HANDELSUTREDNING HANDELSUTREDNING FÖR FALKENBERGS CENTRALORT JÄMTE UNDERLAG FÖR HANDELSPOLICY

HANDELSUTREDNING HANDELSUTREDNING FÖR FALKENBERGS CENTRALORT JÄMTE UNDERLAG FÖR HANDELSPOLICY Nordplan i januari 2003

Innehållsförteckning FÖRORD... 5 SAMMANFATTNING... 6 INLEDNING... 7 CENTRUMAVGRÄNSNINGEN, CENTRUMDEFINITION... 7 Centrumkärnan... 7 Centrumområdet... 7 Centrala Falkenberg... 7 DETALJHANDELSFÖRUTSÄTTNINGAR... 8 AKTUELL DETALJHANDELSFÖRSÄLJNING... 8 STYRKOR OCH SVAGHETER... 9 FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR... 9 TRENDER... 10 HANDELSHIERARKIER... 11 Nivå 1 a... 11 Nivå 1 b... 11 Nivå 1 c... 11 Nivå 2 a... 11 Nivå 2 b... 11 Nivå 3... 11 Nivå 4... 11 MÅL... 12 SLUTSATSER... 12 BILAGOR... 13-2 -

Bilaga 1. SEMINARIE 1 (02.10.11 )... 14 MINNESANTECKNINGAR... 14 1.Inledning och Basmaterialet... 15 Önskad komplettering av basmaterialet... 15 SWOT-analys... 17 CENTRUM... 17 ULLARED... 18 2.Vad bör en Handelsutredning redovisa?...18 Vilka roller bör olika handelsområden ha i Falkenberg?... 18 BILAGOR:... 19 SWOT-analys Falkenberg City... 20 SWOT-analys Ullared... 21 SWOT-analys Övriga kommunen... 21 Bilaga 2. SEMINARIE 2 (02.11.13)... 23 MINNESANTECKNINGAR... 23 1. Allmän inledning och kommentarer kring basmaterial... 24 2. Centrumavgränsningen, centrumdefinition... 24 3. Kundbeteenden... 25 4. Polarisering... 25 5. Stråksamverkan... 25 6. Konsumentbasmönster... 26 7. Trender som påverkar konsumtionsmönstren... 26 Alla enades om följande målsättningar... 26 HIERARKI FÖR FRAMTIDENS HANDEL I FALKENBERG... 28 Synpunkter från grupperna... 28 Bilaga 3. Definitioner... 30 Bilaga 4. Basuppgifter (Konsumtions-, och befolkningsuppgifter)... 36 BAKGRUNDSFAKTA... 37 KONSUMTION 00.12.31... 39 KONSUMTIONSTILLVÄXT... 40 Bilaga 5. Kartor... 41 Kartor... 42 CENTRUMKARTA... 42 KOMMUNKARTA... 43 Bilaga 6. Falkenbergs centrum (verksamhetssammanställning)... 44 VERKSAMHETSINNEHÅLL - FALKENBERG CENTRUM... 45 Sammanställning... 45 Verksamhetsslag... 47 Verksamhetsnamn... 49 Verksamheternas målgrupp... 51 Verksamheternas kedjetillhörighet... 52 Lokalernas storlek... 53 Verksamheternas skötsel... 54 Verksamheternas fasadlängd... 55 Bilaga 7. Falkenbergs turism... 56 TURISMENS HANDELSOMSÄTTNING... 56 Inledning... 56 Bakgrund... 57 Totalturism och turismens relativa betydelse... 57-3 -

