Uppföljning och utvärdering Kvalitetsredovisning Varje kommun är skyldig att upprätta en kvalitetsredovisning på kommunal nivå för all kommunalt bedriven förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skolverksamhet. I förskoleverksamhet ingår förskola, familjedaghem och öppen förskola, och i skolbarnsomsorg ingår fritidshem, familjedaghem och öppen fritidsverksamhet. Även varje kommunal förskola och varje kommunalt fritidshem är skyldig att upprätta en kvalitetsredovisning (verksamhetsnivå). Kommunen, förskolan, fritidshemmet och skolan bör i den skriftliga kvalitetsredovisningen ge en övergripande bild och bedömning av kvaliteten och måluppfyllelsen i sin verksamhet med stöd av faktauppgifter och beskrivningar. Kommunen, förskolan, fritidshemmet och skolan bör också arbeta med kvalitetsredovisningen så att den fungerar framåtsyftande och ligger till grund för utvecklings- och verksamhetsplanering för en kommande period. I de nationella styrdokumenten understryks det att kvalitetsredovisningen skall belysas i tre nivåer: - Huvudmannanivå - Verksamhetsnivå - Personalnivå Skolplan Enheternas redovisningar skall lämnas in senast 15 april och kommunens redovisning skall behandlas i Bildningsstyrelsen under maj månad. Bildningsstyrelsens verksamhetsuppföljning Bildningsstyrelsen beslutar om underlag och tidplan för verksamhetsuppföljning vid samtliga förskole- och skolenheter. Friskolan erbjuds verksamhetsuppföljning enligt samma modell som för de kommunala förskole- och skolenheterna. Samtliga enheter inom förvaltningen har en utsedd kontaktpolitiker som varje år besöker och utifrån framtaget underlag skriftligt redovisar sitt besök till bildningschefen som delger Bildningsstyrelsen en sammanställning efter ett kalenderår. 2008-2010 16 1
Förord Enligt skollagen beslutar kommunfullmäktige hur skolverksamheten skall gestaltas och utvecklas i kommunen i en skolplan. Till grund för kommunens skolplan ligger skollagen, läroplanerna och de nationella målen samt övriga styrande lagar och förordningar. Skolplanen är kommunens viktigaste dokument för skolan. Den skall beskriva hur kommunens skolor skall uppnå de nationella målen. Arbetet med barn/elever i behov av särskilt stöd beskrivs i Avestamodellen. (se kommunens hemsida) Skolplanen skall vara skriven så att det tydligt framgår för personal och kommunens invånare vad målsättningen för kommunens skolor 1 är. Förutom skolplanen finns flera viktiga kommunala policydokument som rör barn och ungdomar. Skolplanen sträcker sig över flera budgetår. Till skolplanen knyts Mål och Budget där detaljmål för ett budgetår beskrivs. Måltider Skollunch ska erbjudas till alla elever och vara kostnadsfri för grundskolans och gymnasieskolans elever. Skollunchen ska, förutom en näringsriktig och varierande kost, ge möjlighet till avkoppling, social samvaro och serveras i en lugn och trivsam miljö. Den ska vara ett naturligt inslag i den pedagogiska verksamheten såväl inom förskolan som i skolan. Barn som vistas hela dagen inom förskolan har rätt att där få upp till 75% av sitt dagliga behov av näringsämnen. Skollunchen ska vara omväxlande och bestå av en lagad huvudrätt med salladsbord. Skollunchen ska ge 30 % av det dagliga behovet och om möjligt serveras vid samma tidpunkt varje dag för den enskilde eleven. Kommunens skolor ska i stort följa samma matsedel. Variationer får förekomma, men måltidens standard får inte sänkas. På vissa skolor kan dessutom alternativa rätter erbjudas. Barn och ungdomar kan av medicinska, etiska eller religiösa skäl få välja specialkost. Elever skall ges möjlighet att påverka matsedelns utformning. Kommunfullmäktiges övergripande mål 2008-10 Det livslånga lärandet är grundprincipen för hela utbildningssystemet. Lärandet ska utformas och anpassas efter individens och näringslivets förutsättningar och behov. Ett varierat kulturutbud ska vara en del av den lärande miljön i Avesta. Skolskjutsreglemente Gälland skolskjutsreglemente finns på kommunens hemsida. Styrdokument för skolan Nivå Styrdokument Beslutande Nationell Skollag Förordningar Riksdag Regering Läroplaner Kommunal Skolplan Kommunfullmäktige Planer och policier Styrelse Mål och Budget Bildningsstyrelse Planer och policier Rektorsområde Arbetsplan Rektor 1 I skolplanen betecknas familjedaghem, förskola, skola, särskola och vuxenlärande som skola 2 15
