mera beskrivs och en översiktlig bedömning av föreslagna åtgärders effekter och konsekvenser redovisas. I samband med förstudien ska samråd hållas med kommunen, länsstyrelsen, olika intressenter och med allmänheten. Länsstyrelsen ska efter genomförd förstudie besluta om projektet kan antas innebära betydande miljöpåverkan. Syftet med en förstudie är att den ska utgöra en säker grund för det fortsatta arbetet och klargöra förutsättningarna för detta. Förstudien kan även leda fram till att det inte finns behov av att driva projektet vidare, eller att en del av problemet kan avhjälpas med enklare åtgärder. Förstudie Vägutredning Arbetsplan Bygghandling Figur 2. Vägplaneringsprocessen enligt väglagen. Detta projekt befinner sig nu i förstudieskedet. Från och med gäller en ny planeringsprocess och detta projekt kommer därför handläggas efter denna i nästa skede. 8

9 2. Befintliga förhållanden 2.1 Markanvändning Bebyggelse och befolkning Väg 815 går mellan Nösslinge i söder och Karl Gustav i norr. Samhällena är små, Nösslinge har 58 innevånare och Karl Gustav har 66 innevånnare, och domineras av småhusbebyggelse. Mellan samhällena utbreder sig ett småbrutet odlingslandskap med stora sammanhängande skogspartier. Båda orterna tillhör Varbergs kommun. Näringsliv och sysselsättning Knappt hälften av innevånarna arbetspendlar till andra orter. Större samlade verksamheter finns ej i närområdet. Viktiga målpunkter Några större eller samlade målpunkter finns ej i närområdet. På större avstånd utgörs angränsande större samhällen målpunkter. För den tyngre trafiken utgör hamnar och industrier vid kusten målpunkter för i första hand den tyngre trafiken. Den ringa trafiken längs vägen tyder inte på att vägen utgör någon del i en större länk för tung trafik på regional nivå. Ledningar På hela sträckan längs med väg 815 mellan Nösslinge och Karl Gustav finns befintliga telekablar. På större delen av sträckan är det luftkabel, men markförlagd kabel finns även bredvid vägen strax norr om Nösslinge cirka samt strax söder om Karl Gustav. Optokablar är nergrävda bredvid vägen på hela sträckan. Jordkabel med högspänning är förlagd mellan Nösslinge och Karl Gustav invid väg 815. Kommunala planer, framtida markanvändning Översiktsplan Gällande översiktsplan för Varbergs kommun är antagen av kommunfullmäktige I kommunens utvecklingsstrategi med fokus på landsbygden är en av målsättningarna att öka kvaliteten i boendet på landsbygden. Utvecklingen i inlandet har inte varit tillräckligt stark för att kommersiell och kommunal service ska kunna stärkas eller ens behållas. Nösslinge och Karl Gustav är mindre samhällen där det enligt översiktsplanen kan ske utbyggnad genom ny kompletterande bebyggelse i form av bostäder och verksamheter för att behålla en levande landsbygd. Utbyggnad av kyrkbyarna bör ske varsamt. Fördjupad översiktsplan Karl Gustav Det finns en fördjupad översiktsplan för orten Karl Gustav, antagen , som bland annat anger att orten fortsättningsvis kommer att ligga utanför de stråk som kan erbjuda en fullgod kollektivtrafikservice, att kommunen bör förvärva mark för bostäder och att det vid nybebyggelse ska tas stor hänsyn till skyddsområdet för vattentäkten. Detaljplaner Det finns inga detaljplaner inom förstudieområdet. 2.2 Trafik och trafikanter resor och transporter Biltrafik och vägnät Väg 815 är mellan 5,0 till 5,9 meter bred och skyltad hastighet är 70 km/h på sträckan mellan Nösslinge och Karl Gustav. 9

