Innehållsförteckning 1. FÖRORD 3 2. SAMMANFATTNING 5 3. BAKGRUND 7 EU-direktiv och miljöbalken 7 Tidigare mätningar 8 Uppdraget 9 4. METODBESKRIVNING 11 Val av mätplatser 11 Mätparametrar 11 DOAS 11 Diffusionsmätningar 12 Beräkningsmetoder 13 5. RESULTAT 16 Örgryte och Härlanda 16 Diffusionsmätningar 16 Kommentar till mätningen 20 Partille 21 Mätning med DOAS 21 Diffusionsmätningar 26 Kommentar till mätningen 31 Lerum 32 Diffusionsmätningar 32 Kommentar till mätningen 36 6. ALINGSÅS 37 Diffusionsprovtagning 37 Kommentar till mätningen 40 7. DISKUSSION OCH SLUTSATSER 41 1
2
1. Förord Rapporten Mätningar av kväveoxider i den östra korridoren har tagits fram av Jonny Andersson, Göteborgs Miljöförvaltning, på uppdrag av Göteborgsregionens Luftvårdsprogram. I rapporten beskrivs mätningar i den sk. östra korridoren i Göteborgsregionen (kommunerna längs E20 mot Stockholm). Dessa mätningar är en del av mätprogrammet för 1999 för Luftvårdsprogrammet och skall ses som en uppföljning och fördjupning av mätkampanjerna som genomfördes under 1994-1998 i regionen (se rapporten Luftkvalitet i Göteborgsregionen, Luftvårdsprogrammets rapport nr 113). Herman Heijmans Göteborgsregionens luftvårdsprogram 3
4
2. Sammanfattning Sverige införde 1 januari 1999 miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, svaveldioxid och bly (SFS 1998:897). Svaveldioxid och bly underskrider sedan lång tid tillbaka normvärdena. Kvävedioxid, som har trafiken som absolut främsta källa, kan i vissa hårt trafikbelastade områden riskera att överskrida miljökvalitetsnormens värden för år, dygn eller timme. Syftet med den kartläggning av kvävedioxidhalter Göteborgsregionens luftvårdsprogram genomfört under 1999 var att undersöka hur halterna av kväveoxider i dagsläget varierar i de kommuner inom regionen som genomkorsas av E20. För att avgöra risken för överskridande av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid krävs en prognos för 2006. En första sådan kommer att kunna beräknas efter under våren 2000 slutförda uppdateringar av utsläppsdatabasen för regionen. Förutom mätningar med timregistrerande instrument och kampanjer med s.k. diffusionsprovtagare har kvävedioxidkartor utarbetats med hjälp av detaljerade beräkningar av kvävedioxidhalter med spridningsmodelleringar i Göteborg miljöförvaltningens Airvirosystem. Mätning med s.k. diffusionsprovtagare, som genomförts i mars och april 1999, verifierar de kvävedioxidkartor som framtagits för Östra korridoren. Det är i den närmaste omgivningen av E20 genom Örgryte, Härlanda och Partille som det finns risk för överskridandet av miljökvalitetsnormen. Mätningen på innergården vid Galoppvägen i Partille visar att det finns förutsättningar att på relativt måttligt avstånd och i skyddade lägen även klara normen för dygn. Av de tre miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid visar det sig att normen för dygn blir svårast att klara. Vid samtliga kontinuerliga mätningar och beräkningar i Östra korridoren har dygnsvärdena legat sämst till i förhållande till normvärdet. 5
6
3. Bakgrund EU-direktiv och miljöbalken Sveriges medlemskap i EU innebär att de direktiv som EU antar måste införlivas med svensk lagstiftning. Direktiven om luftkvalitet är exempel på detta. För närvarande finns det direktiv för svaveldioxid, kväveoxider, partiklar och bly. Inom kort kommer även direktiv för bensen. Naturvårdsverket har tagit fram miljökvalitetsnormer för svaveldioxid, kvävedioxid och bly i utomhusluft. Dessa infördes i svensk lagstiftning i samband med att Miljöbalken och följdlagstiftning trädde i kraft 1 januari 1999. Normerna anger högsta tillåtna halter i luft och skall i enlighet med EU:s ramdirektiv gälla för hela landet och får inte överskridas efter den 31 december 2005. Naturvårdsverket har för närvarande inte publicerat några anvisningar för övervakning och metoder för mätning av trafikrelaterade luftföroreningar. Det som finns att tillgå för att utforma en mätstrategi är förutom själva EU-direktivets de anvisningar som finns i Vägverkets metodhandbok Mätning av trafikrelaterade Luftföroreningar (Publ. 1998:55). En miljökvalitetsnorm är en föreskrift om lägsta acceptabla miljökvalitet, i detta fall för luft. Miljökvalitetsnormen är juridiskt bindande. De skall vara uppfyllda vid angivna tidpunkter, i annat fall måste ett åtgärdsprogram utarbetas med sikt på att bristerna snarast rättas till. En miljökvalitetsnorm träder i kraft i form av en förordning. Det betyder att det vanligtvis är regeringen som fattar beslutet. Vid beslut om en miljökvalitetsnorm kan regeringen bestämma vem eller vilka som är skyldiga att utföra de mätningar och undersökningar som behövs för att normen skall kunna följas. Varje kommun skall kontrollera att miljökvalitetsnormerna angående kvävedioxid, svaveldioxid och bly uppfylls. Samtliga medelvärdestider skall vara uppfyllda. Mätning skall utföras i tätorter med fler än 250 000 invånare, samt i andra områden när det kan antas att en miljökvalitetsnorm kan komma att överskridas. Kommuner med mindre än 50000 invånare behöver dock inte mäta timmedelvärden av kvävedioxid. För kvävedioxid skall mätning även utföras när närmast föregående mätning eller beräkning visar att timmedelvärdet eller dygnsmedelvärdet är högre än 80% av det i tabellen nedan angivna timmedelvärdet eller dygnsmedelvärdet eller när årsmedelvärdet är högre än 70% av det i tabellen angivna årsmedelvärdet. Syftet med denna utvärderingströskel är att de mest omfattande kraven på utvärdering ska ställas där risken för att gränsvärdet ska överskridas är störst. De minst omfattande kraven ska endast gälla där det praktiskt taget inte finns någon risk för överskridande. 7