Särskilda utvecklingsområden Miljö Skolan skall bedriva en aktiv utbildning gällande klimatproblematiken. Skolan skall utveckla miljömedvetenheten hos barn/elever. Skolan skall långsiktigt arbeta för ett ekologiskt hållbart samhälle. Arbetsmiljö Skolorna skall ha en aktiv plan för att förbättra den lokala arbetsmiljön, där elevernas arbetsmiljö jämställs med personalens. Verksamheten skall kraftfullt motverka psykisk ohälsa. Drogförebyggande arbete Varje skola skall upprätta en plan för drogförebyggande arbete. Kommunens 7-9 skolor skall arbete efter ÖPP-metoden (Örebro preventionsprogram) eller liknande evidensbaserade metoder. Nolltolerans skall gälla vid grundskolans och gymnasieskolans aktiviteter. Personal Personal skall ha adekvat utbildning för sitt uppdrag. Personalens kompetensutveckling beskrivs under varje verksamhet. Vid anställningar är det av stor vikt att beakta könsfördelningen på den aktuella arbetsplatsen. Förvaltningen skall aktivt arbeta för att minska sjukskrivningstalen. Verksamheten skall ledas av kompetenta ledare som ges förutsättningar och stöd av förvaltningsledningen. Dialogen mellan chef och medarbetare skall ha en positiv prägel och vara tydlig. Förvaltningen skall verka för att deltider omvandlas till heltider. Internationalisering Bildningsförvaltningen skall verka för att verksamheten ges en internationell prägel. Det kan ske genom utbyten eller deltagande i internationella projekt. Lokal anknytning Skolan skall verka för att undervisningen ska anknyta till förhållanden, verksamheter och händelser i Avesta och angränsande delar av Bergslagen. Innehåll FÖRORD... 2 KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL 2008-10... 2 STYRDOKUMENT FÖR SKOLAN... 2 VISION... 4 KOMMUNENS MÅL FÖR VERKSAMHETEN... 5 FÖRSKOLA... 5 FRITIDSHEM... 6 GRUNDSKOLA... 7 SÄRSKOLA... 8 GYMNASIESKOLA... 9 GYMNASIESÄRSKOLA... 10 SÄRVUX... 11 VUXENLÄRANDE... 12 MUSIKSKOLAN... 13 SÄRSKILDA UTVECKLINGSOMRÅDEN... 14 MILJÖ... 14 ARBETSMILJÖ... 14 DROGFÖREBYGGANDE ARBETE... 14 PERSONAL... 14 INTERNATIONALISERING... 14 LOKAL ANKNYTNING... 14 MÅLTIDER... 15 SKOLSKJUTSREGLEMENTE... 15 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING... 16 KVALITETSREDOVISNING... 16 BILDNINGSSTYRELSENS VERKSAMHETSUPPFÖLJNING... 16 14 3
Musikskolan Vision - Alla elever 2 har kunskaper och färdigheter som ger förutsättningar för en god livskvalitet och ett självständigt liv. - Kunskaps- och kompetensutveckling är naturligt för både elever och personal. För detta har skolan en klar struktur. - Elever har inflytande över sin skolsituation. Skolan verkar för att elever känner delaktighet i sin dagliga verksamhet. Skolan har tydliga strukturer för personalens inflytande och delaktighet. Föräldrar är aktiva i sina barns skolvardag. - Avestas skolor kännetecknas av trygghet och jämställdhet och är fria från diskriminering. Utifrån respekt för individen ges eleverna samma möjligheter oavsett bakgrund och personliga förutsättningar. Musikskolan skall ge eleven möjligheter att, utifrån sina förutsättningar, uppnå goda färdigheter på sitt instrument ge elever som spelar orkesterinstrument möjlighet att delta i ensemble/orkester. ge elever möjlighet att framträda inför publik i möjligaste mån tillgodose elevernas önskemål av musikinriktning Musikskolan skall ha personal med en individuell kompetensutvecklingsplan Musikskolan skall ha en klar och tydlig organisation bedriva ett systematiskt värdegrundsarbete där Musikskolan skall ge elev och förälder möjlighet till inflytande genom kontinuerlig kontakt med lärare ge elev och förälder möjlighet att påverka repertoaren verka för att musikskolans föräldraförening är delaktig i planerandet av såväl musikcaféer som större orkester/körresor 2 När vi skriver elever omfattar det barn och ungdomar. 4 13
Kommunens mål för verksamheten Vuxenlärande Kommunen skall erbjuda Sfi (svenska för invandrare), grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning där lärandet ska utformas och anpassas efter individens och näringslivets förutsättningar och behov. Kunskaper och färdigheter Vuxenlärandet skall tillvarata den studerandes kunskaper och färdigheter som utgångspunkt för individuell kunskapspåbyggnad inspirera den studerande till vidare studier, arbete och livslångt lärande. vuxenlärandet skall erbjuda väl anpassade studiemiljöer för vidare studier hitta former för att tillvarata invandrares kunskaper och färdigheter som skall ligga till grund för att förbättra anställningsbarheten Vuxenlärandet skall bedriva utbildning med behörig personal ha personal med en individuell kompetensutvecklingsplan som skall innehålla både det pedagogiska och ämnesmässiga perspektivet Vuxenlärandet skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom ett aktivt samarbete mellan vuxenlärandets