10 Årsmedeldygnstrafiken uppräknat till år 2012 är cirka 240 fordon varav cirka 25 fordon tung trafik. Mellan Nösslinge och Karl Gustav har väg 815 bärighetsklass 2 (BK2). I sydväst och nordväst ansluter väg 815 till vägar med bärighetsklass (BK1) medan den i sydost och nordost ansluter till vägar med bärighetsklass (BK2). Transport av farligt gods är förbjuden på sträckan över sjön Stora Neden. Genomgående trafik med farligt gods är därmed hänvisade till omgivande vägar exempelvis väg 819 i öster som delvis har bärighetsklass 3. Kollektivtrafik Busslinje 661 (Varberg-Grimeton-Rolfstorp- Karl Gustav) trafikerar sträckan med 7 turer/ riktning om vardagarna, 1 tur/riktning om lördag. Inga avgångar om söndagarna. Busshållplatserna på sträckan utgörs av en busshållplatsstolpe i diket. Oskyddade trafikanter Väg 815 mellan Karl Gustav och Nösslinge används av oskyddade trafikanter, bland annat av den lokala cykelklubben som tränar på sträckan en gång i veckan samt anordnar motionslopp på sträckan. Det uppges att utöver detta används vägen spritt av enskilda motionärer. Sträckan ingår i Cykelspåret, se stycke Rekreation och friluftsliv. Bussresenärer är utsatta vid busshållplatserna då det saknas riktiga hållplatser och vägen bitvis är smal. Trafiksäkerhet Det har skett två olyckor inom förstudieområdet under den senaste 10-årsperioden. En dödsolycka i norra delen och en lindrig olycka i den södra delen av förstudieområdet, se figur 4. Olyckorna bedöms vara orsakade av yttre omständigheter som inte kan kopplas till vägens utformning eller standard. 2.3 Miljöaspekter och övriga viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Områdets allmänna karaktär Vägen är smal och går genom ett småkuperat landskap. Områden med odlings- och betesmark ligger insprängda i skogsmarken som dominerar området. Enstaka gårdar ligger längs vägen i anslutning till jordbruksmarken. Längs sjön Mäsen går vägen på en bank i strandlinjen vilket ger fina utblickar över sjön. Naturmiljö Intressen som finns i nära anslutning till väg 815 mellan Nösslinge och Karl Gustav är; Figur 3. Väg 815:s sträckning längs med sjön Mäsen 10

11 fordon (+/- 16%) 49 fordon tung trafik (+/- 27%) Karl Gustav Mäsen 240 fordon (+/- 23%) 22 fordon tung trafik (+/- 41%) Nösslinge 240 fordon (+/- 23%) 27 fordon tung trafik (+/- 36%) Stora Neden 819 BK 1 BK 2 BK 3 Busshållplats Lindrig olycka Dödsolycka Trafiksiffror, årsmedeldygnstrafik (ÅDT) Meter Figur 4. Karta som visar omgivande vägnät och dess bärighet samt trafiksiffror. 11