Tabell 1 Gränsvärden, miljökvalitetsnormer, bedömningsgrunder och tröskelvärden Komponent 1 tim 8 tim Dygn Vinterhalvår/år Anmärkningar Kvävedioxid 110-75 50 Gränsvärde 98-percentil halvår NO 2 µg/m 3 90-60 40 Miljökvalitetsnorm 98-percentil helår Kväveoxid - - - 30 Miljökvalitetsnorm för vegetation NO X µg/m 3 Svaveldioxid 200-100 50 Miljökvalitetsnorm 98-percentil helår SO 2 µg/m 3 - - - 20 Miljökvalitetsnorm för vegetation Koloxid - 6 - - Riktvärde 98-procentil för halvår CO mg/m 3 Stoft 50 20 Bedömningsvärde 98-percentil halvär PM10 µg/m 3 Ozon 180 110 65 50 Tröskelvärde sommarhalvår O 3 µg/m 3 Tidigare mätningar Regionala Luftvårdsprogrammet har sammantaget vid 9 tillfällen mätt luftkvalitet med DOAS i de kommuner som genomkorsas av E 20. Ytterligare mätningar i närområdet av E20 har utförts med Göteborgs stads mobila mätstation. Mätningar av kväveoxider med den stationen har utförts med kemiluminicensmetod. I tabell 3 redovisas i förekommande fall uppmätta medelvärden av NO 2 och NO x på den mätsträcka respektive mätpunkt som varit uppsatt närmast E20. Eftersom de olika mätningarna i de flesta fall inte har skett på samma plats eller under samma årstid, i huvudsak vinter och vår, är det svårt att dra någon slutsats om trend i mätserien. Jämförs mätningarna med parallellt uppmätta halter vid station Femman framgår att i de flesta fall ligger uppmätta halter vid E20 på i stort sett samma nivå. Undantag utgörs av de mätningar som på senare år har skett nära Tingstadstunneln, Partihallarna och Lilla Olskroksgatan, där uppmätta halter ligger betydligt över halten vid Femman. Likaså skiljer det sig mellan de två Partillemätningarna. Den som utfördes 1995 visade på ett högre resultat jämfört med Femman än den som genomfördes 1999, då halterna ligger i stort sätt på samma nivå, Partille dock något lägre. Tabell 2 Regionala luftkontrollprogrammets tidigare mätningar med DOAS Ort Plats Typ av mätning Från Till Partille Slottsmotet Trafikavgaser i gatunivå 891211 900321 Lerum E20 Trafikavgaser i taknivå 940418 940502 Lerum Sjön Aspen Bakgrundshalter av ozon Lerum Sjön Aspen Bakgrundshalter av ozon Partille Galoppvägen/E20 Trafikavgaser i gatunivå 951205 960104 Lerum Hulan Trafikavgaser i gatunivå 961206 970128 Alingsås Norra Strömgatan Trafikavgaser i gatunivå 970130 970312 Lerum Gulleringsbo Bakgrundshalter av ozon 970426 970830 Partille Galoppvägen/E20 Trafikavgaser i gatunivå 981211 990630 8
Tabell 3 Göteborgs stads tidigare mätningar med kemiluminicens Ort Plats Typ av mätning Från Till Örgryte Riddaregatan Trafikavgaser i gatunivå 820801 821027 Örgryte Riddaregatan Trafikavgaser i gatunivå 840210 840328 Örgryte Riddaregatan Trafikavgaser i gatunivå 840501 840620 Örgryte Riddaregatan Trafikavgaser i gatunivå 850117 850311 Härlanda Gustavsplatsen Trafikavgaser i gatunivå 860522 861109 Örgryte Prästgatan Trafikavgaser i tak och gatunivå 940501 940620 Örgryte Partihallarna Trafikavgaser i tak och gatunivå 970129 970420 Örgryte L. Olskroksgatan Trafikavgaser i gatunivå 970420 970515 Tabell 4 Tidigare mätresultat, medelvärden av NO 2 -halter, µg/m 3 Plats Mobil Femman Riddargatan 1982 18 25 Riddargatan 1984 26 29 Riddargatan 1984 24 27 Riddargatan 1985 24 40 Gustavsp. 1986 27 24 Slottsmotet 1989 28 23 Lerum 1994 29 34 Riddargatan 1994 28 26 Partille 1995 48 39 Hulan 1996 25 39 Partihallarna 1997 41 27 L. Olskroksg 1997 41 27 Partille 1999 27 30 Figur 1 Tidigare NO2 medelvärden uppmätta i Östra korridoren 60 50 40 30 20 10 0 Mörk stapel = Femman. Ljus stapel = mobila mätningar i anslutning till eller nära E20. Uppdraget Göteborgsregionens luftvårdsprogram gav 1998 Miljöförvaltningen i uppdrag att undersöka och beskriva hur halterna av kväveoxider varierar i de kommuner inom regionen som 9
genomkorsas av E20, den sk. Östra korridoren. Mätningarna i den östra vägkorridoren påbörjades i december 1998 i och med att en mobil DOAS station placerades intill E20 i Partille på en lokal körbana, Galoppvägen. Mätningen avslutades i juni 1999. Som komplement till den kontinuerliga DOAS mätningen genomfördes en mätkampanj med passiva kväveoxidmätare om två 14 dagars mätperioder i mars och april. Syftet med mätkampanjerna är ytterst att validera de modellberäkningar som beskriver kväveoxidernas utbredning i östra korridoren, och som i sin tur ger underlag till att avgöra risken för överskridanden av miljökvalitetsnormen för kvävedioxid i det undersökta området i anslutning till E20. 10
4. Metodbeskrivning Val av mätplatser De i projektet beräknade halterna av NO 2 har jämförs med parallellt uppmätta halter vid fasta stationer. De stationer som används i analysen är det regionala mätprogrammets fasta mätstation i Göteborg vid E6 genom Gårda och Göteborgs stads mätning i taknivå vid station Femman i Östra Nordstan i centrala Göteborg. Provtagningsplatserna för kampanjmätningar med passiva provtagare har valts så att de uppmätta föroreningshalterna i respektive kommun eller kommundel ska representera: A En hårt trafikerad och dåligt ventilerad gata B En hårt trafikerad och väl ventilerad väg eller gata C Ett bostadsområde med lokaltrafik D Ett grönområde. KategoriA förekommer inte i den östra vägkorridoren. E6 genom Gårda i Göteborg är ett exempel på en sådant område. Mätplatserna ska väljas så att de