personal/upphandlade utbildare och studerande Vuxenlärandet skall verka för att studerandes delaktighet uppnås genom planering av studier tillsammans med studievägledare och lärare att studerande fortlöpande ges information om sin kunskapsutveckling och i dialog med lärare ser sin egen utveckling och får stöd i lärprocessen kursutvärderingar som skall ge studerande möjlighet att ge återkoppling till läraren under och efter pågående kurs Förskola Förskolan skall arbeta med kunskaper och färdigheter genom att lägga grunden för ett livslångt lärande tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling senast 2009 tillsammans med grundskolan ha utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i förskolan. Varje förskola skall ha en kompetensutvecklingsplan på förskole- och individnivå Förskolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom att varje förskola har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet. förskolan årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Förskolan skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter att varje barn tar ansvar för sina egna handlingar att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar 3 ges fortlöpande information om barnets utveckling 12 3 Med förälder menas barnets vårdnadshavare 5
SärVux Fritidshem Fritidshemmet skall arbeta med kunskaper och färdigheter genom att utveckla barnens kreativitet tillsammans med skolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling utveckla varje barn utifrån dess förutsättningar och behov Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i fritidshemmet. Varje fritidshem skall ha en kompetensutvecklingsplan på fritidshems- och individnivå. Fritidshemmet skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom att varje fritidshem har en miljö där varje barn bemöts med förståelse, respekt och ödmjukhet. fritidshemmet årligen följer upp hur barnen upplever sin situation Fritidshemmet skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter, att varje barn tar ansvar för sina egna handlingar och fritidshemmets miljö, att varje barn får träning i konflikthantering att varje barn förstår och handlar efter demokratiska principer, att varje barn deltar i olika former av samarbete och beslutsfattande att föräldrar ges fortlöpande information om barnets utveckling. Kunskaper och färdigheter SärVux skall erbjuda vuxenutbildning där lärandet ska utformas och anpassas efter individens och näringslivets förutsättningar och behov tillvarata den studerandes kunskaper och färdigheter som utgångspunkt för individuell kunskapspåbyggnad inspirera den studerande till vidare studier, arbete och livslångt lärande. erbjuda väl anpassade studiemiljöer SärVux skall bedriva utbildningen med behörig personal ha en kompetensutvecklingsplan på både arbetslags-, individ- och skolnivå. Planen skall innehålla både det pedagogiska och ämnesmässiga perspektivet SärVux skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom ett aktivt samarbete mellan SärVux personal/upphandlade utbildare och studerande. SärVux skall verka för att studerandes delaktighet uppnås genom planering av studier tillsammans med berörd personal att studerande fortlöpande ges information om sin kunskapsutveckling och i dialog med lärare ser sin egen utveckling och får stöd i lärprocessen kursutvärderingar som skall ge studerande möjlighet att ge återkoppling till läraren under och efter pågående kurs 6 11
Gymnasiesärskola Studier inom särskolan kan bedrivas i den kommunala särskolan eller inkluderas i gymnasieklass. Skolan skall lägga en grund för vidare studier, ge yrkeskompetens samt fortsätta arbetet med den personliga utvecklingen ge såväl grundläggande som fördjupade kunskaper samt ge möjlighet till stöd utifrån varje elevs förutsättningar och behov ge varje elev möjlighet att uppnå goda studieresultat genom en varierad undervisning som bygger på varje elevs eget sätt att lära Skolan skall ha en kompetensutvecklingsplan på arbetslags-, individ- och skolnivå. Planen skall innehålla både det pedagogiska och ämnesmässiga perspektivet samt områden gällande intellektuella funktionshinder. ge eleverna en undervisning som bygger på aktuell kunskap och forskning Skolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom ett aktivt samarbete mellan arbetslag och elevhälsan Skolan skall verka för att elevers delaktighet uppnås genom att elev och föräldrar fortlöpande ges information om elevens kunskapsutveckling samt att eleven i dialog med läraren ser den egna lärprocessen att arbetsformer och arbetssätt arbetas fram i dialog