12 Sumpskog finns vid tre områden i nära anslutning till vägen, se figur 6. Områdena är av naturvärdeklass 3 och 2. Naturvärdesklassificieringen är indelad från 1 till 4, där 1 = mycket höga naturvärden, 2 = höga naturvärden, 3 = vissa naturvärden och klass 4 = låga naturvärden. Inventering och klassificering är gjord av Skogsstyrelsen. Nyckelbiotop finns vid två områden nära väg 815, se figur 6. Ett större område finns i norr nära Mäsen, hedädellövskog med stora botaniska värden. Ett litet område återfinns vid mitten av vägsträckan och består av sekundär ädellövnaturskog. Inventering och bedömning är gjord av Skogsstyrelsen. I norra delen finns ett område som regleras av naturvårdsavtal med avtaltid 50 år för biotopkategorin ädellövskog. Naturvårdsavtal är ett civilrättsligt avtal som kan tecknas mellan markägare och staten genom Skogsstyrelsen eller länsstyrelserna. Även kommuner kan teckna naturvårdsavtal. Syftet med ett naturvårdsavtal är att utveckla och bevara de naturvärden som redan finns. I avtalet regleras hur naturvärdena ska bevaras och utvecklas, och vilken ersättning som fås. Naturvårdsavtal kan tecknas såväl för områden som behöver utvecklas fritt som för sådana där det behövs en naturvårdande skötsel för att naturvärdena ska bestå och utvecklas (källa: Skogsstyrelsen). Hela väg 815 ligger inom värdetrakt för ädellövskog (grå rutmönster, se figur 6). Länsstyrelsens bedömning är att värdetrakt har en väsentligt högre täthet av värdekärnor för djur- och växtliv inklusive biologiskt viktiga strukturer, funktioner och processer än vad som finns i vardagslandskapet. Naturvårdsprogram för Varbergs kommun från år 2007 pekar ut två områden värdefull natur kring Mäsen och Stora Neden, där området kring Mäsen täcker in en del av väg 815, se figur 6. I Naturvårdsprogram för Varbergs kommun från år 2007 finns sjöarna Mäsen och Stora och Lilla Neden utpekade som naturvärden. Det generella strandskyddet vid sjöar och vattendrag omfattar mark- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen vid normalt vattenstånd (utökat till 200 meter kring sjöarna Mäsen och Stora Neden). Kommunen anser att lättnader i strandskyddet till förmån för landsbygdsutveckling är lämpligt i Skällinge, Karl-Gustav och Kungsäter (Översiktsplan för Varbergs kommun, 2010). Hela kartbilden i figur 7 på sidan 15 ligger inom stora opåverkade områden enligt miljöbalken 3 kapitel (källa: Länsstyrelsen i Halland). Enligt miljöbalkens 3 kapitel ska stora mark och vattenområden som inte alls eller endast obetydligt är påverkade av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön, så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan påverka områdets karaktär. Det huvudsakliga syftet med att bevara stora opåverkade områden är att värna biologisk mångfald och slå vakt om stora sammanhängande områden för rekreation och friluftsliv. Det hindrar dock inte en utveckling av befintliga samhällen. Kulturmiljö Karl Gustav är en fornlämningsrik by och utgör en unik brons- och järnåldersmiljö i inlandet. Fornlämningarna med flera uppgifter tyder på att en äldre färdled i nordsydlig riktning passerat det nuvarande sockencentrat. Nösslinge är en gammal kyrkby i skogsbygd med 1800-tals bebyggelse samt äldre sträckning av häradsväg. Nösslinge kyrka från år 1688 är en av de få kvarvarande träkyrkorna i Halland. Det finns kända kulturmiljöintressen inom förstudieområdet i form äldre kulturhistorisk intressant bebyggelse och fornlämningar, se figur 6. Underlag kommer från Riksantivariämbetets fornsök. 12

13 Karl-Gustav Naturvårdsavtal biotopkategori ädellövskog Hedädellövskog Sumpskog med skogstyp al och glasbjörk, naturvärdesklass 3 Mäsen Nyckelbiotop, hedädellövskog stora botaniska värden 815 Sumpskog med tall och glasbjörk! naturvärdesklass 3!! Gränsmärke! Fyndplats Fyndplats Nyckelbiotop: sekundär ädellövnaturskog!!!!!! Nösslinge! Hägnadsvall Fyndplats! Stora Neden!! Torp Sumpskog lövskog m.m naturvärdesklass 2 Figur 6. Intressen Riksantikvarieämbetet:! Fornlämning Äldre kulturhistorisk intressant bebyggelse Intressen Skogsstyrelsen: Naturvårdsavtal Sumpskog Nyckelbiotop Naturvärde Ängs - och betesmarksinventering Hela kartbilden ligger inom stora opåverkade områden enligt 3 kap. MB. Länsstyrelsen i Halland: Varbergs kommun Kulturmiljöintressant område Värdetrakt ädellövskog (fritt ritat efter kulturmiljöprogram) Förorenad mark Värdefull natur (fritt ritat efter naturvårdsprogram) Meter Meter 13