representerar den högsta exponeringen som befolkningen i allmänhet utsätts för. Om stora grupper i befolkningen utsätts för låga eller måttliga halter av luftföroreningar under längre tid kan det ge större totala medicinska effekter än då ett fåtal personer exponeras för höga halter under korta uppehållstider. Gränsvärdet gäller till exempel för kollektivtrafikens terminaler och hållplatser men inte vid tillfälligt uppehåll inom eller passage av ett trafikområdet som övergångsställen eller gångbroar. Enligt EU-direktivet bör mätutrustning för trafikmiljöer placeras minst 25 meter från större vägkorsningar och 2 till 5 meter från närmaste delen av körbanan, såvida det inte finns en punkt där befolkningen direkt eller indirekt kan exponeras för högre halter under en period som är signifikant i förhållande till den genomsnittliga perioden för gränsvärdena. Mätparametrar Kvävemonoxid (NO) bildas vid förbränning av luft/bränsleblandning i t ex bilmotorer p g a att luften innehåller kväve. All NO omvandlas sedan till NO 2. Omvandling till NO 2 är beroende av temperatur, tillgång till ozon och flera andra faktorer. I många sammanhang används summan av NO och NO 2 (NO x ) som ett mått på hur förorenad luftmiljön är, det vill säga höga NO x - halter innebär oftast höga halter av andra luftföroreningar. NO x är också en väldokumenterad luftförorening ur emissionssynpunkt som primärt används vid datorberäkning och spridningsmodelleringar. Gränsvärdet är dock definierat som NO 2 -halter eftersom NO i sig inte är hälsofarligt. Den genomförda studien i östra vägkorridoren har i sin helhet krävt mätning av både NO och NO 2. Förutom kväveoxider har ozon mätts vid DOASstationen i Partille. DOAS DOAS-tekniken (Differential Optical Absorbation Spectroscopy System) använder sig av ljus för att identifiera och mäta koncentrationer av olika luftföroreningar. Tekniken grundar sig på att luftföroreningars molekyler absorberar ljus av olika våglängder. DOAS-utrustningen består av en sändare som sänder ljus, en mottagare som tar emot ljuset, en spektrofotometer och en dator som analyserar mätvärdena. Miljöförvaltningens utrustning bygger på att sändare och 11
mottagare är sammanbyggda i ett vridbart teleskop. Ljuset skickas ut från sändaren och reflekteras tillbaka till mottagaren från speglar som sätts upp i terrängen. I Partillemätningen har två speglar använts. Datorn beräknar halterna av luftföroreningar som timmedelvärden över de uppställda mätsträckorna. Mätningen i Partille har inriktats på NO och NO 2. Förutom kväveoxider har även Ozon mätts. Diffusionsmätningar Provtagning sker genom anrikning på ett impregnerat filter med efterföljande analys i en gaskromatograf och möjliggör mätning av ett antal vanliga ämnen som ingår i förorenad tätortsluft. Principen bakom metoden är enkel och bygger på att en känd mängd förorening diffunderar in i en provhållare med det impregnerade filtret i botten. Vid lagring och transport är provet förslutet och mätningen startar så fort som förslutningen öppnas. Luftföroreningen reagerar med impregneringen och bildar en fast vattenlöslig förening som efter avslutad mätning tvättas ur och analyseras på laboratorium. På varje provplats mäts både NO x och NO 2. Mätning av NO x är viktigt för att säkrare kunna validera spridningsberäkningarna. Av proverna har ca. 25 % varit dubbelprover. Dubbelproverna ger viss möjlighet till kvalitetskontroll i mätningen. Resultaten från dubbeprovtagningarna i Östra korridoren visar på små avvikelser mellan de enskilda proverna och har inte utnyttja Tabell 5 Beräkningspunkter och beräkningar Nr. Plats X- Y- Utförda Airviroberäkningar koordinat* koordinat* nr. och namn Göteborg 1 Lilla Olskroksg/E20 1273000 6405336 Scenario 1999 2 Redbergsvägen 1273095 6405230 0355 Östra Gbg NOx99 3 Redbergsparken 1273350 6405501 4 L. Munkebäcksg/E20 1274586 6406164 Tidsperiod 5 Munkebäcksgatan 1274809 6405564 0356 Östra Gbg 0315-0329 6 Härlanda kyrka 1274708 6405713 0364 Östra Gbg 1126 24 DOAS-Gårda 1272872 6403803 25 Femman 1271461 6404710 Partille 7 Tillfällavägen/E20 1277495 6407019 Scenario 1999 8 Postgången 4D/E20 1279295 6407327 0354 Östra Partille NOx99 9 Per Ekströmsväg 10 1279001 6407129 10 Finngösadaghem 1279251 6407085 Tidsperiod 11 Parallellvägen/E20 1280022 6407525 0357 Östra Partille 1529 12 Galloppvägen/E20 1279948 6407636 0363 Östra Partille 1126 13 Gamla kronvägen 1279735 6407665 14 Lexbyvägen 1279581 6407907 23 DOAS-Partille 1279926 6407584 Lerum 15 Hulans daghem/e20 1288113 6408468 Scenario 1999 16 Stationsområdet/E20 1289774 6410532 0353 Östra Lerum2 NOx99 17 Göteborgsvägen 1289703 6410591 Tidsperiod 18 Scoutstugan 1288905 6411443 0358 Östra lerum 1529 0360 Östra lerum2 1126 *Rikets koordinater 12
