Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar

Socialnämnden Ordförande/ Niklas Borg Sekreterare/ Arne Linder KALLELSE 1 (2) 2012-08-14 Onsdagen den 22 augusti, 2012 kl 14.15 Nämndrummet, Socialkontoret, Barnhemsgatan 2. Gruppmöten 13.00 Ärenden enligt följande förteckning och bilagda handlingar Val av protokollsjusterare 1 Dnr 2011-18 SOCIALNÄMNDENS ARBETSFORMER a) Val av internkontrollant b) Val till utskott 2 Dnr 2012-2 SOCIALNÄMNDENS GRANSKNING a) Rapport delegationsbeslut maj 2012 b) Rapport uppdrag 8 3 Dnr 2011-48 LEAN PÅ SOCIALKONTORET (muntlig föredragning ca. 15 min) 4 Dnr 2012-5 INFORMATION FRÅN SOCIALKONTORET 5 Dnr 2008-233 RAPPORT ENLIGT 28 H LSS 6 Dnr 2012-183 YTTRANDE ÖVER KOMMUNENS LANDSBYGGDSSTRATEGI 7 Dnr 2012-91 ANPASSING AV SOCIALNÄMNDENS LEDNINGSSYSTSEM TILL SOSFS 2011:9 8 Dnr 2012-140 AVGIFTER FÖR NYA TILLSTÅNDSFORMER ENLIGT ALKOHOLLAGEN 9 YTTRANDEN ENLIGT 13 KAP. 2 SOL a) Dnr 2012-131 Enskilt ärende b) Dnr 2012-143 Enskilt ärende c) Dnr 2012-173 Enskilt ärende d) Dnr 2012-167 Enskilt ärende

e) Dnr 2012-182 Enskilt ärende f) Dnr 2012-227 Enskilt ärende 10 FADERSKAP a) Enskilt ärende HA 11 Dnr 2011-19 ANMÄLAN ENLIGT 6 KAP 36 KOMMUNALLAGEN 12 Dnr 2011-19 ANMÄLAN DELEGATIONSBESLUT 13 Dnr 2011-18 KURSER OCH KONFERENSER 14 FÖRRÄTTNINGAR 15 Dnr 2012-3 HANDLINGAR FÖR KÄNNEDOM 16 ÖVRIGA FRÅGOR

1 a1 (1) Socialkontoret 2012-07-02 Dnr SN 2011-18 Nämndadministrationen Socialnämnden Internkontrollanter FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden utser Andreas Williamsson till nämndens internkontrollant från och med 2012-10-01. SAMMANFATTNING Socialnämnden har 2011-01-11, 4, utsett Anna Roth och 2012-01-18, 1, utsett Birgitta Waern till nämndens interkontrollanter. Genom beslut av kommunfullmäktige 2012-06-12, 130, har till ledamot i socialnämnden efter Anna Roth (S) från och med 2012-10-01 utsetts Andreas Williamsson (S). Socialnämnden har för sin del att utse internkontrollant efter Anna Roth. Beslutet skickas till: Kommunens Revisorer

1 b1 (1) Socialkontoret 2012-07-02 Dnr SN 2011-18 Arne Linder Socialnämnden Val till Socialnämndens Utskott 2 FÖRSLAG TILL BESLUT Socialnämnden utser Patrik Karlsson (S) till ledamot i Socialnämndens Utskott 2 SAMMANFATTNING Gunilla Axelsson(S) har avsagt sig uppdraget som ersättare i Socialnämnden och därmed också sin plats i nämndens Utskott 2. I enlighet med beslut av kommunfullmäktige (Kf 130, 2012-06-12) har till Socialnämnden, som ersättare efter Gunilla Axelsson, utsetts Patrik Karlsson Socialnämnden har härmed för sin del att utse ny ledamot i socialnämndens utskott med anledning av kommunfullmäktiges beslut. Bilaga Protokoll Kf 130, 2012-06-12

2 a Granskning av delegationsbeslut anmälda vid socialnämndens sammanträde i maj 2012 Ärende 1 Kvinna född 1956, långvarigt arbetslös och periodvis sjukskriven för ryggbesvär. Tidigare bosatt i Linköping, bott några år i Stockholmstrakten. Återflytt till Linköping, tillfällig bostad hos modern, som har en friggebod. Sedan juni 2011åter kontakt med kontoret för hjälp med bostad och ekonomi. Fick 1/11-11 en lägenhet hos Stångåstaden med socialt stödkontrakt, vilket fungerat bra. Boendestödet löper tom 31/7-12. Uppbär kontinuerligt ekonomiskt bistånd. Deltar i Team utreda sedan mars 2012. Ärende 2 Kvinna född 1982, sjukskriven och arbetslös sedan 3 år tillbaka. Delad vårdnad om de två barnen 6 och 4 år gamla. Arbetstränar nu på Kretsboden och bedöms kunna försörja sig själv på sikt. Har nu ej tillräckliga egna inkomster och beviljas ekonomiskt bistånd. Ärende 3 Man född 1964, mångårig kontakt med psyk klin US och uppfattad som deprime-rad. Utredd på NPU-enheten och bedöms 10/2 2012 ha Aspergers syndrom. Sjukskriven, men ej rätt till sjukpenning och står ej till arbetsmarknadens förfogande. Har hand om dotter född 1998 under skolloven. Från NPU-enheten remiss till vuxenhabiliteringen, för bostöd, medicinering mm. Rätt till försörjningsstöd föreligger. Ärende 4 Kvinna, utrikesfödd 1981, ensamstående med två barn 6 och 4 år gamla. Hon vill utbilda sig till undersköterska och har sökt Sas Grund (tex. undersköterskeutbildning samtidigt som man läser svenska) och bidragsdelen CSN. Hon har kontinuerligt fått bistånd upp till norm sedan april 2011. Beräkningsgrundande 10 350 kr Utgift. försörjning 7 672 kr Inkomst - 6 250 kr Utgift livförsäkring 593 kr Totalt 12 365 kr Att se att hon har en bra livförsäkring när hon har småbarn gör mig mycket glad. Ärende 5 Kvinna född 1948, anlände till Sverige från Iran 2002. Ensamstående och är inneboende hos syster med man. Deltar i Svenska studier på Internationella vänskapsföreningen. Har besvär med nacke, skuldror och ländrygg och går därför på Rörelse och Hälsa två gånger i veckan. Hon har inga egna inkomster, utan får ett bistånd på 6 258 kr.

