NOTERAT Jour och beredskap pressar personalen sid III REPORTAGE Äldreboendet där missbrukarna dricker mindre sid IV REDAKTÖR Per Jernberg 08-789 65 47 per.jernberg@vision.se 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete Ett friare yrkesliv har lockat socialsekreteraren Lena Dirsäter till bemanningsbranschen. Men med i tankarna finns också utvecklingen inom socialtjänsten. Kommunerna måste fundera på varför folk väljer att sluta, tycker hon. FOTO: LASSE HEJDENBERG KONSULTER DYR RÄDDNING Inhyrd personal blir räddningen när det är svårt att rekrytera socialsekreterare. Beroendet av bemanningsföretag ökar. Något kommunerna vill slippa. Lena Dirsäter är bemanningsanställd socialsekreterare. Den främsta orsaken är flexibiliteten. Det ger henne möjlighet att varva jobb med utlandsvistelser på ett sätt som en fast anställning inte kan göra. Men med i bakhuvudet finns också utvecklingen inom socialtjänsten. Jag vill vara en socialsekreterare som har gott om tid för att träffa klienterna, stötta och pusha dem så att de kan bli självförsörjande. Men nu har det sociala arbetet blivit så mycket pappersexercis, säger hon. Visst, det är negativa inslag som
SQ SPANAR Man får räkna med att en konsult kostar cirka 160 000 kronor i månaden. En anställd socionom kostar runt 40 000. Christer Jansson, individ- och familjeomsorgschef i Skinnskatteberg också finns när jobbet görs via ett bemanningsföretag. Men det är bättre betalt, man behöver inte delta i konflikter som uppstår på samma sätt som när man är anställd och det är roligt att kunna hoppa runt och se hur det fungerar på olika ställen, säger hon Marknaden för bemanningsföretag som hyr ut socialsekreterare är än så länge i sin linda, men växer stadigt. Det hävdar branschorganisationen Bemanningsföretagen, som efter en undersökning bland yrkesverksamma socionomer gör bedömningen att en tredjedel av dem funderat på att ta jobb som konsult. Tidigare var det främst erfaren personal som hyrdes in för att täcka upp ett tillfälligt och speciellt behov. Nu är det allt vanligare att bemanningsanställda behövs på ordinarie tjänster. Det är ett beroende som kommunerna inte gillar. Inte minst för att det är dyrt. Man får räkna med att en konsult kostar cirka 160000 kronor i månaden. En anställd socionom kostar runt 40000, kalkylerar Christer Jansson, IFO-chef i Skinnskatteberg. I Västmanlands län har socialcheferna funderat på hur de ska slippa beroendet av bemanningsföretag. En idé är att erbjuda utbildning så att till exempel beteendevetare och personer från den sociala omsorgsutbildningen ska få behörighet att jobba som socialsekreterare. På det sättet kan det gå att fylla tjänsterna med anställd personal, hoppas Salas socialchef Agneta von Schoting. Så kan vi hitta medarbetare och det blir en billigare lösning än att anlita bemanningsföretag, säger hon. Kommunerna funderar också på hur det kan bli mindre attraktivt för personal att gå över till bemanningsbranschen. Det genom att inte låta den som slutat hos någon av kommunerna sedan återvända som konsult. Vi säger nej till tidigare medarbetare som gått till ett bemanningsföretag Agneta von Schoting. för att sedan komma tillbaka som bemanningsanställd och få kanske 15 000 kronor mer i månadslön, säger Agneta von Schoting. Det kan vara ett steg för att lyckas behålla de som har socionomutbildning och som bor i närområdet i kommunal tjänst, säger Christer Jansson i Skinnskatteberg. Bemanningsanställda Lena Dirsäter tycker det är en konstig idé. Man uppnår inget gott genom att straffa. Fundera i stället på varför folk väljer att sluta. Så se över hur personalen har det på jobbet. Trivs man vill man vara kvar, säger hon. Branschorganisationen Bemanningsföretagens VD Henrik Bäckström håller, inte oväntat, med. Kommunerna får nog vänja sig vid att också socionomer är en yrkesgrupp som rör sig mellan offentlig och privat anställning. Att göra det svårare blir nog, för den som funderat på att byta, bara ytterligare ett kvitto på att jobbet hos kommunen inte är som det borde vara. Total kontroll över personalen fungerar inte, det kommer att bli ett ramaskri. Per Jernberg FOTO: THOMAS HENRIKSON 3 miljoner volontärer gör varje år någon gång en ideell insats i en frivilligorganisation. Ett engagemang som ökat i skenet av flyktingsituationen. Den bedömningen gör Volontärbyrån. Tipspengar ingen succé 2 000 kronor till den som kan locka en socialsekreterare till anställningsintervju, 5 000 kronor om intervjun leder till en tillsvidareanställning. Den idén lanserade Finspångs kommun i höstas. Någon succé blev det inte, några pengar har inte betalats ut eftersom tipsen uteblivit. Så tipspengarna finns kvar, liksom behovet av personal. Smidig byråkrati Byråkratin är inte alltid stelbent. När Jokkmokks kommuns ansökan om pengar till ökad bemanning i äldreomsorgen kom in en dag för sent flyttade regeringen helt enkelt fram sista ansökningsdag och vips var ansökan inne i tid. Det betyder att Jokkmokk nu får 800 000 kronor från Socialstyrelsen. Jätteroligt, säger socialchefen Kaisa Byström till P4 Norrbotten. TUNGT VÅRDA ANHÖRIG Var fjärde svensk, eller drygt 776 000 personer, över 55 år vårdar i någon utsträckning en anhörig. Bland dem upplever cirka en tredjedel vårdansvaret så tyngande att det försämrar den egna livskvaliteten. Det visar Beth Dahlrup, doktorand i geriatrik vid Lunds universitet i en undersökning, enligt nyhetsbrevet Snac, Swedish National study on Aging and care. FOTO: COLOURBOX Beredskap sätter press JOUR- OCH/ELLER BEREDSKAP har blivit vanligare i socialt arbete de senaste tre åren. Det visar en rapport från Vision som bygger på enkätsvar från medlemmar där jour och beredskap ingår i tjänsten. Där detta redan är vanligt, som på HVB, äldre- och gruppboenden, svarar drygt 30 procent att det blivit än mer förekommande. Från IFO och daglig verksamhet svarar 45 procent samma sak. Många tycker också att arbetsgivarna utnyttjar beredskapstjänstgöring i stället för att anställa fler som arbetar ordinarie arbetstid. En stor majoritet tycker att den största nackdelen med jour och beredskap är att det blir svårt att planera något med vänner eller familj på grund av oro för att behöva rycka in på jobbet. Över 60 procent känner så. Vision kommer att driva bättre villkor för jour och beredskap i vårens förhandlingar. Gratis skor på jobbet Äldreomsorgens personal i Falkenberg ska få fria arbetsskor. En genusfråga eftersom det troligen skulle varit en självklarhet på en manligt dominerad arbetsplats, säger socialnämndens ordförande Rie Boulund (M) till Hallands Nyheter. Dessutom är förhoppningen att skorna ska minska antalet förslitningsskador. Sämst med jour- och beredskapstjänst är att det blir svårt att planera familjelivet, tycker Visions medlemmar. Äldre gillar personalen Äldreomsorgens personal är bra på att skapa goda relationer med de boende. Det är också det viktigaste för hur nöjda brukarna är. Det hävdar forskaren Petri Kajonius i en avhandling vid Göteborgs universitet. Han har sammanställt synpunkter från 95 000 personer och drar slutsatsen att såväl äldre som anhöriga är mycket nöjda med omsorgen. II SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr 5 2014 SOCIAL QRAGE III
SQ MISSBRUK VINJETT V Christer Sundström har bott på Attendo Von Bahr i två år. Det är mycket bättre här än när jag bodde ensam i lägenhet. IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr x 1 2014 2016 SUGET MINSKAR PÅ UNIKT BOENDE Christer Sundström och Kent Ohlsén super mindre sedan de flyttade in på ett äldreboende för missbrukare. Uppsala är en av ytterst få städer som erbjuder ett särskilt boende för denna växande grupp. text Karin Warne foto Rickard Kilström Nu är brevbäraren full igen. Så sa Knivstaborna på 70-talet när Christer Sundström vinglade fram på sin cykel längs villagatorna. Postutdelningen var raskt avklarad och sedan hade han hela dagen fri ledig tid som allt oftare ägnades åt att dricka mellanöl och starkare varor. På väggen inne i hans lägenhet på Attendo Von Bahrs äldreboende i Uppsala hänger svartvita bilder av en mustaschprydd 21-åring som redan var fast i ett beroende. Där sitter också en rad färgbilder på hans dotter, som han numer, som 60-åring, har fått bättre kontakt med. Jag söp rätt friskt när jag bodde i egen lägenhet. Det är en jäkla skillnad sedan jag flyttade hit. Jag får återfall ibland men de varar inte lika länge, säger Christer Sundström och lutar sig mot rullatorn, som han tvingas använda sedan han drabbades av hjärtinfarkt och balansproblem för några år sedan. Även före detta flygplanslastaren Kent Ohlsén, som bor några lägenheter bort, missbrukar betydlig mindre i dag. Det går inte att jämföra. Hela min livsstil har förändrats. Förut var jag knappt ute ur lägenheten som jag delade med en vän. Det var för mycket av allting och folk kom och gick dygnet runt. Kent Ohlséns liv snurrade allt snabbare mot botten: han hamnade på ett boende för hemlösa och fick en stroke. 2011 vände det när han fick en av de 16 lägenheterna på det då nyöppnade Von Bahr. Det som skiljer Von Bahr från andra äldreboenden är att personalen har utbildning i beroendevård. Man får vara full och påverkad, men man får inte ta sprit och droger med sig in. Vi har professionell personal som kan bemöta onyktra personer. Om de gör ner sig och krälar på golvet så får de den tillsyn och omvårdnad som de behöver, säger Britt-Marie Hansson, som är psykiatrisjuksköterska i grunden och chef för boendet. Alkoholkonsumtionen blir allt mindre bland de boende, enligt Britt-Marie Hansson. Vi mäter alkoholdagarna varje vecka och märker att de minskar när vi erbjuder mycket aktiviteter. När faran är som störst att någon ska börja missbruka, då lägger man in en drös aktiviteter. Det är allt från Ikea-utflykter till bilbingo, utställningar och konserter. De får önska sig saker och då gör vi det. Vi sätter oss i bilen och drar iväg. De startar också olika typer av projekt för att hålla suget borta. Vi har haft ett trädgårdsprojekt där de gjorde en projektplan, handlade plantor och plankor, snickrade blomlådor och skötte allt själva. Och nu får alla tapetsera en fondvägg i sitt rum, berättar Britt-Marie Hansson. Christer Sundström kan numera vila ögonen på vita björkstammar, där han sitter i sin fåtölj i lägenheten. Men för honom är det inte tapetsering av en fondvägg som är mest avgörande för att hålla sig Britt-Marie Hansson borta från flaskan. Att vara omgiven av människor SOCIAL QRAGE V
