Kvalitetsredovisning 2008 Bergs förskola/skola Familjedaghem i Lysekils kommun
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 4 2. Förutsättningar/resultat... 4 2.1 Utvärdering föregående års Förutsättningar/resultat... 4 2.2 Politiska mål... 4 2.3 Organisation... 4 2.4 Omsorg och pedagogisk verksamhet... 4 2.5 Arbetsmiljö... 5 3. Miljöredovisning... 6 3.1 Föregående års utvärdering miljö... 6 3.2 Politiska mål... 6 4. Förskola/Skolans uppdrag... 6 4.1 Föregående års utvärdering förskolans/skolans uppdrag... 7 5. Normer och värden... 7 5.1 Föregående års utvärdering normer och värden... 7 5.2 Politiska mål... 7 5.3 Uppföljning av likabehandlingsplan... 7 5.4 Barn/Elevernas ansvar och inflytande... 7 6. Utveckling och lärande/kunskaper... 8 6.1 Utvärdering föregående år utveckling och lärande/kunskaper... 8 6.2 Politiska mål... 8 6.3 Nationella prov skolår 3, 5 och 9... 8 6.4 Betyg... Fel! Bokmärket är inte definierat. 6.5 Faktiskt meritvärde... Fel! Bokmärket är inte definierat. 7. Pedagogisk verksamhet... 9 7.1 Utvärdering föregående år pedagogiks verksamhet... 9 7.2 Politiska mål...10 7.3 Barn/elevers inflytande...10 7.4 Individuella utvecklingsplaner...10 7.5 Samverkan...10 7.6 Insatser för barn i behov av särskilt stöd...10 8. Kvalitetsarbete... 10 8.1 Utvärdering föregående år kvalitetsarbete...10 8.2 Ansvarsfördelning...10 8.3 Kvalitetssystem...11 9. Ekonomisk redovisning... 11 9.1 Politiska mål...11 10. Ekonomiska nyckeltal... 12 11. Analys, slutsatser och åtgärder... 12 12. Enhetens egna prioriterade mål/utvecklingsarbete... 13 12.1 Eget prioriterat område...13 13. Sammanfattning... 13 2
Inledning Kvalitetsredovisningar gör vi för att granska och bedöma effekterna av vad som pågår och har gjorts i verksamheten. Vi gör det för att få en möjlighet att lära oss och dra nytta av våra misstag eller i alla fall visa att vi vill kunna göra det. En utvärdering kan också visa om det blev som vi kom överens om och därmed förmedla en känsla av trygghet att verksamheten är under kontroll.! 3
1. Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Dokumentation, individuella utvecklingsplaner ger underlag för utvecklingsarbete, samtal, föräldraråd, elevråd, klassråd, frågor till elever, föräldrar och personal. Resultat på nationella prov Bruk, skolverkets självvärdering vartannat år. Sunt Liv. Arbetsmiljöenkät för personal och elever vart annat år. Utvärdering av miljöplan som utgår från miljökriterier Grön skola, bildningsnämnden. Olika arbetsmiljöronder som skyddsrond, brandrond, allergirond med mera. 2. Förutsättningar/resultat 2.1 Utvärdering föregående års Förutsättningar/resultat 2.2 Politiska mål God kommunal service Ett gott bemötande är en självklarhet. Vår likabehandlingsplan är ett dokument som handlar om bemötande. De som kontaktar oss får svar på sina frågor inom rimlig tid och/eller en hänvisning till vem de skall vända sig till. Vi svarar vänligt, tydligt och med respekt. God tillgänglighet Via kommunens hemsida och telefonkataloger kan man hitta kontaktuppgifter. Alla föräldrar får information direkt via skolkatalog, telefonsvarare, kontaktböcker och föräldramöten. Alla föräldrar är välkomna att besöka skolan när de själva vill, vilket vi informerar om. 2.3 Organisation Rektors ansvarsområde: Bergs förskola/skola en avdelning förskola, en avdelning fritidshem, förskoleklass och skola 1-6. Skolan har fyra klasser f-1, 2-3, 4-5 och 6 från och med hösten 2008. Familjedaghem i Lysekils kommun, 11 stycken. 2.4 Omsorg och pedagogisk verksamhet Personal Bergs skola och förskola 2008 2007 2006 Antal anställda (tjänster) 12,9 - varav pedagoger 12,9 Sjukfrånvaro antal dagar i genomsnitt 2,6* 0,5 8,3 Personalomsättning 0 0 0 Kommentar: förskolan startade 080801, * halvår Sjukfrånvaron är fortsatt låg Familjedaghem 2008 2007 2006 Antal anställda (tjänster) 11 12 12 - varav pedagoger 0 0 0 Sjukfrånvaro antal dagar i genomsnitt 1,9* 6,8 1,9 Personalomsättning 0 0 0 * halvår Sjukfrånvaron är fortsatt låg. 4