Ärende 6 Kvinna född 1949, ursprungligen från Syrien. Hon är ensamstående. Läser Svenska på Internationella Kvinnoföreningen två gånger per vecka, två timmar åt gången. Hennes hälsa är inte bra och har försämrats under senaste tiden. Hon behöver nu en tvättmaskin i lägenheten, för att klara av tvätten, men har ännu inte fått det. Hon har inga egna inkomster, men får ett bidrag med 10 387 kr per månad. Bedömning De ärenden vi granskat har varit väl dokumenterade och vad vi kan bedöma väl handlagda. När man börjar förstå hur de är upplagda så märker man att de är lätta att följa. Personalen gör ett väldigt bra arbete, det är roligt att se. Linköping 5 juli 2012 Britt-Marie Gustafsson Kristina Bengtsson

2 b Granskningsrapport uppdrag 8 Socialnämnden 2012 (placeringar i jourhem /omfattning och placeringstid) Tjej född 1996-11-30 Kom till Sverige 2004 Jourhemsplacerades 2011-05-21/3 dagar Jourhemsplacerades 2011-06-21/2 Pga rädsla för konsekvenser med sin pappa. Bad själv om att få åka hem igen. Kille född 2009-11-12 Jourhemsplacerades 2011-02-24-2011-04-15 /51 dagar Hem till sin mamma Jourhemsplacerades åter 2011-08-23 (hos faster/farbror) / 40 dagar 2011-10 flyttar till pappa Tjej född 2006-04-20 2010-04 Jourhemsplacerades hos tidigare kontaktfamilj /cirka 9 mån./ 2011-01 Jourhem säger ifrån sig uppdraget som jourhem 2011-01 Placeras hos sin systers jourhem / cirka 5 månader/ 2011-06 pappan samtycker inte till placering, varpå syskonen flyttar hem och bor växelvis. 5-årig flicka med orolig hemmiljö och våldsam fader Utredning avslutas 2010-07-03 Akut skydd och jourhemnsplacering 2011-08-16- Avslag på placering 2011-08-16 enl. LVU 2011-11-14 Därmed upphörde jourhemsplceringen. Jourhemsplacerad 90 dagar. Ny utredning har inletts 2012-04-03 14-årig flcka med frigjort och utmanande beteende. Jourhemsplacerad på grund av eget beteende Utredning inledd samma dag. Placerad på HVB-hem 2011-09-30-Jourhemsplacerad i 300 dagar. 2011 gjordes 107 jourhemsplaceringar, det kan dock varit samma barn som placerats flera gånger. Antal vårddygn i jourhem under 2011 var 5321. Allt väl dokumenterat Owe Lundén Anna Roth

31 (5) Socialkontoret 2012-08-13 Dnr S 2011-48 Carolin Meijer Larsson Socialnämnden Delrapport Leanimplementering FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Kontorets rapport godkänns. SAMMANFATTNING Socialkontoret arbetar sedan 1 september 2011 med att införa Lean som koncept för verksamhetsutveckling och verksamhetsstyrning. Implementeringen bedrivs som ett tvåårigt projekt, till största delen finansierat av kommunledningen. Verksamheten under projektets första år har främst bestått av utbildningsinsatser med teori och praktik varvat. Alla kontorets chefer och verksamhetsutvecklare har fått 10 dagars utbildning via extern konsult. 3 pilotgrupper har fått 6 dagars utbildning via konsulten, och en 4:e pilotgrupp utbildas under hösten. Övriga grupper har fått eller kommer att erbjudas kortare utbildningar via projektgruppen. Medarbetarna visar ett stort intresse och engagemang i att utveckla verksamheten. I gruppernas processkartläggningar har många konkreta förbättringsförslag kommit fram. Förbättringsarbetet handlar konkret om t.ex: att arbetsuppgifter flyttas om, det tillskapas joursystem så att man inte störs i utredningsarbetet av akuta händelser, informationsmaterial förbättras, arbetsuppgifter omfördelas, arbetsuppgifter utförs på smartaste sättet, det skapas nya checklistor, det skrivs nya mallar, grupperna tar fram nya mätetal och statistik för att följa sin egen verksamhet, delegationen förändras, personalen skapar system för att upprätthålla ordning och reda (5S). I Pilotgrupp 1:s statistik (Utredning 0-20 år) kan man se att utredningstiderna har förkortats trots ett ökat inflöde.

2 BAKGRUND Socialkontoret beviljades under våren 2011 extra medel för att kunna arbeta intensivt med att införa Lean som koncept för verksamhetsutveckling under en tvåårsperiod. Socialkontoret påbörjade arbetet i september 2011 och det ska pågå tom. augusti 2013. KOMMUNALA MÅL Strategisk plan med övergripande mål beskriver ett antal högt prioriterade frågor av betydelse för kommunens utveckling i ett flerårigt perspektiv. I planen skrivs bland annat: Kommunens chefer ska stödja, skapa förutsättningar för och underlätta arbetet med att uppnå goda arbetsplatser, där varje medarbetare har ett tydligt uppdrag, inflytande och möjlighet att utvecklas. Chefen ska tillsammans med medarbetarna förnya och utveckla verksamheten Vidare skrivs det att det är viktigt att det finns marginaler i ekonomin, att resurserna används på effektivaste sätt... Socialkontorets arbete med att använda Lean som koncept för verksamhetsutveckling och verksamhetsstyrning är helt i linje med dessa kommunövergripande målsättningar. SOCIALKONTORETS MÅL MED LEANPROJEKTET Socialkontorets mål med Lean relaterar till flera av socialnämndens mål, främst målen Rättssäker och effektiv handläggning och att kontoret ska vara en lärande organisation som prioriterar utveckling och omvärldsbevakning, att kontinuerligt stärka personalens kompetens och förmåga samt att personalen har en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö. Mål för projektet: Implementera Lean som koncept för verksamhetsstyrning Eliminera slöseri inom organisationen Optimera den värdeskapande verksamheten Effektivisera processer och flöden Öka fokus på kundnytta Arbeta med ständiga förbättringar baserat på medarbetarnas engagemang Vidareutveckla det coachande ledarskapet Genom utvärdering av implementeringen skapa ett beslutsunderlag för möjligheten att utöka Leankonceptet till att omfatta fler verksamheter inom Linköpings kommun. LÄGESBESKRIVNING Chefsutbildning omfattande 10 heldagar avslutades under våren, och cheferna arbetar nu i olika utsträckning enligt Leankonceptet. En Leandeklaration har utarbetats, se bilaga 1, där det framgår vad strategiskt ledninggrupp förväntar sig av olika grupper när det gäller Lean. Projektgruppen har gjort en behovsinventering, så varje chef ska få det stöd som behövs för att få igång ett fungerande förbättringsarbete enligt Leankonceptet på alla arbetsgrupper. Pilot 1 (Utredning 0-20 år) har positiva siffror i sin uppföljningsstatistik. Trots ett stort inflöde av anmälningar under våren, så minskar antalet pågående utredningar och antalet avslutade utredningar ökar. Antalet utredningar som tar mer än 120 dagar