SQ VINJETT V SQ SPANAR Britt-Marie Hansson ser till att aktivera Christer Sundström när suget efter flaskan blir starkt. Här är folk jämt, och det är en viktig skillnad. Nu har jag inte druckit en droppe på två månader. med omtanke tycks viktigare. Här är folk jämt, och det är en viktig skillnad. Nu har jag inte druckit en droppe på två månader. Christers förra återfall höll på en vecka. Det var solfans fel. Under vinterhalvåret dricker jag mindre, men det brukar krypa i kroppen i början av april. Det kan också suga till om det är för stökigt och stimmigt. Personalen på Von Bahr ger ingen behandling mot missbruket, bara motiverande samtal. När de boende får återfall får de hjälp med avgiftningar. De säger till själva så kör vi sobril i två dagar. De får hjälp att trappa ner och ett omhänderatagande, säger Britt-Marie Hansson. Äldre med missbruksproblem är en växande grupp i Sverige, som ofta hamnar mellan stolarna. Enligt Socialstyrelsen saknar två tredjedelar av kommunerna rutiner för samordning mellan äldreomsorg och missbruksverksamheterna. Specialboenden likt det i Uppsala tillhör ovanligheterna: Gamlebo i Stockholm och Bergsjöhöjd i Göteborg är två andra exempel. Jag är förvånad att kommunerna inte startar fler äldreboenden för missbrukare. Kön hit är lång, man skulle kunna fylla ett par hus till, säger Britt-Marie Hansson. Evy Gunnarsson, professor i socialt arbete vid Stockholms universitet, har forskat mycket om äldre med missbruksproblem. Hon tycker att det absolut borde finnas fler äldreboenden för gruppen. Många missbrukare passar inte in på ett vanligt äldreboende. Och traditionella hvb-hem för missbrukare är oftast inte anpassade efter äldre personer som är skröpliga. De som i dag drar det tunga lasset är hemtjänstpersonalen, som ofta saknar specialkompetens om beroende. Hemtjänsten får problemen i knät. De får torka spyor och byta i nedkissade sängar. I hemtjänsten får missbrukarna heller inget stöd eller insats för sitt missbruk. Men det finns en liten ljusning, tycker Evy Gunnarsson. Socialstyrelsen har i sin senaste lägesrapport poängterat att avsaknaden av insatser riktade till äldre är ett stort problem. Frågan är mycket mer uppmärksammad, så förhoppningsvis kommer det hända något. Kommunerna måste göra mycket tydligare satsningar. Kent Ohlsén (överst) går gärna ner i sällskapsrummet för att umgås med de andra. Totalt bor 16 personer på Von Bahr, varav 15 män och en kvinna. LITE HJÄLP FÖR ÄLDRE Alkoholrelaterad dödlighet ökar i åldern 65-plus. Bara en av tio kommuner har rutiner för hur äldreomsorgens handläggare ska agera vid tecken på att äldre missbrukar alkohol. Det saknas rutiner för intern samordning mellan äldreomsorg och missbruksverksamheterna i en tredjedel av kommunerna. 2013 hade Norrbottens och Uppsala län flest beroendevårdinsatser per 100 000 invånare i åldern 65 79 år. KÄLLA: SOCIALSTYRELSENS LÄGESRAPPORT FÖR MISSBRUKS- OCH BEROENDEVÅRD 2015. FOTO: COLOURBOX Kommunerna i Sörmland drar igång gemensam intruduktion för socialsekreterare. Bland annat för att förbättra läget i barn- och ungdomsvården. Gemensam jobbstart UTBILDNINGSTARTER - ALLA PÅ DELTID 22 jan Fortbildning till KBT steg 1, 1 år, Stockholm 05 feb Orienteringskurs KBT, 5 dgr, Malmö 05 feb Anhörigterapeut, AHTU, 2 år, Malmö 15 feb Påbyggn.kurs för behandlare, 14 gdr, Malmö 17 feb Orienteringskurs KBT, 5 dgr, Stockholm 19 feb Grundlägg. psykoterapi KBT, 2 år, Malmö www.bergstroms.org info@bergstroms.org 0707253888 KOMMUNERNA I SÖDERMANLANDS län ska dra igång en gemensam yrkesintroduktion för nya socialsekreterare. Bland annat för att förbättra läget i den sociala barn- och ungdomsvården. Det här är ett drag för att ge unga socialarbetare en bra start på yrkeslivet, säger Rosie Ansved på FoU Sörmland som ordnar utbildningen. Med början under våren erbjuds nyanställda i länets kommuner en ettårig introduktion som parallellt med det ordinarie arbetet innehåller åtta heldagsträffar samt stöd av en mentor på arbetsplatsen. Alla som söker arbete i Sörmlandskommunerna ska förhoppningsvis redan i platsannonserna få veta att detta är något som erbjuds med anställningen och att det blir ett sätt att locka fler att söka sig hit, säger Rosie Ansved. Fler barn borde utredas Flera orosanmälningar om barn och unga som far illa borde leda till utredning. Det konstaterar Inspektionen för vård och omsorg, IVO, efter en granskning i elva kommuner. IVO konstaterar att de förhandsbedömningar som görs efter en orosanmälan ofta är alldeles för omfattande och drar ut på tiden och att skyddsbedömningarna brister. En förklaring är den ansträngda personalsituationen inom socialtjänsten, en annan ansträngd kommunal ekonomi. Politiker har dålig koll Främst politiker, men också högre chefer, har dålig koll på socialsekreterarnas arbetsmiljö och delar inte uppfattningen att situationen är pressad. Det hårda omdömet kommer från arbetsmiljöforskaren Jessica Hoff i masteruppsatsen Spelets regler. Verksamhetsstyrning i socialtjänsten. Hon tycker det är allvarligt att politikerna, som har mandat att skjuta till resurser, inte ser de brister i arbetsmiljön som såväl anställda som forskning pekar på. Som en lösning föreslår hon fokusgrupper där sådana möten kan ske. Jessica Hoffs slutsatser bygger på studier i en medelstor mellansvensk kommun. Uppsatsen har belönats med AFA Försäkrings och Prevents arbetsmiljöstipendium. Utredning Behandling Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, fl exibla placeringar. 2016 firar Nanolfsvillan 30 år! Nanolfsvillans grundläggande mål är att: Fullfölja de uppdrag vi åtar oss Barnens behov blir tillgodosedda Föräldrarna mobiliserar sina resurser www.nanolfsvillan.se tel. 0122-159 89 VI SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE VII
SQ MÖTER Budbärare med goda exempel Marjo Tuomi håller koll på äldreomsorgen i Stockholm. Startar samtal om det som behöver förändras och tar med sig tips på sånt som fungerar till andra. Du är kvalitetsobservatör. Vad innebär det? Jag är ute på äldreboenden och observerar mötet mellan de äldre och personalen. Jag är med i bakgrunden och antecknar. Men sitter också med personal och de äldre vid fikaborden. Vad tittar du på? På vad som händer under de stora processerna under dagen, som uppstigning, hygienrutiner och måltider. Jag tittar också på vad som sker däremellan, inte bara stora aktiviteter som bingo och utflykter, utan det handlar snarare om mindre saker, som att få vara den person man är. Blir de som jobbar nervösa när du kommer? Jag förstår att folk kan fundera när jag kommer med block och penna och säger: slappna av jag ska bara titta på när du jobbar. Men responsen brukar vara positiv. Äntligen, säger personalen, kommer någon som ser vad vi gör. Det är mycket negativt om äldreomsorgen i nyhetsrapporteringen. Men det händer också många bra saker. Hur rapporterar du det du ser? Vi gör en återföring i första hand till chefen på boendet. Vi berättar vad vi sett, till exempel om hur en måltid fungerat och frågar: hur tänker ni om det? Vi tar gärna upp det som fungerar och tar det vidare till andra. Vi blir budbärare av det goda vi sett. Vi lämnar också en skriftlig rapport, men rapporterar aldrig om enskilda individer. Har kan dina observationer förändra? Många har kunnat göra måltiden till den trevliga stund på dagen som den ska vara. Flera har börjat arbeta efter en liknande modell med kollegialt lärande, till exempel genom att personal går in på en annan avdelning och observerar. Färska ögon ser mer än den som blivit hemmablind. text Per Jernberg foto Rickard Kilström Marjo Tuomi jobbar med utvecklingsfrågor inom äldreomsorgen på Östermalm i Stockholm. På halvtid är hon också en av stadens 13 äldreomsorgsobservatörer. VIII SOCIAL QRAGE