Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Relevanta dokument
Psykopati. myter och fakta. Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

PSYKOPATER & ANDRA MANIPULATIVA TYPER

HUR KÄNNER MAN IGEN EN PSYKOPAT? FEBRUARI 2017

PSYKOPATISKA & NARCISSISTISKA FÖRÄLDRAR

1 Fråga: Hur vet jag om en för mig ny människa som ger ett trevligt intryck egentligen är psykopat? Svar: Det vet du inte

PSYKOPATI & NARCISSISM KÄNSLOKALLA & SAMVETSLÖSA PERSONLIGHETSSYNDROM

Utveckling av kriminalitet bland unga personer. Ungdomsåren. Fokus för föreläsningen. Ungdomsåren & kriminalitet

Tidiga riskfaktorer för att utveckla ett återkommande aggressivt och antisocialt beteende

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Personlighetsstörningar

Lagöverträdare med psykisk ohälsa och problematiskt substansbruk: Behandling och återfall i brott

PSYKOPATI & NARCISSISM!

Psykopati inom juridikenom betydelsen av andra vetenskaper vid rättstillämpningen

Styrs världen av psykopater?

Personlighetsstörningar

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Psykopati. Vad är det och vad kan vi göra åt det? Henrik Belfrage

Vold og rus. Det mänskliga temat Rus och vold Behandling

Statestik över index brott RPV-sektionen

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personlighetsstörning och eller funktionsnedsättning

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Personer med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Personlighet och personlighetsrelaterade svårigheter

PSYKOPATISKA DRAG HOS BARN OCH UNGDOMAR

1

Personlighetssyndrom. Borderline Narcissism Antisocial Paranoid. Personlighet och personlighetsstörningar. Personlighetselementa

Självskadebeteende. BUP-kongressen Linköping april Maria Zetterqvist leg psykolog/leg psykoterapeut/med dr BUP-kliniken, US, Linköping

Beteendestörningar hos barn och ungdomar

NEUROLOGISKA SKILLNADER MELLAN KRIMINELLA OCH LAGLYDIGA PSYKOPATER

Diagnoskännedom. nnedom. KUR-projektet Arvika-Torsby. Christian Johansson Specialist i psykiatri

Psykopater i näringslivet

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Personlighetssyndrom. Vikten av ett professionellt möte. Lisa Ekselius Uppsala universitet & Akademiska sjukhuset

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Diagnoskriterier (DSM IV)

Psykisk störning polisens bemötande av psykiskt störda.

Vårt allvarligaste problem i psykiatrin idag? Borderline personlighetsstörning, ökad sjuklighet och ökad dödlighet?

Psykopater på arbetsplatsen Finns de? Fredag 14 mars 2014

Personlighetsstörningar

Traumatiserade unga flyktingar Frida Metso, leg psykolog

I psykopatens fotspår

Valda ICD-koder för patientgrupperingar

Psykiatri Affektiva. Johannes Nordholm,verksamhetssamordnare

Ångestsyndromen Störst orsak till psykisk ohälsa

Känsloreglering strategier för att minska affektiv instabilitet

MTFC Multidimensional Treatment tre steg för ett bättre liv

Risk för framtida kriminalitet

Hur ser livssituationen ut i detalj? Stressorer? Copingmekanismer?

Maria Ungdom - Stockholm Maria Ungdom - Stockholm

Västernorrlands och Jämtlands län SARA. Kod: Bedömning nr: Jämtland Västernorrland. Ålder GM: Kön GM: Folkbokföringsort GM:

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) FÖR ICKE- SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE. En utprövning i svensk öppenvårdspsykiatri

Vad känner vi till om ekobrottslingar?

SMART. Är människan våldsam av naturen? Ilskekontroll SMART Utbildningscentrum smartutbildning.se 1. Den emotionella komponenten

Anabola Androgena Steroider (AAS) och våldsbrottslighet

Vilka är ni, och vad ska det här vara bra för? Vad vill vi med kursen? Vad utmärker en frisk, sund och välfungerande personlighet?

Den moraliska pop-out-effekt

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Uppförandestörning Trotssyndrom -aggressiva beteendestörningar. Mia Ramklint

Depression post partum. Psykisk ohälsa i samband med barnafödandet

Beteendeproblem i förskolan

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Kommunikation, konflikter och bemötande

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

PERSONLIGHETSSTÖRNINGAR OCH SVÅRARE PSYKIATRISKA TILLSTÅND. Lena Hedlund

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

Beteendeproblem i äldrevården

Så kan den allvarliga våldsbrottsligheten minskas

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Risk- och skyddsfaktorer - ett centralt perspektiv för att förstå antisocial utveckling

Polisens arbete med riskbedömning och riskhantering av våld i nära relation

Professionellt bemötande av OLIKA klienter med självskadebeteende

Ungdomar - psykisk ohälsa och missbruk vad vet vi och vad kan vi göra?

SCHEMATERAPI VID SAMSJUKLIGHET

Barn och ungdomar med missbrukande föräldrar hur ska vi tänka och göra?

Familjer med barn och unga med psykisk ohälsa

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK OCH SOCIAL UTVÄRDERING.

Antisociala ungdomar

Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska

Behandling och ideologi

Kunskapsöversikt gällande insatser för livsstilskriminella och avhoppare.

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Ungdomar med missbruksproblem varför utvecklar de missbruk och psykiska problem och hur ska vi tänka för att kunna hjälpa?

Utredning på Statens institutionsstyrelse (SiS)

ART. - en kort beskrivning. Fältarna, Åland

Begåvning och brottslighet bland svenska män

TRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi

Vad är ett långsiktigt och systematiskt ANDT-förebyggande arbete

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Lycka och lidande Begrepp, förklaring, strategi. Olika definitioner av lycka. Att mäta lycka I: Livstillfredsställelse.

Personlighetsstörningar

Vilka metoder används? För vilka metoder finns det forskningsstöd? Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Lågaffektivt bemötande

Samsjuklighet vid drogberoende. Mats Fridell SKL & Lund University

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Transkript:

Psykopati myter och fakta Märta Wallinius, Leg. psykolog & med.dr

Diskussionsområden Vad är psykopati? Hur vanligt är psykopati? Vad skapar en psykopat? Tidiga varningstecken på psykopati Att bemöta & hantera psykopater

Kan vem som helst vara psykopat?

Vad är psykopati? Extrem variant av personlighetsdrag? Personlighetssyndrom? Överlevnads- och fortplantningsstrategi? Genetisk/neurobiologisk avvikelse?

Psykopati genom historien Beskrivet i olika ursprungskulturer Moral insanity Prichard, 1835 Vet vad som är rätt & fel, men gör hemskheter ändå Beror inte på annan psykisk ohälsa, t.ex. mani eller psykos Sociopathy Fokus på samhälleliga konsekvenser Psychopathy Cleckley, 1941 Psychopathy Checklist Hare, 1980

Att bedöma psykopati Läs tidigare dokumentation Intervju(er) Samla in ytterligare information

Psykopati: 4 dimensioner Psykopati Interpersonell Affektiv Livsstil Antisocial

Interpersonella dimensionen Talförhet/ Ytlig charm Bedräglig /manipulerande Grandios självuppfattning Patologisk lögnaktighet

Affektiva dimensionen Tar inte ansvar för sina handlingar Saknar ånger och skuldkänslor Ytliga affekter Kall/ bristande empatisk förmåga

Livsstilsdimensionen Parasiterande livsstil Saknar realistiska långsiktiga Impulsiv mål Behov av spänning/blir lätt uttråkad Ansvarslös

Antisociala dimensionen Bristande självkontroll Tidiga beteendeproblem Ungdomsbrottslighet Överträdelse av villkorad Kriminell frigivning/ mångsidighet utskrivning

Psykopati och ASPD i samhället Samhället ASPD 3-5% Psykopati <1%

Psykopati och ASPD bland kriminella Alla kriminella ASPD 50-80% Psykopati 15-25%

Psykopati och kriminalitet Tidigare debut Högre frekvens Kriminell mångfald Instrumentellt våld Burn-out vid 35-40-årsåldern En av de tyngsta riskfaktorerna för våld (och annan kriminalitet) Bestraffning? Avvikande reaktionsmönster

Psykopati hos kvinnor Ett manligt begrepp? Vanligare hos män eller ser ut på annat sätt hos kvinnor? Kvinnor bättre på social maskering? Förväxlas med borderline PD, histrionisk PD, somatiseringssyndrom? Senare debut hos kvinnor (tonåren)? Skillnader i uttryck av aggression 9-17% bland dömda kvinnor Olika genetiska kopplingar män/kvinnor Livstils- och antisociala dimensionen visar genetiska samband med inåtriktad psykisk ohälsa hos kvinnor Betydelse av uppväxtmiljö

Psykopati hos barn & ungdomar Kan barn vara psykopater? Utvecklingsfaser & moralutveckling Tonårspsykopati Etiska problem Psykopati börjar i barndomen? Kan märkas från ca 6 års ålder Uppförandestörning med kyliga & oemotionella drag Genetiska bidrag Varför identifiera psykopati hos barn & ungdomar Rätt typ av och nivå på insatser Möjliggöra mer positiv utveckling

Orsaker till psykopati? Biologi Genetik Avvikelser i serotonin- och noradrenalinsystemet Hormoner- testosteron & thyroidea Prefrontalcortex & amygdala Lateralisering: processar affekter i vänster hemisfär Familje- och uppväxtvillkor

Behandling psykopati Psykoterapi kan vara kontraindicerat? Multimodal behandling Psykopati & gruppbehandling? KBT-strategier Ej empatiträning! Intensiteten i behandlingen Tidiga insatser Primär/sekundär psykopati Brist på bra studier

Frågor/funderingar? Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr. Marta.Wallinius@kronoberg.se