mellan elev, föräldrar och lärare att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas Grundskola 4 Skolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, genom att tillsammans med förskolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling förskolan och grundskolan senast 2009 har utarbetat en gemensam handlingsplan för barnens språk- och kunskapsutveckling. varje skola verkar för att eleverna utvecklar viktiga förmågor som reflektion, kommunikation, förmågan att värdera och analysera varje skola ger likvärdiga förkunskaper inför fortsatta studier skolorna planerar sin verksamhet i F-12 perspektiv med hänsyn till varje elevs eget sätt att lära ge elever med hög studiepotential relevanta utmaningar Skolan säkerställer elevernas kunskapsutveckling genom att utarbeta gemensamma kontrollstationer i form av kommunala prov i ämnena svenska, engelska och matematik i skolår 7 Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i skolan. Varje skola skall ha en kompetensutvecklingsplan på arbetslags-, individ- och skolnivå. Planen skall innehålla både det pedagogiska och ämnesmässiga perspektivet ge eleverna en undervisning som bygger på aktuell kunskap och forskning Skolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom att elever får övning i konflikthantering ett aktivt samarbete mellan arbetslag och elevhälsan Skolan ska verka för att delaktighet uppnås genom ett aktivt arbete i arbetslag, klassråd och elevråd att elev och föräldrar fortlöpande ges information om elevens kunskapsutveckling samt att eleven i dialog med läraren ser den egna lärprocessen att elever, föräldrar och personal deltar i utvärdering av verksamheten att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas 10 4 Innefattar även förskoleklass. Förskoleklassen är en frivillig skolform inom det offentliga skolväsendet 7
Särskola Studier inom särskolan kan bedrivas i den kommunala särskolan eller inkluderas i grundskoleklass. Skolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande, genom att tillsammans med förskolan skapa en gemensam strategi för barnens utveckling särskolan verkar för att eleverna utvecklar viktiga förmågor som reflektion, kommunikation, förmågan att värdera och analysera skolan strävar mot att ge alla elever bästa möjliga förutsättningar att utifrån sina individuella förmågor och förutsättningar utvecklas mot skolans mål skolan säkerställer elevernas kunskapsutveckling skolorna planerar sin verksamhet i perspektiv som sträcker sig från förskola till och med gymnasieskola med hänsyn till varje elevs eget sätt att lära Personalens kompetensutveckling är en grundförutsättning för kvaliteten i skolan. Varje skola skall ha en kompetensutvecklingsplan på arbetslags-, individ- och skolnivå ge eleverna en undervisning som bygger på aktuell kunskap och forskning Skolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom ett aktivt samarbete mellan arbetslag, skolgrupp och elevhälsan Skolan ska verka för att delaktighet uppnås genom aktivt arbete i arbetslag, klassråd och elevråd att elev och föräldrar fortlöpande ges information om elevens kunskapsutveckling samt att eleven i dialog med läraren ser den egna lärprocessen att elev, föräldrar och personal deltar i utvärdering av verksamheten att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas Gymnasieskola Skolan skall lägga en grund för vidare studier, ge yrkeskompetens samt fortsätta arbetet med den personliga utvecklingen. ge såväl grundläggande som fördjupade kunskaper samt ge möjlighet till stöd utifrån varje elevs förutsättningar och behov genom en varierad undervisning som bygger på varje elevs eget sätt att lära, ge möjlighet att uppnå goda studieresultat ge elever med hög studiepotential relevanta utmaningar Skolan skall ha en kompetensutvecklingsplan på arbetslags-, individ- och skolnivå. Planen skall innehålla både det pedagogiska och ämnesmässiga perspektivet. ge eleverna en undervisning som bygger på aktuell kunskap och forskning Skolan skall verka för att trygghet, jämställdhet och respekt uppnås genom att elever får övning i konflikthantering ett aktivt samarbete mellan arbetslag och elevhälsan Skolan skall verka för att elevers delaktighet uppnås genom ett aktivt arbete i programråd, elevråd och skolkonferens utvecklingssamtal och planering av studier tillsammans med lärarna att arbetsformer och arbetssätt arbetas fram i dialog mellan lärare och elever kursutvärderingar som skall ge eleverna möjlighet att ge återkoppling till läraren under och efter pågående kurs att dialogen och samarbetet med föräldrarna utvecklas 8 9