Minnesanteckningar från samordnarmötet den 14 maj 2013 Vår projektekonom Angelica Hedlund, som framöver kommer att hantera faktureringarna, kommer in och presenterar sig. Anna Öqvist, examinator inom förskollärarutbildningen reflekterar kring skillnaden i hur LU-lärares bedömning av studenter skiljer sig åt mellan campus- och distansgruppen. Antalet vg-bedömningar är större i distansgruppen. En annan iakttagelse är att antalet vg under vfukurserna inte motsvarar antalet vg som studenterna uppnått under de teoretiska kurserna. En koppling mellan de generösare bedömningarna och deltagande vid handledarträffarna, där bedömningen gås igenom, kan tydas. Den tidsmässiga förläggningen av handledarträffarna kan anpassas bättre om verksamheten vill det. Ett önskemål från Skellefteå är att UU-lärare från LTU kommer till Skellefteå för att informera, då tror man att deltagandet blir bättre. Kanske är då också ett alternativ att man slår ihop handledarträffen för Piteås och Skellefteås LU-lärare och förlägger denna i Skellefteå alt. Piteå. Anna Vikström, Utbildningsledare i förskoleutbildningen, f-3 samt 4-6 kommer in för att besvara funderingar som inkommit kring förskollärarstudenternas behörighet. Kommer förskollärarstudenterna att bli behöriga att arbeta i förskoleklass. JA, det kommer de att vara. Dessa studenter gör också en vfu (vfu 2 eller vfu 3) i förskoleklass. Synpunkter från fältet på den förskollärarutbildning som påbörjats ht 2011är att den innehåller för lite konkreta uppgifter. Anna svarar att kursplanen har utarbetats så att det till hösten 2013 kommer att vara en reviderad kursplan med fler uppgifter inlagda. Ett annat förslag är att studenterna är med på handledarträffen så att studenterna får berätta för handledarna om vad de har med sig i form av teoretiska kurser och tidigare vfu-perioder ut på fältet. Anna får många frågor om behörighet från lärare från tidigare utbildningar. Detta kan vara svårt att se. Alla slutresultat finns på LTU men om det är delresultat som efterfrågas så kan dessa vara svåra att hitta. Rundan Under samordnarmötet hade vi i vanlig ordning en runda som syftar till att vi får veta hur vfu-läget är i respektive kommun. Kideus Ingen speciell information, det har fungerat bra med de studenter som de haft där.
Kalix Här är det en ny samordnare, Björn Emmoth. Björn har börjat med att göra en kartläggning av handledare i regionen och ser intresse och behov av såväl handledarutbildningen (7,5 hp) som den kompletterande versionen av handledarutbildningen. Skellefteå Skellefteå har haft en träff med LU-lärarna i regionen (vilket de brukar ha ca vart eller vartannat år). Under mötet frågades Vad är viktigt att jag får stöd kring i mitt uppdrag som lärarutbildare? -av rektor/förskolechef -av ped.sam -av universitetet Sammanställningen visar detta Universitetet Använder IKT exempelvis websändningar av handledarträffar eller seminarier Inbjuder lokala lärarutbildare att besöka lärarutbildningen Ger tydlig information Är tydlig med vilka krav och förväntningar som ställs på oss Är tydlig med avrådan eller lämplighetsfrågor Besöker student som de har anknytning till. Att trepartssamtalet är verksamhetsförlagt Planerar vfu i god tid Ger oss möjlighet till att påverka Ger oss utbildning främst handledning och bedömning Ytterligare informerar Skellefteå om att det är många i regionen som vill uppdatera sin handledarutbildning.
RUC, Anna Lindahl Informerar om att de från RUC har anordnat fortbildningsdagar för introduktionsåret men att det varit ett svalt intresse från kommunernas sida. Inbjudan har gått ut via skolchefer och utvecklingsledare. Piteå Informerar om att de endast har haft en person på introduktionsår. Luleå En ny arbetsrutin är klar. Den innebär inte någon stor skillnad mot för hur det ser ut idag. Samordnarna kommer istället för att som idag då de har hand om olika geografiska områden att indelas i åldersmässiga områden: Förskola f-6 7-gy Samordnaruppdraget sträcker sig över en 3-årsperiod och man söker detta. Lu-lärarna anställs terminsvis Pajala Här är ytterligare en ny samordnare, Jaana Fjordell. Till nya samordnare skickar Kristina information om uppdraget. Upplevelsen är att det är ganska få studenter som kommer till Pajala kanske detta ändras med den ökade inflyttningen LTU, Piteå Maria Juuso placerar musiklärarstudenterna. På LTU Piteå finns även samordnaren för danslärarutbildningen Karolina Fällman (som denna dag inte kunde närvara). En svårighet att placera dessa studenter i vårt avtalsområde gör att de får arbeta hårt för att finna placeringar runtom i landet. Ett beslut som tagits för att underlätta deta är att vfu 2 kan göras i år 7-9 (där har man också förlagt den sista veckan på kulturskolan för att få in musikämnet än tydligare i vfu:n). För en några veckor sedan kom även beslutet att bla musiklärare ska bli behöriga att undervisa från år 1 till gymnasiet. Musiklärarutbildningen har kommande termin låga ansökningssiffror vilket man kan se nationellt. Älvsbyn Många studenter (förskola och f-3) dock ingen som gör introduktionsår. Övertorneå Nu samordnare, Lena Niemi.