3 har minimerats. När man tittar på gruppens leantavla (anslagstavla med t.ex. gruppens förbättringsarbete, gruppens mål, aktuell verksamhetsstatistik, medarbetarnas självskattning för mående) så är det mest gröna markeringar som beskriver hur medarbetarna mår, och gruppdeltagare har uttryckt att de upplever en mindre stressad arbetssituation med bättre kontroll sedan leanarbetet påbörjades. Det går dock inte att dra några statistiskt säkra slutsatser om orsakssamband än, utan resultaten ska följas upp och utvärderas på längre sikt. Pilot 1 har bildat en mindre förbättringsgrupp som tar huvudansvaret för att se till att medarbetarnas förbättringsidéer tas tillvara, driver förbättringsarbetet framåt, fördelar uppgifter, implementerar förbättringar och följer upp effekter. Coachningstillfällen är inbokade under hösten för att stödja gruppens fortsatta arbete. Utbildningen av Pilot 2 (Sol-gruppen, LSS-gruppen och en tvärgrupp från AFI) är avslutad. Utvärderingen av utbildningen var positiv. Alla arbetslag har mycket idéer hur de ska gå vidare, bl.a. ska SoL-gruppen prova daglig styrning (korta, stående möten vid leantavla). För AFI:s del finns en planering för utbildning i Lean för all personal på avdelningen, men det återstår en del frågetecken kring i vilka fora det fortsatta förbättringsarbetet enligt Lean ska bedrivas (i pilotgruppen har endast en tvärgrupp från AFI deltagit) Pilot 3 (Äldregruppen) har också avslutat sin utbildning, och är positiva och aktiva. Alla 4 arbetslag ska fortsätta med daglig styrning och olika förbättringsprojekt. Pilot 3 ska prova Lean revision (ett system för uppföljning/kontroll av att leanprinciper följs håller på att utarbetas av projektgruppen). Pilot 4 (Uppföljning öppenvård 0-20 och Uppföljning HVB 0-20) har fått en bra start och är i full gång med utbildningen. De har bland annat gjort processkartor och håller på med mätningar av "falsk efterfrågan" (efterfrågan som beror på brister i verksamheten). Pilotgruppernas utbildning omfattar 6 heldagar via extern konsult. Övriga grupper inom IFO har fått eller har inplanerat leanutbildning via verksamhetsutvecklare. Familjerätten och Uppföljning Vuxen jobbar nu självständigt med förbättringsarbete, och ska få coachning via projektgruppen under hösten. Projektet har delvis fortfarande fokus på utbildning, förankring och informationsspridning, men i gruppernas processkartläggningar har också många konkreta förbättringsförslag kommit fram. En del av dessa har realiserats, medan andra tar lite längre tid eller medför kostnader som måste finansieras. Medarbetarna visar ett stort intresse och engagemang i att utveckla verksamheten. Det går att se ett mönster vad förbättringsarbetet handlar om på alla grupper som är igång med Leanarbete på Socialkontoret: Arbetsuppgifter flyttas om, det tillskapas joursystem så att man inte störs i utredningsarbetet av akuta händelser, informationsmaterial förbättras, arbetsuppgifter omfördelas, arbetsuppgifter utförs på smartaste sättet t.ex. boka alla mötestider, lokaler och ev. tolk vid första utredningskontakten, det skapas nya checklistor, det skrivs nya mallar, grupperna väljer nya mätetal och statistik för att följa sitt eget jobb, delegationeförändras, personalen röjer och städar och skapar system för att upprätthålla ordning och reda (5S). Flera grupper har börjat använda leantavlor, och en del grupper har beslutat om att förändra sin mötesstruktur, så man ska ha korta dagliga möten (5-10 minuter) vid leantavlor och minska på andra typer av möten.

4 Projektgruppens medlemmar har gått en utbildning i att leda Leanspel, vilket är ett sätt att introducera leanprinciper på. Två introduktionstillfällen med Leanspel kommer att erbjudas personalen under hösten. Två i projektgruppen medverkar i ett nationellt nätverk för Leankoordinatorer via SKL, och kontoret får på så sätt erfarenhetsutbyte med andra kommuner och landsting. Kontorets ledning har även gjort ett studiebesök på Väderstadsverken, som är något av en mönsterindustri då det gäller framgångsrikt leanarbete. Några svårigheter och risker som noterats hittills i leanarbetet är att medarbetarna har svårt att avsätta tid för utbildning och förbättringsarbete, eftersom den dagliga verksamheten måste skötas parallellt, samt att det finns en risk för suboptimering. Om en arbetsgrupp förbättrar och förkortar sin ledtid, så finns det risk att en annan grupp i kedjan får ett ökat inflöde som de inte är förberedda för. Förbättringsarbetet kräver samordning och helhetssyn. Många av de förbättringar som genomförs i och med Lean kräver medverkan IT-samordnaren, som periodvis har upplevt en ökad arbetsbelastning. Arbetet med Lean ska fortsätta på Socialkontoret även efter projektets slut. Lean revision, introduktion för nyanställda och kontinuerlig coachning av chefer är några av metoderna för att stödja en permanentning av konceptet. RESURSBEHOV OCH FINANSIERING Leanimplementeringen finansieras via extra medel från kommunledningen, samt inom Socialkontorets befintliga budget. Projektet har beviljats 1 358 tkr extra för implementeringen, samt 180 tkr för följeforskning. De extra medlen täcker i stort sett kostnaderna, med undantag för Pilotgrupp 4. Konsultkostnaden för denna grupp beräknas rymmas inom kontorets utbildningsbudget för 2012. För följeforskningen får Socialkontoret betala 160 tkr från egen budget. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Projektet följs kontinuerligt av Socialkontorets strategiska ledningsgrupp och rapporteras kvartalsvis till kommunledningskontorets utvecklingsgrupp. Socialnämnden kommer att få ytterligare en delrapport, samt en slutrapport. Eftersom Lean inom offentlig sektor är ett relativt nytt fenomen, så finns det inte så mycket forskning än. Linköpings kommun vill gärna bidra till mer sådan forskning. Socialkontorets implementering följs upp under 3 år, fr.o.m. hösten 2011 t.o.m. våren 2014, via en forskare från Linköpings Universitet, Erik Drotz. Socialnämnden kommer att få ta del av hans forskningsresultat, och nämndens ledamöter välkomnas också att lyssna på och ställa frågor till forskare, konsult, projektgrupp och medarbetare vid kontorets Leanmingel den 19 september (separat inbjudan via mejl). MBL MBL-förhandling genomfördes i samband med beslut om implementering. LÄNKAR Diverse digital information om Lean finns under I:\SOC\Alla\Lean samt via länken

5 http://linweb.linkoping.se/var-kommun/vara-arbetsplatser/omsorg-och-socialforvaltningen/socialkontoret/projekt-och-utvecklingsarbete/lean-pa-socialkontoret/ SOCIALKONTORET Per Granath Beslutet skickas till: Christer Sjölund

Ämne 2012-08-14 SLG:s Leandeklaration Innehåll: Vilket syfte har Leanarbetet? Vad betyder Leanprinciperna för Socialkontoret? SLG:s roll i förbättringsarbetet Vad förväntar sig SLG av kontorets gruppchefer? Vad förväntar sig SLG av kontorets verksamhetsutvecklare? Vad förväntar sig SLG av kontorets medarbetare? Hur hålls Leansatsningen aktiv och hur följs den upp? 1

Ämne 2012-08-14 Vilket syfte har Leanarbetet? Skapa ett system för ständiga förbättringar, baserat på medarbetarnas engagemang och kunskap Skapa väl fungerande flöden och processer Göra rätt från början och synliggöra avvikelser Eliminera slöseri inom organisationen Öka fokus på nyttan för brukarna, medarbetarna, medborgarna och andra intressenter Arbeta i ett jämnare tempo med färre störningar, mindre stress Vidareutveckla det coachande ledarskapet 2