14 Varbergsbygd, Program för kulturmiljövård, 1992 pekar ut ett större område i Karl Gustav samt ett mindre område i Nösslinge som intressant ur kulturmiljöperspektiv, se figur 6. Rekreation och friluftsliv Väg 815 är skyltad som en del av cykelspåret. Cykelspåret går genom Hallands inland är totalt cirka 289 kilometer långt. Det sammanfaller i norr och söder med Ginstleden och är det längsta av Hallands cykelleder. Naturresurser Karl Gustav grundvattentäkt Karl Gustavs kommunala grundvattentäkt försörjer samhället med dricksvatten och är en av flera vattentäkter för Varbergs kommun. Grundvattentäkt Karl Gustav utgörs av en jordbrunn belägen drygt 300 meter norr om Karl Gustav kyrka, se figur 7. Stora Neden-Mäsen vattenskyddsområde Sjöarna Stora Neden och Mäsen är en sammankopplad ytvattentäkt som är huvudvattentäkt för Varbergs kommun. Karl Gustav vattenskyddsområde överlappas delvis av skyddsområdet för sjöarna Stora Neden och Mäsen, se figur 7. Vattenkvaliteten i Stora Neden och Mäsen är beroende av vattnet i sjöar och vattendrag i hela tillrinningsområdet och påverkas till stor del av markanvändningen inom området. Skyddade och skyddsvärda områden Grundvattentäkten Karl Gustav samt Stora Neden-Mäsen ytvattentäkt är två skyddsvärda områden. Skyddsföreskrifter Stora Neden-Mäsen vattenskyddsområde är fastställt med upprättade skyddsföreskrifter (Länsstyrelsen i Hallands län fastställelse av vatttenskyddsområde med föreskrifter för Stora Neden-Mäsens ytvattentäkt i Varbergs kommun, 13FS2007:46) och berör även delar av Karl Gustav grundvattentäkt. Varbergs kommun är tillsynsmyndighet. Skyddsföreskrifter som kan vara aktuella att beakta i detta projekt: I de fall skyddszonsgräns i figur 7 sammanfaller med väg ska vägområdet anses ligga inom skyddszon med högsta skyddsklass. Beläggningsarbete på en yta av 50 m 2 eller mer (inom den primära skyddszonen) får ej ske utan anmälan till Miljö- och räddningsnämnden. Återfyllning av massor som medför risk för föroreningar av grund- eller ytvatten är förbjuden (inom den primära och sekundära skyddszonen). Större schaktnings- eller grävningsarbeten (inom den primära skyddszonen) får ej ske utan anmälan till Miljö- och räddningsnämnden. Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet, skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter får ej ske utan tillstånd av Miljö- och räddningsnämnden (inom den primära skyddszonen). Om det finns särskilda skäl får Miljö- och räddningsnämnden meddela dispens från dessa föreskrifter. Dispens får endast ges om det är förenligt med föreskriftens syfte. Miljöbelastning Det finns inga kända problem med buller, vibrationer eller avgaser. 14

15 Förslag till utbredning av Stora Neden-Mäsen vattenskyddsområde Karl Gustav Mäsen Nösslinge Stora Neden O N Primär skyddszon Annan öppen mark Sekundär skyddszon Barr- och blandskog Tertiär skyddszon Lövskog Vatten Hygge Åker Sankmark Skyddsområde för grundvattentäkt Karl Gustav Markanvändning - arealer: Meter Primär skyddson: Åker + annan öppen mark = 120 ha Skogsmark (all skog + hyggen) = 630 ha Sankmark = 120 ha Datum: Vatten (sjöar) = 890 ha Projekt: Sekundär skyddszon: Åker + annan öppen mark = 340 ha Skogsmark (all skog + hyggen) = 625 ha Sankmark = 252 ha Vatten (sjöar) = 6,7 ha Figur 7. Utbredning av Stora Neden-Mäsen vattenskyddsområde samt skyddsområde för grundvattentäkt Karl Gustav. Vattenskyddsområden är indelat i tre skyddszoner varav väg 815 till övervägande del ligger inom den primära skyddszonen. 15

16 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Geologi En översiktlig inventering och bedömning av de geologiska förutsättningarna har gjorts i samband med bärighetsundersökningen. Inventeringen har skett genom studier av geokartor samt provtagning längs vägsträckan. Vägsträckan har indelats i tre typer med olika geologiska förutsättningar. Se figur 13 på sidan 18. Huvuddeleen av sträckan utgörs av moränmark med relativt god bärighet. Insprängt i moränmarken finns områden med mossmark som vägen passerar på tre ställen. Längs passagen vid sjön Mäsen ligger vägen på en sprängstensbank vilket ger upphov till specifika problem och behov av åtgärder. Därutöver finns lokala avvikelser från dessa huvudtyper med bland annat inslag av större block i moränmarken. Vatten Avvattning av vägen sker genom öppna diken som via trummor och befintliga vattendrag leder ut vattnet i sjöarna Mäsen och Stora Neden. 16

