den sociala barn- och ungdomsvården

Transkript

1 NOTERAT Fler sökande till socionomutbildningen sid III REPORTAGET En traktor till gubbarna. Tankar om genus i äldreomsorgen sid IV MÖT FREDRIK WASTESSON som samlat intryck från socialtjänsten i en novellsamling sid VIII Kommunalt betalda uppdragsutbildningar kan vara ett sätt att underlätta rekryteringen av socialsekreterare, tror Marie Petersson, Visions ordförande i Karlskrona. FOTO: MORGAN KARLSSON 8 sidor för dig som arbetar med socialt arbete NYA TJÄNSTER FÅ SOM SÖKER Fler ska anställas i socialtjänsten för att lätta arbetsbördan. Det har många kommuner beslutat. Men satsningarna äventyras att hitta ny personal är extremt svårt. Fler socialsekreterare inom den sociala barn- och ungdomsvården under Det lovade socialcheferna i 55 kommuner i Tidningen Vision i slutat av Löften som många nu är på väg att infria, enligt en stickprovsundersökning i mitten av augusti. Några exempel: Kristianstad 24 nya tjänster, Karlskrona 16 nya, 5 i Trollhättan, 4 i Sollentuna, 2 i Åmål, 1 i Överkalix. I Karlskrona, som haft turbulens med många barn- och ungdomshandläggare som slutat, är de 16 nya tjänsterna mycket välkomna.

2 SQ SPANAR Det är svårt att behålla kompetent personal när folk slutar för att de får upp lönen när de hoppar runt mellan kommunerna. FOTO: COLOURBOX Det är en välsignelse att ha fått det politiska beslutet. Tidigare klarade vi inte de krav lagen ställer på vårt utredningsarbete. När alla nya är på plats ska vi göra det, säger socialchefen Anette Galdher. Men att få alla på plats visar sig svårt. Vi har inte kunnat rekrytera i den takt vi hoppats. Grannkommunerna nyanställer också och det är hård konkurrens om personalen. Vi kommer inte att kunna fylla de 16 nya tjänsterna under året, säger Anette Gladher. I stället täcks vakanserna med socialsekreterare från bemanningsföretag. Något som kostar kommunen jättemycket, säger Marie Petersson som är Visions ordförande i Karlskrona. Hon tycker det behövs både nationella och kommunala åtgärder för att komma till rätta med rekryteringsproblemet. Staten kan hjälpa till med fler platser på socionomutbildningarna. Och kommunen skulle kunna köpa någon form av uppdragsutbildning så att personer som jobbar i andra delar av socialtjänsten, men som kanske vill byta arbetsuppgifter, ska kunna jobba med barn- och ungdomsärenden. Problemet är inte unikt för Karlskrona. Det finns i alla delar av landet. Maria Dalebrand Brännman, handläggare på individ- och familjeomsorgen i Överkalix berättar att det inte går att få tag på personal när kommunen nu söker en socialsekreterare för ensamkommande flyktingbarn. Tillsammans med sjukskrivningar saknas därför personal till 1,75 tjänster. Vi får inga sökande med rätt kompetens. Kommunen får väl lösa det med bemanningsföretag. Annars är risken att fler blir sjukskrivna, säger hon. Från Sollentuna meddelar socialchef Kerstin Lidman att rekryteringsläget inte är alarmerande men bekymmersamt. Det är svårt att behålla kompetent personal när folk slutar för att de får upp lönen när de hoppar runt mellan kommunerna. Kerstin Lidman, socialchef i Sollentuna IFO-handläggaren Maria Dalebrand Brännman i Överkalix vill ha fler kolleger. Men sökande till tjänsterna saknas. En udda röst hörs från Said Niklund, chef för arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Trollhättan. Vi har inte haft svårt att rekrytera till våra fem extra förstärkningstjänster. Vi har gott rykte bland kranskommunerna och har därför kunnat anställa erfaren personal, säger han Som framgångsrecept framhåller han närvarande chefer, teamledare i det dagliga arbetet som jobbar med täta uppföljningar av medarbetarnas ärenden. Vi har också sett över lönerna och har bra politiker som lyssnar. Det svåra läget bekräftas i Visions senaste socialchefsenkät. 83 procent av 240 socialchefer som svarat säger att det är svårt att rekrytera socialsekreterare. Svårast är det till barn- och ungdomsvården, hela 90 procent säger att det är mycket svårt (63%) eller svårt (27%). Läget är katastrofalt. Jag blir beklämd av att villkoren för de som är satta att ta hand om de allra mest utsatta i samhället är så dåliga att nästan ingen vill ta de jobben, säger Visions socialpolitiska strateg Kristina Folkesson. Per Jernberg FOTO: ALBERT SÖRGÅRD 5000 kronors bonus får anställda i Finspångs kommun om de värvar en socialsekreterare till tillsvidareanställning. Jobbar personen kvar efter ett år ökar summan till Svårt upphandla bra HVB Många kommuner har svårt att göra bra HVB-upphandlingar. Det konstaterar Konkurrensverket i en rapport. Ett problem är att kombinera reglerna om offentlig upphandling med kravet på att tillgodose individens behov. Förbättringar kan uppnås om kommunerna samarbetar och aktivt delar erfarenheter. Rätt stöd spar miljarder Barn som växer upp med missbruk och psykisk ohälsa drabbas ofta som vuxna av liknande problem. Det kostar samhället cirka 52 miljarder kronor. Med rätt stöd till barnen kan många slippa att drabbas, vilket beräknas kunna kan minska samhällets kostnader med 35 miljarder kronor, enligt en rapport från Linnéuniversitetet och Nationellt kompetenscenter anhöriga, Nka. SÅ SATSAS DET PÅ LSS-PERSONALEN 146 av 323 kommuner och stadsdelar (i Stockholm, Göteborg och Malmö) kan erbjuda nyanställd LSS-personal strukturerad inskolning. 107 har en plan för kompetensutveckling. Det visar Socialstyrelsens Öppna jämförelser från maj i år. I 190 kommuner och stadsdelar är 100 procent av LSS-timmarna handlagda av personal som fått fortlöpande handledning, i 158 av dem av handläggare med personlig kompetensutvecklingsplan. Fler vill studera till socionom ANTALET SÖKANDE TILL universitet och högskola med socionomutbildning som förstahandsval ökade med drygt 1,7 procent från 8275 höstterminen 2014 till 8392 höstterminen 2015, enligt Universitets- och högskolerådets statistik. Flest förstahandssökande hade vid båda tillfällena Göteborgs universitet, nu i höst 1094 stycken. Högst söktryck hade Ersta-Sköndal Högskola med 551 sökande till 70 platser. Totalt har 1981 studenter antagits till höstterminen i år, vilket är 112 fler än för ett år sedan. Godkänt för skyddat boende De flesta av landets skyddande boenden för personer utsatta för våld i nära relationer uppfyller majoriteten av de krav som ställs. Det visar Socialstyrelsens första kvalitetsundersökning av verksamheten. Säkerhetsmedvetandet är högt och personalen i allmänhet välutbildad. En punkt där förbättring krävs är möjligheten för skyddsökande att ta med barn, speciellt pojkar. Föräldrar som slåss öppet värst Våld mellan föräldrar på offentlig plats kan vara ett tecken på mer omfattande våld i familjen än om det enbart förekommer i hemmet. Detta enligt rapporten Utsatthet i unga år och psykisk ohälsa i vuxen ålder från Socialstyrelsen. Kunskapen är viktig för att identifiera barn i behov av insatser och stöd då det är sannolikt att barn som bevittnat våld på allmän plats bevittnar mer omfattande våld. UTBILDNINGSTARTER - ALLA PÅ DELTID 25 sep KBT grundutb, MBKT/ACT (steg 1), 2 år Sthlm 25 sep A-terapeut (missbruk, ATU), 3 år, Malmö 25 sep Tolvstegsbehandlare (TBU), 2 år, Malmö 09 okt KBT Orienteringskurs, 5 dgr, Stockholm 13 nov A-terapeut (missbruk, ATU), 3 år, Sthlm 13 nov Tolvstegsbehandlare (TBU), 2 år, Sthlm 13 nov KBT Orienteringskurs, 5 dgr, Malmö info@bergstroms.org Utredning Behandling Akut Nanolfsvillan är beläget centralt i Finspång och har plats för 7 familjer som bor i egna lägenheter. Vi arbetar såväl med traditionella behandlingsplaceringar som med kortare, fl exibla placeringar. Nanolfsvillans grundläggande mål är att: Fullfölja de uppdrag vi åtar oss Barnens behov blir tillgodosedda Föräldrarna mobiliserar sina resurser tel II SOCIAL QRAGE SOCIAL QRAGE III

3 SQ ÄLDREOMSORG VINJETT V För få aktiviteter riktade till män, tyckte enhetschefen Siv Hagengrinder på äldreboendet Hagen i Herrljunga och skaffade en traktor. Kalle Hellstrand och Ingvar Gustafsson konstaterar att den inte är i kördugligt skick. IV SOCIAL QRAGE Tidningen Vision nr 6 x HALLÅ! GLÖM INTE GUBBARNA Kvinnlig personal dominerar stort i äldreomsorgen. Det påverkar aktiviteter och bemötande. Traditionellt manliga intressen hamnar i skymundan och männen kan få det tråkigt. Häng med till två ställen som försökt ändra på det. text Per Jernberg foto Anna Rehnberg Det står en traktor på en gräsmatta utanför demensboendet Hagen i Herrljunga. En röd, rostig, David Brown 31D från Ingen höjdartraktor precis. Visserligen snabb, men annars inte mycket att ha. Det brukar gubbarna säga, berättar Hagens enhetschef Siv Hagengrinder. Det är för gubbarnas skull den finns. Herrljunga omges av jordbruksbygd och flera av männen på Hagen har koppling till jordbruket, har skött kor och kört traktor. Så därför köptes den gamla DB:n i Dalsland för 3000 kronor. Det behövdes helt enkelt något som kunde engagera Hagens herrar, tyckte Siv Hagengrinder. Annars riskerar de att bli understimulerade hur vi än försöker, säger hon. I samma banor funderar genuskonsulten Eva-Lena Johannesson. Hon har bland annat utbildat personalen vid träffpunkterna för äldre i Göteborgstadsdelen Örgryte-Härlanda inom ramen för projektet Hållbar jämställdhet. När det i stort sett bara är kvinnor som jobbar inom äldreomsorgen är det viktigt att vara medveten om vad det betyder för verksamheten, säger hon. Siv Hagengrinder Hon konsterar att den ofta utgår från en kvinnlig norm och att männen, ur en viss synvinkel, därför drar det kortaste strået. Det kan handla om något så enkelt som att män sällan får frågan om de vill få fötterna smorda eftersom det finns en föreställning om att det inte är något för karlar. Men när personalen började fråga visade det sig att många av männen tyckte det var jättehärligt. Uppdraget är att ge likvärdig service med utgångspunkt från individuella behov och önskemål. Men det sker inte när kön sätter agendan, konstaterar Eva-Lena Johannesson. När Hållbar jämställdhet drog i gång i Göteborg 2011 hade personalen på Örgryte-Härlandas träffpunkter problem med att väldigt få av besökarna var män. Vi funderade på om det var något som vi gjorde som gjorde att männen inte kom, berättar Anna Enberg som jobbar med aktiviteter på träffpunkten på Kaggeledsgatan. I och med projektet tycker hon att de fått hjälp med att få upp ögonen för de bakomliggande orsakerna, där tre faktorer dominerar: inriktningen på aktiviteterna, sättet att presentera dem och att det med endast kvinnlig personal lätt blir en traditionellt kvinnlig norm som sätter agendan. Nu tycker personalen att de lärt sig ett normkritiskt tänkande, som bland annat betyder att de börjat fråga sig om de skulle agerat annorlunda om personen de möter varit av ett annat kön. Vi har blivit bättre på att bemöta besökarna på ett mer individuellt sätt, säger Anne Wintheim Råman som jobbar på Kallebäcks träffpunkt. Rent praktiskt betyder det till exempel aktiviteter som mer direkt riktar sig till män, som tipslördag med fotboll och V75. Men det handlar också om att presentera den tidigare verksamheten på ett mer könsneutralt sätt. Då kallas inte längre träffarna med det som heter Kreativa klubben för pyssel utan för hantverk. Det ska inte heller bara vara bilder på SOCIAL QRAGE V

4 Kalle Hellstrand och Ingvar Gustafsson gillar traktorn i Herrljunga. De går och tittar, kliver upp och sitter på den. Det händer att några tar en whisky på kvällen och pratar traktorer. kvinnor, eller män för den delen, i det informationsmaterial där vi presenterar träffpunkterna, säger enhetschefen Sara Carlsson. Resultatet av förändringarna, som nu utvärderats, är att det kommer fler män till träffpunkternas aktiviteter. Men även de kvinnliga besökarna har blivit fler. Det är något som Palle Storm tycker det är viktigt att framhålla. Han är doktorand på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, med inriktning på äldreomsorg och genus. Det finns en risk för att genusdiskussionen kring äldre blir stereotyp och att ett heteronormativt synsätt motar in män och kvinnor i traditionella uppfattningar om kön, varnar han. Man utgår oreflekterat från att kvinnor vill prata om barn och att män gillar teknik och vill snacka om sport. Men alla är inte så. Öppna upp diskussionen och erbjud mer varierade aktiviteter. Ta reda på önskemålen hos brukarna. Använd fantasin och prova outside the box. Det har både män och kvinnor nytta av. Eva-Lena Johannesson gör en liknande reflektion. Uppmuntra också män att göra det som av slentrian mest förväntas av kvinnor, uppmanar hon. Det handlar inte om att man ska tvinga Gösta att börja diska. Det handlar om att man ska vara uppmärksam på sorteringen efter kön, säger hon. Eller som personalen på Örgryte-Härlandas träffpunkter uttrycker det: vårt uppdrag är inte att förändra de äldres värderingar, men vi ska erbjuda alla att vara med. I Herrljunga berättar Siv Hagengrinder att traktorn varit till glädje för Hagens män. De går och tittar, kliver upp och sitter på den. Det händer att några tar en whisky på kvällen och pratar traktorer. Nu hoppas hon få tag på någon som kan komma och meka lite med den gamla DB:n och som gubbarna kan gå ut och prata med. Men hon inser att det också behövs andra aktiviteter. Många av damerna säger att de är trötta på att laga mat, stryka och baka. Vi måste ha något annat att locka med också. Vi behöver göra mer som innebär att de äldre kommer ut i samhället, i stället för att samhället kommer in till oss. Det har damerna också nytta av, säger Siv Hagengrinder. LÄS MER Genus i omsorgens vardag, Gleerups, Marta Szebehely, Evy Gunnarsson (red.) 10 forskare om genusarbete i äldre- och funktionshinderomsorg. Bland annat medverkar Palle Storm. VILL DU SE MER AV TRAKTORN? Filmklipp på facebook. com/socialqrage VI SOCIAL QRAGE På Kuröskolan - Datorkunskap - Marin och sjöfart - Trädgård o skog - Basämnen - Inlärning-minnesträning - Segelfartygs-projekt Kontakta oss Leif Persson info@kuron.se Beroendevård för vuxna För män och kvinnor i underbar miljö På Frälsningsarméns ö mitt i Mälaren Medlevarskap Unik trygghet och kontinuitet i en fantastisk behandlings-miljö Kvinna i behandling Kontakta oss för ytterligare information Familjeklubbar - Skolning i självhjälp under behandling - Familj och anhörignätverk aktiveras - Nya Klubbar startas just nu i Stockholm, Adelsö, Ekerö, Visby, Norrköping, Linköping och Norrtälje

5 SQ MÖTER Misstagen som blev till noveller Fredrik Wastesson är socionomen som samlade sina yrkesmässiga misslyckanden i en novell. Och gav ut den. Nu är han aktuell med novellsamlingen Där du går vill jag gå. Varifrån kommer inspirationen? Det började som en utmaning att skriva ur den andres perspektiv. I en av novellerna, Låt mig få se dina ögon, försökte jag samla några av de gånger som jag känt att jag misslyckats i yrket och skriva om dem ur en klients perspektiv. Kan någon känna igen sig i karaktärerna? Nej. Visst har en del personer inspirerat mig, bland annat har jag lånat min frisörs namn. Men jag skulle aldrig använda mig av klienters berättelser på det sättet. För vem skriver du? Mest skriver jag nog för min egen skull. Identiteten som författare har hjälpt mig. Bland annat då jag blev sjuk och förlorade rösten och blev tvungen att byta yrke. Skrivandet har hjälpt mig vidare ur den krisen. Men nu har du gett ut boken och hoppas väl ändå på att någon läser? Ja, visst är det så. Jag hoppas att kunna förmedla ett annat perspektiv. Till exempel barnens, som vi ofta glömmer. Novellen Flykten handlar om en pappa som inte får träffa sitt barn. Många män kan känna ett underläge i vårdnads- och umgängesfrågor, om man inte har haft en så framträdande roll i barnens liv innan separationen. Tror du att skrivande skulle kunna bidra till en bättre förståelse för svåra klienter? Visst är det bra att pröva andra människors perspektiv. Men det är en balansgång. Jag tror att det finns en risk att man blir för förstående. Man måste kunna ställa krav på människor också. text och foto Johanna Hassberg Fredrik Wastesson arbetar som dokumentcontroller i Finspångs kommun. Han har 20 års erfarenhet av socialt arbete och har bland annat arbetat som fältare, skolkurator och familjerättssekreterare. VIII SOCIAL QRAGE