Beräkningsmetoder Gränsvärden för luftföroreningar är baserade på halvårsvisa eller årsvisa mätningar. Många gånger är det inte möjligt eller kostnadseffektivt att mäta under så långa tidsserier på en och samma mätplats. Man är då hänvisad till att göra uppskattningar baserade på jämförelser mellan en begränsade mätserien och de i regionen centralt belägna kontinuerligt registrerande trendstationerna. Ett annat sätt att beskriva luftkvaliteten är att med hjälp av datorer beräkna halten av luftföroreningar över ett större område eller för ett flertal förutbestämda platser. Detta kan bland annat göras i dataprogrammet AIRVIRO. I AIRVIRO-systemet kan simuleringar och prognoser göras utifrån en databas med utsläpp från såväl vägar som industri- och uppvärmningsanläggningar. Databasen uppdateras årligen, dock inte fullständigt och för hela regionen. Årlig uppdateras de större punktutsläppen i regionen och från riksvägarna i hela regionen, men det är bara Göteborg som årligen uppdaterar hela vägnätets utsläpp. Andra typer av utsläppskällor och trafiksituationen i kranskommunerna runt Göteborg kan vara av äldre datum. Vissa typer av källor som t.ex arbetsfordon och arbetsmaskiner uppdateras relativt sällan. Detta kan få stor betydelse för beräkningsresultatet. En möjlighet att kompensera för detta är att justera det beräknade resultatet så att det stämmer bättre i de punkter där det finns uppmätta koncentrationer av kväveoxid. En fullständig anpassning mot alla mätpunkter låter sig sällan göras och i jämförelse med de passiva mätpunkterna kan en stor avvikelse mellan uppmätt och beräknad halt tyda på en gammal eller felaktig beskrivning av utsläppsförhållandena i den närmaste omgivningen av mätplatsen. Luftföroreningshalterna i ett visst område beror främst på utsläppen av föroreningar samt avståndet till den plats där utsläppet har skett. Simuleringarna i Airvirosystemet har utförts med en för systemet anpassad Gauss modell (SH). Viss hänsyn i beräkningarna tas till topografi och bebyggelse. Det är dock inte möjligt att med den valda modellen både beräkna halten över öppna ytor och i trånga gaturum. I de flesta fall ligger projektets mätplatserna i en omgivning av öppen karaktär som överensstämmer med de krav som kan ställas på beräkningspunkterna i Airviomodelleringarna. Simuleringar i Airvirosystemet kan göras för att beräkna halter vid antingen valfri vädersituation eller för sommar-, vinterhalvår eller kalenderår (Senario). Medelvärden alternativt valfri percentil kan beräknas. I projektet har för år 1999 beräknats NO 2 medelvärden samt 95- och 98-percentiler av timvärden, dels har det aktuella vädret (Tidsperiod) använts för att beräkna medelvärden under kampanjen med passiva provtagare. Det måste beaktas att dessa simuleringar endast ger en bild av hur halterna kan spridas vid de vädersituationer som har förekommit de senaste åren. Som bekant karaktäriserades första hälften av 1990-talet av mycket milda vinterperioder, luftföroreningarna har inte heller varit så höga som under 80-talet vilket dock framförallt beror på minskade utsläpp. Den förbättrade avgasreningen torde vara anledning till detta. Halterna som simuleras av systemet skall betraktas som bakgrundshalter i taknivå, det vill säga halterna är som regel något högre vid gatunivå. Det finns inget enkelt samband mellan NO 2 och NO x utan andelen varierar ganska mycket från den ena episoden till den andra. Vid låga halter kväveoxider är andelen kvävedioxid mycket hög, 80-90%, och minskar sedan till 10-20% vid tillfällen med höga halter av kväveoxider. En preliminär modell har använts för att beräkna NO 2 -halterna. Framtagen utifrån uppmätta halter 13
av NO 2 och NO x vid station Femman. Relationen mellan NO 2 och NO x framgår av figur 2. En anpassning av formeln har även skett för bättre kunna beskriva NO 2 bildningen i ytterområden. NO x simuleringarna har utifrån nedanstående formler räknats om till kvävedioxid och presenterats som årsmedelvärden och 98-procentiler. Den tidigare använda formeln för Lerum gav för tidsperiodsimuleringarna mycket för höga resultat jämfört med parallellt uppmätta halter. I stället har NO 2 -halten skattats utifrån 90 procent av N0 x -halten. 1. Göteborg, Partille och Mölndal: NO2=8.5*(NOx**0.44-Ox 0.22)-3.33 2. Lerum: NO2=8.5*NOx**0.44-NOx**0.22+3.33 14
Figur 2 300 Relation NO 2 och NO x halter vid station Femman NO2=8.5*(Nox**0.44-Nox**0.22)-3.33 250 200 NO2 150 100 50 0 0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1000 1100 1200 1300 1400 1500 1600 1700 1800 1900 2000 2100 2200 2300 2400 2500 2600 2700 2800 2900 3000 3100 3200 3300 3400 3500 3600 3700 3800 3900 4000 NOx 15
5. Resultat Örgryte och Härlanda Diffusionsmätningar Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes i stadsdelarna Örgryte och Härlanda under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. För samtliga mätpunkter har N0 2 - medelvärdet beräknats med det aktuella vädret samt årsmedelvärden med normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Figur 3 Mätplatser Lilla Olskroksgatan Redbergsvägen Redbergsparken Lilla Munkebäcksgatan 16
Munkebäcksgatan Härlanda kyrkopark Tabell 6 Mätperioder Mätperiod Startdatum Klockslag Stoppdatum Klockslag 1 990315 12:00 990329 12:00 2 990411 18:00 990426 12:00 Tabell 7 Mätplatser Nr. E/D* Område Plats Typ av område Y-koordinat X-koordinat 1 D Örgryte Lilla Olskroksgatan/E20 B Bostad 1273000 6405336 2 E Örgryte Redbergsvägen C Handel 1273095 6405230 3 E Örgryte Redbergsparken D Park 1273350 6405501 4 D Härlanda L. Munkebäcksgatan./E20 B Bostad 1274586 6406164 5 E Härlanda Munkebäcksgatan C Handel 1274809 6405564 6 E Härlanda Härlanda kyrkpark D Park 1274708 6405713 *D=dubbelprov, E=enkelprov Tabell 8 Uppmätta och beräknade NO 2 -halter, µg/m 3 Nr Plats Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde Period 1 period 2 Period 1 Period 2 år 1 Lilla Olskroksg/E20 42 27 57 50 45 2 Redbergsvägen 42 38 48 37 34 3 Redbergsparken 30 19 37 31 28 4 Lilla Munkebäcksg./E20 28 24 31 27 28 5 Munkebäcksgatan 37 22 35 27 24 6 Härlanda kyrka 25 15 26 20 20 24 Gårda - - - 52-25 Femman - - - 32-17
