Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg

Transkript

1 FÖRSTUDIE (Vägplan, samrådsunderlag fr o m ) Väg 954, Guntoftavägen, gång- och cykelväg Kungsbacka kommun, Hallands län , reviderad Objekt nr:

2 Beställare: Projektledare: Trafikverket Karin Danielsson Konsult: Ramböll Sverige AB, Box 5343, Göteborg, Uppdragsledare: Anna Lundqvist Miljö: Camilla Wenke Trafik: Bo Asplind, Linda Andersson Kartor: Otto Mackerle Rapportlayout: Sivan Bergenstein Foton: Ramböll Sverige AB, om ej annat anges

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Brister, problem och syfte Aktualitet Tidigare utredningar och beslut Geografisk avgränsning Övergripande mål och strategier Vägplaneringsprocessen Ny planeringsprocess 12 2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender Markanvändning Trafik och trafikanter resor och transporter Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Byggnadstekniska förutsättningar 25 3 Funktionsanalys av transportsystemet Funktionsmål Tillgänglighet Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa 27 4 Projektmål Tänkbara åtgärder Analys enligt fyrstegsprincipen Nollalternativet Studerade alternativ Effekter och konsekvenser av tänkbara åtgärder Kostnader 44 6 Riskhantering Måluppfyllelse Samråd Väghållningsmyndighetens ställningstagande Fortsatt arbete Den formella processen Nästa steg i planeringsprocessen Frågor som kräver särskild uppmärksamhet Litteraturförteckning Bilaga 1 Samrådsredogörelse 3

4 Sammanfattning Bakgrund och syfte Väg 954 (Guntoftavägen) mellan väg 158 (Säröleden) och Särö ingår i det kommunomfattande cykelvägnätet och förbinder det centrala cykelstråket med det kustnära cykelstråket. Nuvarande vägstandard innebär att såväl tillgängligheten som säkerheten för gående och cyklister är låg. Busshållplatserna längs sträckan är placerade relativt tätt och tillgängligheten till och på hållplatserna är låg. Korsningen mellan väg 954, Guntoftavägen, och väg 955, Västra Särövägen, har identifierats som bristfällig ur ett trafiksäkerhetsperspektiv för samtliga trafikantgrupper. Syftet med projektet är att förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten för gångoch cykeltrafiken, att se över antalet busshållplatser och deras utformning samt att förbättra trafiksäkerheten i korsningen mellan väg 954 och 955 för samtliga trafikantgrupper. 4

5 Tänkbara åtgärder Utifrån genomförd funktionsanalys görs bedömningen att åtgärder enligt steg 1 och 2 enligt Trafikverkets fyrstegsprincip inte är tillräckliga för att uppnå uppsatta mål för projektet. Istället föreslås åtgärder enligt steg 3, begränsade ombyggnadsåtgärder. För att uppnå identifierade projektmål har alternativa lösningar och åtgärder studerats. Då väg 954 skiftar karaktär från öst till väst har sträckan delats in i tre delsträckor (1,2 och 3) för att underlätta analysen av åtgärder. Delsträcka 1 För delsträcka 1 har två alternativ studerats (A och B) för en separat gång- och cykel väg. Alternativ B är det alternativ som ger minst intrång i naturmiljö och som kräver minst schakt och sprängning. En minskning av busshållplatserna från tre stycken till två föreslås. Förslaget är att hållplatsen Hanebacken utgår. Refuger anläggs i samband med hållplatserna som dessutom förbättras i standard och tillgänglighetsanpassas. Delsträcka 2 För delsträcka 2 har tre alternativa lösningar studerats (A, B och C). Inventering och samråd har visat att fotgängare och cyklisters behov av att röra sig i första hand är längs med väg 954 för delsträcka 2, det vill säga alternativ A. Alternativ B och C har därför förkastats då de inte uppfyller projektmålen. För alternativ A finns två olika lösningar. Den ena huvudlösningen innebär en separat gång- och cykelväg norr om bilvägen anläggs längs hela delsträcka 2 som skiljs från bilvägen med kantstöd och att en ny bro byggs över Stallviken. Busshållplatsen Sunnegärde föreslås utformas som en timglashållplats. Den andra huvudlösningen innebär att den separata gångoch cykelvägen från delsträcka 1 fortsätter på sydvästra sidan om vägen fram till busshållplatsen som utformas som timglashållplats. Därefter anläggs en så kallad bymiljöväg. Lösningen med en så kallad bymiljöväg är ett avsteg från Trafikverkets nu gällande regler för väg utformning, VGU. I de nya regler som kommer ut inom kort finns sektionen med som enfältsväg (med dubbelriktad trafik). Delsträcka 3 För delsträcka 3 har två alternativa vägar studerats och de föreslagna åtgärderna längs de båda alternativen kan även komplettera varandra. Alternativ A innebär att den befintliga gång- och cykelvägen och Särö Danska väg används och att korsningen med väg 955, Västra Särövägen, byggs om för säkrare passage över till gång- och cykelvägen på banvallen. Alternativ B föreslås utformas som en så kallad bymiljöväg om den lösningen väljs för delsträcka 2. Korsningen mellan väg 954 och 955 föreslås byggas om till en trevägskorsning med en förlängning av befintlig gångbana längs väg 954 till busshållplatsen Särö kyrka. 5

6 Effekter och konsekvenser av tänkbara åtgärder Tänkbara åtgärder för samtliga delsträckor förbättrar tillgängligheten för gående och cyklister som får ett särskilt utrymme. Då vägmiljön blir både säkrare och trevligare ökar viljan att gå och cykla. Genom att befintliga gång- och cykelvägar binds samman ökar även tillgängligheten i hela gång- och cykelnätet. Tillgängligheten till kollektivtrafiken förbättras genom att hållplatserna kan nås via föreslagna gång- och cykelvägar samt att hållplatserna förbättras och tillgänglighetsanpassas. Trafiksäkerheten förbättras avsevärt genom att gång- och cykeltrafiken separeras helt eller delvis från biltrafiken. Detta gynnar främst de oskyddade trafikanterna men olycksrisken minskar även för bil- och busstrafiken. Trafiksäkerheten förbättras även till följd av hastighetsdämpning genom refuger, timglashållplatsen och eventuell så kallad bymiljöväg. Ur miljö och hälsosynpunkt är det positivt att möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt ökar. Påverkan på naturmiljön är beroende av vilka alternativa lösningar som väljs längs de olika delsträckorna. 6