Ämne 2012-08-14 Vad betyder Leanprinciperna för Socialkontoret? Vi ska jobba både kort- och långsiktigt med ständiga förbättringar Vi ska se till att öka den värdeskapande tiden för brukaren i vår handläggning, minska slöserier Vi ska jobba för att utjämna flöden i processerna och alltid se till helheten utifrån brukarperspektivet Vi ska sträva efter att alltid göra rätt från början och utveckla gemensamma standards för olika typer av handläggning Vi ska använda oss av avvikelsehantering och upptäckt av eventuella systemfel som en källa till kunskap Lean ska frigöra tid men inte medföra minskningar i personal 3

Ämne 2012-08-14 SLG:s roll i förbättringsarbetet SLG använder sig av Leanprinciper, verktyg och metoder i sitt ledarskap Cheferna stödjer och skapar utrymme för sina respektive gruppchefer i förbättringsarbetet Cheferna deltar i utvecklingsarbetet inom sin egen avdelning samt kommunicerar detta vid en stående punkt om utvecklingsfrågor på dagordningen vid SLG:s och avdelningens möten Förbättringsförslag ska alltid lyftas i SLG om de berör flera avdelningar. SLG bevakar helhetssynen och samordnar de förbättringsåtgärder som är strategiskt viktiga, kostar pengar och/eller berör flera delar av kontoret SLG samordnar förbättringsåtgärder som berör andra delar av kommunen eller externa aktörer SLG har huvudansvaret för långsiktigheten i systemet för ständiga förbättringar 4

Vad förväntar sig SLG av kontorets gruppchefer? Gruppchefen använder sig av Leanprinciper, verktyg och metoder i sitt ledarskap Gruppchefen tar ett aktivt ansvar för att samordna sin arbetsgrupps förbättringsarbete Gruppchefen stödjer sina medarbetare i förbättringsarbetet, vid behov med hjälp av respektive verksamhetsutvecklare Gruppchefen är pådrivande i förbättringsarbetet på sin arbetsgrupp Gruppchefen ser till helheten i processerna utifrån brukarperspektivet och vid behov initierar förbättringsprojekt som berör flera arbetsgrupper Gruppchefen beslutar, i samråd med sin grupp och i vissa fall avdelningschef, vilka förbättringsprojekt som ska prioriteras. Förslagen ska alltid föras vidare om de berör andra arbetsgrupper Ämne 2012-08-14 5

Ämne 2012-08-14 Vad förväntar sig SLG av kontorets verksamhetsutvecklare? Verksamhetsutvecklaren använder sig av Leanprinciper, verktyg och metoder i förbättringsarbetet Verksamhetsutvecklaren ger metodstöd och konsultation till arbetsgrupperna och gruppcheferna i förbättringsarbetet Verksamhetsutvecklaren dokumenterar resultaten av förbättringsprojekten digitalt, och ser till att dokumentationen finns tillgänglig för alla medarbetare på Socialkontoret 6

Ämne 2012-08-14 Vad förväntar sig SLG av kontorets medarbetare? Medarbetarna informerar sig om, tar till sig och använder grundläggande principer, metoder och verktyg inom Lean Medarbetarna ansvarar för att identifiera problem förknippat med tjänsteutövningen Medarbetarna deltar aktivt i förbättringsarbetet och provar nya arbetssätt Medarbetarna är delaktiga i beslut om vilka förbättringsprojekt som ska prioriteras. Förslagen ska alltid föras vidare om de berör andra arbetsgrupper Medarbetarna följer de standards som de själva är med och utvecklar för olika processer 7

Ämne 2012-08-14 Hur hålls Leansatsningen aktiv och hur följs den upp? FORTLÖPANDE: SLG ansvarar för att förbättringsåtgärder som är strategiskt viktiga, kostar pengar och/eller berör flera delar av kontoret finns med i i kontorets verksamhetsplan SLG följer årligen upp förbättringsarbetet i kontorets verksamhetsberättelse PROJEKTTIDEN: Kvartalsvis rapporter till kommunledningen under projekttiden (1/9 2011 31/8 2013) Två delrapporter och en slutrapport till socialnämnden under projekttiden Följeforskning via Erik Drotz, Linköpings Universitet, under 3 år (2011-2014) 8

51 (7) Socialkontoret 2012-07-30 Dnr SN 2008-233 Socialnämnden Rapport enligt 28 h lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) avseende ej verkställda beslut den 30 juni 2012 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden överlämnar Socialkontorets redovisning 2012-07-30 till kommunfullmäktige som statistikrapport i enlighet med 28 h LSS. 2. Socialnämnden överlämnar Socialkontorets redovisning 2012-07-30 till kommunens revisorer som rapport i enlighet med 28 f LSS. 3. Socialnämnden överlämnar Socialkontorets redovisning 2012-07-30 till Omsorgsnämnden för kännedom. FÖRSLAG TILL KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT 1. Kommunfullmäktige noterar redovisningen. SAMMANFATTNING Socialnämnden ska i enlighet med lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) överlämna en statistikrapport till kommunfullmäktige över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden ska ange vilka typer av insatser dessa beslut gäller samt hur lång tid som har förflutit från dagen för respektive beslut. Socialnämnden ska även till kommunens revisorer överlämna en rapport med motsvarande innehåll. Rapportering ska ske en gång per kvartal. Socialkontoret redovisar en rapport angående ej verkställda beslut 30 juni 2012.

2 BAKGRUND Enligt 28 h Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska socialnämnden till fullmäktige lämna en statistikrapport över hur många av nämndens gynnande beslut enligt 9 LSS som inte har verkställts inom tre månader från dagen för respektive beslut. Nämnden skall i rapporten ange vilken typ av insats beslutet gäller och hur lång tid som förflutit sedan dagen för respektive beslut. Rapporteringen skall även omfatta beslut där verkställigheten har avbrutits utan att ånyo kunna verkställas. Rapporteringen skall ske en gång per kvartal. Enligt 28 f samma lag ska kommunens revisorer kvartalsvis erhålla en rapport över ej verkställda beslut. Efter önskemål från revisorerna erhåller de samma rapport som fullmäktige. I 28 a LSS stadgas att en kommun eller landsting som inte inom en skälig tid tillhandahåller en insats enligt 9 som någon är berättigad till kan, efter beslut av förvaltningsdomstol, åläggas en särskild avgift. Ansökan om särskild avgift görs av Socialstyrelsen.

