Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Relevanta dokument
Sten Landahl. m r. r e. ta r

äldre dar? Sten Landahl Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdalinstitutet Ordförande rande Läkemedelskommitten Götaland

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbromodellen

DOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR

Läkemedelsgenomgångar på Mårtensgården

Hantering av läkemedel

Läkemedelsgenomgångar på Högdalens äldreboende demensavdelning

Rutiner för läkemedelshantering i Essunga kommun

Generell riktlinje och arbetsordning för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

BILAGOR Utvärdering dostjänsten

3.1 Självskattat psykiskt välbefinnande. 3.2 Självmord i befolkningen. 3.3 Undvikbar somatisk slutenvård efter vård inom psykiatrin.

Hur får vi ännu bättre resultat i arbetet med läkemedel i Jönköpings län?

Riktlinjer från Dosförpackade läkemedel inom Stockholms län

LÄKEMEDEL OCH ÄLDRE. Christina Sjöberg Terapigruppen Äldre och läkemedel

Handlingsplan Äldre och läkemedel i Örebro län

SBU:s sammanfattning och slutsatser

LOKAL INSTRUKTION FÖR LÄKEMEDELSHANTERING FÖR KOMMUNENS GRUPPBOSTÄDER ENLIGT LSS

Indikatorer - i vårdens tjänst

Vårdens resultat och kvalitet

Behövs alla dessa läkemedell

Hur kan läkemedel hjälpa, eller stjälpa, den äldres psykiska hälsa?

Konferens om anhörigas roll i vård och omsorg

Riktlinjer och rutiner för läkemedelshantering vid särskilda boendeformer inom äldreomsorgen

SBU-rapport 1 okt -09

Revisionsrapport. Landstinget i Värmland. PM Komplettering ang läkemedel för äldre. Christel Eriksson. Februari 2012

Antagen i socialnämnden Riktlinje för läkemedelshantering

4. Ordination av läkemedel.

Enkät 7.3. Kvalitetsindikatorer inom särskilda boendeformer

Multisjuklighet och multimedicinering hos äldre. Hur gör vi på sjukhuset?

Förskrivningen av Acomplia minskade redan ett halvår efter introduktionen

Vikten av att få en demensdiagnos och att leva med kognitiv svikt. Sonja Modin Allmänläkare - SFAM

Satsa 100 nå 10? Kvalitetssäkring av läkemedelsanvändning hos de mest sjuka äldre. Vansbro. Problembeskrivning. Hög andel äldre med psykofarmaka

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

Fortsatt ökad användning av protonpumpshämmare i SLL

Läkemedel - nytta och risk hos äldre. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Mätbara mål ur ett befolknings- och behovsperspektiv. Från vision till överenskommelse i ett östgötaperspektiv

Erfarenheter av Läkemedelsgenomgångar i team

kartläggning av hemsjukvården i Sverige Indikatorer vården och omsorgen om äldre personer Marianne Lidbrink, Äldreenheten, Socialstyrelsen

ApoDos Kundnr Boendeplatsnr

Diagnostik och behandling vid hjärtsvikt - en kvalitetsgranskning ÖLL, 2001 och 2003

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Monoprost Ögondroppar, lösning i endosbehållare. (6 x 5 st) Endosbehållare,

Öppna jämförelser Vård och omsorg om äldre 2013

Översyn av dosrecept 2008

Äldre och läkemedel. Läkemedelsanvändningen ökar med stigande ålder. Polyfarmaci Äldre och kliniska prövningar

Regel för Hälso- och sjukvård i särskilt boende och daglig verksamhet enligt LSS: Läkemedelshantering. Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9)

Effektiv psykoterapi vid psykisk ohälsa

Bilaga Skåne. Kön, ålder och klinik. Antal och fördelning av män och kvinnor. Ålder och kön. Lokal fördelning

Bilaga Göteborg. Kön, ålder och klinik

Mål för att minska miljöpåverkan från Västra Götalandsregionens

Äldres läkemedelsbehandlingl

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Statskontorets enkät till organisationer för patientgrupper, pensionärer och personer med funktionsnedsättningar

Antal Totalt Män Kvinnor Okänt 1 2 Alla

Läkemedelsanvändningen hos äldre brister i kvalitet Analys utifrån nationella läkemedelsregistret visar regionala skillnader

Svårighetsgrad enligt etiska plattformen. Mari Broqvist Prioriteringscentrum

Läkemedelsgenomgångar

Riktlinje för Läkemedelsgenomgångar inom Stockholms läns landsting

Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård

Patientsäkerhetsberättelse för Kungälvs kommun

Hälsoval Örebro län Plan för uppföljning 2016

Ansökningsblankett för stimulansmedel till kommuner och landsting för insatser inom vård och omsorg om de mest sjuka äldre.

KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN

Läkemedelskedjan Ordination, rekvisition, iordningställande, överlämnande, Insulin, Waran, Edosapoteket, förvaring

Redovisning Riks- Stroke Västra Götaland Jämförande resultat från regionens 9 strokevårdsenheter 20 september 2012

Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

Min guide till säker vård på lättläst svenska

5:e rapporten sedan 2006

Nationell patientenkät Primärvård Vald enhet Vårdcentralen Kyrkbacken. Undersökningsperiod Höst 2010

Nationella riktlinjer för f. Nationella riktlinjer och. Presentationens innehåll. ndas? Hur ska riktlinjerna användas?

Riktlinje Klinisk riktlinje att förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom

Pressmeddelande. Öppna jämförelser gynnar både patienter och sjukvård

Celiaki, vårdprogram 2(5) Intyg: Skola/barnomsorg angående glutenfri diet. Intyg till försäkringsbolag efter begäran.

Författningar för farmaceutisk behörighet

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

Olämpliga läkemedel har minskat, Vad har vi gjort?

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Sjukdomsförebyggande åtgärder vid ohälsosamma matvanor

Levnadsförhållanden i Skaraborg

Kommentar efter remiss Stockholm geriatriker 0 geriatriker**

Kvalitetsregister för att utveckla vården för personer med demenssjukdom!

Psykiatrisatsning barn och unga. Stöd till utsatta barn. Datum

REMISSVERSION. Utvärdering av dostjänsten Läkemedelsverket VERSION

Läkemedelsgenomgångar för äldre

Förbättrad hemsjukvård för primärvårdens mest sjuka äldre

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Namn Form Styrka Förp. Varunr AIP (SEK) AUP (SEK) Latuda Filmdragerad 37 mg Blister, 98 x , ,00. tabletter. 74 mg Blister, 98 x 1

ställa sig bakom Försäkringsmedicinska kommitténs rekommendationer

Apodos & Pascal Regionen i samarbete med apoteket. Azin Azadmehr, Susanne Martinsson, Irene Johansson

Utvärdering av Lindgården.

Barn vars föräldrar är patienter i den slutna missbruks- och beroendevården hur går det i skolan? Anders Hjern

Sjuksköterskans roll och åtgärder för att förebygga suicid bland ungdomar.

Vårdval Västernorrland Ersättning 2013, bilaga 3 Primärvård

Rökningen är det minsta av deras problem -eller?

Fysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sigtuna, 2013


Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Systematisk riskvärdering, utredning och behandling vid fragilitetsfraktur Uppdatering

Transkript:

Läkemedelshantering hos de äldre finns det risker med ApoDos? Christina Sjöberg, Geriatrik Mölndal Sahlgrenska Universitetssjukhuset

ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering Var femte person 75 år i Västra Götaland Regelbunden och stabil medicinering Kostar >2 000 kr per patient och år

ApoDos 180 000 användare För den som inte klarar sin läkemedelshantering Regelbunden och stabil medicinering 400 000 000 kr per år Kostar >2 000 kr per patient och år Var femte person 75 år i Västra Götaland

SBU konstaterar Det saknas studier som gör det möjligt att avgöra om dosdispensering/apodos förbättrar följsamhet eller ger ökad patientsäkerhet Äldres läkemedelsbehandling hur kan den förbättras? (2009)

Apoteket om ApoDos Underlättar vardagen för förskrivare, vårdpersonal och patienter Ökar patientsäkerhet Sänker läkemedelskostnad Minskar tidsåtgång för sjuksköterskor

Var uppstår felen? Läkare Apotek Sjuksköterska Patient

Vetenskaplig dokumentation Ingen signifikant skillnad i läkemedelsfel 1 Lägre kvalitet på läkemedelsbehandlingen med dosexpedition 3 Minskad kunskap om läkemedlens effekter 4 Fler läkemedelsfel med dosexpedition i övergången mellan primärvård och slutenvård 2 Färre läkemedelsfel efter övergång till dosexpedition 4 1 Bakken et al, 2003 2 Midlöv et al, 2005 3 Johnell et al, 2008 4 Wekre et al, 2011