7 1 Bakgrund 1.1 Brister, problem och syfte Kungsbacka kommun har för avsikt att anlägga ett kommunomfattande cykelvägnät. Från Särö och norrut planeras två nord-sydliga stråk, ett kustnära och ett centralt. Väg 954 (Guntoftavägen) mellan väg 158 (Säröleden) och Särö ingår i det kommunomfattande cykelvägnätet och förbinder det centrala cykelstråket med det kustnära cykelstråket. Nuvarande vägstandard innebär att såväl tillgängligheten som säkerheten för gående och cyklister är låg, både för dem som rör sig längs och tvärs väg 954. Vägen trafikeras av kollektivtrafik och ett antal busshållplatser är lokaliserade längs sträckan. De är placerade relativt tätt och tillgängligheten till och på hållplatserna är låg. Korsningen mellan väg 954 och väg 955, Västra Särövägen, har under arbetets gång identifierats som bristfällig ur ett trafiksäkerhetsperspektiv för samtliga trafikantgrupper. Syftet med projektet är att förbättra tillgängligheten och trafiksäkerheten för gång- och cykeltrafiken. Syftet är även att se över antalet busshållplatser och deras utformning för att öka kollektivtrafikens attraktivitet. Slutligen syftar även projektet till att förbättra trafiksäkerheten i korsningen mellan väg 954 och väg 955 för samtliga trafikanter. Genom att förbättra förutsättningarna för att gå, cykla och åka kollektivt längs vägen är målet att andelen resande med hållbara färdmedel ska öka. Förstudien utgör ett underlag för länsstyrelsen att fatta beslut om åtgärderna inom projektet innebär betydande miljöpåverkan (BMP) och att utgöra ett underlag för Trafikverket att fatta beslut om fortsatt arbete. 1.2 Aktualitet Väg 954 finns med i Kungsbacka kommuns GC-plan för åren Objektet finns inte med i Trafikverkets nationella åtgärdsplanering för infrastruktur. Delar av sträckan ingår i Kattegattleden, en planerad cykelled mellan Helsingborg och Göteborg. Trafikverket och Kungsbacka kommun samfinansierar förstudien och en eventuell ny gång- och cykelväg. 1.3 Tidigare utredningar och beslut En förstudie för trafiksäkerhetshöjande åtgärder på väg 954 och 955 genomfördes år Förstudien resulterade i en lista med förslag på tio åtgärder. Efter att sam- 7

8 rådet genomförts lämnades en lista med 400 namnunderskrifter in som krävde ett snabbt genomförande av tre av de föreslagna åtgärderna. De tre åtgärderna som de ansåg prioriterade var en cykelväg längs väg 955, fartdämpande åtgärder på Stallbacken samt en cirkulationsplats mellan väg 954 och 955. Av dessa är de två förstnämnda åtgärderna genomförda. I förstudien från år 2000 föreslogs vidare en gångbana utmed tennis- och golfbanan inom Särö, vilken är anlagd. I den skarpa kurvan på väg 954 intill golfbanan hade flera singelolyckor inträffat varför åtgärder som att förbättra den visuella ledningen, ta bort fasta hinder och se över avvattningen föreslogs. Båda dessa åtgärder ansågs i förstudien vara högt prioriterade. För att minska hastigheterna vid infart i Särö söderifrån, via väg 954, föreslogs en tätortsport med refug och gångpassage. Denna åtgärd har genomförts. För närvarande pågår arbetet med att planera och anlägga en havsnära cykelled mellan Helsingborg och Göteborg, kallad Kattegattleden. Ett projekt som ägs och finansieras av kommunerna längs leden, Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Halland, Trafikverket och EU. Målsättningen är att Kattegattleden ska vara färdig till år 2015 och den kommer då att vara närmare 30 mil lång. Kattegattledens sträckning förbi Särö föreslås gå via Brandshultsvägen, väg 954 och Särö Danska väg för att sedan fortsätta vidare längs E Figur 1.1 Kattegattledens föreslagna sträckning förbi Särö. 8

9 befintlig cykelväg på Gamla Säröbanans banvall, se figur 1.1 på sidan 8 och figur 1.3 på sidan 10, för gatunamn. Då trafikflödena längs Brandshultsvägen är mycket små föreslås cyklisterna här färdas i blandtrafik. Utmed väg 954 från Brandshultsvägen till väg 955 föreslås separat gång- och cykelväg anläggas i projektet för Kattegattleden. 1.4 Geografisk avgränsning Väg 954, Guntoftavägen, är en tvärväg till väg 158, Säröleden. Vägens huvudsakliga funktion är att försörja tätorten Särö. Vägen är belägen i Kungsbacka kommun cirka fem kilometer nordväst om Kungsbacka tätort, se figur 1.2. Guntoftavägen kommer fortsättningsvis att benämnas väg 954. Ett utredningsområde har definierats för förstudien och redovisas i figur 1.4 som streckprickad linje. Inom detta område inventeras och kartläggs befintliga förhållanden. Projektet omfattar framförallt åtgärder utmed befintliga vägar och utredningsområdet har avgränsats relativt smalt kring väg 954, Särö Danska väg och en del av Dalslyckevägen. Ett bredare utredningsområde har identifierats kring golfbanan där flera alternativa åtgärder är möjliga. 1.5 Övergripande mål och strategier Nationella mål Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens transportpolitiska mål som lagts fast i proposition 2008/09:93, där det övergripande målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Målet har vidare konkretiserats i Funktionsmål och Hänsynsmål. Funktionsmål tillgänglighet Transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa Transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Lokala mål Kungsbacka kommun har enligt översiktsplanen från år 2006 ett långsiktigt mål att skapa ett separat vägnät för fotgängare och cyklister som sammanbinder kommunens tätorter med Kungsbacka stad. 9