3 Rapport angående ej verkställda beslut 30 juni 2012 (siffrorna inom parentes avser rapport 31 mars 2012) Totalt antal rapporterade beslut där verkställighet ej skett inom 3 månader 33 (29) Verksamhetsområde LSS 33 (29) Kön Män 24 (17) Kvinnor 9 (12) Insats enligt 9 LSS Kontaktperson (9 punkt 4) 9 (7) Bostad med särskild service för vuxna (9 punkt 9) 24 (22) Daglig verksamhet (9 punkt 10) 0 (0) Korttidsvistelse(9 punkt 6) 0 (0) Korttidstillsyn (9 punkt 7) 0 (0) Bostad med särskild service för barn (9 punkt 8) 0 (0) Totalt antal rapporterade verkställda samt avslutade beslut kvartal 1 2012 2 (2) Beslut som verkställts efter tremånadersgränsen 2 (2) Återtagit ansökan 0 (0) Omprövning/avslag 0 (0) Totalt antal rapporterade beslut som kvarstår 31 (27) Kontaktperson 9 (6) Bostad med särskild service för vuxna 22 (21) Daglig verksamhet 0 (0) Korttidsvistelse 0 (0) Korttidstillsyn 0 (0) Bostad med särskild service för barn 0 (0) Orsak till att kvarstående beslut ej verkställts Tackat nej till erbjudande 0 (0) Resursbrist 7 (4) Annat skäl 2 (2) När det gäller de ej verkställda besluten om kontaktperson, där annat skäl anges, finns i ena fallet förslag men sammanföring har ej kunnat ske ännu. I det andra fallet pågår utredning av egen föreslagen person.

4 Resursbristen handlar till största delen om att män saknas för kontaktpersonuppdragen. Bostad med särskild service vuxna: Tackat nej till erbjudande 6 (5) Resursbrist 6 (4) Annat skäl 10 (12) För två av dem, som det uppges resursbrist för, planeras till nytt boende med start 2013. En inom psykiatrin planeras till nytt boende med start i augusti 2012. Där annat skäl anges är alla utom två erbjudna boendelösningar, men av olika skäl har inte inflyttning skett ännu. För resterande två anges att en förbereds för hemflytt från extern placering, men lämpligt alternativ finns inte ännu, en person har själv valt att flytta från 9 9 boende och har nu HVB-placering istället. Tid som förflutit från dagen för respektive rapporterat beslut gällande beslut som kvarstår som ej verkställda 30 juni 2012 Antal månader Insats Antal beslut 6,5 Kontaktperson 1 6 Kontaktperson 1 5 Kontaktperson 2 4,5 Kontaktperson 1 4 Kontaktperson 3 3 Kontaktperson 1 27 Bostad 2 26,5 Bostad 1 16,5 Bostad 1 16 Bostad 1 14,5 Bostad 1 12,5 Bostad 1 11 Bostad 1 10 Bostad 1 9,5 Bostad 1 8 Bostad 1 7,5 Bostad 1 6 Bostad 3 5,5 Bostad 1 5 Bostad 1 4 Bostad 3 3 Bostad 2 Summa 31

5 Tid som förflutit från dagen för respektive rapporterat beslut gällande verkställda samt avslutade beslut kvartal 2 2012 Antal månader Insats Antal beslut 5 Bostad vuxna 2 Utvecklingen under de senaste fyra kvartalen Beslut där ej verkställighet skett inom 3 månader Insats Kvartal 3 2011 Kvartal 4 2011 Kvartal 1 2012 Kvartal 2 2012 Kontaktperson 11 10 7 9 Bostad med särskild service för vuxna 17 21 22 24 Daglig verksamhet 0 0 0 0 Korttidsvistelse 0 0 0 0 Bostad med särskild 0 0 0 1 service för barn Korttidstillsyn 0 0 0 0 Totalt 28 31 29 33 Beslut som kvarstod som ej verkställda vid utgång av varje kvartal Insats 30/9-11 31/12-11 31/3-12 30/6-12 Kontaktperson 8 10 6 9 Bostad med särskild 16 18 21 22 service för vuxna Daglig verksamhet 0 0 0 0 Korttidsvistelse 0 0 0 0 Korttidstillsyn 0 0 0 0 Bostad med särskild 0 0 0 1 service för barn Totalt 24 28 27 31 Beslut som verkställts efter 3 månader samt avslutade beslut Kvartal 3 2011 Kvartal 4 2011 Kvartal 1 2012 Kvartal 2 2012 Verkställda 4 3 2 2 Omprövade/ återtagit ansökan 0 0 0 0 Totalt 4 3 2 2

6 SOCIALKONTORETS KOMMENTARER En ökning av de icke verkställda besluten har skett detta kvartal. Beslut om kontaktperson. Det är fortsatt svårt att rekrytera män till uppdragen som kontaktperson. Den som skall få uppdraget som kontaktperson måste vara lämplig för sökandens speciella behov och även matcha beträffande ålder och intressen. Att uppfylla denna matchning är den huvudsakliga orsaken till att det finns svårigheter att verkställa besluten inom tre månader. Ärendena är också av sådan karaktär att kompetens om funktionsnedsättningar ibland är en förutsättning för att uppdragstagare ska ställa sig villiga att ta uppdraget. Personer som går att rekrytera till uppdrag som kontaktperson har sällan den kompetensen. Rekryteringsträffarna som hålls tillsammans med IFO fortsätter som tidigare. Ofta är det ett bra gensvar där och flera nya kommer till efter en rekryteringsträff. Kontakter kommer att tas med verksamheter för att se om t.ex. timvikarier finns som kan tänka sig ett kontaktpersonuppdrag. Sex av de nu icke verkställda är boende på 9 9 men har fått avbrott i verkställighet. Att leta i verksamhet där de redan är kända kan därför vara en framkomlig väg. Beslut om bostad med särskild service för vuxna För att få ett bättre planeringsunderlag för framtida utbyggnad behövs en tidig kontakt med de brukare som på sikt kommer att behöva bostad med särskild service. Socialkontoret och Omsorgskontoret har gemensamma informationsmöten för att fånga upp behov och önskemål. Handläggare medverkar också på informationsmöten/mässor på gymnasieskolor. Genom detta får Socialkontoret en bild av kommande behov. Till Socialkontoret finns möjlighet att lämna intresseanmälan om boende. Men den senaste tiden har många ansökningar gjorts utan att ha varit kända via intresseanmälningar tidigare. Det som Socialkontoret ser är behovet och även kommande behov är att det tillskapas boende typ trapphusboende. De flesta är unga personer som söker bostad med särskild service och de kan vara osäkra på i vilken omfattning de faktiskt behöver stöd och då är trapphus en bra form. En målgrupp som det är svårt att hitta lösningar för och där kompetens saknas hos många utförare är unga med både utvecklingsstörning och social problematik och psykiatriproblematik. Boende för unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är det ett växande behov av, framför allt för dem med beteendeproblematik. Sex av de icke verkställda besluten ligger inom psykiatrins område. I det ena fallet saknas lämpligt boende som klarar att personen både har utvecklingsstörning och svårare psykiatrisk problematik. Tre av dem bor på tillfälligt boende på Schedevi psykiatri. Övriga har också andra insatser i avvaktan på verkställighet.