Tabell 9 Beräknade och uppmätta NO 2 -halter, µg/m 3 Plats Beräknade halter Uppmätta Periodhalter* Nr Gata/Station Årsm. 95 %-til 98 %-til Medel 95 %-til 98 %-til 1 Lilla Olskroksg/E20 45 71 117 35 - - 2 Redbergsvägen 34 65 99 40 - - 3 Redbergsparken 28 53 83 25 - - 4 Lilla Munkebäcksg./E20 28 65 86 26 - - 5 Munkebäcksgatan 24 48 63 30 - - 6 Härlanda kyrka 20 39 60 20 - - 24 DOAS-Gårda år 1999 42 85 109 48 84 106 25 Femman år 1999 29 58 92 27 59 78 Femman period 1 och 2 30 54 86 *Medelvärde period 1 och 2 förutom Gårda och Femman där mätvärden för 1999 fram till den 16/12 har använts. Dygnsmedelvärde (95 %-til) har ej mätts med diffusionsprovtagare. Figur 4 Beräknade och uppmätta halter av NO 2 i Härlanda och Örgryte, µg/m 3 60 50 40 30 20 Uppmätt Beräknat 10 0 Munkb.g L.Munkb.g Härland.k Redberg.p Redberg.v L.Olskr.g Gårda Femman 18
Tabell 10 Beräknade NO 2 halter i relation till station Femman, µg/m 3 1,8 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Kvot beräkning Kvot mätning Munkebäcksg L.Munebäcksg Härland kyrka Redbergpark Redbergsv. L.Olskroks.g Gårda Femman Figur 5 Simulerade NO 2 -halter, årsmedelvärde, µg/m 3 L. Olskroksg. 45 L.Munkebäksg 28. Härlanda k. 20 Munkebäcksg. 28 Femma 29 Gårda 42 Redbergsv 34 Redbergsp. 28 Senario beräkning med Gaus modell SH, EDB 98 och korrektionsfaktor för år 1999, karta Göteborg 500 gridstorlek 162*67 grid 50*50 m, NO X omräknat till NO 2 enligt formel 1. Beräkning i Airvirosystemet nr 0354 0355 Östra Gbg NOx99. Miljökvalitetsnorm för år = isolinjen 40 g/m 3. 19
Kommentar till mätningen Mätningarna visar att miljökvalitetsnormens nivå för år, 40 µg/m 3, överskreds under mätperiod 1 vid Lilla Olskroksgatan och Redbergsvägen. Även beräknade halter visar på ett överskridande i dessa två mätpunkteruttryckt. Beräkningarna visar också att dygnsvärdet för närvarande vid dessa gator ligger över normvärdet, 60 µg/m 3. Förutom de gator som redan nämnts riskerar Redbergsvägen att överskrida normen för dygn. På något längre avstånd eller i skyddade lägen kan normen klaras. Normvärdet för timvärden, 90 µg/m 3, överskrids enligt beräkningarna vid Lilla Olskroksgatan och Redbergsvägen. Lilla Munkebäcksgatan ligger strax under normvärdet för timme. I jämförelsen mellan beräknade och uppmätta halter (Se figur 4) kan man dra slutsatsen att beräknade halter överskattas i beräkningspunkter som ligger närmast E20 och som är mest belastade av kväveoxider. Detta beror på att formeln för beräkning av N01-halten utifrån N0x spridningen inte kan anpassas både för belastade och mindre belastade områden. Alternativet hade bättre anpassa beräkningen närmast leden och få en överskattning i bakgrundsmiljöerna. 20
Partille Mätning med DOAS Mätplatsen vid E20 genom Partille utgörs av ett hårt trafikerat men välventilerat vägområde med flerfamiljshus inom 50 m från vägkant. Luftföroreningarna utgörs till största delen av trafikavgaser. Mätdata i form av timmedelvärden lagras primärt på den mobila mätstationen och har sedan överförs i form av timmedelvärden till Miljöförvaltningens mätdatabas. Preliminära mätresultat från mätningarna har redovisats i månatliga rapport för januari t.o.m. maj. Mätsträcka 1 har varit installerad från kontainerns placering vid Galloppvägen parallellt med E20. Sträcka 2 har varit riktat längs med Galoppvägen fram till Biblioteket (Se figur 7). Figur 6 DOAS stationen i partille 21
Figur 7 Karta över mätplatsen i Partille Analys och kommentar till DOAS-mätningen Under mätperioden har det skett bortfall av mättid beroende på bl.a. strömavbrott. Mätningen 22
i Partille har visat en hög tillgänglighet vad gäller mätvärden. Tillräckligt ljus har dock inte alltid nått analysatorn, varför ett antal mätvärden i april måste ifrågasättas. Detta påverkar även utvärderingen av de passiva mätningarna period 2. Mätdataserierna från båda sträckorna har kraftigt måst justeras i efterhand. Perioder med låg ljusnivå och stora standardavvikelser kan filtreras bort. I samband med dessa yttre störningar, som kan t.ex. vara tjällossning, tappas även nollpunktjusteringen. Mätdatan hamnar under nollnivån och hela mätserien måste lyftas för att kunna användas i utvärderingen. Ett sätt att hitta mätseriens minnivåer är att jämföra med parallellt uppmätta mätserier från andra mätstationer. Minvärdena förekommer normalt under sena nattimmar med blåst eller regn (se tabell 11). Under mätperioden ligger NO 2 halten under miljökvalitetsnormen för år och timme. Det är bara på sträcka 1 närmast E20 som utvärderingströskeln för 98-procentilen av timvärden överskrids något. Jämförs beräknade halter för sträcka 1 och för hela 1999 med miljökvalitetsnormen, är bilden densamma. För dygn tyder mätningarna på att normen skulle kunna klaras med knapp marginal. Beräkningar för år 1999 visar dock på ett överskridande vid bebyggelsen närmast E20. Kvävedioxidhalten på sträcka 1 parallellt med E20 överskred timgränsvärdet 110 ug/m 3 under endast 1 timme den 1 april. Den från 1 januari 1999 nya miljökvalitets normen 90 ug/m 3 överskreds sammantaget under 9 timmar. Gränsvärdet för dygn 75 ug/m3 har inte överskridits vid något tillfälle under mätperioden däremot har miljökvalitetsnormens dygnsvärde 60 ug/m3 överskridits den 21 mars. På sträcka 2 som gick vinkelrätt från E20 och i Galoppvägens sträckning mot Krongårdsvägen registrerades endast 3 timmar över miljökvalitetsnormens gränsvärde 90 ug/m 3 (Se figur 11). Tabell 11 Justeringar (µg/m 3 ) Sträcka NO NOx 1 +9 +12 2 +18 +21 Tabell 12 Mätning av NO2 (µg/m 3 ) i Partille 990101-990601 Mätplats Medel Min Max Tim 98%-til Dygn 98%-til Antal timmar Tillgängl % Sträcka 1 28 <1 130 74 55 3346 95 Sträcka 2 21 <1 94 63 49 2907 92 Tabell 13 Mätningar och beräkningar av NO2 halter på sträcka 1, µg/m 3 Station Metod Medelv. 98-% dygn 98-% tim Femman Kontinuerlig mätning 1999 27 59 78 Kontinuerlig mätning 1/1-30/6 29 63 87 Airviro simulering 1999 29 58 94 Partille Kontinuerlig mätning 1/1-30/6 28 54 74 Airviro simulering 1999 34 70 85 23
Figur 8 Dygnsprofil av NO2 (µg/m 3 )halter i Partille 990101-990530 Sträcka 1 --------- Sträcka 2 Figur 9 Mätning av NO2 (µg/m 3 ) Sträcka 1 - E20 24
Figur 10 Mätning av NO2 (µg/m 3 ) Galoppvägen, sträcka 2 Figur 11 NO2 halter den 21 mars sträcka 1 - E20 25
Diffusionsmätningar Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes i Partille under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Samtidigt pågick den kontinuerliga mätningen med DOAS vid E20/Galoppvägen. För samtliga mätpunkter har N0 2 -medelvärdet beräknats med det aktuella vädret samt årsmedelvärden med normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Figur 12 Mätplatser Tillfällavägen Postgången Per Ekströmsväg Finngösa daghem 26
Parallellvägen Galoppvägen Gamla Kronvägen Lexbyvägen Tabell 14 Mätperiod Startdatum Klockslag Stoppdatum Klockslag 1 990315 12:00 990329 12:00 2 990411 18:00 990426 12:00 Tabell 15 Mätplatser Nr. E/D Område Plats Typ av område Y-koordinat X-koordinat 7 D Partille Tillfällavägen/E20 B Bostad 1277495 6407019 8 D Partille Postgången 4D/E20 B Bostad 1279295 6407327 9 E Partille Per Ekströmsväg 10 C Bostad 1279001 6407129 10 E Partille Finngösadaghem D Bostad 1279251 6407085 11 E Partille Parallellvägen/E20 B Bostad 1280022 6407525 12 E Partille Galloppvägen/E20 C Bostad 1279948 6407636 13 E Partille Gamla kronvägen C Handel 1279735 6407665 14 E Partille Lexbyvägen D Skog 1279581 6407907 Tabell 16 Uppmätta och beräknade NO2 halter, µg/m 3 27
Nr Plats Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde* Period 1 period 2 Period 1 Period 2 år 7 Tillfällavägen/E20 30 24 38 27 42 8 Postgången 4D/E20 43 38 38 30 42 9 Per Ekströmsväg 10 19 13 21 10 24 10 Finngösadaghem - 16 19 6 24 11 Parallellvägen/E20-21 32 20 34 12 Galloppvägen/E20 28 23 36 20 30 13 Gamla kronvägen 34 19 39 25 36 14 Lexbyvägen 23 11 31 11 21 23 DOAS sträcka 1 43 24 39 24 34 24 DOAS sträcka 2 - - 36 - - *NO2=8,5*(NOx**0,44-NOx**0,22)-18,33 Tabell 17 Beräknade och uppmätta NO 2 -halter, µg/m 3 Plats Beräknade årsmedelvärden Uppmätta Periodhalter* Nr Gata/Station Årsm. 95 %-til 98 %-til Medel 95 %-til 98 %-til 7 Tillfällavägen 42 75 92 27 - - 8 Postgången 4D 42 73 84 41 - - 9 Per Ekströmsväg 10 24 51 56 16 - - 10 Finngösadaghem 24 43 49 16** - - 11 Parallellvägen 34 62 76 21** - - 12 Galloppvägen 30 56 59 26-13 Gamla kronvägen 36 63 73 27 - - 14 Lexbyvägen 21 42 43 17 - - 23 DOAS sträcka 1 34 61 70 34 52** 77 24 DOAS-Gårda år 1999 42 85 109 48 84 106 25 Femman år 1999 29 58 92 27 59 78 Femman period 1 och 2 - - - 30 54 86 *Medelvärde period 1 och 2 förutom Gårda och Femman där mätvärden för 1999 fram till den 16/12 har använts. Dygnsmedelvärde (95 %-til) har ej mätts med diffusionsprovtagare. **Enbart period 2. 28
Figur 13 Beräknade och uppmätta halter av NO2 i Partille, µg/m 3 60 50 40 30 20 Beräknat Uppmätt 10 0 Lexbyv Gl. Kronv Galloppv DOAS s1 Parallellv Postgången Tillfällavägen P. Ekströmsv Finngösad.h Figur 14 Beräknade och uppmätta halter av NOx i Partille, µg/m 3. 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Beräknat Uppmätt Lexbyv Gl. Kronv Galloppv DOAS s1 Parallellv Postgången Tillfällavägen P. Ekströmsv Finngösa d.h 29
Figur 15 Beräknade NO2 halter i relation till DOAS sträcka 1, µg/m 3. 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 Beräknat Uppmätt 0,20 0,00 Lexbyv Gl. Kronv Galloppv DOAS s1 Parallellv Postgången Tillfällavägen P. Ekströmsv Finngösad.h Figur 16 Simulerade NO 2 -halter, 98 procentil av dygnsvärden, µg/m 3 Gl. Kronv. 63 Lexbyv. 42 Galloppv. 56 DOAS s1. 61 Tillfällavägen 75 P. Ekströmsv. 51 Finngösa d.h 43 Postgången 73 Parallallv. 62 Senario beräkning med gaus modell SH, EDB 98 och korrektionsfaktor för år 1999, karta Göteborg 500 gridstorlek 162*67 grid 50*50 m, NO X omräknat till NO 2 enligt formel 1. Beräkning i Airvirosystemet nr 0354 Östra PARTILLE NOx99. Miljökvalitetsnorm för dygn = isolinjen 60 µg/m 3 30
Kommentar till mätningen Diffusionsmätplatsen Galoppvägen (nr 12) överensstämmer bäst med sträcka 2. Mätningen vid punkt nr. 8, Postgången 4D låg under period 1 över miljökvalitetsnormens nivå för år, 40 µg/m 3. Även det beräknade årsmedelvärdet för Postgången ligger över normen för år. Även det beräknade periodmedelvärdet för Postgången ligger i närheten av normvärdet för år. Även mätpunkten vid Tillfällavägen ligger i beräkningen över 40 µg/m 3 nivån. Mätningen visar dock på en lägre belastning vid båda mättillfällena. Troligt är att beräkningen överskattar koncentrationen av NO 2 vid Tillfällavägen. Även mätsträcka 1 uppvisar en medelhalt över normen under period 1 både mätt och beräknat, men ligger i övrigt under normen. Beräkningarna visar att miljökvalitetsnormen för 98-procentilen av NO 2 dygnsvärden 60 µg/m 3, i beräkningen framtaget som 95-procentil av timvärden, överskrids vid flertalet av mätplatserna. Vid Tillfällavägen, Postgången, Parallellvägen, Gamla kronvägen samt DOAS sträcka 1, samtliga i nära anslutning till E20. På något längre avstånd eller i skyddade lägen klaras även denna norm. Det enda ställe som enligt mätning eller beräkning riskerar att överskrida 98-procentilen för timvärden, 90 µg/m 3, är Tillfällavägen där den beräknade 98- procentilen ligger på 92 µg/m 3, värdet måste dock anses osäkert eftersom det inte sammanfaller med de uppmätta halterna. Kontroll bör göras med en ny beräkning och då med en ny uppdaterad EDB. Generellt bör beräknade värden hanteras försiktigt och endast användas om de stärks av ett mätresultat. Beräknade värden för mätperiod 2, när den kontinuerliga mätningen med DOAS tidvis inte fungerade som avsett, ska i synnerhet hanteras försiktigt och har ej tagits med i figursammanställningen nedan. Värdena finns dock med i tabellerna. 31
Lerum Diffusionsmätningar Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes i Lerum under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. För samtliga mätpunkter har N0 2 -medelvärdet beräknats med det aktuella vädret samt årsmedelvärden med normalväderlek baserat på 1990-talets väderobservationer. Tabell 18 Mätperioder Mätperiod Startdatum Klockslag Stoppdatum Klockslag 1 990315 12:00 990329 12:00 2 990411 18:00 990426 12:00 Tabell 19 Mätplatser Nr. E/D* Område Plats Typ av område Y-koordinat X-koordinat 15 E Lerum Hulans daghem/e20 B Bostad 1288113 6408468 16 D Lerum Stationsområdet/E20 B Handel 1289774 6410532 17 E Lerum Göteborgsvägen C Handel 1289703 6410591 18 E Lerum Scoutstugan D Skog 1288905 6411443 *D=dubbelprov, E=enkelprov Figur 17 Mätplatser Hulans daghem Stationsområdet 32
Scoutstugan Göteborgsvägen Tabell 20 Uppmätta och beräknade medelvärden av NO 2 halter, µg/m 3 Nr Plats Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde Period 1 period 2 Period 1* Period 2* År 1999 15 Hulans daghem/e20-9 (15**) 11 10 25 16 Stationsområdet/E20 24 16 32 15 28 17 Göteborgsvägen 26 15 23 10 23 18 Scoutstugan 13 6 1 1 9 *NO2 halten beräknad som 90 % av NO X halten i Airvirosimuleringen. **omräknat utifrån att halten period 1 i genomsnitt låg 63 procent högre än under period 2 Tabell 21 Beräknade och uppmätta NO 2 -halter, µg/m 3 Plats Beräknade halter Uppmätta Period medelhalter* Nr Gata/Station Årsm. 95 %-til 98 %-til Medel 95 %-til 98 %-til 15 Hulans daghem/e20 25 48 53 9 - - 16 Stationsområdet/E20 28 58 65 20 - - 17 Göteborgsvägen 23 40 50 21 - - 18 Scoutstugan 9 16 21 21 - - 23 DOAS sträcka 1 34 61 70 34 52** 77 24 DOAS-Gårda år 1999 42 85 109 48 84 106 25 Femman år 1999 29 58 92 27 59 78 Femman period 1 och 2 - - - 30 54 86 *Medelvärde period 1 och 2 förutom Gårda och Femman där mätvärden för 1999 fram till den 16/12 har använts. Dygnsmedelvärde (95 %-til) har ej mätts med diffusionsprovtagare. 33
Figur 18 Beräknade och uppmätta halter av NO 2 i Lerum, µg/m 3 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Beräknat Uppmätt Hulan Stationsområdet Göteborgsvägen Scoutsstugan Figur 19 Beräknade och uppmätta halter av NO X i Lerum, µg/m 3 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Beräknat Uppmätt Hulan Stationsområdet Göteborgsvägen Scoutsstugan 34
Figur 20 Beräknade NO 2 halter i relation till DOAS sträcka 1 i Partille, µg/m 3 1,2 1 0,8 0,6 0,4 Beräknat Uppmätt 0,2 0 Hulan Stationsområdet Göteborgsvägen Scoutsstugan DOAS i Partille Figur 21 Simulerade NO 2 -halter, dygnsvärden, µg/m 3 Scoutstugan 16 Göteborgsvägen 40 Stationsområdet 58 Hulan 48 Senario beräkning med gaus modell SH, EDB 98 och korrektionsfaktor för år 1999, karta Göteborg 500 gridstorlek 99*110 grid 50*50 m, NOX omräknat till NO 2 enligt formel 2. Beräkning i Airvirosystemet nr 0353 Östra Lerum2 NOx99. Miljökvalitetsnorm för dygn = isolinjen 60 µg/m 3. 35
Kommentar till mätningen Mätningarna visar att miljökvalitetsnormens nivå för år, 40 µg/m 3, ej överskreds varken under mätperiod 1 eller 2 eller som beräknat årsmedelvärde för någon av de valda mätpunkterna. I beräkningsresultatet presenterat som 95-procentil av timvärden framgår det dock att det i den närmaste omgivningen av E20 finns ett område där dygnsvärdet idag ligger över normen för NO 2. (se spridningskarta figur 21) Av mätpunkterna är det punkt nr.16, Stationsområdet som har högst beräknat dygnsvärde,58 µg/m 3. 36
6. Alingsås Diffusionsprovtagning Diffusionsmätningar av NO 2 och NO genomfördes i Alingsås under sammantaget två mätperioder om vardera 14 dagar. Tabell 22 Mätperioder Mätperiod Startdatum Klockslag Stoppdatum Klockslag 1 990315 12:00 990329 12:00 2 990411 18:00 990426 12:00 Tabell 23 Mätplatser Nr. E/D* Område Plats Typ av område 19 E Alingsås Hästeryd/E20 B Landsväg 20 D Alingsås Sveagatan 41/E20 B Bostad 21 E Alingsås Drottninggatan C handel 22 E Alingsås Tallhyddan D Skog *D=dubbelprov, E=enkelprov Figur 22 Mätplatser Sveagatan Hästeryd 37
Tallhyddan Drottninggatan Tabell 24 Uppmätta och beräknade NO 2 halter, µg/m 3 Nr Plats Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde Period 1 period 2 Period 1 Period 2 år 19 Hästeryd/E20 28 20 - - - 20 Sveavägen 41/E20 24 19 - - - 21 Drottninggatan 22 12 - - - 22 Tallhyddan 9 5 - - - Tabell 25 Beräknade och uppmätta NO 2 -halter, µg/m 3 Plats Beräknade halter Uppmätta period medelhalter* Nr Gata/Station Årsm. 95 %-til 98 %-til Medel 95 %-til 98 %-til 19 Hästeryd/E20 - - - 24 - - 20 Sveavägen 41/E20 - - - 22 - - 21 Drottninggatan - - - 17 - - 22 Tallhyddan -- 7 - - 23 DOAS sträcka 1 period 1 + 2 34 61 70 34 52** 77 24 DOAS-Gårda år 1999 42 85 109 48 84 106 25 Femman år 1999 29 58 92 27 59 78 Femman period 1 + 2 30 54 86 *Medelvärde period 1 och 2 förutom Gårda och Femman där mätvärden för 1999 fram till den 16/12 har använts. **Dygnsmedelvärde (95 %-til) har ej mätts med diffusionsprovtagare. 38