Haparanda Många vakanser i kommunledningen gör att på skolfronten inget nytt att ta upp. Ansökningssiffror för ht 13 Nedan är antalet ansökningar till höstens utbildningar utskrivna den 8 maj 2013 Utbildning Poäng Förskollärare 210.0 Prio1 130508 Grundlärare, inriktning mot förskoleklass och grundskola årskurs 1-3 240.0 87 Grundlärare, inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 240.0 34 Kompletterande Pedagogisk Utbildning, inriktning 7-9 90.0 20 Kompletterande Pedagogisk Utbildning, inriktning gymnasiet 90.0 23 Kompletterande Pedagogisk Utbildning, inriktning 7-9 90.0 57 Kompletterande Pedagogisk Utbildning, inriktning gymnasiet 90.0 1 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, matematik-teknik 330.0 5 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, musik-historia (Piteå-Luleå) 330.0 0 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, musik-engelska (Piteå-Luleå) 330.0 0 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, matematik-historia 330.0 1 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, matematik-engelska 330.0 0 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, musik-matematik (Piteå- Luleå) 330.0 0 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, dans-engelska (Piteå-Luleå) 330.0 0 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, dans-historia (Piteå-Luleå) 330.0 6 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, dans-fördjupning dans 330.0 1 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, matematik-fysik 330.0 20 Ämneslärare - inriktning mot gymnasieskolan, musik - fördjupning musik 330.0 3 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, dans-matematik (Piteå- Luleå) 330.0 20 Ämneslärare, inriktning gymnasieskolan, samhällskunskap-historia 330.0 3 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, svenska-engelska 330.0 8 Ämneslärare, inriktning mot gymnasieskolan, svenska-historia 330.0 11 Ämneslärare, grundskolans åk 7-9, matematik-fysik-teknik 270.0 9 Ämneslärare, grundskolans åk 7-9, samhällskunskap-historia-engelska 270.0 2 Senare del, Lärare 210-330 Hp 300.0 9
Utvärderingar av vfu lå 12-13 De kursutvärderingar som studenterna gjort är positiva. Upplevelsen av vfu:n är mycket positiv!! Vfu-kurserna inkräktar dock på andra kurser och det gör att det ibland blir hektiskt att hinna med innehållet i övriga kurser. Längre och fler 3-partssamtal önskas. Konstigt att under ett trepartssamtal möta en UU-lärare som man aldrig träffat tidigare. Orsaken till detta är det stora antalet studenter och att trepartssamtalet ska ligga i mitten av vfu:n svårt att hinna. Nationella vfu-konferensen I Stockholm 11-12 april (minnesanteckningar från konferensen) Hur har man organiserat handledarutbildning resp. mentorsutbildning på era lärosäten? Två möjligheter: Separata utbildningar eller en kombinationsutbildning. Hur mycket tid har lärare/ handledare att lägga ned på en kurs? LTU separata utbildningar UU: hittills en kurs för både handledar- och mentorsutbildning, men nu ska det bli två separata kurser, mentorsskapet ska inte längre ingå i handledarkursen. Malmö högskola: Har en kombinerad handledar- och mentorsutbildning, flera också förlagda till fältet SU: har separata kurser, handledarutbildning 7,5 hp och mentorsutbildning 7,5 hp. Hittills efterfrågan för bägge utbildningarna, men det finns tankar om att skapa en kortare mentorsutbildning som påbyggnad för lärare som redan har genomgått handledarutbildning Borås högskola: trestegsraket, steg 1 som lightvariant. I avtalet står att handledare ska ha den kortare seminarieutbildningen och att de bör ha handledarutbildning liknande konstruktion på flera lärosäten. Svårt att få ut ämneslärarstudenter, vi kan inte ställa krav på utbildade handledare. Kommunerna skriver in vilken utbildning handledarna har i portal / databaser. Örebro universitet: Har utökat sin handledarutbildning till 10,5 hp
Hur är det med avhopp bland studenterna från lärarutbildningarna? Borås: 30 % avhopp bland utbildningarna. Halmstad: Inte så många avhopp, men fler studenter gör byte efter de två första VFUveckorna. Luleå: Fler avhopp än tidigare. Den första VFU:n är fem veckor. Vi ser också att vi har fler underkända studenter. Borås: ska genomföra en undersökning vad avhoppen beror på, ringa upp studenterna. Karlstad: Undersökning har gjorts. Mest ämneslärare som hoppar av. De har sökt utbildningen men var egentligen inte särskilt motiverade. Samma mönster kan ses i Uppsala och Stockholm. SU: har genomfört en case-study på studenter som har hoppat av ämneslärarutbildningen i svenska. Resultatet visade på spridda orsaker. Vissa klarar inte ämnesstudierna, vissa hade från början tänkt göra någonting annat eller kom in åp en annan utbildning. Några angav att de kan börja vikariera och få lön på en gång, en annan kände sig vilsen i utbildningen. Vi behöver större studier och mer kunskap för att kunna motverka avhopp. Borås: Ska genomföra två veckors introduktionskurs för att skola in studenterna. Uppsala m.fl: Svårt att få utrymme för sådana kurser eftersom strukturen för utbildningen ligger fast och en ev introduktionskurs måste ta utrymme från andra kurser, vilket är svårt. Malmö: Första 15 hp kursen heter Att bli lärare. Men det är inte säkert att denna introduktionskurs är det bästa heller. Studenterna går ut på sitt första besök i partnerskolan v. 40, fyra veckor in på kursen. Fråga: Hur gör man med trepartssamtal för distansstudenter? Det visade sig bli dyrare att hyra lokala lärare som gör trepartssamtalen än att åka långt själv, enligt Malmö. Men det är problematiskt att genomföra fem trepartssamtal med långa avstånd för distansstudenter. Flera lärosäten arbetar med Connect. Projekt där studenten videofilmar en lektion. Tekniken är det som krånglar. Hur gör man med tillstånd? Det går att lösa genom att filma eleverna bakifrån, eller att vissa elever kan arbeta någon annanstans den lektion när studenten filmas. Mer positiva erfarenheter än vad som hade förväntats i Karlstads universitet. Smidigt att kunna filma med i-phone. Ljudet är ibland ett problem med Adobe Connect.
---- Vilka strategier används såväl av högskolor som av fältet vid hanteringen av utdrag från belastningsregistret? Nr 4 Detta har inte vi med att göra. Vi informerar om vad studenterna ska göra. Studenterna får ha kontakt med rektorerna om det blir problem. Ett tips för administration är att samordnaren gör en kryssmarkering. Vfu-omdöme skiljer sig kvalitetsmässigt åt vad kan utveckla en rättssäker bedömning En del gör VFU-besök, - ser olika ut på olika lärosäten, till antal och funktion. De som inte gjort besök har fått påpekande av Högskoleverket. Några har standardiserade mallar. Någon hade bara ett fält där man fritt kan skriva, detta är inte rättssäkert, man måste ha en formulering, matris, kryss, linje etc. för att det ska vara rättssäkert. Studenten gör egen självvärdering hos flera. Trepartssamtalen ses också som en del i bedömningen. Skolverkets kompetensutvecklingsprofil har använts i eller börjat sneglas på på flera lärosäten. Detta är studenterna nöjda med. Flera lärosäten håller nu på att omarbeta bedömningsmaterialet. I Göteborg skriver de lokala lärarutbildningarna ingen bedömning, utan närvarokoll och en beskrivning : blir en berättelse om vad som är gjort. Den besökande läraren skriver rapport och studenten gör självvärdering. Flera lärosäten låter VFU-lärarna på fältet göra bedömningen. Hur arvoderas avbrutna vfu-perioder? Alla gör olika; en del arvoderar en del av perioden och en del hela perioden, beroende på när studenten avbröt. Hur hanteras ev byte av placering? Oftast måste studenten ange särskilda skäl för dispens. Hur bedöms vfu för de studenter som läser på distans? Lärandemålen är viktiga att ha i fokus. Mälardalen börjar t.ex. med seminarium i Adobe Connect, som inte är examinerande men som en del i bedömningen. De gör besök två gånger i utbildningen. Det är för dyrt. Hur ställer sig lärosätena till tillgodoräknande av vfu? Studenten har rätt att ansöka om tillgodoräknande. Lärosätena generellt är dock restriktiva gällande detta. Av vikt är att ha rutiner för detta som är tydliga och också tydliga och relevanta krav om vad som krävs för att få tillgodoräkna sig. Hur följs bedömningsunderlagen från vfu-handledarna upp? Bedömningsunderlagen ser olika ut, olika funktioner läser dem, de har i olika grad examinerande funktion. De arkiveras på olika sätt. Vid LTU återgår de till studenten fom vt 13. Under en vfu-kurs på 7,5 hp, hur fördelas poängen mellan campus och vfu-skolan? Ser olika ut. Några håller hårt på att dagar och poäng ska stämma överens. Ofta ett förseminarium och ett efterseminarium och där mellan ute. Alla har inte rena VFU-kurser.
Sekretessblanketten Alla kommuner/verksamheter har en sekretessblankett. Denna hanteras lite olika. I vissa kommuner /verksamheter skriver man endast under en sådan blankett 1 gång och denna blankett finns sedan kvar på kommunen, behovet finns då inte av att man ska skriva på något nytt dokument. I andra kommuner skriver man på en ny blankett vid varje vfu. Underkända studenter Antalet ökar nationellt, så även i Luleå. Indikationer på att studenten kommer att bli underkänd ska komma universitet till känna tidigt. Ett trepartssamtal ingår i vfu 1 och där framkommer om studenten riskerar ett underkännande. Ytterligare samtal kan då vara aktuellt för att stödja LU-lärare och student. En student ska efter efter avslutad underkänd inbjudas till ett möte med Kristina och Greta för att samtala om alternativen. Om studenten avser att fortsätta med sin utbildning så skall en om-vfu erbjudas. Studenten skriver inför denna om-vfu ett planeringsunderlag med en handlingsplan för hur studenten avser att arbeta för att uppnå ett godkänt resultat. Se nedan:: Handlingsplan för underkänd vfu Handlingsplanen syftar till att klargöra studentens svårigheter att uppnå kursmålen under en vfu. Syftet är också att ge studenten perspektiv så att han/hon kan arbeta för att komma tillrätta med dessa svårigheter. Studentens namn: Studentens personnummer: E-postadress: Telefon: Kurskod för aktuell vfu: Datum: Skriv nedan ner de punkter i bedömningsformuläret där du inte uppnått bedömningen Tillräcklig förmåga/kompetens. Efter var och en av dessa punkter skriver du sedan en redogörelse, med utgångspunkt från din föregående vfu, för hur du under en om-vfu avser att arbeta för att erhålla bedömningen Tillräcklig förmåga/kompetens på aktuell punkt.
Vfu 3 Ht 2013 kommer de första vfu 3 kurserna att ligga. Detta gäller KPU-studenter och förskollärarstudenter. Arbetet med att förbereda dokument för dessa kurser är påbörjat. Vfu-handboken blir till en Programhandbok Handböckerna för vfu kommer att läggas om från den nuvarande utformningen där alla program har samma handbok för vfu 1 och vfu 2. Tanken är att det ska bli Programhandböcker. I dessa kommer en allmän information att ingå samt speciell information för var och en utav vfu-kurserna (tänk kapitelvis) Övningsskolor Information från Greta kring projektet övningsskolor/handledningsskolor för er kännedom: Den 18 april var Monica och jag inbjudna till utbildningsdepartementet för en dialog kring projektet Övningsskolor/handledningsskolor som departementet avser att genomföra i samverkan med ett antal lärosäten. De universitet/högskolor som inbjudits förutom LTU var Malmö högskola, Högskolan Dalarna och förstås Stockholms universitet som redan ingår i en försöksverksamhet kring övningsskolor sedan 2011/12. Vi resonerade kring ett antal punkter och fick frågan om vi ställer oss positiva till att delta i en försöksverksamhet som enligt nuvarande planering skulle starta 1/1 2014. Departementet kommer att skicka ut en remiss med förutsättningarna för deltagande i projektet till ett antal lärosäten inom 3 månader (däribland LTU). De lärosäten som får remissen beslutar om en ansökan om deltagande i projektet som kommer att pågå under 2014 t o m 2018 ska lämnas. Ett första informellt möte i ärendet kommer att hållas den 7 maj då en grupp som förbereder frågan. Om vi bedömer att deltagande i projektet är intressant för vår del kommer vi att kalla till ett formellt möte för att vidga dialogen i ärendet, om ansökan, utformning, arbetsgrupp m fl frågor. En projektgrupp kring detta är uppstartad med Anna Lindahl RUC som projektledare, Monica Johansson, Greta Rova Lindberg och Kristina Bäck. En förfrågan om intresse av att ingå i en referensgrupp ställs till deltagarna på samordnarmötet. Fundera kring detta och anmäl intresse till Kristina. Om beslutet att delta i detta projekt blir verklighet så måste ett samarbete mellan LTU och verksamheter finnas. Vi har stor frihet i att utforma en övningsskola (vfu-skola) utifrån våra idéer och förutsättningar. Vid pennan Kristina Bäck