7 Positivt nu är att många erbjudanden har gått ut och verkställighet kommer att ske så småningom t.ex. när nya verksamheter står klara att tas i bruk. Dock fortsätter ärendeinströmningen att vara hög gällande boende. Ansökan om åläggande av särskild avgift Hittills under 2012 har Socialstyrelsen begärt redogörelse angående fyra boendeärenden. Efter yttrande från Socialkontoret har Socialstyrelsen beslutat att ärendena avslutas. 2012-03-27 meddelades svar angående ett kontaktpersonsärende som tidigare redogjorts för. Socialstyrelsen fann inte anledning att ansöka om utdömande av särskild avgift i det ärendet. Per Granath Socialchef Christina Våleman Gruppchef

61 (3) Socialkontoret 2012-07-17 Dnr SN 2012-183 David Hedlund Socialnämnden Synpunkter på Landsbygdsstrategi FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden tillstyrker förslaget till landsbygdsstrategi SAMMANFATTNING Socialnämnden har på kommunstyrelsens begäran ombetts inkomma med ett remissyttrande över de politiska intentionerna i och förslaget till landsbygdsstrategi för Linköpings kommun. Innehållet i strategin bedöms till merparten falla utanför socialnämndens kompetensområde som myndighetsnämnd. De delar av strategin som berör socialnämndens kompetensområde är skrivna på ett sådant sätt att det är svårt att utläsa vad som ska realiseras och i vilken omfattning. Socialnämnden har utifrån principiella ställningstaganden i den för socialnämnden tillämpliga lagstiftningen inget att invända mot innehållet i förslaget till landsbygdsstrategi. Utifrån principiella ställningstaganden med hänvisning till de principer som uttrycks i socialtjänstlagen samt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ställer sig socialnämnden positiv till de intentioner som uttrycks i strategin.

2 BAKGRUND Kommunledningskontoret efterfrågar i sitt missiv särskilt socialnämndens synpunkter på det politiska ambitionsprogrammet för landsbygdsstrategin. Strategin ska enligt kommunstyrelsens missiv vara skriven på ett sådant sätt att den ska uppfattas som övergripande och inriktningsvisande men samtidigt inte vara på en alltför övergripande nivå så att inga svar kan utläsas. SAMRÅD Samråd har inte påkallats. SOCIALKONTORETS BEDÖMNING Utifrån reglementets uppdrag är socialnämnden en myndighetsnämnd som fattar beslut i individärenden och tillståndsärenden. Merparten av innehållet i strategi för landsbygds frågor faller utanför nämndens direkta kompetensområde. Utifrån kommunstyrelsens uttryckliga instruktion att socialnämnden ska komma med synpunkter på de politiska ambitionerna i landsbygdsstrategin bör det framhållas att socialnämnden inte anser sig kunna överblicka eller bedöma konsekvenserna av strategins genomförande utifrån nuvarande underlag. Strategin är i vissa avseenden, främst för IT kommunikation, mer specifik vad gäller summor för investeringar vilket socialnämnden ser som att strategin för dessa frågor lever upp till ambitionen att vara en strategi som både uttrycker intentioner och där svar går att utläsa. I andra avseenden, som kan sägas ligga närmare socialnämndens kompetensområde, exempelvis för samhällsservice och bostadsformer antar strategin mer av ett intentionsdokument där det är svårt att utläsa svar på vad som ska realiseras och i vilken omfattning. Utifrån underlaget karaktär, där konkretiseringar till övervägande del saknas, blir socialnämndens ställningstagande runt de intentioner som uttrycks i strategin principiella. Socialnämnden har utifrån sin tjänstemannagenomgång av strategin inte funnit något att invända emot vad gäller de politiska ambitionerna i programmet. Den del av förslaget som förordar en förläggning och spridning av särskilt anpassade boenden för individer med särskilda behov samt ambitionen om olika upplåtelseformer av bostäder på landsbygden ställer sig socialnämnden, utifrån ett principiellt ställningstagande om betydelsen av differentierade vård- och boende former, positiv till. Den del av förslaget som berör utökad service och stöd av exempelvis hemkörning av varor och ekonomiskt stöd till lanthandlar ställer sig socialnämnden, utifrån ett principiellt ställningstagande om tillgänglig samhällsservice och stöd i vardagen som värnar individens möjlighet till kvarboende och stödjande av de egna resurser, positiv till.

3 Socialnämndens principiella ställningstaganden bottnar i angivelser i socialtjänstlagens 1 Kap 1 skrivelse om att socialtjänsten ska främja jämlika levnadsvillkor, att frigöra och utveckla enskilda och gruppers resurser samt bygga på människors självbestämmande och integritet. Socialnämndens principiella ställningstaganden bottnar också i angivelser om normalisering och delaktighet enligt 5 i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. SOCIALKONTORET Per Granath Beslutet skickas till: Karin Armgren Kommunledningskontoret

71 (3) Socialkontoret 2012-07-19 Dnr SN 2012-91 David Hedlund Socialnämnden Inrättande av ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden uppdrar till socialkontoret att inrätta ett ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 SAMMANFATTNING Den 1:e januari 2012 började Socialstyrelsens föreskrift SOSFS 2011:9 om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete att gälla. Socialnämnden har sedan tidigare ett ledningssystem enligt SOSFS 2006:11. Med införandet av SOSFS 2011:9 fastställer Socialstyrelsen en definition av kvalitet, att socialnämnden ska planera, leda kontrollera och följa upp verksamheten inom ramen för ledningssystemet. Efter en tjänstemannagenomgång av socialnämndens befintliga ledningssystem har bedömningen gjorts att det befintliga ledningssystemet inte lever upp till kraven enligt SOSFS 2011:9. För att uppfylla de bindande kraven i SOSFS 2011:9 föreslår socialkontoret att det befintliga ledningssystemet behöver genomgå en revidering. I revideringsarbetet föreslår socialkontoret att redan befintliga projekts fortsatta genomförande beaktar kraven i SOSFS 2011:9.

2 BAKGRUND Den 1:e januari 2012 började Socialstyrelsens föreskrift 2011:9 att gälla. Socialnämnden har sedan tidigare ett ledningssystem enligt SOSFS 2006:11. Med införandet av SOSFS 2011:9 fastställer Socialstyrelsen en definition av kvalitet. Kvalitet definieras i SOSFS 2011:9 till att socialnämndens verksamhet lever upp till kraven och målen för verksamheten som föreskrivs enligt aktuell lagstiftning, föreskrifter, tillsynsbeslut och domar. Föreskriften anger att socialnämnden ska planera, leda kontrollera och följa upp verksamheten inom ramen för ledningssystemet. I föreskriften anges att socialnämnden med systematik och regelbundenhet ska identifiera, riskbedöma, följa upp och säkra de viktigaste processerna i verksamheten samt vid behov vidta nödvändiga åtgärder för att med omedelbarhet och permanent förebygga och avhjälpa kvalitetsavvikelser. I föreskriften anges också att processer av betydelse för verksamhetens kvalitet ska identifieras, beskrivas, och riskbedömas. SAMRÅD Samråd har inte påkallats. SOCIALKONTORETS BEDÖMNING Efter en tjänstemannagenomgång av socialnämndens befintliga ledningssystem har bedömningen gjorts att det befintliga ledningssystemet inte lever upp till kraven enligt SOSFS 2011:9. Bland annat saknas en systematiskt genomförd kartläggning av krav och mål som kan ligga till grund för indikatorer i kontorets egna och socialnämndens kontroller, regelbundenheten och systematiken i kontroller och uppföljningar saknas, identifiering av processer och riskbedömning av processerna och tillhörande rutiner saknas. För att komma till rätta med ovanstående och för att hantera andra utmaningar inom socialnämndens verksamhet har socialnämnden samt socialkontoret innan införandet av SOSFS 2011:9 initierat flera åtgärder för att synliggöra processer samt tydliggöra planeringen, ledningen och uppföljningen av verksamheten. Exempelvis innebär införandet av LEAN metodiken att viktiga processer identifieras och kartläggs. Genomförandet av SHARRP Samlad Hantering Av Rutiner & Riktlinjer innebär att processer kan risbedömas. Genomförandet av Styra & Leda projektet möjliggör en strategisk planering, ledning och uppföljning av socialnämndens och socialkontorets verksamhet. För att uppfylla de bindande kraven i SOSFS 2011:9 föreslår socialkontoret att det befintliga ledningssystemet behöver genomgå en revidering. I revideringsarbetet föreslår socialkontoret att redan befintliga projekts fortsatta genomförande beaktar kraven i SOSFS 2011:9.

3 SOCIALKONTORET Per Granath Beslutet skickas till: Anneli Hagberg Östsam Anneli.hagberg@ostsam.se

81 (5) Socialkontoret 2012-07-13 Dnr SN 2012-140 Tillstånd och tillsyn Christian Almström Socialnämnden Avgifter för nya tillståndformer enligt alkohollagen FÖRSLAG TILL BESLUT 1. Socialnämnden fastställer nya ansökningsavgifter enligt Socialkontorets skrivelse 2012-07-13. 2. Ansökningsavgifterna ska gälla från och med 1 september 2012. 3. Avgifterna ska årligen fastställas utifrån förändringar i prisbasbeloppet. SAMMANFATTNING I och med den nya alkohollagens tillkomst öppnade lagstiftaren upp möjligheten för nya tillståndsformer. Vissa av dessa tillståndsformer har visats sig inte vara lika analogt applicerbara på de olika ansökningsavgifter som tillämpas i nuläget. Det föreligger därmed ett behov för att fastställa nya ansökningsavgifter. De nya tillståndsformerna berör bland annat s.k. cateringtillstånd till slutna sällskap, provsmakningstillstånd, gemensamma serveringsutrymmen. I samband med ansökan om serveringstillstånd ska den som ansöker avlägga ett kunskapsprov i syfte att visa att man har erforderlig kunskap inom alkohollagstiftningen. Sökanden har rätt till två omprov. I händelse av att sökanden ej klarat samtliga tre prov ska ansökan avslås enligt 8 kap 12 alkohollagen samt Statens folkhälsoinstitut föreskrifter om kunskapsprov; FHIFS 2010:7. Beslut om avslag får ske genom delegationsbeslut av alkoholhandläggare såtillvida att avslagsgrunden enbart beror på tre underkända prov. Det föreligger därmed även ett klart behov av att inte ta ut full avgift ifall den som underkänts och fått sin ansökan avslagen på nytt inkommer med en ansökan. Den reducerade avgiften skall bara tillämpas vid ansökan om stadigvarande serveringstillstånd. Avgifterna föreslås gälla från och med 1 september 2012 samt att de årligen ska fastställas utifrån förändringar i prisbasbeloppet.

2 BAKGRUND Utredning Sedan 1 januari 2012 gäller följande ansökningsavgifter för den som söker serveringstillstånd i Linköpings kommun: Nyansökan/ägarskifte Stadigvarande ändring i tillstånd Tillfällig ändring i tillstånd Tillfälligt tillstånd till allmänheten För varje ytterligare dag Tillfälligt tillstånd till slutet sällskap 11 000 kr 4 395 kr 1 310 kr 4 395 kr 1 105 kr 875 kr Enligt 8 kap 10 alkohollagen får kommunen ta avgift för prövning av ansökan om serveringstillstånd enligt grunder som beslutas av kommunfullmäktige. Avgifterna är avsedda att täcka kostnaderna för socialkontorets handläggning av ärendena i enlighet med självkostnadsprincipen. I handläggningen ingår bland annat remisshantering, besök på serveringsstället, beredning av beslutsunderlag och utfärdande av tillståndsbevis. I och med den nya alkohollagens tillkomst öppnade lagstiftaren upp möjligheten för nya tillståndsformer. Vissa av dessa tillståndsformer har visats sig inte vara lika analogt applicerbara på de olika ansökningsavgifter som tillämpas i nuläget. Det föreligger därmed ett behov av att fastställa nya ansökningsavgifter. De nya tillståndsformerna berör bland annat s.k. cateringtillstånd till slutna sällskap, provsmakningstillstånd, gemensamma serveringsutrymmen. Provsmakningstillstånd Enligt 8 kap 2 alkohollagen gäller att serveringstillstånd kan meddelas för servering till allmänheten eller i förening, företag eller annat slutet sällskap. Tillståndet kan avse servering året runt eller årligen under en viss tidsperiod (stadigvarande serveringstillstånd). Det kan även avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Stadigvarande tillstånd gäller tills vidare. Kommunen får dock om det finns särskilda skäl begränsa tillståndets giltighet till viss tid. Serveringstillstånd kan gälla spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker eller en eller flera av dessa drycker. Tillstånd att anordna provsmakning av alkoholdrycker enligt 6 och 7 kan meddelas stadigvarande eller för enstaka tidsperiod. Enligt 8 kap 6 alkohollagen är anordnande av provsmakning av spritdrycker, vin, starköl eller andra jästa alkoholdrycker vid arrangemang riktade till allmänheten tilllåtet under förutsättning att 1. arrangören har ett stadigvarande serveringstillstånd som omfattar de drycker som provsmakningen avser samt den lokal där provsmakningen ska äga rum, eller 2. de partihandlare som deltar enskilt eller gemensamt ansöker om och erhåller ett tillfälligt tillstånd för provsmakning av de drycker som avses erbjudas.