Tabell 26 Uppmätta och beräknade NO X halter, µg/m 3 Nr Plats Uppmätt medelvärde Beräknat medelvärde Period 1 period 2 Period 1 Period 2 år 19 Hästeryd/E20 64 60 - - - 20 Sveavägen 41/E20 52 44 - - - 21 Drottninggatan 31 17 - - - 22 Tallhyddan 9 5 - - - Figur 23 Beräknade och uppmätta halter av NO 2, µg/m 3 40 35 30 25 20 15 10 5 0 Period 1 period 2 Hästeryd Sveavägen Drottninggatan Tallhyddan 39
Figur 24 Uppmätta halter av NO X, µg/m 3 70 60 50 40 30 Period 1 period 2 20 10 0 Hästeryd Sveavägen Drottningg Tallhyddan Kommentar till mätningen Mätningarna visar att miljökvalitetsnormens nivå för år, 40 µg/m 3, ej överskreds varken under mätperiod 1 eller 2. Högst NO 2 -halten uppmättes under period 2 vid Hästeryd, 28 µg/m 3, alldeles intill E20. Här är också andelen NO som högst. 40
7. Diskussion och slutsatser Regionala Luftkontrollprogrammet har under 1990-talet genomfört instrumentmätningar av kvävedioxidhalter timme för timme med DOAS-teknik vid 2 fasta stationer i taknivå. Sedan 1995 finns Luftkontrollprogrammets mobil DOAS-station permanent placerad i Gårda omedelbart i anslutning till E6:an. Den längsta mätserien i Göteborgsregionen är dock den som tillhör Göteborgs stads miljöförvaltning och som är placerad på Femmanhusets tak I tabell 44 redovisas jämförelser mellan uppmätta och beräknade halter av kvävedioxid vid Gårda och Femman. Verifieringen av beräknad data med hjälp av dessa stationer visar på en god överensstämmelse mellan beräknad och uppmätt halt för år 1999. En svårighet i att beräkna kvävedioxidhalten är att den atmosfäriska omvandlingen av NO till NO 2 måste hanteras med hjälp av en empirisk formel framtagen med hjälp av den långa mätserien av NO 2 och NO mätningar vid station Femman. Denna empiriska formel stämmer relativt väl för storstadsregionen Göteborg, Mölndal och Partille men mindre väl för ytterområden. Av studien framkommer också att 98-procentilen för dygn kan beräknas med hjälp av 95-procentilen av i Airvirosystemet beräknade timvärden. Av de tre miljökvalitetsnormerna för kvävedioxid visar det sig att 98-procentilen för dygnsvärdet blir svårast att klara. Vid samtliga kontinuerliga mätningar av 98-procentilen för dygn och beräkningar av 95-procentilen för timme i Östra korridoren har dygnsvärdena legat sämst till i förhållande till normvärdet. Beräkningar av 98-procentilen för dygn visar också att det finns risk för att normen överskrids. Mätning med s.k. diffusionsprovtagare är en annan viktig del i kartläggningen av kvävedioxidhalterna i Östra korridoren. Vid mätningarna som genomförts i två mätperioder om vardera 14 dagar, en i mars och en i april, är det den första mätperioden i mars som ligger på nivåer jämförbara med årsmedelvärden från fasta kontinuerliga stationer. Resultaten visar att det finns risk för överskridande av normvärdet för år vid Lilla Olskroksgatan och Redbergsvägen samt vid bostadsbebyggelsen vid Postgången i Partille. Normen för dygn kan utifrån diffusionsmätningarna och beräkningar antas överskridas vid följande mätplatser; Lilla Olskroksgatan, Redbergsvägen, Lilla Munkebäcksgatan Tillfällavägen, Postgången, Gamla Kronvägen, Galoppvägen och Parallellvägen Tabell 27 Mätta och beräknade NO2-halter i µg/m 3 Station Metod Medel år 98-% dygn 98-% tim Femman Kontinuerlig mätning 27 59 78 Airviro simulering 29 58 (95 %) 94 Gårda Kontinuerlig mätning 48 86 106 Airviro simulering 43 85 (95 %) 109 Utvärderingströskel 28 48 72 Gränsvärde 40 60 90 41
Figur 25 Mätta och beräknade NO2 halter vid fasta mätstationer i Göteborg, µg/m 3 120 100 80 60 40 Medel år 98-% dygn 98-% tim 20 0 Femman mätt Femman Airviro Gårda mätt Gårda Airviro Figur 26 Uppmätta och beräknade NO2 halter i Östra korridoren, µg/m 3 60 50 Beräknat Uppmätt 40 30 20 10 0 L.Olskr.g Redberg.v Redberg.p L.Munkb.g Munkb.g Härland.k Gårda Femman Lexbyv Gl. Kronv Galloppv DOAS s1 Parallellv Postgången Tillfällav. P. Ekströmsv Finngösa Hulan Station Göteborgsvägen Scout DOAS i Partille Hästeryd Sveavägen Drottningg. Tallhyddan 42
Tabell 28 Uppmätta och beräknade halter i projekt Östra koridoren Nr. Område Plats Uppmätt mars Uppmätt april NO 2 NO NO x NO 2 NO NO x 1 Gbg-Örgryte Lilla Olskroksgatan 42 29 71 29 14 43 Dubbelprov 42 28 70 27 14 41 2 Gbg-Örgryte Redbergsvägen 42 28 70 38 16 54 3 Gbg-Örgryte Redbergsparken 30 6 36 19 9 28 4 Gbg-Härlanda Lilla Munkebäcksg 27 22 49 25 17 42 Dubbelprov 30 21 51 24 16 41 5 Gbg-Härlanda Munkebäcksgatan 37 19 57 22 19 41 6 Gbg-Härlanda Härlanda kyrka 25 <d.g. 25 15 5 20 7 Partille Tillfällavägen 30 29 60 24 21 45 Dubbelprov 31 33 64 25 20 44 8 Partille Postgången 4D 43 37 80 38 28 66 Dubbelprov 42 39 81 - - - 9 Partille Per Ekströmsväg 10 19 8 27 13 6 19 10 Partille Finngösadaghem saknas saknas 0 16 4 21 11 Partille Parallellvägen saknas saknas 0 21 12 33 12 Partille Galloppvägen 29 20 48 23 7 30 13 Partille Gamla Kronvägen 33 23 55 19 13 32 14 Partille Lexbyvägen 23 4 27 11 <d.g. 11 15 Lerum Hulans daghem saknas saknas 0 9 7 16 16 Lerum Stationsområdet 24 11 35 16 8 24 Dubbelprov 25 14 38 16 7 23 17 Lerum Göteborgsvägen 25 18 38 15 7 22 18 Lerum Scoutstugan 13 <d.g. 13 6 <d.g. 6 19 Alingsås Hästeryd 28 35 64 20 30 50 20 Alingsås Sveagatan 41 24 33 57 18 25 43 Dubbelprov 25 28 53 - - - 21 Alingsås Drottninggatan 22 12 34 12 5 17 22 Alingsås Tallhyddan 9 <d.g. 9 5 0 5 23 Partille DOAS sträcka 1 29 37 67 23 14 37 DOAS sträcka 2 28 16 44 14 23 37 24 Göteborg DOAS-Gårda - - - - 57-25 Göteborg Femman 30 6 36 31 8 38 43