Verksamhetsmått/nyckeltal Förskola 2008 2007 2006 Antal placerade barn, snitt 15 Antal avdelningar 1 Antal placerade barn/avdelning 15 Antal placerade barn/pedagogisk personal 6 Genomsnittlig placeringstid/vecka 32,85 Antal placerade barn med särskilt stöd 0 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska 0 Kommentar: avdelningen öppnade 080801 Dagbarnvårdare 2008 2007 2006 Antal placerade barn, snitt 47,5 55 Antal dagbarnvårdare 11 12 Antal placerade barn/dagbarnvårdare 4,3 4,6 Genomsnittlig placeringstid/vecka 29,8 28 Antal placerade barn med särskilt stöd 0 0 Antal placerade barn med annat modersmål än svenska 1 0 Kommentar: ansvaret för alla familjedaghem på en rektor 070801 Skola 2008 2007 2006 Skolbarnsomsorg Antal placerade barn, snitt 15,5 11,17 18 Antal avdelningar 1 1 1 Antal placerade barn/avdelning Antal placerade barn/pedagogisk personal Genomsnittlig placeringstid/vecka 11,6 19,5 12,8 Undervisning Antal elever F-6 85,5 95 106 Antal klasser 5 6 6 Genomsnittligt antal elever/klass 17 15,8 17,6 Antal barn med särskilt stöd (åtgärdsprogram) 9 12 21,5 Antal barn med annat modersmål än svenska 0 0 0 Kommentar: elevantalet minskar och därmed måste klasserna organiseras om. Hösten 2008 hade vi fyra klasser med i snitt 21,5 elever. 2.5 Arbetsmiljö Eleverna tycker skolan är trivsam, att det är rent och att de sitter bra i klassrummet. Arbetsmiljöenkäten ALI har ett snitt på 3,2 där 4 är högst. Personalen upplever att luften är dålig i vissa klassrum. Matos dras in i klassrummen. De äldre delarna av skolan förfaller sakta men säkert. De behöver målas om, speciellt omklädningsrum och korridorer. Några av klassrummen behöver också åtgärdas. Det är lättare att få elever att ta ansvar för sin miljö om den är fräsch och inbjudande. Utomhusmiljön: Vi har en stor, härlig fotbollsplan, en trädgård med fruktträd och buskar, asfalterad skolgård och nära till skogen. Fjälla-området finns på gångavstånd. Förutom dessa tillgångar behöver vi skapa en komplett, spännande och än mer kreativ utemiljö för att få ännu mer aktivitet och samarbete. Under 2008 köptes det in ett förråd som står i skolans centrum. Där har vi allt utematerial. Elevrådet har 5
organiserat ett system med utlåning på rasterna. De gör det för att alla saker skall komma in efter rasten och således hålla längre. Förskolan har fått en egen inhägnad gård med lekhus och gungor. Stort behov finns av att leda cykel- och gångtrafiken till Bergs skola på ett säkrare sätt. Att cykla är ett billigt och bra sätt att förbättra folkhälsan. Idag talat man mycket om elevers hälsa och brist på motion, att cykla till skolan är ett naturligt sätt att röra sig och en bra start och avslutning på dagen! Om det funnits säkra gång- och cykelbanor till skolan skulle 25% av skolans elever inte behöva skolskjuts. Eleverna upplever att skolvägen är säker och det beror på att nästan alla åker buss eller taxi. 3. Miljöredovisning 3.1 Föregående års utvärdering miljö För att bli en grön skola måste 7 kriterier vara uppfyllda förutom de obligatoriska som är att det skall finnas en miljöplan, uppföljning och utvärdering varje år, stående punkt på arbetsplatsträffarna, att det skall finnas ett miljöombud som fått fortbildning under året och att personalen är involverad i arbetet. Vi har under året arbetat med elevernas delaktighet i källsortering och kompostering. Att samtliga bildskärmar stängs när de inte är i bruk. Att personalen dricker krav-märkt kaffe och te. Att vi får ökad andel kravmärkt skolmat/fritidshemsmat. Aktivt arbete av elever och personal för en trivsammare skolgård. Alla punkter uppfylldes. 