3 Tillståndshavare som avses i första stycket 1 ska innan arrangemanget äger rum göra en anmälan till kommunen. Enligt 8 kap 7 alkohollagen får den som tillverkar alkoholdrycker från råvaror som produceras på den egna gården och som har ett stadigvarande serveringstillstånd har rätt att, efter anmälan till kommunen, vid tillverkningsstället erbjuda provsmakning av de egenproducerade dryckerna. Om sådant tillstånd saknas, får tillverkaren erbjuda provsmakning av egentillverkade alkoholdrycker vid tillverkningsstället efter särskilt tillstånd för provsmakning. Något krav på en tillståndshavare att kunna tillhandahålla mat i samband med provsmakningar föreligger inte enligt 8 kap 15 fjärde stycket alkohollagen Det kan sammanfattningsvis identifieras två olika typer av provsmakningstillstånd som kräver en ansökan. I övriga fall är det krävs det enbart att provsmakningstillfället på förhand anmäls till kommunen av tillståndshavaren. Det första är då en eller flera partihandlare enskilt eller gemensamt ansöker om ett tillfälligt provsmakningstillstånd till allmänheten. Typexempel på sådana arrangemang till allmänheten är mässor. Det andra är då den som har rätt att tillverka 1 alkoholdrycker får erbjuda provsmakning av egentillverkade alkoholdrycker vid tillverkningsstället. Under 2012 har ett sådant tillstånd beviljats till en vingård, som flyttat en del av tillverkningsprocessen till gården. I det första fallet föreslås tillfälliga tillstånd till allmänheten som partihandlare kan söka för provsmakning att följa den kostnad som normalt gäller för tillfälliga tillstånd till allmänheten, dvs. 4 395 kr. Om två eller flera partihandlare ansöker gemensamt bör det för varje tillkommande partihandlare debiteras 1 105 kr. Det samma gäller för varje tillkommande dag som idag debiteras 1 105 kr för tillfälliga tillstånd till allmänheten. Vad det avser det andra fallet föreslås provsmakningstillstånd till allmänheten vid tillverkningsställen motsvara 80 % av ansökningsavgiften för stadigvarande tillstånd till allmänheten. Anledningen till den reducerade avgiften är att alkohollagen inte ställer några krav på mat, kök eller köksutrustning samt brandsäkerhet för provsmakningstillstånd. Det saknas därför behov av särskild remisshantering till miljökontor och räddningstjänst. Ansökningsavgiften idag för stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten är 11 000 kr. Ansökningsavgift för provsmakningstillstånd vid tillverkningsställe bör därför uppgå till 8 800 kr. Cateringtillstånd Enligt 8 kap 4 alkohollagen gäller att den som bedriver cateringverksamhet för slutna sällskap kan meddelas stadigvarande serveringstillstånd under förutsättning att den lokal där serveringen äger rum för varje tillfälle anmäls till och godkänns av 1 D.v.s. den som är godkänd som upplagshavare enligt reglerna i lagen (1994:1564) om alkoholskatt att bedriva tillverkning.

4 kommunen. Den som bedriver cateringverksamhet ska ha ett eget kök för tillredning av mat för att få stadigvarande serveringstillstånd. Ett cateringtillstånd kan endast meddelas som ett stadigvarande tillstånd till slutna sällskap. Det ligger därför i sakens natur att betrakta en sådan ansökan på samma sätt som övriga stadigvarande ansökningar, dvs. med en ansökningsavgift om 11 000 kr. Den som bedriver servering i samband med catering till slutna sällskap ska vid varje tillfälle anmäla detta till kommunen på särskild blankett. I samband med detta skall det intygas att brandsäkerheten är uppfylld. Lokalen ska godkännas av kommunen i samband med anmälan. I vissa fall torde lämpligheten kring denna vara känd, medan man i andra fall måste göra en kontroll. Därför kan det tillkomma att kommunen i samverkan med räddningstjänsten utför kontroll av lokalens beskaffenhet. Den som antingen i samband med ansökan om stadigvarande serveringstillstånd till allmänheten eller vid ansökan om stadigvarande ändring i serveringstillstånd önskar lägga till cateringtillstånd ska inte behöva debiteras en ytterligare avgift än vad som tillämpas i dagsläget för sådana ansökningar (11 000 kr resp. 4 395 kr). Gemensamma serveringsutrymmen Enligt 8 kap 14 andra stycket alkohollagen kan särskilt tillstånd meddelas för flera tillståndshavare att utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme. Om så har skett ska varje tillståndshavare svara för ordning och nykterhet inom serveringsutrymmet samt för att vad som i övrigt gäller enligt denna lag iakttas under den tid han eller hon bedriver servering där. Bestämmelsen förutsätter att samtliga tillståndshavare som vill ansöka om ett gemensamt serveringsutrymme redan har beviljats respektive serveringstillstånd med egen serveringsyta när så ansökan sker. Särskilt tillstånd för gemensamt serveringsutrymme kan avse servering året runt eller årligen under en viss tidsperiod (stadigvarande serveringstillstånd). Det kan även avse en enstaka tidsperiod eller ett enstaka tillfälle (tillfälligt serveringstillstånd). Som exempel kan s.k. foodcourts ansöka om särskilt tillstånd för en gemensam yta som inte avser deras eget serveringsutrymme. Det är även möjligt för två eller flera tillståndshavare att ansöka om särskilt tillstånd för gemensam uteservering. Även om det i det senare fallet sällan förekommer i realiteten. Man kan även tänka sig de fall när tillståndshavare av tillfälliga tillstånd till allmänheten i samband med festivaler önskar utnyttja ett gemensamt serveringsutrymme (i likhet med fallet rörande foodcourts). En ansökan från tillståndshavare om särskilt tillstånd för gemensamt serveringsutrymme bör ha en ansökningsavgift om 4 395 kr. Ifall tre eller flera tillståndshavare gemensamt ansöker bör det tillkomma en avgift om 1 105 kr för varje tillkommande tillståndshavare. Ny ansökan om stadigvarande serveringstillstånd efter avslagsbeslut som enbart grundar sig på tre underkända prov

5 I samband med ansökan om serveringstillstånd ska den som ansöker avlägga ett kunskapsprov i syfte att visa att man har erforderlig kunskap inom alkohollagstiftningen. Sökanden har rätt till två omprov. I händelse av att sökanden ej klarat samtliga tre prov ska ansökan avslås enligt 8 kap 12 alkohollagen samt Statens folkhälsoinstitut föreskrifter om kunskapsprov; FHIFS 2010:7. Beslut om avslag får ske genom delegationsbeslut av alkoholhandläggare såtillvida att avslagsgrunden enbart beror på tre underkända prov. Det föreligger därmed även ett klart behov av att inte ta ut full avgift ifall den som underkänts och fått sin ansökan avslagen på nytt inkommer med en ansökan med anledning av att det oftast föreligger en komplett eller nästintill komplett ansökan med tillhörande remissvar. Den reducerade avgiften skall bara tillämpas vid ansökan om stadigvarande serveringstillstånd. Avgiften bör emellertid, i likhet med en handfull andra kommuner, förenas med en spärregel om tre månader från avslagsbeslutet. Gränsen motiveras med att den reducerade avgiften ej ska kunna missbrukas samt att de omständigheter som gällde vid föregående remittering kan ha ändrats. Den reducerade avgiften bör motsvara 50 % av en nyansökningsavgift, dvs. 5 500 kr. SOCIALKONTORETS BEDÖMNING Socialkontoret föreslår med anledning av vad som framgår i ovan utredning att Socialnämnden fastställer nedanstående ansökningsavgifter: Stadigvarande provsmakningstillstånd till allmänheten för tillverkare 8 800 kr Tillfälligt provsmakningstillstånd till allmänheten för partihandlare 4 395 kr För varje tillkommande partihandlare (vid två el. flera) 1 105 kr För varje tillkommande dag 1 105 kr Ansökan om stadigvarande cateringtillstånd till slutna sällskap 11 000 kr Ansökan om gemensamt serveringsutrymme 4 395 kr För varje tillkommande tillståndshavare (vid tre el. flera) 1 105 kr Ny ansökan om stadigvarande serveringstillstånd inom 3 månader från avslagsbeslut som enbart grundar sig på tre underkända prov 5 500 kr. Ansökningsavgifterna föreslås gälla från och med 1 september 2012. Avgifterna ska årligen fastställas utifrån förändringar i prisbasbeloppet. SOCIALKONTORET Inger Winkelmann Mildaeus Administrativ chef Beslutet skickas till: