diakonerna. Behoven från asylsökande,

Transkript

1 NOTERAT Ny titel ska ge högre status sid III BJÖRN WÄST Fixar bostad till Helsingborgs hemlösa sid VIII REDAKTÖR Per Jernberg sidor för dig som arbetar med socialt arbete Diakonen Helena Ask i Huskvarna församling har matlagningsgrupp för daglediga. Men hon säger att akuta insatser tar alltmer av hennes arbetstid och att stressen har ökat. FOTO: KAJSA JUSLIN ALLT TUFFARE FÖR DIAKONER Åtta av tio diakoner har fått mer att göra på jobbet under de sista två åren. Över hälften anser att det beror på nedskärningar inom socialtjänsten. Samhällsutvecklingen pressar diakonerna. Behoven från asylsökande, emigranter och ekonomiskt behövande stiger hela tiden, fler människor söker hjälp i kyrkan och vi är för få diakoner i förhållande till behoven. Så säger några av de drygt 100 diakoner som har svarat på Visions undersökning om sin arbetssituation. Under det senaste året har det kommit flera rapporter om en allt mer pressad arbetssituation för diakoner i Svenska kyrkan. Trycket har ökat på hela den sociala sektorn med allt

2 FOTO: BÖRJE SVENSSON Många diakoner gör en mycket viktig insats, för att de ska orka fortsätta behöver arbetet ske under rimliga villkor. fler EU-migranter och asylsökande flyktingar. Helena Ask är diakon i Öxnehagakyrkan i Huskvarna. Hon känner att jobbet har blivit betydligt tuffare de senaste åren. Det känns att många i samhället mår dåligt. Det finns massor av behov så man måste alltid välja bort någon grupp. Jag skulle till exempel vilja jobba mer på våra äldreboenden men det dyker nästan alltid upp något annat som måste göras, säger hon. Helena Ask tror att de ökande behoven beror på att pressen och isoleringen ökar i samhället. Väntetiderna inom socialtjänsten och psykiatrin är långa. Hon säger att församlingens diakonala arbete är väl känt och därför är det många som vänder sig till henne och hennes kolleger. Helena Ask berättar som exempel att hon nyligen tog upp en gammal kontakt med en person och upptäckte att hon har haft det väldigt jobbigt under en tid. Jag såg att hon hade behövt stöd, men det är svårt att hinna med det långsiktiga och förebyggande, det som tar mer tid är det akuta. Vad skulle du vilja ha för att få en bättre arbetssituation? Mer resurser främst i form av ideella medarbetare men även anställd personal, säger hon. Matteus Canevall, ombudsman på Vision med ansvar för Svenska kyrkan, säger att det är dags att arbetsgivarna uppmärksammar diakonernas arbetssituation och arbetsmiljö. Många av Visions medlemmar som är diakoner gör en mycket viktig insats, för att de ska orka fortsätta behöver arbetet ske under rimliga villkor, säger han. Bo Engervall, förhandlingschef i Svenska kyrkans förhandlingsorganisation, säger Bo Engervall att Matteus Canevall, ombudsman på Vision HAR DIN ARBETS- BELASTNING ÖKAT? Nej 19,4% Ja, lite 30,6% Vet ej 23,1% Nej 25,6% Ja, väldigt mycket 13,3 % Ja, ganska mycket 36,7% Har arbetsbelastningen ökat till följd av brister inom socialtjänsten? Ja 51,3% arbetsgivarna har uppmärksammat diakonernas ansträngda situation. Ja, speciellt när det gäller flyktingarbetet har vi sett det. Där är ju diakonerna särskilt utsatta. Vi har gått ut med olika rekommendationer till församlingarna om hur de ska förhålla sig till den nya arbetsuppgiften. Det har varit tufft även tidigare men nu gäller det att prioritera och lägga andra saker år sidan. Det är vårt viktigaste budskap. Bo Engervall har inte fått några signaler om att församlingarna försöker rekrytera nya diakoner just nu. De som söker personal rapporterar att det är svårt att få tag på kvalificerade diakoner. På längre sikt tror Bo Engervall dock att det kan bli aktuellt att anställa fler. Då gäller det att göra yrket mer attraktivt. Det kan handla om att se över löneläget och se till att det blir en rimlig arbetsbelastning, säger han. Lasse Nilsson 58 öre per förfrågan kostar det att med den digitala tjänsten SSBTEK samla in underlag från myndigheter inför beslut om ekonomiskt bistånd, inte 150 kronor som en traditionell per telefon kostar, enligt SKL. Nätverk läggs ned och startas Nätverket Nu bryter vi tystnaden har lagt ner sin verksamhet. Sedan 2011 har den tvärfackliga opinionsgruppen spridit kunskap om arbetsvillkoren i socialtjänsten. Vision planerar nu att fånga upp engagemanget i ett nytt nätverk. Så många är utbildade 84,7 procent av de socialsekreterare som jobbar med ekonomiskt bistånd är utbildade socionomer och 66,3 procent av dem har arbetat längre än två år. Det framgår av Socialstyrelsens Öppna jämförelser. Men spannet är stort. I 30 kommuner uppfyller alla socialsekreterare kraven, i 16 kommuner inte någon. AT-TJÄNST FÖR NYA SOCIONOMER AT-tjänster för socialsekreterare kan bli verklighet i Växjö under I tjänsterna, som blir allmänna visstidsanställningar, ska ingå handledning och ska erbjudas nyutexaminerade socionomer. Risken att arbetsgivaren ska utnyttja AT-tjänsterna för att kunna anställa på korta kontrakt är liten, tror Visions avdelningsordförande Ulf Elm. Jag tror kommunen kommer att vara intresserad av att ta tillvara den kompetenshöjning de varit med och utvecklat. FOTO: SOFIA SABEL Sonia Koppen. Ny titel för högre status Bokpaket bra för placerade barn När familjehemsplacerade barn fick ett bokpaket hemskickat en gång i månaden under ett halvår, förbättrades deras läsförmåga avsevärt. Det visar ett samarbete mellan Stockholms kommun och projektet Bokspindeln. Barnen har fått paket med två böcker per månad samt brev från författarna, information fån biblioteket och småpresenter. SQ SPANAR BYT TITEL PÅ biståndshandläggarna inom äldreomsorgen till socialsekreterare. Det vill Vision i Göteborg. Båda grupperna har liknande arbetsuppgifter med ansvar för myndighetsutövning. Med samma titel vill vi att biståndshandläggarna ska få samma status som socialsekreterarna, säger Sonia Koppen, från Vision Göteborg. Avdelningen vill nu att arbetsvärderingen ses över, bland annat för att biståndshandläggarnas löner ska sättas med utgångspunkt från samma kriterier som för socialsekreterarna. I Tjörns kommun bytte biståndshandläggarna titel till socialsekreterare Förändringen har inte medfört några större förändringar av löner och villkor, enligt MariLouise Andersson som jobbat i verksamheten sedan före omorganisationen. Äldres döttrar drar större lass En fjärdedel av alla platser på äldreboenden har försvunnit sedan En konsekvens av det är att anhöriga fått ett större ansvar för äldres omsorg. Runt 25 procent av såväl medelålders kvinnor som män tar ansvar för gamla föräldrar. Tyngst lass drar döttrarna. Det visar Petra Ulmanen i doktorsavhandlingen Omsorgens pris i åtstramningstid. SKONVIK_SKTF UTBILDNINGSTARTER - ALLA PÅ DELTID 22 jan Fortbildning till KBT steg 1, 1 år, Stockholm 05 feb Orienteringskurs KBT, 5 dgr, Malmö 05 feb Anhörigterapeut, AHTU, 2 år, Malmö 15 feb Påbyggn.kurs för behandlare, 14 gdr, Malmö 17 feb Orienteringskurs KBT, 5 dgr, Stockholm 19 feb Grundlägg. psykoterapi KBT, 2 år, Malmö SKONVIK_SKTF info@bergstroms.org Utredning Behandling Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, fl exibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mål är att: Fullfölja de uppdrag vi åtar oss Barnens behov blir tillgodosedda Föräldrarna mobiliserar sina resurser tel II SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE III

3 SQ FÄLTARBETE VINJETT V IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr 8 x DERAS UPPDRAG - ATT INTE GÅ FÖRBI De är ute på gatorna under kvällar och helger och pratar med ungdomar. Men fältarbete påverkas av samhällsutvecklingen. Fältarbetarna Annie Billingsdal och Maria Filipovic som jobbar i centrala Göteborg möter en ny grupp ungdomar än tidigare. text Johanna Hassberg foto Sofia Sabel Maria Filipovic och Annie Billingsdal från fältgruppen City i Göteborg pratar med några ungdomar som står utanför köpcentret Nordstan. Det är kvällsrusning. Människor som är på väg någonstans hastar genom köpcentret Nordstan. Men alla är inte på väg. Här och var samlas människor för att umgås och prata. Någon sitter på en bänk och iakttar folklivet. Annie Billingsdal och Maria Filipovic har lämnat kontoret. De är fältarbetare i Göteborgs stad och arbetar med att söka upp ungdomar som kvällstid rör sig i centrum. En del i uppdraget är att motverka att ungdomarna vistas där. Det är inte så att vi skrämmer bort ungdomarna härifrån. Det är okej att de är här. Vårt arbete handlar i stället om att bygga upp relationer med dem. Vi ska vara närvarande vuxna i den här miljön, säger Annie Billingsdal. Fältarna arbetar måndag till lördag. De har ingen utstakad runda. Men vissa platser brukar de besöka. Och de rör sig mestadels i och kring Nordstan. I kväll blir första anhalten McDonalds. Vi brukar gå runt ganska långsamt, för att visa att vi är här. Fältargång kallar vi det, berättar Maria Filipovic. De fortsätter in i köpcentret. Många, även andra socialarbetare, tror att fältarbete bara handlar om att gå runt och prata med ungdomar, säger Annie Billingsdal. Men så är det inte. Det uppsökande arbetet är en del. Men uppföljningsarbetet är minst lika viktigt. Det kan till exempel vara att träffa en ungdom för ett samtal eller att stötta i kontakten med olika myndigheter. Fältarbetet bygger på frivillighet. Därför är relationsskapandet en viktig del. Det gör det också möjligt att avgöra vilka ungdomar som behöver stöd. Fältarbetare arbetar även på en strukturell nivå. Till exempel samordnar Fältgruppen city stadens ungdomsarbete vid olika festligheter, kartlägger citymiljön och rapporterar om utvecklingen till beslutsfattare. Vid sidan av arbetet är Annie Billingsdal med i Riksförbundet för Fältarbetes opinionsgrupp. De vill att fältarbetare ska synas mer i den offentliga debatten kring ungdomar och de driver bland annat bloggen Fältarbetaren. Målgruppen är socialarbetare, journalister och politiker. Vi vill att bloggen ska skapa opinion och sprida kunskap om fältarbetet, men även fungera som ett forum för fältarbetare runt om i landet. Var ungdomarna hänger varierar. Just nu är trätrappan populär. Den ligger vid en av Nordstans entréer. Här brukar kontorsmänniskorna sitta och äta lunch som de köpt i någon av de nu stängda food-truckarna. Nu sitter några där och röker. På en skylt bredvid trappan står här kan du andas frisk luft. Intill ligger en infart till ett parkeringshus. Annie Billingsdal och Maria Filipovic går fram till några ungdomar som står en bit från trappan. Hur är läget? Vad händer ikväll då? De dröjer sig kvar en stund och pratar. Några nyfikna ungdomar ansluter sig till sällskapet. Fältargången fortsätter in genom parkeringshuset. Här är det lite varmare, det är vindskyddat. Det händer att ungdomar sover här. SOCIAL QRAGE V

4 SQ VINJETT V Alla vi på Kurön önskar er alla en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År Vi ser nu fram emot ett fortsatt gott samarbete under 2016 Förut var de flesta vi träffade i offentliga miljöer tjejer, nu möter vi fler killar. Det finns faktiskt gatubarn i Sverige. Det är ju många som tänker att nej, inga barn behöver sova på gatan här, men det stämmer inte, berättar Annie Billingsdal. Just nu påverkas arbetet mycket av det stora antalet människor som kommer till Sverige. Förut var de flesta vi träffade i offentliga miljöer tjejer, nu möter vi procentuellt sett fler killar. Många av killarna är nyanlända. De flesta bor med sin familj eller på ett kommunalt boende men några av dem lever på gatan. På den inglasade gångbron som länkar hamnen Lilla bommen till Nordstan samlas flera ungdomar kring Annie Billingsdal och Maria Filipovic. Några av dem känner de sedan tidigare, andra är nya bekantskaper. Den tidigare öde passagen är nu fylld av människor som står och pratar i mindre grupper. Bland ungdomarna finns både de som sover på gatan och de som har en familj att komma hem till. Var sover du någonstans? Har du sökt asyl? Hos Migrationsverket? Av samtalen framkommer det att de hemlösa ungdomarna är i åldrarna år. De vill stanna i Sverige. En av dem berättar att han bott på Göteborgs gator i tre år. En annan berättar att han åker mellan olika städer i Sverige. De är välklädda och en förbipasserande skulle lätt kunna tro att det är ett vanligt kompisgäng som snart ska skingras och åka hem till sina familjer. VI SOCIAL QRAGE Polisen! Utbrister en av ungdomarna och pekar mot en polisbil som står parkerad nere på gatan. Gänget skingras och ungdomarna säger hej då till fältarbetarna. Tillbaka vid trätrappan. Det har börjat mörkna och fler unga har samlats här nu. Några kommer fram och hälsar. Det luktar cigarettrök och Red Bull. Tre tjejer som hälsar glatt. Det var längesedan jag såg er här, hur är läget? Vad gör du nu för tiden? Annie Billingsdal och Maria Filipovic drar igång samtalet. Tjejerna berättar om livet nu. För några år sedan brukade de hänga mycket här i Nordstan men inte nu längre. En kvinna i täckjacka går förbi och har handen framför sig för att fösa undan gruppen. Flytta på er, måste ni stå här, säger hon irriterat. Ungdomarna kommenterar henne med ett lätt roat uttryck. De flesta vuxna här går bara förbi. De är väl på väg någonstans. Men inte Annie Billingsdal och Maria Filipovic. De står kvar och lyssnar, pratar och frågar hur det är om någon ser ut att behöva det. Fältarbetarna cirkulerar på ställen där de brukar stöta på ungdomar och under kvällen träffar de både nya och gamla bekantskaper. De hälsar glatt på två maskerade ungdomar men då masken åker av visar det sig att det är två nya bekantskaper. Annie Billingsdal och Maria Filipovic stannar kvar en stund och pratar med dem innan de unga drar på sig maskerna och går vidare. BLOGG OM FÄLTARBETE Ingår i Riksförbundet för Fältarbetes (RiF) opinionsbildande arbete som kom till som en reaktion på att fältarbetares perspektiv sällan kommer fram då medier rapporterar om ungdomsfrågor. Alla som är medlemmar i RiF är välkomna att skriva på bloggen. wordpress.com På Kuröskolan - Datorkunskap - Marin och sjöfart - Trädgård o skog - Inlärning-minnesträning - Segelfartygs-projekt Kontakta oss Leif Persson (växel) info@kuron.se Beroendevård för vuxna För män och kvinnor i underbar miljö på Frälsningsarméns ö mitt i Mälaren Individuell behandling Unik trygghet och kontinuitet i en fantastisk behandlings-miljö sedan 1912 Kvinna i behandling Kontakta oss för ytterligare information I samarbete med den Italienska socialpsykiatrin Familjeklubbar - Skolning i självhjälp under behandling - Familj och anhörignätverk aktiveras - Starta familjeklubb i din kommun! - Utbildning och studieresor till Italien planeras nu för Ta kontakt för info

5 SQ MÖTER Individens behov går före regler Genom att vidareutveckla Bostad först-modellen har Helsingborgs stad lyckats bryta hemlösheten för många. Björn Wäst är med och driver arbetet. Bland de tidigare hemlösa har 90 procent lyckats behålla sitt boende. Hur gör ni? Vi utgår ifrån den boendes behov och önskemål. Traditionellt har man arbetat mycket med regler och listat vad den boende får och inte får göra. Vi utgår istället från hyreslagen och frågar den boende vilket stöd som behövs för att leva upp till den. Hur går det till mer praktiskt? En boendestödjare och den boende gör en handlingsplan. Någon kan få hjälp att göra en budget och en annan kan få hjälp med städning. Minst en gång i veckan ska man ha kontakt med boendestödjaren. För en del kan det räcka med ett telefonsamtal. Vi ska inte ge mer stöd än vad som är nödvändigt men det ska alltid vara okej att ringa om man behöver hjälp. I övrigt så bor personen i lägenheten på samma villkor som vem som helst. Det vanliga brukar ju vara att man använder lägenheten som en morot för att sluta med droger. Vad lockar ni med i stället? Det handlar om att ge personen trygghet så att denne orkar ta itu med de andra problemen. Det stora problemet med att kräva nykterhet är hur man ska göra vid ett återfall som faktiskt är en del i rehabiliteringen. Och då vi utvärderat verksamheten säger många att de inte behöver ljuga för oss längre. Tidigare har de berättat det de tror vi vill höra. Vad händer med de tio procenten som inte lyckats behålla sin bostad? De erbjuds till exempel stödboende eller akutboende. Vi har kvar de boendeformerna men arbetar mer individinriktat även där. text Johanna Hassberg foto Magnus Torle Björn Wäst är enhetschef för stödboendeenheten i Helsingborgs kommun som vidareutvecklat arbetet med Bostad först. Synsättet har spritt sig till andra verksamheter i kommunen. VIII SOCIAL QRAGE