Egentlig turism... 57 Lågpris- och närturism... 57 Totalturismen... 58 Lågpris- och närturismens fördelning på branscher... 58 Den egentliga turismens effekter på detaljhandelsbranscherna... 58 Evenemang... 58 Stadskärnan som mötesplats... 58 Sammanfattning... 59 Riksschabloner för handel och turism... 59 Kompletterande utredningar... 59 Bilaga 8. Detaljhandelns utveckling... 60 ALLMÄNT / BAKGRUND... 60 DETALJHANDELN... 61 Detaljhandelns utveckling... 61 Polarisering-Konsumtionsmönster... 63 Lägets och tillgänglighetens betydelse... 65 Bilaga 9. Framtidens konsument... 67 MORGONDAGENS KONSUMENT... 67 Konsumentgrupper... 68 Framtidens konsumentbeteende... 68 Förändrad åldersstruktur... 68 Hushållsstorleken... 69 De kvinnliga konsumenterna... 69 Internationalisering... 69 IT-utvecklingens inverkan... 69 MORGONDAGENS BUTIK... 70 Bilaga 10. Handelsetableringsrestriktioner... 72 FRAMTIDA LAGSTIFTNING PÅ DETALJHANDELSETABLERINGSOMRÅDET... 72 Dagens svenska styrmedel... 72 Restriktioner/lagar i Europa... 73 EU-länderna samt Norge, översikt... 73 Norge... 74 Danmark... 74 Finland... 75 Frankrike... 75 Holland... 76 Tyskland... 76 Storbritannien... 76 Italien, Spanien, Portugal, Grekland m.fl....77 SAMMANFATTNING... 77-4 -

HANDELSUTREDNING - FALKENBERG FÖRORD Nordplan AB har fått i uppdrag av Falkenbergs kommun och Innerstadsföreningen i Falkenberg att genomföra en handelsutredning för Falkenbergs kommun samt att ta fram ett underlag för handelspolicy. En arbetsgrupp bestående av Lars Johansson, Björn Lundberg och Johan Risholm, Falkenbergs kommun, Reino Jacobsson och Ola Sollerhed, Innerstadsföreningen samt Ove Krafft och Eli Zlotnik, Nordplan AB har lett arbetet. Två seminarier har genomförts under projektets gång. Vid vardera tillfället har deltagit c:a 50 personer representerande Falkenbergs kommun, intresseorganisationer, företag och fastighetsägare. Vid det första seminariet diskuterades och förankrades nuläget avseende detaljhandeln och dess förutsättningar i Falkenbergs kommun. Det andra seminariet behandlade framtidsfrågor för handeln och underlag för handelsstrategi för Falkenbergs kommun. Slutrapport för projektet föreligger nu. Göteborg i januari 2003-01-17 Ove Krafft Ekon.dr. - 5 -

HANDELSUTREDNING - FALKENBERG SAMMANFATTNING På uppdrag av Falkenbergs kommun och Innerstadsföreningen i Falkenberg har Nordplan AB genomfört en handelsutredning och tagit fram underlag för en handelspolicy. En genomgång har gjorts av hur handeln i Falkenberg fungerar i nuläget. Såväl centrumhandeln, som handeln i Ullared samt övrig handel i kommunen har studerats. Falkenbergs kommun har genom turismen och verksamheterna i Ullared ett mycket stort inflöde av köpkraft. SWOT-analyser för centrum och Ullared har gjorts. Förutsättningarna för detaljhandel i Falkenbergs kommun i framtiden har studerats. Marknaden i Falkenberg kommer att växa långsamt. Det gäller att vända en del inköpsströmmar som idag går till grannkommunerna tillbaka till Falkenberg. En handelshierarki för Falkenbergs kommun har utvecklats. Denna speglar den detaljhandelsstruktur som finns och som bör utvecklas. Det är viktigt att profilen för de olika typerna av detaljhandelskoncentrationer utvecklas så att de kompletterar varandra och inte konkurrerar. Utredningen leder i denna fas till följande slutsatser: Falkenberg har en omfattande detaljhandelsförsäljning i kommunen. Två tunga delar bidrar kraftigt till detta Ullared samt Falkenbergs centrum. Ullared och i synnerhet Gekå:s är unikt för Sverige. Det är viktigt att utveckla detta så att profilen bibehålls. Det går sannolikt att marknadsföra Falkenberg starkare med hjälp av Ullared. Falkenbergs centrum har goda grundförutsättningar för att bli den viktiga strategiska resurs som kommunen behöver. En hel del utveckling förstärkning - krävs för att förverkliga detta. Nytillskott av verksamheter och fysisk förnyelse är viktigt i detta sammanhang. Balansen mellan centrum och de nyskapade verksamhetskoncentrationerna i halvexterna lägen är avgörande för om man når framgång i sitt strategiska utvecklingsarbete. - 6 -