10 Figur 1.2 Orienteringskarta. Figur 1.3 Utredningsområde. 10

11 1.6 Vägplaneringsprocessen Förstudien är det första steget i vägplaneringsprocessen som styrs av väglagen och miljöbalken, se figur 1.4. Miljöbalken ska tillämpas på alla vägprojekt och syftar till att främja en hållbar utveckling. Syftet med förstudien är att den ska utgöra en grund för den fortsatta planerings- och projekteringsprocessen. Det nästkommande planeringsskedet, vägutredning, genomförs endast om det finns behov av att studera alternativa sträckningar eller andra specifika frågeställningar. Processen fortsätter sedan med arbetsplaneskedet och bygghandlingsskedet där projekteringen genomförs. Parallellt med vägplaneringsprocessen pågår den kommunala planeringsprocessen. Förstudien är i huvudsak ett inventeringsskede där problem och brister med befintligt vägsystem klarläggs samtidigt som en kartläggning av områdets förutsättningar och markanvändning görs. En viktig del av förutsättningarna är en beskrivning av de miljöintressen som finns inom utredningsområdet. Denna miljöbeskrivning ligger sedan till grund för länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) samt den miljökonsekvensbeskrivning som genomförs i ett eventuellt senare skede. Under arbetets gång med förstudien får allmänheten, övriga intressenter och myndigheter flera tillfällen att lämna synpunkter och förslag och på så sätt påverka utgången av projektet. Enligt regeringens direktiv ska nya vägar endast anläggas när förbättringar av befintliga vägar inte är tillräckliga. För att säkerställa det tillämpar Trafikverket den så kallade fyrstegsprincipen i arbetet med att ta fram åtgärder för att komma tillrätta med problem i transportsystemet. Fyrstegsprincipen innebär att steg för steg analysera hur ett problem kan lösas och redovisas, se figur 1.5. Figur 1.4 Planeringsprocessen. Figur 1.5 Fyrstegsprincipen. 11

12 1.7 Ny planeringsprocess Den första januari 2013 gjordes planeringsprocessen för vägar och järnvägar om. Ett av huvudsyftena är att processen ska förenklas och i vissa fall förkortas. Begreppen Förstudie och Arbetsplan försvinner och ersätts med en sammanhållen Väg- eller järnvägsplan. 12

13 2 Befintliga förhållanden och utvecklingstrender 2.1 Markanvändning Befolkning och bebyggelse Omfattningen av bebyggelsen inom och i närheten av utredningsområdet varierar från öst till väst. Öster om utredningsområdet och väg 158 finns framförallt bostadsbebyggelse längs väg 955, Östra Särövägen, se figur 1.3 på sidan 10. På den östra delen av sträckan finns ett fåtal bostadshus inom utredningsområdet längs Dalslyckevägen, se figur 1.3 på sidan 10. Det finns även ett fåtal bostadshus norr om vägen mellan väg 158 och Särö tätort. Cirka 500 meter söder om väg 954 ligger byn Brandshult som nås via Brandshultsvägen. Den västra delen av utredningsområdet ligger inom tätorten Särö. Särö hade invånare och har en positiv befolkningsutveckling som sedan 2005 har ökat med 183 personer. Längs den delen av utredningsområdet som sträcker sig genom Särö ligger bebyggel sen intill väg 954, i vissa fall mycket nära. På några sträckor kantas vägen av bostadstomter med murar och häckar intill vägen. På den västligaste delen av sträckan finns bebyggelse sydväst om väg 954 inom utredningsområdet. Bebyggelsen består här av bostäder, Särö kyrka och Särö golfklubb. Längs Särö Danska väg finns bebyggelse väster om vägen. Näringsliv och sysselsättning Särö golfklubb har två golfbanor, Driving ranch och övningsområde i direkt anslutning till väg 954. Intill korsningen mellan väg 954 och 955 ligger Särö Gästgiveri. Företaget Kollmorgon Särö AB är lokaliserat i anslutning till Särö Danska väg. Nordväst om utredningsområdet via Stallbacken och Åleviksvägen (se figur 1.3 på sidan 10) finns restaurangen Blomstermåla och konferensanläggningen Särö hus. 13

14 Viktiga målpunkter Inom och i anslutning till utredningsområdet finns ett antal målpunkter av varierande karaktär, se figur 2.1. De viktigaste målpunkterna är Särö tätort och Särö centrum samt Kungsbacka stad. Särö centrum ligger en dryg kilometer norr om utredningsområdet och innehåller service i form av handel, skolor, förskolor och idrottsplats. Mellan Särö och Kungsbacka centrum är det cirka åtta kilometer. Målpunkter längs väg 954 är Särö golfklubb med klubblokal, Särö Gästgiveri, Särö golfbana och tennisbanor. Även busshållplatserna längs väg 954 är målpunkter. Busshållplatserna har i figur 2.1 markerats som lila mindre punkter. Det finns flera badplatser och två naturreservat i närheten av utredningsområdet. Ledningar Inom utredningsområdet finns ett stort antal ledningsstråk som består av jordförlagda elkablar med osäkert läge, samt luftledningar. Vatten- och avloppsledningar finns inom och i anslutning till utredningsområdet. En vattenledning finns söder om väg 954 längs stora delar av sträckan och både vatten- och avloppsledningar finns norr om vägen längs andra delar av sträckan. Kommunala planer och framtida markanvändning Utredningsområdet sträcker sig genom detaljplanelagt område inom Särö tätort, se figur 2.2. Samråd har hållits med planavdelningen på Kungsbacka kommun angående befintliga detaljplaner längs vägen och huruvida planändring krävs vid utbyggnad av en gång- och cykelväg. I nuläget har inga konflikter med detaljplanerna längs sträckan identifierats. Inte heller några planer på förändrad markanvändning finns inom eller i anslutning till utredningsområdet. 14

15 Figur 2.1 Målpunkter inom eller i närheten av utredningsområdet. Figur 2.2 Detaljplanelagt område. 15

16 2.2 Trafik och trafikanter resor och transporter Biltrafik Väg 954 förbinder Särö och bebyggelsen i närområdet med väg 158, Säröleden. Via väg 158 är det möjligt att färdas till Göteborg eller till Kungsbacka. I väst ansluter väg 954 till väg 955, Västra Särövägen. Väg 954 är den ursprungliga vägen till Särö medan väg 955 har tillkommit senare. Väg 954 har kvar samma kurvatur och bredd med närliggande hus och träd som när den en gång anlades. I området är pendlingen stor, framförallt till Göteborg. Väg 954 har karaktären av en landsväg. Vägens bredd är drygt fem meter i öst där vägen sträcker sig genom jordbrukslandskap och knappt fem meter i väst inom Särö. I vissa partier är vägen ännu smalare. Korsningen mellan väg 954 och 955 har en ovanlig utformning. Den är utformad som två trevägskorsningen mycket nära varandra med ett träd emellan. Risken finns att korsningen missuppfattas och trafikeras som en cirkulationsplats. Dalslyckevägen är belägen inom den östligaste delen av utredningsområdet och är en enskild väg som sköts av Dalslyckans vägförening. Särö Danska väg ingår i utredningsområdet. Den sydligaste delen av vägen som sträcker sig förbi Särö golfbana är en gång- och cykelväg medan den nordligaste delen är en smal lokalgata. Genomfart mellan väg 954 och 955 är inte möjlig via Särö Danska väg. Särö Danska väg är en enskild väg och sköts av Särö vägförening. En översyn av befintliga hastighetsbegränsningar har gjorts i kommunen och resulterat i förslag på nya hastighetsbegränsningar. I figur 2.4 representerar färgerna vilka hastighetsbegränsningar som gäller från april På väg 954 varierar hastighetsbegränsningen från 70 km/h i öst, till 40 km/h en kort sträcka, för att sedan vara 30 km/h inom Särö tätort. Trafikflödena på väg 954 och närliggande vägar redovisas i figur 2.4. Mätningarna är gjorda av Trafikverket. För väg 954 och 955 gjordes de år 2004 och för väg 158 år Trafikflödet på väg 954 har uppmätts till fordon per dygn varav sju procent utgörs av tung trafik. I den tunga trafiken är busstrafiken inkluderad. Tidigare genomförda mätningar på väg 954 visar att trafikflödena är relativt konstanta varför ingen uppräkning till 2012 har gjorts. Väg 954 är inte utpekad som rekommenderad transportled för farligt gods. 16