Fördelar med dosexpedition Lägre läkemedelskostnad? 1 Färre kasserade läkemedel 1 Sparar sjukskötersketid 2 1 Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi, 2009 2 Esther, 2007

Nackdelar med dosexpedition Tröghet vid ändringar Läkemedel utanför påsarna kräver separat hantering Bipacksedlar bifogas ej

Dosreceptet Gemensam läkemedelslista Ordinationshandling Journalhandling Samtliga läkemedel kan förnyas med ett klick

Dosreceptet Gemensam läkemedelslista Ordinationshandling Journalhandling Kan man lita på dosreceptet? Samtliga läkemedel kan förnyas med ett klick Christina Sjöberg Susanna M Wallerstedt

I vilken utsträckning hämtas läkemedel som inte levereras i dospåsar ut?

Vi jämförde dosreceptet med Läkemedelsförteckningen 54 höftfrakturpatienter med ApoDos 2 stående 11 läkemedel per patient 3 vid behov

ApoDos konserverar äldre patienters 14 Vissa läkemedel tog vi inte med Odontologiska preparat Dermatologiska preparat utan systemisk effekt Tårsubstitut

Knappt hälften av stående användes 46 % 39 % 15 % Stående, originalförpackningar (n=114)

Sällan behov vid behov 25 % 51 % 24 % Vid behovsläkemedel (n=157)

Lita inte på dosreceptet! Vår genomsnittliga ApoDospatient 6 i dospåsarna 11 läkemedel 2 stående 3 vid behov 2 aktuella 1 har aldrig hämtats ut

Förändras läkemedel i samma utsträckning om de förskrivs via ApoDos? Christina Sjöberg Henrik Ohlsson Susanna M Wallerstedt

Hur gjorde vi? 199 höftfrakturpatienter 2008 + 2009 107 patienter med ApoDos vid utskrivning och sex månader senare 47 patienter med recept vid utskrivning och sex månader senare Läkemedelsbehandlingen granskades med hjälp av Läkemedelsförteckningen 36 patienter avlidna

ApoDospatienterna var äldre ApoDos Recept Antal patienter 107 47 Antal läkemedel 1413 567 Ålder (år) 87 79 Andel kvinnor 74% 74% Antal läkemedel per patient Utskrivning 11.4 9.8 Sex månader 8.3 6.8

Färre förändringar hos ApoDospatienter ApoDos (n=1413) Recept (n=567) Andel av läkemedlen som förändrats från utskrivning till sexmånadersuppföljning

Även i eget boende ApoDos (n=561) Recept (n=452) Andel av läkemedlen hos patienter i eget boende som förändrats från utskrivning till sexmånadersuppföljning

ApoDos mer avgörande än kön, ålder och kognition Modell A Modell B Förskrivningssätt ApoDos vs recept 1,77 (1,38-2,27) 1,61 (1,16-2,24) Ålder 85+ vs -84 år 0,98 (0,75-1,28) Kön Man vs kvinna 1,07 (0,82-1,40) Kognition Nedsatt vs opåverkad 1,11 (0,95-1,29) Studieår 2009 vs 2008 1,03 (0,81-1,31) Oddskvoter (95% konfidensintervall) för ett läkemedel att vara oförändrat efter sex månader

ApoDos konserverar behandlingen

ApoDos påverkar läkemedelsbehandlingens kvalitet Sannolikheten ökar för - någon olämplig läkemedelsbehandling - tre eller flera psykofarmaka - antikolinerga läkemedel Sannolikheten minskar för - Långverkande bensodiazepiner - D-interaktioner Johnell et al, 2008

Dosexpedition av läkemedel till nytta för patienten eller distributionen? Christina Sjöberg Christina Edward Johan Fastbom Kristina Johnell Kristina Narbro Sten Landahl Susanna Wallerstedt

I registren letade vi efter Invånare i Västra Götalandsregionen (n=24 146) 65 år 2007-12-31 Minst två vårdkontakter under 2005 2007 för minst två diagnoser inom (i) astma/kol (ii) diabetes mellitus (iii) hjärtkärlsjukdom Minst ett uthämtat läkemedel 2005-2007