17 3. Funktionsanalys Funktionsanalysen omfattar både bristanalyser, problemanalyser och vad som fungerar bra inom nuvarande transportsystem. Funktionsanalysen görs med utgångspunkt från de transportpolitiska målen och deras preciseringar. Funktionsanalysen ligger sedan till grund för de prioriteringar som görs när beslut fattas om vilka åtgärder som bör göras och vilka värden som bör bevaras. Figur 8. Uppfrysning av block Funktionsanalysen fokuserar på väg 815:s bärighetsproblem för i första hand tung trafik. 3.1 Funktionsmål Funktionsmålet handlar om att skapa tillgänglighet för resor och transporter. Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Samtidigt ska transportsystemet vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsmålets preciseringar som är speciellt aktuella för detta projekt är; Figur 9. Svaga kanter, hjulspår Figur 10. Avvattningsproblem Kvaliteten för näringslivets transporter förbättras och stärker den internationella konkurrenskraften. Tillgängligheten förbättras inom och mellan regioner samt mellan Sverige och andra länder. Vägteknisk standard/bärighet på väg 815 Väg 815 är en relativ smal väg i kuperad terräng med en komplicerad beläggningshistorik. I början och slutet ligger en tunn beläggning på ett fåtal centimeter, men på mittenpartiet av sträckan finns en tjockare beläggning på över 6 centimeter. Det har utförts åtgärder på delar av sträckan tidigare, då rester av asfaltskross kan påträffas en bit ner i konstruktionen. Figur 11. Djupare skador Figur 12. Ytliga skador 17

18 Typ 1: Vägen går på moränmark med relativt god bärighet, men det finns problem med de obundna lagren som är av naturmaterial och med förhöjd finhalt. Karl-Gustav Typ 2: På tre sektioner går vägen över mossmark, som uppvisar exceptionellt låg bärighet på terrassen. Typ 3: Vid passagen förbi sjön ligger vägen på en fyllning av sprängsten. Troligtvis saknas materialavskiljning mellan sprängstenen och de överliggande lagren, och kombinationen med vattnets pumpeffekt leder till att stora delar av denna sträcka är underminderad. Mäsen 815 Nösslinge Stora Neden Bärighetstyper Meter Figur 13. Tre olika bärighetstyper för väg 815 har identifierats. 18

19 Många av ytskadorna är dolda under förseglingsåtgärder och lagningar av lokala mindre beläggningsskador, vilket leder till att skadeinventeringen kan vara något missvisande gentemot vägens status. Vid en grov indelning kan man identifiera tre olika bärighetstyper, se figur 13; Typ 1: Vägen går på moränmark med relativt god bärighet, men det finns problem med de obundna lagren som är av naturmaterial och med förhöjd finhalt. Typ 2: På tre sektioner går vägen över mossmark, som uppvisar exceptionellt låg bärighet på terrassen. Typ 3: Vid passagen förbi sjön ligger vägen på en fyllning av sprängsten. Troligtvis saknas materialavskiljning mellan sprängstenen och de överliggande lagren, och kombinationen med vattnets pumpeffekt leder till att stora delar av denna sträcka är underminderad. Förutsättningar för motorfordonstrafik Tung fordonstrafik Väg 815 är den kortaste länken mellan småorterna Karl Gustav och Nösslinge. Då vägen är utpekad av åkerinäringen som en viktig länk för tung trafik i det aktuella området omöjliggörs tunga transporter på grund av den sämre bärigheten. Vägens bärighetsproblem samt bredd leder till att vägen inte kan nyttjas av tung trafik, trafiken måste ta omvägar och kan inte på ett enkelt sätt köra/lasta från områdena närmast vägen. Kollektivtrafik Det finns förutsättningar för resor med kollektivtrafik. Ett flertal busshållplatser finns inom förstudieområdet, och längs väg 815. Förutsättningar för oskyddade trafikanter Gående Vägen saknar möjligheter för gående att transportera sig längs med sträckan separerat från fordonstrafiken. Vid resande med buss behöver gående komma till de busshållplatser som finns utmed sträckan. Cyklister Cyklande får färdas i blandtrafik på sträckan. Då vägen är relativt smal finns mycket liten vingelmån för cyklister vid möte med motorfordon såsom tung trafik. Barn, äldre och funktionsnedsatta personer Tung trafik i kombination med smal väg utan separerad gång- och cykelbana eller passager över vägen inger låg trafiksäkerhet. Busshållplatserna som består av stolpe i diket utgör heller ingen trafiksäker eller tydlig miljö för barn, äldre och funktionsnedsatta. Transportsystem som är jämställt Ingen belysning på sträckan gör vägen något otrygg och generellt mer för kvinnor, då fler kvinnor än män känner sig otrygga. Generellt är fler kvinnor än män är miljömedvetna och väljer att resa kollektivt, vilket erbjuds i form av buss. 3.2 Hänsynsmålet Hänsynsmålet handlar om säkerhet, miljö och hälsa. De är viktiga aspekter som ett hållbart transportsystem måste ta hänsyn till. Bilister Bilister har medelgod framkomlighet på vägen som är smal och av dålig kvalitet. 19