17 Figur 2.3 Befintlig korsning mellan väg 954 och 955 utformad som två närliggande trevägskorsningar. Figur 2.4 Trafikflöden och föreslagna hastigheter för bilvägnätet i området. 17

18 Gång- och cykeltrafik Kungsbacka kommun har tagit fram en Gång- och cykelplan (GC-plan) för åren , vilken har fastställts av kommunfullmäktige. Syftet med GC-planen är att på lång sikt skapa ett separat nät för gående och cyklister som binder samman viktiga målpunkter i kommunen. I GC-planen har länkarna klassats beroende på standard i färgerna grön, gul och röd. Grön länk betyder separat gång- och cykelväg, gul betyder blandtrafik med låga flöden av antingen gång- och cykeltrafik eller motor fordonstrafik och röd länk betyder blandtrafik med låg säkerhet. Kungsbacka kommun har för avsikt att utveckla två cykelstråk i nord-sydlig sträckning inom kommunen, ett kustnära och ett centralt beläget, se figur 1.1 på sidan 8. Gång- och cykelvägen längst västerut i figur 2.5 (grön länk) är en del av det kustnära stråket och är byggd på Gamla Säröbanan. Den röda länken längst österut i figur 2.5 är en del av det centrala stråket. Väg 954 som är markerad som röd standard skulle kunna fungera som en tvärgående länk i nätet och knyta samman de båda nordsydliga stråken. En uppdatering av GC-planen pågår och en gång- och cykelväg längs väg 954 finns även med som en aktuell åtgärd i den uppdaterade versionen. Ridväg I Kungsbacka kommun är antalet hästar och hästgårdar stort. Enligt de riktlinjer som Kungsbacka kommun antagit ska en ridväg alltid övervägas i samband med att en gång- och cykelväg planeras. Söder om utredningsområdet i Brandshult finns ett fåtal hästgårdar. Det finns inga utmarkerade ridvägar i närområdet. Längs eller i närheten av väg 954 har inga målpunkter för hästekipage identifierats. Kollektivtrafik Vägarna 954 och 955 trafikeras av busslinjen Blå Express som kör mellan Nils Ericson Terminalen i Göteborg och Kungsbacka station, via Kullavik och Särö, se figur 2.6. Längs väg 954 finns fyra stycken busshållplatser Sunnegärde, Hanebacka, Klev och Guntofta. Hållplatsen Särö kyrka ligger på väg 955 i nära anslutning till väg 954. Hållplats Särö kyrka har över hundra på- och avstigande resenärer per dag medan Sunnegärde har ungefär hälften så många. Hanebacka, Klev och Guntofta har betydligt färre på- och avstigande resenärer per dag. På vardagar trafikeras linjen med halvtimmestrafik medan den på lördagar och söndagar trafikeras med timmestrafik. Måndag till torsdag trafikeras linjen mellan cirka klockan sex på morgonen till klockan ett på natten. Lördag och söndag har linjen något kortare trafikeringstider. Fredag och lördag körs dock tre turer nattetid. Från år 2013 ska väg 954 trafikeras av landsbygdstrafik istället för av Blå Express. Blå Express ska då istället trafikera sträckan från Göteborg till Särö centrum. Särö centrum kommer att bli en knutpunkt för busstrafik. Vissa turer av Blå Express kommer endast att trafikera sträckan Göteborg Kullavik. Landsbygdstrafiken på 18

19 Figur 2.5 Gång- och cykelvägnät enligt Kungsbacka kommuns GC-plan från Figur 2.6 Kollektivtrafiknät. 19

20 väg 954 ska fungera som matartrafik till Särö centrum och ska trafikeras en gång i halvtimmen under högtrafik och en gång i timmen under övrig tid. Bussarna som trafikerar sträckan ska vara av mindre modell jämfört med dagens bussar. Hållplatserna längs väg 954 är idag utformade som fickhållplatser med plattformar som bussen kan stanna vid. Busskurer finns på södra sidan av vägen för respektive hållplats utanför Särö medan hållplatserna inom Särö har busskurer på båda sidor om vägen. På östra sidan om väg 158, längs Östra Särövägen, utgörs Blå Express av beställningstrafik som kör resenärerna till busshållplatsen Särö kyrka för vidare resa. Trafiksäkerhet Under tioårsperioden har tre olyckor inträffat längs väg 954 enligt statistik från Strada (Swedish Traffic Accident Data Acquisition). Två olyckor i korsningen mellan väg 954 och väg 158 mellan motorfordon, med lindriga personskador som följd. Den tredje olyckan var en cyklist som råkade ut för en singelolycka, även den med lindriga personskador som följd. 20

21 2.3 Miljö, viktiga förutsättningar, aspekter och intressen Områdets allmänna karaktär, den fysiska miljön samt gestaltningsfrågor Landskapsbilden inom och i närheten av utredningsområdet karaktäriseras av ett odlingslandskap där de öppna landskapsrummen avgränsas av skogsbevuxna höjdpartier. Naturmiljö I figur 2.7 redovisas kända natur- och kulturvärden samt andra miljöaspekter inom utredningsområdet. Underlaget består av befintlig kunskap som finns hos Länsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Kungsbacka kommun. Ytterligare uppgifter som omnämns i texten har hämtats från Artdatabanken och Trädportalen. I anslutning till utredningsområdet ligger ett riksintresseområde för naturvård, Särö Väster- och Nordanskog. Särö Västerskog och Särö Nordanskog tillhör de få kvarvarande kustskogarna av ursprunglig karaktär på Västkusten och är därför av mycket högt bevarandevärde. Området har mycket stora botaniska värden och är internationellt känt för den artrika kryptogamfloran, framförallt lavar och vedsvampar. Idegranen har här sin troligen rikligaste förekomst i landet. Friluftslivet är omfattande i området som genomkorsas av flera stigar. Särö Västerskog är skyddat som naturreservat och Natura 2000-område. Området berörs inte av de föreslagna Figur 2.7 Miljöförutsättningar i utredningsområdet. 21

22 åtgärderna i förstudien. Särö Nordanskog, som ligger i direkt anslutning till Särö Västerskog utgör en nyckelbiotop, vars värden består av grova ädellövträd och ett idegransbestånd. På norra sidan av väg 954 ligger ett sydvänt bergsparti med ädellövträd, som har naturvärden enligt Skogsstyrelsens inventering. Vid tidigare inventering har sandödla påträffats dels vid Släps kyrka, nordost om utredningsområdet och dels på Vallda Sandö. Sandödlan förekommer sannolikt inte längs väg 954 då det saknas miljöer som sandödlan trivs i. Däremot förekommer sannolikt hasselsnok i den sydvända bergssluttningen utmed den norra sidan av väg 954. Både sandödla och hasselsnok är skyddade genom Artskyddsförordningen. De är dels fridlysta genom nationella bestämmelser och dessutom skyddade genom EU:s Art- och Habitatdirektiv. Bestämmelserna i direktivet innebär att det är förbjudet att: avsiktligt fånga eller döda djur, avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen, och skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Förbudet gäller alla levnadsstadier hos djuren. Enligt Trädportalen finns ett antal skyddsvärda träd i nära anslutning till väg 954. Dessa träd består av ek, ask, björk, hästkastanj, lind och klibbal. Även den al som står i korsningen mellan väg 954 och 955 är klassificerad som ett skyddsvärt träd. Längs vägsträckan kan det finnas biotoper i jordbruksmark som omfattas av de generella biotopskyddsbestämmelserna, till exempel stenmurar och öppna diken. Sannolikt omfattas en allé inne i Särö också av de generella biotopskyddsbestämmelserna. Delar av området omfattas av strandskyddsbestämmelserna i miljöbalken. Hallandskusten har utökat strandskydd till 300 meter. Småvatten i anslutning till vägen omfattas av det generella strandskyddet, 100 meter, se figur 2.8. Strandskyddet syftar till att långsiktigt trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden och bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten. Enligt uppgift från Länsstyrelsen finns fynd av rödlistade arter inom utredningsområdet. Dessa består av ölandskungsljus (starkt hotad, EN) och svamparna oxtungs- 22

23 svamp (nära hotad, NT), tallticka (nära hotad, NT), blekticka (nära hotad, NT) och tårticka (sårbar, VU). Alla de uppräknade svamparna lever på trädstammar. Ölandskungsljus är fridlyst. Kulturmiljö Hela Säröhalvön omfattas av riksintresse för kulturmiljövård. Halvön har traditioner som kronogård och säteri. Miljön är formad av 1800-talets badortsepok och det tidiga 1900-talets utveckling mot en förnäm villaförstad till Göteborg. Inga fornlämningar eller kulturlämningar finns inom utredningsområdet. Länsstyrelsen har meddelat att inga ytterligare arkeologiska insatser är motiverade. Naturresurser I den östra delen av utredningsområdet finns öppen jordbruksmark. I övrigt finns inga areella näringar. Rekreation och friluftsliv Utredningsområdet berör delvis ett område som är av riksintresse för friluftsliv. Riksintresseområdet omfattar kustavsnittet Särö skärgård Vallda Sandö, som är en mycket attraktiv och delvis unik skärgårdskust. Kustavsnittet har en naturskön Figur 2.8 Strandskyddsområden. 23

24 skärgård, som är rik på öar. Området har goda förutsättningar för båtsport, fritidsfiske och bad. Vissa större sammanhängande områden i landet är i sin helhet av riksintresse med hänsyn till de samlade natur- och kulturvärdena i området (enligt 4 kap 1 2 MB). Ett sådant område är Hallandskusten, som är av riksintresse för det rörliga friluftslivet och för högexploaterad kust. Enligt 4 kap 2 MB ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Enligt 4 kap 4 MB ska fritidsbebyggelse komma till stånd endast i form av kompletteringar till befintlig bebyggelse. Det finns flera populära rekreationsstråk på Särö som nås via väg

25 2.4 Byggnadstekniska förutsättningar Geotekniska förhållanden Marken inom och längs utredningsområdet varierar och består av postglacial lera, glacial lera, svallsediment och gyttjelera, se figur 2.9. Berggrunden består till stora delar av granit. Figur 2.9 Jordartskarta för området omkring utredningsområdet. 25

26 3 Funktionsanalys av transportsystemet Det befintliga vägsystemets funktion analyseras utifrån det transportpolitiska funktionsmålet respektive hänsynsmålet med tillhörande preciseringar. 3.1 Funktionsmål Tillgänglighet Funktionsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till att ge alla en grundläggande tillgänglighet med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Transportsystemet ska vara jämställt, det vill säga likvärdigt svara mot kvinnors respektive mäns transportbehov. Funktionsanalysen har koncentrerats till att handla om följande preciseringar: Förutsättningarna för att välja kollektivtrafik, gång och cykel förbättras. Medborgarnas resor förbättras genom ökad tillförlitlighet, trygghet och bekvämlighet. Transportsystemet utformas så att det är användbart för personer med funktionsnedsättning. Barns möjligheter att själva på ett säkert sätt använda transportsystemet, och vistas i trafik miljöer, ökar. Gång- och cykeltrafiken blandas med biltrafiken på den smala vägen, vilket innebär en otrygg miljö för de oskyddade trafikanterna. Detta medför i sin tur att människor om möjligt undviker att gå och cykla på vägen och att tillgängligheten för dessa trafikanter måste betraktas som låg. Förutsättningar för att resa kollektivt bedöms vara god enbart sett till utbud på grund av den höga turtätheten med vilken busstrafiken trafikerar sträckan. Den låga tillgängligheten till busshållplatserna längs väg 954 medför dock att tillgängligheten till kollektivtrafiken inte kan betraktas som god. Det bedöms inte vara bekvämt och tryggt för fotgängare och cyklister att färdas längs eller tvärs väg 954. Tillgängligheten för funktionshindrade begränsas av hållplatsernas låga standard och avsaknaden av separat gång- och cykelväg. Barns möjlighet att på egen hand röra sig mellan målpunkter som skola, buss, badplats med mera bedöms vara små på grund av att de är förvisade till blandtrafik med motorfordon. 26

27 3.2 Hänsynsmål Säkerhet, miljö och hälsa Hänsynsmålet innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen ska dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås och till ökad hälsa. Funktionsanalysen har koncentrerats till att handla om följande preciseringar: Antalet omkomna inom vägtransportområdet halveras och antalet allvarligt skadade minskas med en fjärdedel mellan 2007 och Transportsektorn bidrar till att miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan nås genom en stegvis ökad energieffektivitet. Transportsystemet bidrar till att övriga miljökvalitetsmål nås och minskad ohälsa. Det finns stora brister när det gäller trafiksäkerheten på väg 954 eftersom oskyddade trafikanter blandas med biltrafiken. Östra delen av väg 954 har en hastighetsbegränsning på 70 km/h och då vägen här är rak kan de verkliga hastigheterna vara ännu högre. Enligt VGU, Vägar och gators utformning, ska motortrafikens hastighet maximalt vara 30 km/h där oskyddade trafikanter vistas för att kvaliteten ska anses vara god. Hur korsningen mellan väg 954 och 955 ska trafikeras är oklart vilket medför bristande trafiksäkerhet. Upplevelsen av riksintresset för kulturvård och möjligheterna att promenera i kulturmiljön i den västra delen av utredningsområdet påverkas av vägens karaktär och av trafiken. Antalet fordon är relativt lågt men trafiken påverkar ändå omgivningen i form av stress och bullerstörningar. Bullerstörningarna uppkommer främst i den västra delen av väg 954 där husen ligger nära vägen och främst till följd av den tunga trafiken som trafikerar vägen. I den östra delen av väg 954 ligger bebyggelsen på längre avstånd från vägen och berörs i mindre omfattning. 27

28 4 Projektmål Målet med projektet är att skapa god tillgänglighet och trafiksäkerhet för fotgängare och cyklister som färdas längs med och tvärs väg 954. Ett annat mål är att kollektivtrafiken längs sträckan ska få ökad effektivitet. Busshållplatserna längs sträckan ska vara placerade så att gångavståndet för de boende är rimligt. De ska även vara trafiksäkra och medge god komfort. Både busshållplatserna och väg 954 ska utformas för att vara tillgängliga för samtliga trafikanter, även för de med särskilda behov såsom barn, äldre och funktionsnedsatta. Målet med projektet är även att öka trafiksäkerheten för samtliga trafikanter i korsningen mellan väg 954 och 955. Det övergripande målet är att fler ska välja att färdas som gående, cyklister eller med kollektivtrafik, det vill säga resa på ett långsiktigt hållbart sätt. 28

29 5 Tänkbara åtgärder 5.1 Analys enligt fyrstegsprincipen För planering av vägsystemet använder Trafik verket en metod, fyrstegsprincipen, för prövning av alternativa lösningar. Innan ny- och ombyggnad av infrastruktur föreslås ska alternativa lösningar analyseras och övervägas i fyra steg. Fyrstegsprincipen och dess syfte beskrivs under avsnitt 1.6 Vägplaneringsprocessen. För aktuellt projekt kan problemen med dålig tillgänglighet och trafiksäkerhet inte lösas med påverkansåtgärder enligt steg ett. Åtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 2 Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät kan innebära en viss förbättring av tillgängligheten och trafiksäkerheten för gående och cyklister längs väg 954. För att uppnå projektmålen krävs begränsade ombyggnadsåtgärder enligt fyrstegsprincipens steg 3. Figur 5.1 Fyrstegsprincipen. 5.2 Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga åtgärder genomförs, det vill säga att fotgängare och cyklister fortsatt färdas i blandtrafik med bilar, lastbilar och bussar längs väg 954. Nollalternativet innebär att målen om förbättrad tillgänglighet och trafiksäkerhet för gående och cyklister inte nås. 29

30 5.3 Studerade alternativ För att uppnå identifierade projektmål har alternativa lösningar och åtgärder studerats. Då väg 954 skiftar karaktär från öst till väst har sträckan delats in i tre delsträckor (1,2 och 3) för att underlätta analysen av åtgärder, se figur 5.2. För respektive delsträcka har flera alternativa lösningar studerats, vilka benämns A, B och C. Det bedöms inte finnas behov av att anlägga en ridväg i anslutning till gång- och cykelvägen längs väg 954. Figur 5.2 Studerade alternativ. 30

31 Delsträcka 1 En tänkbar åtgärd längs delsträcka 1 omfattar en separat gång- och cykelväg. Den föreslås anläggas längs hela väg 954 förutom längst i öst där den föreslås ansluta till befintliga gång- och cykelport under väg 158 via Dalslyckevägen, se figur 5.3. Två alternativa lägen för den separata gång- och cykelvägen har studerats. Alternativ A på väg 954:s norra sida respektive B på vägens södra sida. Alternativ B är det alternativ som ger minst intrång i naturmiljö och som kräver minsta ingrepp i form av schakt och sprängning. Gång- och cykelvägen föreslås utformas 2,5 meter bred med ett cirka 3 meter brett dike mot körbanan och anpassas i nivå till befintlig mark, se figur 5.4 och 5.6 på sidan 31. Tänkbara åtgärder är dessutom ombyggnad av busshållplatser med nya plattformar och med säkrare passager över väg 954 utformade med refuger, se figur 5.7. En sammanslagning av busshållplatserna för att minska antalet från tre stycken till två har också studerats, och förslaget är att hållplatsen Hanebacken utgår. Figur 5.3 Förslag till tänkbara åtgärder längs delsträcka 1. 31

32 2,5 m 3m Befintlig väg Figur 5.4 Förslag på sektion. KÖRBANA 7,5 M Figur 5.5 Väg 954, västerut. Figur 5.6 Exempel på separat gång- och cykelväg längs väg 942, Valldavägen. Figur 5.7 Gång- och cykelvägens början i öst från Dalslyckevägen med passage över väg 954 mellan busshållplatsens två hållplatslägen. 32

33 Delsträcka 2 För delsträcka 2 har flera alternativa lösningar studerats. Inventering och samråd har visat att fotgängare och cyklisters behov av att röra sig i första hand är längs med väg 954 för delsträcka 2, det vill säga alternativ A. Alternativ B och C har därför förkastats då de inte anses uppfylla projektmålen. För alternativ A finns två lösningar, fortsättningsvis benämnda A1 och A2. Figur 5.8 Förslag till tänkbara åtgärder längs delsträcka 2. 33

34 Alternativ A1 Alternativet innebär en separat gång- och cykelväg på nordöstra sidan av väg 954 längs hela delsträcka 2, se figur 5.9. Gång- och cykelvägen föreslås vara 3 meter bred och skiljas från bilvägen med kantstöd, se figur Om gång- och cykelvägen anläggs på södra sidan av väg 954 längs delsträcka 1 anläggs en passage över vägen där delsträcka 1 övergår i delsträcka 2. En ny bredare bro föreslås ersätta befintlig bro alternativt att en ny separat gång- och cykelbro anläggs norr om befintlig bro. Gång- och cykelvägen fortsätter sedan fram till Särö Danska väg. Busshållplatsen, Sunnegärde, öster om kurvan föreslås byggas om till timglashållplats. Hållplatsen signalerar tätortens början och fungerar hastighetsdämpande. Syftet med att placera gång- och cykelvägen på vägens norra sida är framförallt att havsviken Stallviken är smalare norr om befintlig bro vilket underlättar anläggandet av en ny bro. Intrånget på golfbanan blir även mindre om gång- och cykelvägen placeras norr om vägen. Intrånget på tomter blir omfattande oavsett om gång- och cykelvägen placeras norr eller söder om vägen med konsekvensen att häckar och träd måste tas ned. Figur 5.9 Alternativ A1 med separat gång- och cykelväg längs delsträcka 2 och Sunnegärde busshållplats byggs om till timglashållplats. Figur 5.10 Förslag på intilliggande gång- och cykelväg längs delsträcka 2. 34

35 Alternativ A2 Alternativet innebär att en gång- och cykelväg utan skiljeremsa anläggs på sydvästra sidan av väg 954 söder om Sunnegärde busshållplats spegelvänd jämfört figur 5.10 på sidan 33. Norr om Sunnegärde busshållplats anläggs en så kallad bymiljöväg, se figur 5.11 och 5.12 på sidan 35. Säkerheten längs framförallt den västra golfbanan behöver ses över. En så kallad bymiljöväg är en enfältsväg med dubbelriktad trafik för motorfordon i mitten med ett fält på vardera sida för fotgängare och cyklister. Bredden på vägen längs delsträcka 2 i Särö varierar mellan cirka 4,5 och 7 meter. Enligt Trafikverkets (dåvarande Vägverket) publikation 2007:133 Rekommendationer vid anläggande och vidareutveckling av golfbanor intill allmän väg ska det utefter det allmänna vägnätet finnas byggfria zoner där Trafik verket utifrån trafiksäkerhetssynpunkt ska pröva ny bebyggelse. Detta innebär som grundregel att ingen av golfbanans spelytor normalt bör placeras inom denna zon. Mellan trafiknät med mer än 1000 fordon per dygn och golfbana är den byggfria zonen 30 meter och för trafiknät under 1000 fordon per dygn 12 meter. I detta fall handlar det dock inte om ny bebyggelse utan förändringar av vägnätet. Samma skrift rekommenderar att säkerhetszonen kring ett golfhål vanligen bör vara som bredast på ett avstånd av cirka 240 meter från tee och som grundnorm gäller att säkerhetsavståndet mot allmän väg eller liknande område, där människor färdas eller vistas, bör vara cirka 65 meter från den tänkta spellinjen samt ett säkerhetsavstånd om 30 meter efter green. Bredden på säkerhetszonen påverkas även av andra faktorer som förekomst av kraftig sidovind. Figur 5.11 Alternativ A2 med en så kallad bymiljöväg längs delsträcka 2 väster om busshållplats Sunnegärde, som byggs om till timglashållplatsen, och separat gång- och cykelväg öster om busshållplatsen. 35

36 Där vägen är som smalast föreslås sektionen se ut som i figur På övriga sträckor kan utrymmet för både motorfordonen och gång- och cykeltrafiken ökas. Vägrenen får nyttjas av motorfordon vid möte men på fotgängarnas och cyklisternas villkor. För att bilisterna ska få använda fälten som körbana vid möte så måste de markeras som vägrenar och inte som någon form av cykelfält. Målningen görs därför som kantlinje. I den breddade vägrenen kan cykelsymboler målas för att förtydliga funktionen. Även för alternativ A2 längs delsträcka 2 föreslås busshållplatsen Sunnegärde byggas om till timglashållplats för att signalera tätortens början och fungerar hastighetsdämpande. Den så kallade bymiljövägen börjar direkt väster om timglashållplatsen. Syftet med att utforma befintlig väg som en så kallad bymiljöväg är att avsätta utrymme för gående och cyklister där det av olika anledningar ej är möjligt att anlägga en separat gång- och cykelväg. I detta fall för att undvika intrång på tomter och bebyggelse. Den så kallade bymiljövägen ska förbättra tillgängligheten, tryggheten och säkerheten för gående och cyklister. Lösningen med den så kallade bymiljövägen är ett avsteg från Trafikverkets nu gällande regler för vägutformning, VGU. Figur 5.12 Förslag på sektion för den så kallade bymiljövägen där vägen är som smalast. 36

37 I de nya regler som kommer ut inom kort finns sektionen med som enfältsväg (med dubbel riktad trafik). Försöksverksamheter pågår i andra delar i Sverige, bland annat i Norrbotten och Dalarna. Lösningen har bedömts som acceptabel för denna del av Kattegattleden (cykelled mellan Helsingborg och Göteborg). En studie gjord av Luleå tekniska högskola (2008) av befintlig så kallad bymiljöväg i Bonäs i Dalarna visade på att åtgärden haft hastighetsdämpande effekt. Den har även haft en positiv inverkan på den upplevda tryggheten, både utifrån gående och cyklisters perspektiv och utifrån bilisternas perspektiv. Vägen i Bonäs som utformats som en så kallad bymiljöväg har en vägbredd på 6 meter, varav 3,5 meter används som körbana för motorfordon och 1,25 meter på vardera sida om körbanan i första hand är gående och cyklisters utrymme. Lösningen med en så kallad bymiljöväg är väl beprövad i Holland, se exempel i figur 5.13 och Enligt SWOV (Institute for road safety research i Holland) visar studier av så kallade bymiljövägar att säkerheten har ökat något på dessa vägar efter införandet. SWOV förespråkar denna typ av väg på landsbygd, främst av skälen rekognoserbarhet och förutsägbarhet. Enligt SWOV visar studier på att hastigheten är något lägre, samt att avståndet mellan cyklister och bilister var något mindre på dessa vägar jämfört med vägar utan denna lösning. Standardhastighet på så kallade bymiljövägar i Holland är 60 km/h. Bredden på vägrenarna ska enligt Figur 5.13 Exempel på en så kallad bymiljöväg med fälten i rödfärgad asfalt, i Holland söder om Houten. 37

38 de holländska riktlinjerna vara 1,5 2 meter. Det finns dock exempel i Holland på vägsektioner som totalt är 5 meter breda, där körbanan för motorfordon utgör 2,25 meter. Det norska Transportekonomiska institutet TØI har studerat så kallad bymiljö vägar i rapporten Veger med innstrukken kantlinje utenfor tettbygd strøk; Tiltak for syklister og gående?. Enligt slutsatserna som dras i rapporten uppfyller åtgärden inte förväntningarna med minskad hastighet och ökat avstånd mellan motortrafik och oskyddade trafikanter. Vidare anses åtgärden kunna leda till att både cyklisten och bilisten förväntar sig att den andra väjer samt att åtgärden leder till att det samlas skräp och grus i cykelfältet och att det därmed blir oattraktivt. För delsträcka 2 längs väg 954 är hastighetsbegränsningen idag 30 km/h. Den högsta acceptabla hastigheten för blandtrafik mellan oskyddade trafikanter och motorfordon är 30 km/h enligt riktlinjer i gällande svenska handböcker inom trafikplanering (VGU och TRAST). Då antalet motorfordon endast uppgår till 1380 fordon per dygn anses åtgärden som bymiljöväg vara en förbättring jämfört med dagens situation. Att likt det holländska exemplet färgskilja asfalten för att tydliggöra utrymmets funktion anses vara viktigt. Figur 5.14 Exempel på så kallad bymiljöväg i Holland söder om Houten, smal sektion. 38

39 Delsträcka 3 För delsträcka 3 har två alternativa vägar studerats, alternativ A och B i figur Alternativ A innebär att den befintliga gång- och cykelvägen och Särö Danska väg används och att korsningen med Västra Särövägen byggs om för säkrare passage över till gång- och cykelvägen på banvallen, se figur På Särö Danska väg föreslås det även fortsättningsvis vara blandtrafik då antalet motorfordon som kör där är mycket litet. Alternativ B föreslås utformas som så kallad bymiljöväg, under förutsättning att den lösningen väljs för delsträcka 2. Att både göra åtgärder längs alternativ A och B anses nödvändigt då behovet att röra sig längs båda sträckorna finns. Längs alternativ A fortsätter Katte gattleden medan många boende i Särö har alternativ B som promenadstråk. En annan tänkbara åtgärder som föreslås genomföras oavsett om den så kallade bymiljövägen anläggs eller ej är förskjutning av vägen, vid fastigheten Särö 1:30 väster om bron, med en meter norrut för att förbättra sikten förbi huset. Korsningen mellan väg 954 och väg 955 föreslås utformas som en trevägs korsning, se figur 5.17 på sidan 39. Det naturliga för trafikanter som kommer från Stallbacken blir då att fortsätta längs väg 955 istället för att välja väg 954. Detta tillsammans Figur 5.15 Förslag till tänkbara åtgärder längs delsträcka 3. 39

40 med att utrymmet är begränsat och då en trevägskorsning passar väl in i områdets karaktär är anledningarna till att en trevägskorsning föreslås istället för en cirkulationsplats. Att ändra hänvisningsskyltningen i korsningen för att leda all genomfartstrafik inklusive den tunga trafiken mellan väg 158 och Särö via väg 955 istället för via väg 954 är även en möjlig åtgärd. En förlängning av gångbanan längs väg 955 till busshållplatsen Särö kyrka föreslås enligt skiss i figur Figur 5.16 Förslag på ombyggnad av korsningen mellan Särö Danska väg och väg 955 för att skapa en säkrare passage för oskyddade trafikanter. Figur 5.17 Förslag på utformning av korsningen mellan väg 954 och väg 955 för att öka trafiksäkerheten och för att i första hand leda trafiken mot väg

41 5.4 Effekter och konsekvenser av tänkbara åtgärder Utbyggnadsalternativets effekter och konsekvenser beskrivs med utgångspunkt i Ttrafikverkets transportpolitiska Funktionsmål tillgänglighet, respektive Hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa, på motsvarande sätt som i kapitel 3 Funktionsanalys. Tänkbara åtgärder för samtliga delsträckor förbättrar trafiksäkerheten och tillgängligheten för gående och cyklister som får ett särskilt utrymme. Då vägmiljön blir både säkrare och trevligare ökar viljan att gå och cykla. Genom att befintliga gång- och cykelvägar binds samman ökar även tillgängligheten i hela gång- och cykelnätet. Tillgängligheten till kollektivtrafiken förbättras genom att hållplatserna kan nås via föreslagna gång- och cykelvägar samt att hållplatserna förbättras och tillgänglighetsanpassas. Trafiksäkerheten förbättras avsevärt genom att gång- och cykeltrafiken separeras helt eller delvis från biltrafiken. Detta gynnar främst de oskyddade trafikanterna men olycksrisken minskar även för bil- och busstrafiken. Trafiksäkerheten förbättras även tillföljd av hastighetsdämpning genom refuger, timglashållplats och eventuell så kalllad bymiljöväg. Ur miljö och hälsosynpunkt är det positivt att möjligheterna att gå, cykla och åka kollektivt ökar. Påverkan på naturmiljön är beroende av vilka alternativa lösningar som väljs längs de olika delsträckorna. Delsträcka 1 Den föreslagna gång- och cykelvägen innebär att tillgängligheten förbättras för gående och cyklister som får ett eget utrymme skiljt från biltrafiken. Framkomligheten för biltrafiken förbättras något genom att oskyddade trafikanter inte längre rör sig inom samma utrymme som biltrafiken. Att passagerna vid busshållplatserna utförs med refuger ökar trafiksäkerheten och ger även en viss hastighetsdämpande effekt på den långa raksträckan efter korsningen med väg 158. Påverkan på naturmiljö är stor i alternativ A och betydligt mindre i alternativ B, som därför är att föredra. Alternativ B innebär intrång i jordbruksmark. På den västligaste delen av delsträckan (alt B) finns ett antal skyddsvärda träd men påverkan på dessa bör kunna undvikas. Om en gång- och cykelväg anläggs som alternativ B visar medför det intrång på cirka fem fastigheter varav ingen bostadsfastighet. Alternativ A Alternativ B Fördelar Undviker passage(er) över vägen Litet intrång i naturmiljö och bostadsfastigheter Nackdelar Intrång i värdefull naturmiljö och trolig förekomst av hasselsnok Passage av väg 954 Beaktande av skyddsvärda träd Intrång i bostadsfastigheter Summering: Förstudien föreslår alternativ B. 41