Datainsamling Läkemedelsregistret Läkemedel uthämtade okt-dec 2007 Uppskattad läkemedelsanvändning 31 dec 2007 VEGAdatabasen Diagnoser registrerade vid vårdkontakter 2005-2007 Socialtjänstregistret Boendeform 1 okt 2007

Socialstyrelsens kvalitetsindikatorer Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Läkemedel med antikolinerg effekt Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner

ApoDospatienter är äldre och sjukare ApoDos n = 4 927 Recept n = 19 219 Ålder, år 81 ± 7 76 ± 7 Kvinnligt kön 58% 49% Antal läkemedel, 31 dec 2007 10 ± 4 7 ± 4 Diagnoser Totalt 17 ± 8 13 ± 7 Astma/KOL 35% 34% Diabetes mellitus 78% 76% Hjärtkärlsjukdom 99% 99% Psykiatrisk sjukdom 36% 15% Särskilt boende 28% 0,6%

ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder Kvinnligt kön Antal diagnoser Särskilt boende

ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön Antal diagnoser Särskilt boende

ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön 1,27 (1,20-1,36) 1,48 (1,29-1,70) 1,33 (1,20-1,48) 1,42 (1,26-1,60) 1,14 (1,02-1,27) Antal diagnoser Särskilt boende

ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön 1,27 (1,20-1,36) 1,48 (1,29-1,70) 1,33 (1,20-1,48) 1,42 (1,26-1,60) 1,14 (1,02-1,27) Antal diagnoser 1,09 (1,09-1,10) 1,05 (1,04-1,05) 1,04 (1,03-1,05) 1,05 (1,04-1,06) 1,04 (1,03-1,04) Särskilt boende

ApoDos ökar sannolikheten för låg kvalitet Tio eller fler läkemedel Långverkande bensodiazepiner Antikolinerga läkemedel Tre eller fler psykofarmaka D-interaktioner ApoDos 3,88 (3,58-4,21) 1,61 (1,36-1,91) 2,32 (2,05-2,63) 5,48 (4,76-6,30) 1,36 (1,18-1,57) Ålder 0,99 (0,98-0,99) 0,99 (0,98-1,00) 0,97 (0,96-0,98) 0,96 (0,95-0,97) 0,99 (0,98-0,99) Kvinnligt kön 1,27 (1,20-1,36) 1,48 (1,29-1,70) 1,33 (1,20-1,48) 1,42 (1,26-1,60) 1,14 (1,02-1,27) Antal diagnoser 1,09 (1,09-1,10) 1,05 (1,04-1,05) 1,04 (1,03-1,05) 1,05 (1,04-1,06) 1,04 (1,03-1,04) Särskilt boende 1,35 (1,19-1,53) 0,83 (0,63-1,09) 1,24 (1,03-1,49) 2,20 (1,87-2,60) 0,89 (0,71-1,12)

även efter justering för psykisk sjukdom Långverkande bensodiazepiner Tre eller flera psykofarmaka ApoDos 1.36 (1.14-1.63) 4.01 (3.44-4.67) Ålder 0.99 (0.98-1.00) 0.97 (0.96-0.98) Kvinnligt kön 1.41 (1.20-1.64) 1.28 (1.12-1.47) Antal diagnoser 1.03 (1.02-1.04) 1.02 (1.02-1.03) Särskilt boende 0.72 (0.55-0.96) 1.72 (1.45-2.06) Psykiatrisk diagnos 2.13 (1.81-2.52) 4.84 (4.23-5.55)

Ytterligare risker? Kontaktpersonens kunskap och engagemang

Vad gör den gemensamma läkemedelslistan med oss?

Använd inte vanliga recept! Förs in på dosreceptet med viss fördröjning Eventuellt utsättningsdatum kommer inte med Ordinationen är inte anpassad till dosexpedition Kan ge felaktig bild av läkemedelsbehandlingen

Säker läkemedelsbehandling? Minskad kunskap hos sjuksköterskor och patienter Läkemedelsfel ökar/minskar? Lägre kvalitet i läkemedelsbehandlingen Originalförpackningar hämtas ofta inte ut Endast 71 tecken för ordination Konserverar läkemedelsbehandlingen