20 Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt. Det ska också bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Hänsynsmålets preciseringar som är speciellt aktuella för detta projekt är; Transportsektorn bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och till minskad ohälsa. Miljö och hälsa Väg 815 ligger inom vattenskyddsområde och detta bör beaktas vid val av åtgärder och vid avvattning av vägen till diken och öppen dagvattenhantering. Säkert resande Dålig bärighet och skador på vägen inverkar negativt på säkerheten. Säkerheten för oskyddade trafikanter är låg. 3.3 Sammanfattande problem- och värdebeskrivning Huvudproblemet utgör väg 815:s bärighetsbrist. Då vägen är utpekad av åkerinäringen som en viktig länk för tung trafik i det aktuella området omöjliggörs tunga transporter på grund av den sämre bärigheten. Vägens bärighetsproblem samt bredd leder till att vägen inte kan nyttjas av tung trafik, trafiken måste ta omvägar och kan inte på ett enkelt sätt köra/lasta från områdena närmast vägen. Dålig bärighet och skador på vägen inverkar negativt på säkerheten. Förutsättningarna för gående, cyklande, barn och personer med funktionsnedsättning är dåliga, men är i sig inte något skäl att vidta förbättringar på vägen. Stor hänsyn behöver tas till det vattenskyddsområde som väg 815 ligger inom. 20

21 4. Projektmål Projektmålet är att undersöka omfattningen av bärighetsproblemen och om det är ekonomiskt motiverat höja bärigheten på vägen från BK2 till BK1 för att skapa bättre möjligheter och kortare vägar för tunga transporter i regionen. 21

22 5. Tänkbara åtgärder Utifrån funktionsanalysen föreslås olika alternativa åtgärder som bidrar till att uppfylla projektmål, trafikpolitiska mål och miljömål. Åtgärderna kategoriseras i fyrstegsprincipens fyra steg, där; Steg 1, Åtgärder som kan påverka transportbehovet (efterfrågan) och val av transportsätt Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon Steg 3, Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnader Beskrivning av måluppfyllelse görs i kapitel 7. Som jämförelse används ett så kallat nollalternativ, det vill säga om ingen åtgärd görs förutom sedvanlig drift och underhåll. Funktionanalysen fokuserar på och prioriterar väg 815:s bärighetsproblem med fordonstrafik och tung trafik som främsta användarna. 5.1 Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen åtgärd görs vilket innebär att vägens bärighetsbrister kvarstår och sannolikt kommer att förvärras ytterligare. 5.2 Steg 1 - Åtgärder som kan påverka transportbehovet (efterfrågan) och val av transportsätt Det saknas åtgärder inom steg 1 som löser projektmålen. 5.3 Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon Det saknas åtgärder inom steg 2 som löser projektmålen. 5.4 Steg 3, Begränsade ombyggnadsåtgärder För de olika delsträckorna som identifierats i funktionsanalysen bedöms följande åtgärder bidra till att väsentligt höja vägens bärighet. Typ 1: Möjlig åtgärd kan vara en infräsning av beläggningen med eventuell tillförsel av krossmaterial, därefter påbyggnad med nytt bärlager och tunn flexibel beläggning. Eventuellt kan dessa sträckor indelas i ytterligare en typ. där endast en ytåtgärd kan vara tillräcklig. Typ 2: Det bedöms inte som aktuellt att utföra någon djupurgrävning till fast botten, utan åtgärden måste inriktas på överbyggnaden. Troligtvis måste delar av de översta lagren bytas ut, och det är av största vikt att den nya överbyggnaden inte görs för styv. Typ 3: Överbyggnaden ner till sprängstenen måste åtgärdas för att uppnå en hållbar konstruktion. Förutom ovanstående åtgärder finns det ett behov av lokala åtgärder. Mestadels är detta rensning av tjälskjutna block som är på väg upp genom beläggningen, samt något större trumslag. Lokala urgrävningar för tjälblock påverkar uppskattningsvis 200 meter, fördelat på sex sektioner. Allmänt Hela sträckan är i behov av en rekonstruering av avvattningsfunktionen, detta är något som bör tas hänsyn till i frågan om vägområde. Vid val åtgärd/er är det av vikt att ha de oskyddade trafikanterna i åtanke (kring busshållplatser och cyklister (cykelspåret)) samtidigt som väg 815 viktiga roll som länk för åkernäringen behålls. 22

23 Det är av största vikt att undvika konflikter med vattenskyddsområdet, följa de skyddsföreskrifter som finns samt att kontakta Miljöoch räddningsnämnden vid anmälningsskyldighet. Vägen kommer sannolikt att behöva stängas av på delar under ombyggnaden. 5.5 Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnader Nya sträckningar bedöms ej aktuellt. 5.7 Kostnader Typ 1: cirka kr/meter, det vill säga totalt 13 miljoner kronor: Typ 2: cirka kr/meter, det vill säga totalt 5,7 miljoner kronor: Typ 3: cirka kr/meter, det vill säga totalt 2,3 miljoner kronor: Total kostnad: 21 miljoner kronor. 5.6 Effekter och konsekvenser Nollalternativet På kort sikt innebär det att vägen kan komma att klassas till BK3 väg och på lång sikt att vägen måste förbjudas för tung trafik. Detta medför inledningsvis att en större andel av den tunga trafiken tvingas köra omvägar och till slut total begränsning för all tung trafik på väg 815. Detta medför ökad miljöbelastning och ökade kostnader för näringslivet i form av längre transporter. Vattenskyddsområdet påverkas inte. Steg 3- åtgärder De olika typåtgärderna bidrar till att höja bärigheten och möjliggöra tunga transporter. Vattenskyddsområdet påverkas ej. Dock kan åtgärderna kräva tillstånd från Miljönämnden, se skyddsföreskrifter på sidan 14. Kostnader för respektive tänkbar åtgärd Total kostnad: Steg 1, Åtgärder som kan påverka transportbehovet (efterfrågan) och val av transportsätt Steg 2, Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät och fordon Steg 3, Begränsade ombyggnadsåtgärder Steg 4, Nyinvesteringar och större ombyggnader Alternativ Inte aktuellt Inte aktuellt Typ 1 Typ 2 Typ 3 Inte aktuellt Kostnader (miljoner kronor) Figur 14. Tabell kostnader kr/m = 13 miljoner kronor 3800 kr/m = 5,7 miljoner kronor 5100 kr/m = 2,3 miljoner kronor - 21 miljoner kronor 23

24 6. Riskhantering 6.1 Skyddsobjekt Skyddsområde för grundvattentäkten Karl Gustav samt skyddsområde för ytvattentäkten är två skyddsvärda områden. Bostäder i Karl Gustav och Nösslinge samt skolan i Karl Gustav utgör skyddsobjekt (utanför förstudieområdet). 6.2 Tänkbara riskobjekt Busshållplatser och busstrafiken på väg 815 Den tunga trafiken på väg 815 Vattenskyddsområde för Mäsen-Stora Neden kan komma i konflikt med dagvatten från vägar och fastigheter som kan transportera föroreningar (tungmetaller, olja/bensinspill, biltvättmedel etc) samt vägtrafiken i närheten medför diffus spridning av vägdagvatten och risk för spill från olyckor med farligt godstransporter. 6.3 Möjliga konflikter tung trafik och busshållplatser (oskyddade trafikanter) eventuellt farligt gods och grundvattentäktens skyddsområden tung trafik och rekreation (cykelspåret) 24

25 7. Måluppfyllelse 7.1 Summering av åtgärdernas effekter, konsekvenser och måluppfyllnad Endast åtgärder inom fyrstegsprincipens steg 3 bedöms bidra till måluppfyllnad. 25

26 8. Samråd 8.1 Samrådets bedrivande En viktig del av den tidiga planeringsprocessen utgör samråden, dialogen med myndigheter, organisationer och allmänheten. I väglagen står det Vid utarbetandet av förstudien ska den som avser att bygga en väg samråda enligt 6 kap. 4 första-tredje styckena miljöbalken med berörda länsstyrelser, kommuner och ideella föreningar som enligt sina stadgar har till ändamål att ta till vara naturskyddseller miljöskyddsintressen samt med den allmänhet som kan antas bli särskilt berörd. Efter samrådet ska den länsstyrelse, inom vars område vägbyggnadsprojektet huvudsakligen ska utföras, enligt 6 kap. 5 andra stycket miljöbalken besluta om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Beslutet ska fattas efter samråd med övriga berörda länsstyrelser. Samrådet är en process genom hela planeringsgången. 8.2 Samråd med allmänheten Kompletteras senare. Yttranden från allmänheten Kompletteras senare. 8.3 Samråd med länsstyrelsen Samråd med Länsstyrelsen i Halland hölls den 5 juni år Länsstyrelsens yttrande Kompletteras senare. 8.5 Yttranden från myndigheter och organisationer Kompletteras senare. 26

27 9. Trafikverkets ställningstagande Kompletteras senare. 27

28 10. Fortsatt arbete 10.1 Nästa steg i planeringsprocessen Med förstudien som grund beslutar länsstyrelsen om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Trafikverket tar ställning till vilka åtgärder som ska utföras samt hur det fortsatta arbetet ska bedrivas. Aktuellt projekt förväntas drivas vidare med framtagande av arbetsplan och bygghandling i den takt som fordras för projektets genomförande utifrån beviljade ekonomiska medel Prövning enligt annan lagstiftning Bedöms sannolikt inte behövas Förankringsform Processen för åtgärder inom befintligt vägområde och för ianspråktagande av nytt vägområde ska ske i enlighet med väglagen Geografisk avgränsning Det fortsatta planerings- och projekteringsarbetet föreslår bedrivas inom samma geografiska avgränsning som i förstudien Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Avvattning Vid beläggningsarbete på en yta av 50 m 2 eller mer (inom den primära skyddszonen) får ej ske utan anmälan till Miljöoch räddningsnämnden. 1 Återfyllning av massor som medför risk för föroreningar av grund- eller ytvatten är förbjuden (inom den primära och sekundära skyddszonen). 1 Större schaktnings- eller grävningsarbeten (inom den primära skyddszonen) får ej ske utan anmälan till Miljö- och räddningsnämnden. 1 Hantering av större mängder än för normalt hushållsbehov, av för grund- eller ytvattnet, skadliga ämnen såsom impregneringsmedel, lösningsmedel eller andra miljöfarliga kemiska produkter får ej ske utan tillstånd av Miljö- och räddningsnämnden (inom den primära skyddszonen). 1 1 Länsstyrelsen i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Stora Neden-Mäsens ytvattentäkt i Varbergs kommun, 5 juni 2007, 13FS2007:46 28

29 11. Referenser Källor Länsstyrelserna GIS-tjänster, se/ Länsstyrelsen i Hallands län fastställelse av vattenskyddsområde med föreskrifter för Stora Neden-Mäsens ytvattentäkt i Varbergs kommun, 5 juni 2007, 13FS2007:46 Miljömål: Naturvårdsprogram för Varbergs kommun, 2007 Regler om skolskjuts: archive/barn_utbildning/skolskjutsregler% (1).pdf Region Halland Regionala miljömål: Sok-regionalt-miljomal/Sokresultat-Regionaltmiljomal/?t=Lan&l=13 Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen, STRADA - informationssystem för olyckor och skador i trafiken, Transportstyrelsen Trafikverket Lastkajen, Transportpolitiska mål: sb/d/11771 Transportstyrelsen, vägmärken, Varbergsbygd, Program för kulturmiljövård, 1992 Varbergs kommun, Varbergs kommun, planeringskontoret Årsmedeldygnstrafik (ÅDT), Trafikverket 29

30 Trafikverket, Bredgatan 2, Halmstad Telefon : , Texttelefon: