Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management



Relevanta dokument
Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: är föräldrastöd en bra investering?

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd. Anna Månsdotter, docent FHI/KI. EKONOMI the art of household management

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Föräldrastöd är det värt pengarna?

Vilken bäck ska vi stämma i, hur ska vi göra, och vad får det kosta?

Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman

Hälsoekonomisk utvärdering av Triple P projekt i Uppsala kommun

Hälsoekonomiska aspekter av förebyggande insatser för barn och ungdomar

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Värdet av sociala investeringar - Hälsoekonomiskt perspektiv på föräldraskapsstöd

Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!

Föräldrastöd i Åre kommun -utredning av behov och resurser

Camilla Nystrand, hälsoekonom. Institutionen för folkhälsa och vårdvetenskap Child Health and Parenting Uppsala Universitet

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD

Fysisk aktivitet en säker investering både för individ och samhälle. Karin Henriksson-Larsén Rektor Professor, överläkare

Hälsoekonomisk modell för cannabisprevention: Exemplet skolbaserat program när kostnadsbesparande?

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram

Föräldrastöd är det värt pengarna? Hälsoekonomiska analyser av föräldrastödsprogram

Hälsoekonomisk aspekter hur fördelas resurser när det gäller träning för äldre?

Hälsoekonomisk aspekter på fysisk aktivitet för äldre. Lars Hagberg Hälsoekonom, medicine doktor Örebro läns landsting

Barns och ungas hälsa

Riskfaktorer, Hälsa och Samhällskostnader (RHS-modellen) Hälsokalkylator

Ökad trygghet och minskad brottslighet på nöjesgatan Ågatan att lyckas med brottspreventiv samverkan

Återredovisning av RU: förstudie om ekonomisk bedömning & folkhälsa


Folkhälsoplan Härjedalens kommun

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Det tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN

E.L.S.A. Hundcoop utvärdering. Utvärderingar av sociala satsningar

sjuksköterska Äldreomsorg/Demensvård MAS Demensföreningen Socialchef Lärare Anhörig Familjefar

Berusningsstudier i Östergötland

Länsrapport 2012 Storstadskommunerna: Stockholm, Göteborg och Malmö. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Ansvarsfull alkoholservering i krogmiljö

Länsrapport 2012 Västmanlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Samhällsekonomiska analyser av tidiga insatser

ANTD-förebyggande arbete

SKL FOLKHÄLSOEKONOMISKA BERÄKNINGAR

Länsrapport 2012 Hallands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Föräldrars arbetstider

Kostnads- nyttoanalys för åtgärder mot övergödning

Länsrapport 2012 Dalarnas län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko

köpenhamns universitet Ojämlikhet i hälsa den skandinaviska erfarenheten

Länsrapport 2012 Kalmar län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

reflex livränta Reflex Livränta Gäller från

En rimlig teori räcker inte

Salut exempel på en hälsofrämjande satsning för barn och unga i Västerbotten

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Folkhälsoperspektiv på spel GARN Jessika Svensson, utredare Folkhälsomyndigheten

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Projektgruppen. Preventionsprogram bygger på förändring av beteenden, tankesätt och relationer

Försättsblad Tentamen

Cancerpreventionskalkylatorn. Manual

Behandling av depression hos äldre

Länsrapport 2014 Jönköpings län

Hälsoekonomisk utvärdering som en del i studie Hälsoundersökningar för 55-åringar

Hälsoekonomisk utvärdering av klinisk verksamhet vid Stressrehabilitering

Introduktion till CORE. Utbildningsdag CORE Webb Tommy Skjulsvik Carl-Johan Uckelstam

EFFEKTSTUDIER HVAD KAN(VILL) VI LÆRE FRA SVERIGE?

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

Spridning av nya metoder för föräldrastöd i förskoleoch skolåldern fram till år 2008

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Länsrapport 2012 Uppsala län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Policy Brief Nummer 2012:1

Samordningsteam Sala. Samhällsekonomisk utvärdering Period

Länsrapport 2012 Stockholms län exklusive Stockholm stad. Kommunernas del - ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Örebro län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Länsrapport 2012 Jönköpings län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

RättspsyK. Nationellt rättspsykiatriskt kvalitetsregister. Lilla årsrapporten verksamhetsåret 2010

Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

LIVSLÅNGT LÄRANDE FÖR VUXNA MED AUTISM

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Att minska hälsoklyftor

Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn en systematisk litteraturöversikt

Hälsa utan gränser. Gaudis Katedral. Är att samverka för/med hälsa!

Hälsoekonomi. Hälsoekonomi, , Agneta Andersson, Fil Dr

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

E-stöd inom ATS- (Alkohol, Tobak, Spel) området

Multisystemisk terapi (MST)

Främja fysisk aktivitet hos barn och ungdomar. Åse Blomqvist & Anna Orwallius sjukgymnaster FaR-teamet

Sammanträdesdatum Arbetsutskott (1) 53 KS/2016:9. Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning

FOLKHÄLSOPLAN. För Emmaboda kommun Antagen av kommunfullmäktige , 100 registernr

HUR EFFEKTIV ÄR R EDA KOMMUN?

X (?) Åhörarkopior vid seminarium Gruvarbete och hälsa den 20 november, 2013 Av Ulric Hermansson. Frågeställningar ,2 liter 20129,2 liter*

SLUTRAPPORT OM UTVECKLING AV FÖR- STÄRKT KOMET

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Samverkansmodell för ett hälsosamt åldrande. Suzanne Nilsson, utredare, enheten för hälsofrämjande levnadsvanor

Fysisk aktivitet ISM:s forskningen kring livsstil och hälsa i ett 10 års perspektiv

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Genusperspektiv på socialförsäkringen - kvinnors och mäns sjukfrånvaro

Forskarseminarium: kön, klass och etnicitet - jämlikhetsfrågor i socialförsäkringen - Umeå, 18 januari, 2012

Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa. Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Bättre resursanvändning i välfärdstjänsterna

Avtal om samverkan mellan Uddevalla kommun och Polisområde Fyrbodal

Framtidens arbetstider för och nackdelar med roterande skiftgång, permanenta skift och önskescheman

Länsrapport 2012 Jämtlands län. Kommunernas del ANDT-förebyggande arbete

Dabigatran hälsoekonomisk utvärdering Sammanfattning av CMT Rapport 2011:1

Transkript:

Hälsoekonomi för folkhälsoarbetet: fokus föräldrastöd Anna Månsdotter, docent FHI/KI 2013-10-13 Sid 1 EKONOMI the art of household management Våra behov & önskemål är oändliga På vilken grund nyttja begränsade resurser? Aristoteles (384-322 f.kr.) 2013-10-13 Sid 2 1

Enligt ekonomisk välfärdsteori Mesta möjliga NYTTA: subjektiv lycka, njutning, välbefinnande J Bentham (1748-1832) 2013-10-13 Sid 3 Välbefinnande av onyttigheter 2013-10-13 Sid 4 2

Extra-ekonomisk välfärdsteori Om vi måste välja en komponent som ger oss nytta/lycka är det förmodligen HÄLSA (fritt översatt) Amartya Sen (1933-) Riksbankens ekonomipris, 1998 2013-10-13 Sid 5 Mesta möjliga HÄLSA 1 QALY = ett år i perfekt hälsa Livskvalitet (värdering) 1.0 Vunna QALYs (med insats) QALYs (utan insats) 0.0 Tid (t ex livstid) 2013-10-13 Sid 6 3

Hälsoekonomisk analys: en metod för prioritering Kostnader (för insatsen) Arbetstid & fritid Utbildning & Möten Resor & OH Test & smittspårning Råd & kampanjer Policy & tillsyn Vinster (av insatsen) A) Vunnen hälsa - QALYs B) Besparingar - Vård, socialtjänst, läkemedel, mm (ꜜ) - Produktivitet (ꜛ) 2013-10-13 Sid 7 Värdet av hälsa i kronor? o Hur mycket är vi beredda att betala för t ex ett år i perfekt hälsa (dvs 1 QALY)? o Tumregel i svensk kontext: 500 000 kronor o Insatser som kostar mindre än 500 000 kr per vunnen QALY rimligt kostnadseffektiva 2013-10-13 Sid 8 4

Fyra exempel på tidigare hälsoekonomiska analyser av folkhälsoinsatser Klamydiaprevention Hembesök äldre Alkoholprevention Jämställdhetsreform 2013-10-13 Sid 9 Klamydiamåndagen 2007 Insats: Kampanj & Extra öppet Sthlm Effektivitet: 22,25% Hade du testat dig..? Hälsoeffekt & Besparingar: 24 år 65 år Deogan C, Hansson Bocangel M, Månsdotter A. A cost-effectiveness analysis of the Chlamydia Monday a community-based intervention to decrease the prevalence of Chlamydia Sweden. Scand J Public Health 2010, 38(2): 141-150. 2013-10-13 Sid 10 5

Huvudfynd Klokt investera i Klamydiamåndagen 8 347 EUR/QALY 80 000 SEK/QALY 2013-10-13 Sid 11 Hembesök äldre Nordmaling Insats: 4 besök, hälsoråd, frisk pensionär Effektivitet: RCT (insats 196, kontroll 347) Hälsoeffekter: död & kvalitet (75 år 85 år) Sahlén KG, Löfgren C, Hellner MB, Lindholm, L. Preventive home visits to older people are cost-effective. Scandinavian Journal of Public Health 2008: 36(3): 265-71 2013-10-13 Sid 12 6

Huvudfynd Klokt investera i Hembesök äldre från 1 000 SEK till 172 000 SEK/QALY Insats kostnad Besparing QALY vinst Kostnad/ QALY Kostnad extra levnadsår Kostnad/ QALY 1 500 000 1 400 000 64,5 1 000 10 980 000 172 000 Hemtjänst & Slutenvård Vård & Omsorg 2013-10-13 Sid 13 Ansvarsfull alkoholservering på krogen inom STAD projektet Insats: Lokal samverkan & Utbildning pers Effektivitet: 29% enligt kontrollerad studie Besparing & Hälsa: enkätstudie våldsoffer Månsdotter A, Rydberg M, Wallin E, Lindholm L, Andréasson S. A cost-effectiveness analysis of alcohol prevention targeting licensed premises, European Journal of Public Health 2007, 17(6): 618-623. 2013-10-13 Sid 14 7

Huvudfynd Klokt investera Ansvar/Alkohol/Våld Insatsens kostnad (6 år): 7,4 MSEK Besparingar (2 år): Polis, Åklagare, Domstol, Straffpåföljd, Produktivitet, Transport, Akutvård, Slutenvård, Öppenvård, Läkemedel, Pers stöd, Kläde & Egendom: 291 MSEK 1 KRONA 39 KRONOR 2013-10-13 Sid 15 Föräldrareformen 1974 Insats: Pappor som fick/tog föräldraledigt 1978-80 Effektivitet: 16% enligt kohortstudie & teori/hypotes Besparingar & Hälsoeffekter: 1980-2000 (30 år -50 år) Månsdotter A, Lindholm L, Winkvist A. Paternity leave in Sweden - costs, savings and health gains Health Policy 2007, 82: 102-115. 2013-10-13 Sid 16 8

Huvudfynd Reformen klok även i folkhälsoperspektiv 80 000 kronor / QALY 150000 Ännu klokare om vi antar att mäns och kvinnors tid lika mycket värd. 100000 50000 0-50000 -100000-150000 -200000 Pappors tid mer värd (könsskilld inkomst) Mammor & Pappors tid lika mycket värd (medel inkomst) FIGUR: Kostnad & Besparingar TSEK 2013-10-13 Sid 17 Föräldrastöd är det värt pengarna? En hälsoekonomisk analys av Inna Feldman m.fl. Uppsala Universitet inna.feldman@kbh.uu.se Bakgrund: Föräldrastödsprogram pågår många kommuner tar resurser i anspråk Repetition: prioritering baseras på kostnad (SEK) vs. nytta (t ex hälsa) för utvärderade (obs!) insatser (t ex föräldrastödsprogram) 2013-10-13 Sid 18 9

Steg 1: Vad kostar det? Baserat på 18 föräldrastödsprogram: - Universella - Selektiva - Riskbeteende Självinlärning med hjälp av boken - Fem gånger mer kärlek Kostnader föräldrastödsprogram Inkluderat i beräkningen: Utbildningskostnader Driftkostnader Föräldrarnas kostnader Redovisning utifrån: Kommunperspektiv Samhällsperspektiv 2013-10-13 Sid 20 10

Exempel utbildningskostnader: kursavgift, bortfall lön (ex resor) Föräldrastödsprogram Kostnad en programledare Universella program Familjeverkstan 4 700 kronor Triple P, nivå1-3 20 860 kronor Selektiva program De otroliga åren 10 650 kronor Komet 34 400 kronor Program riskbeteende Effekt (tidigare ÖPP) 4 100 kronor 2013-10-13 Sid 21 Driftskostnader Kommunen: annonser & marknadsföring, arbetstid ledare (före, under, efter), lokaler (ibland fika): Från 2 000 52 000 kr per program Samhället: föräldrars fritid (35% av arbetstimme, 60 kr) på/mellan möten, hemläxor: Från 100 3 000 kr per förälder 2013-10-13 Sid 22 11

Exempel totala kostnader: 5% av utbildning, drift, & föräldrar Program Universella KOMMUNEN kostnad/barn SAMHÄLLET kostnad/barn Familjeverkstan 2 535 kr 4 641 kr Triple P, nivå 1-3 1 500 kr 1 800 kr Selektiva Cope 2 814 kr 4 614 kr Komet 6 614 kr 10 574 kr Riskbeteende Föräldrastegen 1 392 kr 2 472 kr Självinlärning Fem ggr>kärlek 200 kr 14 800 kr 2013-10-13 Sid 23 Steg 2: Vilken nytta gör föräldrastödsprogram? Hälsovinster: Förbättrad psykisk & kanske fysisk hälsa; bland barn & förmodligen föräldrar/syskon Samhällsbesparingar: Minskad konsumtion av stödfunktioner & förhindrad produktionsförlust föräldrar 12

Denna hälsoekonomiska analys: barns utagerande problem Tydligt utfall och riktlinjer finns för bedömning av kliniska problemnivåer Forskning har visat föräldrastöd minskar barns utagerande beteendeproblem Tidiga utagerandeproblem ökar risken för senare psykosocial problematik Samhällskostnader (ev besparingar) stora Bakgrund: utagerande som barn utanförskap som äldre Visa mig ett barn vid sju.. Konsekvenserna av uppförandeproblem i barndomen för vuxen psykosocial funktion: Cirka 1300 barn följdes under 25 år Uppförandeproblem vid 7, 8 och 9 års ålder Relativa risker för olika typer av utfall bedömdes vid 25 års ålder Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood. J Child psychol psychiatry, 2005, 46(8): 837-849. 2013-10-13 Sid 26 13

Resultat: utagerande som barn utanförskap som äldre Fergusson et al Show me the child at seven: the consequences of conduct problems in childhood for psychosocial functioning in adulthood. J Child psychol psychiatry, 2005, 46(8): 837-849. 2013-10-13 Sid 27 Utgångspunkt: två effektstudier (båda med studie design RCT) Gemensamt utfallsmått: Minskad nivå utagerande beteende (ECBI-poäng) Minskat antal kliniska fall av utagerande beteende 1) Uppsala studien: Triple P universellt barn i befolkningen, ca 5% klinisk nivå 2) NJF-studien: Komet, Connect, De otroliga åren, Cope, Fem ggr mer kärlek riktat barn med beteendeproblem, ca 50% klinisk nivå 2013-10-13 Sid 28 14

Hälsoeffekterna: Program Reduktion: Genomsnittlig nivå av utagerande beteende Reduktion: Kliniska fall av utagerande beteende Triple P 9% 30% Komet 11% 12% Connect 8% 10% De otroliga åren 7% 13% Cope 12% 22% Boken Fem ggr mer kärlek 7% 4% 2013-10-13 Sid 29 Illustration: minskad nivå av utagerande beteende med Cope Baslinje Uppföljning Hälsovinst (poäng) 20 34 48 62 76 90 104 118 132 146 160 174 188 202 216 230 Problemskala 15

Illustration: minskat antal kliniska fall med Cope 2013-10-13 Sid 31 Vad kostar hälsovinsterna? (=kostnadseffektivitet) 2013-10-13 Sid 32 16

Samhällets kostnad utagerande beteende (restriktiv skattning) 2013-10-13 Sid 33 Kostnadsbesparing efter ett år kommunens perspektiv 2013-10-13 Sid 34 17

Sammanfattning Föräldrastödsprogram billig insats kostar kommunen <3 000 kr och samhället <4 500 kr per barn Kommunens kostnader för ett avvärjt fall av kliniskt utagerande beteende: 26 000 kr-110 000 kr Ett barn med utagerande beteende kostar kommunen och landstinget sammanlagt 88 000 kr/år Alla föräldrastödsprogrammen var kostnadsbesparande om deras effekt kvarstår under ett två år Cope mest kostnadsbesparande (kommun & samhälle) Självinlärning med Fem gånger mer kärlek är ett kostnadsbesparande föräldrastödsalternativ Diskussion Analyserna baseras på hälsoeffekter hos barn; om även hälsoeffekter anhöriga..? Dessutom begränsade till utagerande beteende; om även andra hälsoutfall..? Hälsoeffekternas varaktighet; vad hade långsiktig (10-15 år?) utvärdering visat..? Känslighetsanalys visade: alla program kostnadsbesparande inom 5 år trots antag halverad effekt & 5% förekomst 18

Övergripande slutsats från den hälsoekonomiska analysen Investering i föräldrastödsprogram kan motiveras på samhällsekonomisk grund För varje satsad krona får man i genomsnitt två kronor tillbaka 2013-10-13 Sid 37 Generella utmaningar: hälsoekonomi & folkhälsoarbete Brist på effektutvärderade insatser (!!) Bästa utfallsmåttet? (hälsa eller välfärd) Snedvridna finansiella incitament Hur ta hänsyn till jämlikhetsaspekter? Vilken diskonteringsränta bör användas? Hur värdera tid? (fritid, pensionärer, etc.) Överförbarhet resultat mellan länder? 2013-10-13 Sid 38 19

Slutord Om det vetenskapligt kan visas att en folkhälsoinsats ger effekt (OBS!); Kan den ofta rekommenderas med hälsoekonomiska motiv Men fler ekonomiska analyser önskvärt inom & utanför området föräldrastöd 2013-10-13 Sid 39 20