3.2 Politiska mål Miljö, enligt politiskt dokument Under våren 2008 tillsattes en projekttjänst i Lysekils kommun för att skapa ett miljöledningssystem. En arbetsgrupp bestående av representanter för alla verksamheter och en grupp med förvaltningschefer kopplades till projektledaren. Resultatet blev ett miljöledningssystem som skall användas av verksamheterna för att uppnå certifiering. Under hösten fortsatte arbetet med Johan Bengtsson som ledare för arbetsgruppen. Alla miljöombud i kommunen fick en halvdags utbildning i hur man analyserar sin verksamhet. Miljösamordnaren för bildningsförvaltningen träffade bildningsförvaltningens miljöombud och tillsammans gjordes en analys av verksamheten som skall ligga till grund för politikernas ställningstagande för vilka områden som verksamheterna skall arbeta med. När analysen gjordes kunde inga verksamheter ange mått i form av hur mycket energi, vatten, drivmedel, papper, hushållsavfall mm som förbrukats anges. För att kunna göra detta behövs samverkan mellan fastighetsägarna. För att kunna mäta om mål uppnåtts måste analysen ange hur mycket som förbrukades föregående år. Certifiering utifrån detta system är möjlig först vid utvärdering av år 2009. Att ett nytt system är under uppbyggnad betyder inte att inget miljöarbete bedrivs. Vi har drygt 30 miljöombud som träffas två gånger/år. En av dagarna skall vara fortbildning. De har tillsammans med ledarna ansvar för att miljömål sätts enligt kriterier för grön skola och förskola. 4. Förskola/Skolans uppdrag Förskolan omfattas av Lpfö 98, en läroplan för förskolan. Läroplanen bygger på skollagen som beskriver de grundläggande bestämmelserna om hur förskoleverksamheten skall utformas. I lagen anges kommunernas skyldighet att tillhandahålla förskoleverksamhet av god kvalitet utan oskäligt dröjsmål. 6
Grundläggande bestämmelser om grundskolan återfinns i skollagen och grundskoleförordningen. Genom läroplanen anger regering och riksdag de grundläggande värden som skall prägla skolans verksamhet och de mål och riktlinjer som skall gälla för den. Vid sidan av dessa föreskrifter finns kursplaner. Dessa är bindande föreskrifter som uttrycker de krav staten ställer på utbildningen i olika ämnen. 4.1 Föregående års utvärdering förskolans/skolans uppdrag 5. Normer och värden 5.1 Föregående års utvärdering normer och värden Vi har haft kamratstödjargrupp i många år och fortsätter att utveckla det arbetet. Kamratstödjarna har arbetat med trygga raster. En enkät bland eleverna har genomförts och önskemål om ökad vuxenbemanning och bättre utomhusmiljö har framförts. Vuxenbemanningen är stor men eleverna såg inte personalen. Nu har all personal som är ute reflexvästar på sig. Vi har planerade rastaktiviteter för att stimulera leken och självförtroendet. Kamratstödjarna är rastmedhjälpare. Elevrådet har utvecklat ett lånesystem med skolans utematerial för att bidra till att material vårdas. Att vi lär oss ta ansvar. 5.2 Politiska mål Vi saknar aktuell skolplan. 5.3 Uppföljning av likabehandlingsplan Vi har under hösten arbetat med systemteoretiskt förhållningssätt med hjälp av Anna Boije. Hon har arbetat med en klass och två lärare. Det skall också utmynna i en översyn av vår likabehandlingsplan och lägga grunden för hur vi för samtal, både planerade och spontana. 5.4 Barn/Elevernas ansvar och inflytande Barn/elevenkät Vi gör inte enkäter varje år. Nästa elevenkät 2009. Vi behöver utveckla att ha lektioner på andra ställen än i klassrummet och bli bättre på att arbeta på olika sätt enligt eleverna. Klassråden behöver bli viktigare och kännas meningsfulla. Vi behöver göra tydligare kopplingar till elevrådet. Personalen tycker att skolan måste definiera vad elevinflytande är och kan användas till och öka förståelsen hos personalen att elevinflytande är viktigt för resultat och trivsel. Eleverna behöver i högre grad göras delaktiga i planeringen och utveckla den personliga planeringen utifrån de mål som man enats om. Elevinflytande enligt uppdrag definieras: att skolan är tydlig i fråga om mål, innehåll och arbetsformer är en förutsättning för elevers och vårdnadshavares rätt till inflytande och påverkan. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet. 7
Personalenkät Vi gör inte enkäter varje år. Nästa enkät görs 2009. Det har gjorts en personalenkät i Lysekils kommun men resultatet har inte presenterats. 6. Utveckling och lärande/kunskaper 6.1 Utvärdering föregående år utveckling och lärande/kunskaper Kommentar: Under våren 2008 slutförs utbildningen i BeMa, bedömningsunderlag i matematik, för all personal. Detta kommer att innebära en skärpning av uppföljningen i matematik. BeMa är mer heltäckande för att få grepp om elevens måluppfyllelse i matematik och är ett komplement till nationella prov. Från och med våren 2009 genomförs nationella prov år tre i svenska och matematik. Detta har implementerats under hösten 2008 med hjälp av en arbetsgrupp. Det arbetet fortsätter under våren 2009. 6.2 Politiska mål Kunskap 6.3 Nationella prov skolår 5 Svenska 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Flickor Pojkar 2008 2007 2006 Kommentar: Vi måste fortsätta vårt arbete med läsning och litteratur för en fortsatt hög nivå. Skolbiblioteket är en viktig faktor då avståndet är långt till kommunbiblioteket. Engelska 8
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Flickor Pojkar 2008 2007 2006 Kommentar: med tanke på 2007 års resultat har vi ändrat arbetssätt vilket så smått börjar slå igenom. Matematik 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Samtliga Flickor Pojkar 2008 2007 2006 Kommentar: Det måste bli matematikens år på Bergs skola. Ett viktigt utvecklingsområde där BeMa kan bidra. Vi kan inte se några könsskillnader. Enligt nationella utredningar och analyser är det fler pojkar än flickor som inte når målen 7. Pedagogisk verksamhet 7.1 Utvärdering föregående år pedagogiks verksamhet Vi utvecklade vårt arbete utifrån den individuella utvecklingsplanen. Vi sammanställde utvecklingsområden för 2007. De områden som många elever behövde bli bättre på behövde också skolan utveckla. Områdena var läsning, klockan och självförtroende. Arbetet med att ha individuella utvecklingsplaner som underlag för skolutveckling fortsätter. Vi levde upp till de mål som vår plan för grön skola 2007 satte upp. Rexnet infördes på alla skolor. En lärplattform för kommunikation. 9
7.2 Politiska mål 7.3 Barn/elevers inflytande se 5:4 7.4 Individuella utvecklingsplaner När den individuella utvecklingsplanen infördes fick skolan ett redskap för utveckling. Den individuella utvecklingsplanen är ett naturligt underlag för uppföljning och planering av undervisningen. Nu när skriftliga omdömen införts kommer det att bli ett ännu kraftigare verktyg för skolutveckling. Enligt uppdraget skall läraren beskriva hur de nationella målen konkretiserats i undervisningen och vilka kunskaper och kunskapskvaliteter som ska bedömas. 7.5 Samverkan Samverkan med föräldrar sker genom utvecklingssamtal, kontaktböcker, besök på skolan, att de alltid är välkomna att delta, föräldraråd, föräldramöten och spontana möten, när elever/barn lämnas och hämtas i förskolan/fritidshemmet och skolan. Vi är noga med att alltid bjuda in och informera barnens vårdnadshavare även om inte barnet sammanbor med dem. Vi samverkar med musikskolan, Lyse kyrka, Röda korset, hembygdsföreningen och ett antal idrottsföreningar. 7.6 Insatser för barn i behov av särskilt stöd Det vi behöver bli bättre på är att följa upp och årligen utvärdera hur olika samverkansinsatser kommit eleven till del. Västbus är ett redskap för oss att få syn på gemensamma samverkansinsatser. Våra starka sidor är utarbetade rutiner för att upptäcka elever i behov av stöd. Vi utgår från deras starka sidor, det framgår tydligt vad man vill utveckla och utarbetandet sker i samverkan med vårdnadshavarna. Vi behöver bli duktiga på en vidare kartläggning av elevens hela skolsituation utifrån individ, grupp och organisationsnivå. Vi behöver bli bättre på att utvärdera de resurser skolan har och hur vi använder alla skolans kompetenser i högre grad. Specialpedagogen handleder elevassistenten för att öka effektiviteten. 8. Kvalitetsarbete 8.1 Utvärdering föregående år kvalitetsarbete Arbetet med att förtydliga läroplanen och kursplanen i alla ämnen påbörjades inför införandet av skriftliga omdömen hösten 2008. Den tidigare utedagen bytte namn till naturskola och fick ett tydligare innehåll gentemot kursplanen i no. För att bli en grön skola måste 7 kriterier vara uppfyllda förutom de obligatoriska som är att det skall finnas en miljöplan, uppföljning och utvärdering varje år, stående punkt på arbetsplatsträffarna, att det skall finnas ett miljöombud som fått fortbildning under året och att personalen är involverad i arbetet. 8.2 Ansvarsfördelning 10
8.3 Kvalitetssystem 9. Ekonomisk redovisning 9.1 Politiska mål Stabil långsiktig ekonomi Ekonomiskt resultat för 2008 2007 2006 Bergs skola (tkr) Intäkter Personalkostnader 4900 Övriga kostnader Nettokostnad Budgetanslag 6741 6770 6 875 Budgetavvikelse +77-37 +64 Intäkter Personalkostnader Övriga kostnader Investeringar Ekonomiskt resultat för 2008 2007 2006 Bergs förskola (tkr) Intäkter Personalkostnader 462 Övriga kostnader Nettokostnad Budgetanslag 495 Budgetavvikelse -96 Intäkter Personalkostnader Verksamheten startade 080801. Personalkostnader startade 080701 fast ingen budget fanns för detta. Övriga kostnader Ny avdelning öppnade utan extra anslag. Det mesta har plockats ihop av befintliga möbler och lekredskap. En del har behövt köpas. Investeringar Gård har gjorts i ordning med lekhus, rutschbana och gungor. Gårdens underlag och staket har varit de stora kostnaderna. 11
Ekonomiskt resultat för Familjedaghemmen (tkr) Intäkter 2008 2007 2006 Personalkostnader 4135 4280 Övriga kostnader 98 111 Nettokostnad Budgetanslag 4487 4591 Budgetavvikelse +210 +200 Intäkter Personalkostnader Vid sjukdom tar familjedaghemmen hand om varandras barn. De har inga vikariekostnader. Övriga kostnader Investeringar 10. Ekonomiska nyckeltal Skola - undervisning Kommentar: Kostnad/vistelsetimme (barnomsorg) Kommentar: 11. Analys, slutsatser och åtgärder Vi behöver utveckla matematiken genom att se över hur vi arbetar från förskolan till år 6. Specialpedagogen skall få i uppdrag att analysera verksamheten och lägga förslag på åtgärder. Lärande besök genom kollegial utvärdering skulle kunna vara ett bra redskap. Vi behöver arbeta med likabehandlingsplanen så att alla intar ett systemteoretiskt förhållningssätt enligt skolans plan. Vi måste få IT-enheten och/eller om det är bildningsnämndens eller någon annan övergripande verksamhets ansvar att få vårt datasystem att fungera. Personalen är utbildad och motiverad att använda datorn i undervisning, kommunikation och planering av sitt arbete men de hindras nästan dagligen av att det inte går att gå ut på nätet, att vi inte kommer åt våra kataloger som ligger på servern eller att strömmande media inte kan användas eftersom bredbandets kapacitet är för liten. Vi har skriftligt anmält ett 90-tal ärenden till IT-support under 2008, dessutom två till tre telefonsamtal i veckan. Pim-utbildningen är mycket bra men resultatet blir att våra anställda ger upp då inte tekniken fungerar. Vi behöver utveckla begreppen elevdemokrati och vad elevnära uppgifter är. Detta hör ihop med elevernas önskemål om hur vi skall arbeta i skolan. Att låta berättandet och fantasin få ännu större utrymme. 12
12. Enhetens egna prioriterade mål/utvecklingsarbete 12.1 Eget prioriterat område Inledning Problemet Metoden Planen Genomförande Resultat Slutsatser Förslag till åtgärder Sammanfattning 13. Sammanfattning Skrivs av förvaltningschef och utvecklingsledare Lysekil den xx januari 2009 13