HANDELSUTREDNING - FALKENBERG INLEDNING Nordplan AB har fått i uppdrag av Falkenbergs kommun och Innerstadsförningen i Falkenberg att göra en handelsutredning samt att ta fram underlag för en handelspolicy. Utredningsarbetet startade efter beslut i kommunstyrelsen 2002-08-13. Den fösta etappen omfattade framtagande av den aktuella handelssituationen i Falkenbergs kommun förutsättningar och nuläge. Etappen avslutades med ett seminarium med bred uppslutning från olika intressentgrupper 2002-10-11. Den andra etappen behandlade framtida handel och underlag för handelspolicy. Även denna etapp avslutades med ett seminarium med intressentgrupperna 2002-11-13. Ledningen av arbetet har bedrivits genom en arbetsgrupp bestående av Lars Johansson, Björn Lundberg och Johan Risholm, Falkenbergs kommun, Reino Jacobsson och Ola Sollerhed, Innerstadsföreningen samt Ove Krafft och Eli Zlotnik, Nordplan AB. CENTRUMAVGRÄNSNINGEN, CENTRUMDEFINITION 1 Arbetet med att ta fram en definition av centrum gjordes inom centrumgruppen för ett antal år sedan. Man konstaterade därvid att det inte gick att göra en entydig definition av vad som är centrum, som går att använda i alla sammanhang. En definition av centrum gjordes därför i tre nivåer; Centrumkärnan, Centrumområdet och Centrala Falkenberg. Dessa olika centrumdefinitioner kan användas när man diskuterar olika frågor, som utveckling av gågator, parkeringstider, skyltpolicy etc. Centrumkärnan. Detta är den innersta kärnan, det absoluta fotgängarcentrum. Detta är det område där de absolut bästa butiks- och serveringsstråken är. Området omfattar Ågatan mellan Bratt och Grand, Storgatan, Nygatan från Kronan till JC, tvärgatorna Torggatan och Köpmangatan samt Stortorget, Rörbecksplatsen och naturligtvis Rådhustorget. Centrumområdet. Detta är centrum i något vidare bemärkelse. Detta område innefattar förutom det mest kommersiella även stadens officiella symboler som gymnasieskolan, bibliotek, polis, skattemyndighet, Folkets Hus, biograferna, järnvägsstationen, kyrkan, badhusparken mm. Detta område omfattar alltså, utöver centrumkärnan, kv. Hvitan, norra delen av Nygatan, Nyhems plan, nedre delen av Arvidstorpsv, Holgersgat, Holgersplan, Stationsgat och Storgat söder om Brogatan. Detta område omfattar alltså, utöver centrumkärnan, kv. Hvitan, norra delen av Nygatan, Nyhems plan, nedre delen av Arvidstorpsv, Holgersgat, Holgersplan, Stationsgat och Storgat söder om Brogatan. Centrala Falkenberg. Detta vidare område omfattar förutom förslaget till centrumområde ovan även de mer kulturellt förknippade kärnområdena i Falkenberg. Här ingår gamla stan både i den norra och södra delen. Detta innebär att kvarteren kring St. Laurentii kyrka och mu- 1 se karta bilaga 5-7 -

HANDELSUTREDNING - FALKENBERG seerna samt de nybyggda delarna i kv. Brännugnen m.fl. ingår. Vidare ingår Tullbron samt ruin och uteservering på vallarna. Detta område innefattar sålunda norra delen av Storgatan och Holgersgatan upp till ambulansstationen, kvarteren fram till Möllegatan, Nygatan ner till Söderbro Center, södra delen av Storgatan ända ner till Söderleden samt Falkenbergshus. DETALJHANDELSFÖRUTSÄTTNINGAR Falkenbergs kommun har haft en liten tillväxt under de senaste tio åren ( + 1,9 %). Folkmängden 2001-12-31 var 38 720 personer. Detta ger ett konsumtionsunderlag för dagligvaror på 741 miljoner SEK och för sällanköpsvaror på 602 miljoner SEK. Underlaget påverkas även av turistströmmarna. Under normaltid är c:a 10% av besökarna till Falkenbergs centrum från annan kommun. Under sommaren ökar denna siffra till 44%. Under kommande år kan man räkna med en tillväxt av konsumtionen per capita med c:a 0,9% för dagligvaror (livsmedel, blommor, kemisk-tekniska och tobak/tidningar) och c:a 2,5% för sällanköpsvaror (beklädnads-, hem- och fritidsvaror). Detta motsvarar en årlig tillväxt av underlaget för dagligvaruförsäljning med c:a 7 miljoner SEK och för sällanköpsvaror med c:a 15 miljoner SEK. Enpersonshushållen 2 utgör enligt SCB 47,6% av kommunens hushåll jämfört med riksgenomsnittet som är 53,7%. Genomsnittshushållet är alltså förhållandevis stort i Falkenbergs kommun. Det är dock viktigt att i planeringen ta hänsyn till att det finns många små hushåll, som har andra krav på detaljhandeln än de som de större familjerna har. Personbilstätheten i Falkenbergs kommun är 494 bilar per 1000 invånare jämfört med riksgenomsnittet 451. Falkenbergsborna är alltså mera rörliga än genomsnittssvensken. Inkomstnivån i Falkenbergs kommun är 84% av riksgenomsnittet. Förvärvsintensiteten är 76% medan den är 75% för riket. Ytterligare basfakta för Falkenbergs kommun, grannkommunerna och riket framgår av bilaga 4. AKTUELL DETALJHANDELSFÖRSÄLJNING Vid en jämförelse mellan försäljningsunderlaget ovan och den verkliga försäljningen i kommunen finner man intressanta indextal. Försäljningen av dagligvaror är 155% av underlaget och försäljningen av sällanköpsvaror är 318% av försäljningsunderlaget i kommunen. Den främsta orsaken till dessa siffror ör försäljningen i Ullared i första hand på Ge Kå:s. I viss mån bidrar även turistförsäljningen i övrigt till de höga siffrorna. Om man exkluderar försäljningen i Ullared från siffrorna ovan finner man försörjningsandelar för dagligvaror på 90% och för sällanköpsvaror på 57%. Då siffrorna rensas på detta sätt finns inte falkenbergsbornas inköp i Ullared med. Det är rimligt att utgå ifrån att försäljningsandelen för dagligvaror vid tillägg av denna försäljning 2 Ensamstående utan barn samt sambos som är skrivna på olika adresser. - 8 -

HANDELSUTREDNING - FALKENBERG kommer att uppgå till drygt 100%, vilket är rimligt i en kommun av Falkenbergs storlek. Däremot kommer försäljningsindex för sällanköpsvaror inte att nå högre än 70 à 80% efter tillägg av falkenbergsbornas inköp i Ullared. Detta tyder på att det finns ett betydande utflöde av köpkraft för sällanköpsvaror från Falkenbergs kommun till grannkommunerna i första hand till Halmstad och Varberg. Försäljningsunderlag, faktisk försäljning och försörjningsandelar för Falkenberg, grannkommunerna och för riket framgår av bilaga 4. Det finns ett antal dagligvarubutiker i tätorterna och bostadsområdena. Flera av dessa lever på marginalen och kan hotas vid nyetablering. Sällanköpsvaruhandeln (utöver försäljningen i Ullared) då det gäller beklädnad och fritidsvaror finns i första hand i Falkenbergs centrum. Hemvaror är mera spridda i kommunens olika delar. STYRKOR OCH SVAGHETER En så kallad SWOT 3 -analys har genomförts för Falkenbergs centrum och för Ullared. Centrums styrkor är i första hand närheten, småstadskaraktären, den trevliga miljön (efter uppsnyggningen), småbutikerna och den relativt välfungerande parkeringen. Centrums främsta svagheter är få boende, begränsat utbud, för dålig samverkan, delvis sliten gatumiljö. Hoten för centrum är externetableringar, risken att viktiga etableringar försvinner, försämrad tillgänglighet och ökande konkurrens. Möjligheterna är förtätning i centrum, fler boende, annorlunda miljö att vistas och bo i, uppsnyggning av torget, utvecklad busstrafik, vidareutveckling av kulturen och turismen. Ullareds styrkor är varumärket, det låga priset, det breda utbudet och att det är en stor arbetsplats. Ullareds svagheter är fysiska begränsningar för expansion, trafikproblem, mycket hård belastning under vissa tider. Det största hotet för Ullared är att det kan bli för likt andra köpcentra. Möjligheterna för Ullared finns framför allt i att utveckla turismen, boendet, camping etc. FRAMTIDA FÖRUTSÄTTNINGAR Genomsnittskonsumenten konsumerar varor för c:a 40 000 SEK per år. Fördelningen är ungefär hälften dagligvaror och hälften sällanköpsvaror. Sällanköpsvarukonsumtionen växer snabbare än dagligvarukonsumtionen. 3 Styrka/svaghet/möjlighet/hot - 9 -

HANDELSUTREDNING - FALKENBERG Vissa köp är av rationell karaktär dvs. man köper för att det är nödvändigt för att fylla på förråden. I detta sammanhang är prisnivån viktig. En stor del av dessa köp rör dagligvaror. Andra köp är mera av självförverkligandekaraktär. Det är inköp av engagerade kunder. Sortiment, kvalitet, service etc. är viktiga faktorer vid denna typ av handel. Alla konsumenter gör ibland rationella inköp och ibland självförverkligandeinköp. De rationella sker ofta i stora butiker med relativt sett låga priser. Ofta handlar det om besök i bara en butik. Själförverkligandehandeln sker ofta i stadskärnan genom att man går från butik till butik. Besökskombinationer kan också ske med service, kultur, turism, etc. I en kommun bör finnas förutsättningar för invånarna att genomföra båda typerna av köp. Detta innebär att centrumhandeln är viktig men att det också bör finnas - i centralt eller i mera perifera lägen enheter, som tillfredsställer behoven av rationella inköp. En renodlad lösning där i princip all självförverkligandehandel finns i centrum är att föredra. Stadskärnan består ur handelssynpunkt av ett antal stråk där olika verksamheter samverkar. Genomsnittsbesökaren i centrum besöker c:a 3 verksamheter vid varje centrumbesök. TRENDER Ett antal trender påverkar förutsättningarna för morgondagens detaljhandel. Dessa trender är: - Internationalisering/globalisering - Ökande antal ensamhushåll - Förändrad åldersstruktur - Miljökrav närhet till livsmedelshandel blir viktigare Internationaliseringen innebär likriktning av krav och utbud genom att vi alla rör oss alltmer i en större omvärld. Företagen blir alltmer globala. Svenska företag är framgångsrika internationellt och nya internationella företag utvecklas på den svenska marknaden. Vi får dessutom ett stort antal nya svenskar med annorlunda traditioner. Andelen enpersonshushåll ökar i Sverige. Detta innebär förskjutningar i kraven på detaljhandeln. Storbutikernas marknad minskar och förutsättningarna för närhandel förbättras. Den åldersstruktur, som utvecklas, innebär om 5 à 10 år en betydligt större andel aktiva pensionärer och en minskande andel ungdomar. Detta får konsekvenser för handelsutbudet. Miljökraven ökar. Planering för ett långsiktigt bärkraftigt samhälle blir allt viktigare. Detta innebär bl.a. att strukturer med närservice kan komma att gynnas för att minska beroendet av persontransporter. - 10 -

HANDELSUTREDNING - FALKENBERG HANDELSHIERARKIER Handelsstrukturen för falkenbergsborna kan ses som en hierarki med olika nivåer. Nivåerna är bl.a. relaterade till med vilken frekvens olika verksamhetskoncentrationer besöks. Följande nivåer är aktuella för konsumenterna i Falkenberg: Nivå 1 a Större starka centra exempelvis Göteborgsregionen, Helsingborg/ Helsingör, Köpenhamn etc. Nivå 1 b Lokala stora konkurrenter exempelvis Halmstad och Varberg. Nivå 1 c Handeln i Ullared Nivå 2 a Falkenbergs centrum Nivå 2 b Naturlig volymhandel halvextern dagligvaruhandel, halvextern sällanköpsvaruhandel Nivå 3 Det lokala torget som tex Vessingebro, Ättran, Hjortsbergs centrum, etc med litet upptagningsområde. Nivå 4 Enskilda butiker i sin lokala marknad servicebutiker, gårdsbutiker etc. I en handelspolicy bör en prioritering ske med utgångspunkt i hierarkin ovan. Detta kan exempelvis innebära att Nivå 1 a är något man accepterar som konkurrent eftersom det handlar om relativt begränsat utflöde av köpkraft till stora konkurrenter, vars utbud man aldrig kan matcha i en ort av Falkenbergs storlek. Man kanske däremot vill försöka minimera konkurrensen av typ Nivå 1 b. En minskning av nettoutflödet av köpkraft till grannkommunerna kan vara en viktig målsättning. Det är svårt att placera in nivå 1c - den största aktören i marknaden Ullared i ovanstående hierarki. Den lever sitt eget liv och är en stor tillgång för Falkenbergs kommun. Det är viktigt att vårda och utveckla denna tillgång på ett aktivt sätt. Marknadsföringsmässigt återstår mycket att göra. Hur många av ullaredsbesökarna vet att de är i Falkenbergs kommun? Nivå 2 a Falkenbergs centrumverksamheter - bör prioriteras. Det är viktigt att förstärka de centrala verksamhetsstråken så att centrum blir attraktivt och kommersiellt starkt längs hela Nygatan fram till och med Coophuset. Nygatan är det viktigaste stråket. För att centrum skall bli långsiktigt hållbart måste även parallellgatan Storgatan och kopplingarna mellan Storgatan och Nygatan stärkas. Det måste vara attraktivt för besökarna att kunna gå runt i Falkenbergs nya, spännande centrum. Utvecklingsarbetet innebär både förnyelse och förstärkning av de aktuella stråkens innehåll samt genomförande av fysiska förändringar både med avseende på tillgänglighet och - 11 -

HANDELSUTREDNING - FALKENBERG utformning. I bilaga 6 visas en sammanställning av dagens verksamhetssammansättning i centrum. I första hand måste sällanköpsvaruhandeln förstärkas. Högsta prioritering bör beklädnadshandeln ha. Fokusering på varor och service, som tilltalar ungdomar är en annan viktig utgångspunkt. Nivå 2 b kan accepteras om man koncentrerar sig på att se till att innehållet blir just naturlig volymhandel i de områden, som är aktuella för utveckling. Det gäller t.ex. verksamheterna i Tångakrysset och i området kring lokstallarna. En målsättning bör vara att lokalisera volymhandeln så nära bostadsområdena som möjligt. Detta innebär exempelvis att större dagligvaruhandel ut vid moten vid E6 bör undvikas. Nivå 3 är viktig och prioriteras medan Nivå 4 inte är något bekymmer utan sköter sig i stort sett av sig självt. Detta resonemang måste föras vidare av Falkenbergs kommun och olika intressentgrupper. Man måste komma överens om prioriteringarna. Resonemanget i ovanstående stycke bygger på de diskussioner och prioriteringar, som framkom vid seminarium 2. MÅL I samband med diskussionerna vid seminarium 2 enades de närvarande om följande mål för detaljhandelsutbudet i Falkenberg: 1. Målgrupper för utbudet i centrum skall vara alla medborgare, med en viss nischning mot turisterna 2. Utflödet av köpkraft från falkenbergsbor som handlar i andra närliggande städer skall högst vara lika stort som inflödet av köpkraft till Falkenbergs centrum. SLUTSATSER Falkenberg har en omfattande detaljhandelsförsäljning i kommunen. Två tunga delar bidrar kraftigt till detta Ullared samt Falkenbergs centrum. Ullared och i synnerhet Gekå:s är unikt för Sverige. Det är viktigt att utveckla detta så att profilen bibehålls. Det går sannolikt att marknadsföra Falkenberg starkare med hjälp av Ullared. Falkenbergs centrum har goda grundförutsättningar för att bli den viktiga strategiska resurs som kommunen behöver. En hel del utveckling förstärkning - krävs för att förverkliga detta. Nytillskott av verksamheter och fysisk förnyelse är viktigt i detta sammanhang. Balansen mellan centrum och de nyskapade verksamhetskoncentrationerna i halvexterna lägen är avgörande för om man når framgång i sitt strategiska utvecklingsarbete. - 12 -

HANDELSUTREDNING - FALKENBERG BILAGOR 1. Seminarie 1 (02.10.11) 2. Seminarie 2 (02.11.13) 3. Definitioner 4. Basuppgifter (konsumtions-, och befolkningsuppgifter) 5. Kartor 6. Falkenbergs centrum (verksamhetssammanställning) 7. Falkenbergs turism 8. Detaljhandelns utveckling 9. Framtidens konsument 10. Handelsetableringsrestriktioner - 13 -

SEMINARIE 1 BILAGA 1 Bilaga 1. SEMINARIE 1 (02.10.11 ) Konferens om ny handelsutredning för Falkenberg 2002-10-11 MINNESANTECKNINGAR - 14 -

SEMINARIE 1 BILAGA 1 Seminarium 1 (med ca 40 deltagare) inleddes av Björn Lundberg från stadsbyggnadskontoret som gav en bakgrund till dagens möte. Därefter presenterade Ove Krafft och Eli Zlotnik, från konsultföretaget Nordplan i Göteborg, ett basmaterial och talade allmänt om tendenser inom handel idag. Deltagarna delades därpå in i grupper, med en sammansättning så att politiker, handlare, tjänstemän m fl fanns representerade i samtliga grupper. Diskussioner i grupperna vidtog, där bl a en SWOT analys gjordes. Resultatet av denna analys redovisas nedan (och dessutom i tabellform i bilaga till dessa minnesanteckningar). Avslutningsvis diskuterades kring vad vi vill att Handelsutredning för Falkenberg skall innehålla. En uppföljning, Seminarium 2, är inplanerat den 13 november 2002. 1.Inledning och Basmaterialet Mer än en halv miljon människor är idag sysselsatta inom handel, mängden ökar. Omsättningsökningen av konsumtion är 0,8-0,9%/år (2,5%/år för sällanköpsvaror). En genomsnittlig svensk medborgare konsumerar för ca 40 000 kr/år. Av detta utgörs hälften av dagligvaror och hälften av sällanköpsvaror. (andelen sällanköpsvaror ökar). Andelen hushåll som utgör ensamhushåll ökar kontinuerligt och är 47,6% i Falkenberg. Detta är mindre än riksgenomsnittet. Personbilstätheten (antal fordon per invånare) är knappt 50% och detta är något högre än riksgenomsnittet. Antalet personer som har tillgång till bil uppskattas till 70-75%. Detta innebär samtidigt att något mellan en fjärdedel och en tredjedel av befolkningen inte har tillgång till bil. Genomsnittsinkomsten är i Falkenberg 84% av riksgenomsnittet och ligger i hela Halland (utom Kungsbacka) under riksgenomsnittet (100%). Besökarintervjuer (1997) visar bl a att Falkenberg är en sommarstad. Under vinterhalvåret visade sig ca 10% av besökarna i centrum inte vara från Falkenberg medan andelen under sommaren ökade till 44%. Vidare konstaterade man vissa särdrag bland besökarna som inte var från Falkenberg (besökarna utifrån ). Det fanns en överrepresentation av åldersgrupp 30-45år, av svenskt ursprung och av tvåpersonershushåll i gruppen. Besökarna utgav sig i undersökningen dessutom vara nöjdare och köpte mer sällanköp och mindre mat än Falkenbergarna. Önskad komplettering av basmaterialet Omsättningen på årscykel - vilken betydelse har exv turismen? Falkenberg utan Ullared - procentsats- för att underlätta jämförelsen med andra kommuner. Var kommer kunderna ifrån till Ullared? (Enligt VD Boris Lennerhov åker snittkunden 16 mil enkel resa (20 mil på sommaren). Många sommarturister åker både till Falkenbergs centrum och Ullared) Vart åker Falkenbergaren om han inte åker till Ullared? Vilka branscher är bra resp. dåligt representerat i Falkenberg? Åldersstrukturen - hur många äldre, var bor man sett till åldersfördelningen etc? Andelen utrikesfödda- hur har man fått siffran? Turismen och sommarboendet tydligare redovisning av förhållanden. Hur är Falkenberg jämfört med exv Lysekil. Turismhandelns betydelse? Centrumavgränsningen. Hur är den? - visa på karta. Omprövning i framtiden. Troheten till en butik är inte den samma som förr. Definition av externetablering - 15 -

SEMINARIE 1 BILAGA 1 Ove Krafft: Köpbeteendet är zappat - lättrörligt. Hot eller möjlighet? Vi lever i ett annat samhälle jämfört med 15 år tillbaka. Kunden är kund i olika situationer. Hur beter man sig egentligen om man ska ex köpa kläder, matvaror om man är man eller kvinna, Generationsfråga. Vi bör fundera över beteendemönster, inte så mycket över fysiska företeelser. Handelsutredningen ska mynna ut i målsättningar, inte i meterangivelser. Nu för tiden får ekonomer nobelpris som studerar psykologiska företeelser - intressant!. - 16 -

SEMINARIE 1 BILAGA 1 SWOT-analys (Strengh, Weakness, Options, Threats) Se även särskild uppställning i bilaga 1.1 CENTRUM Styrkan i centrum bedöms vara närheten, småstadskaraktären, att det är lätt att parkera (jmf Gbg), småbutikerna, Uppsnyggningen av gator och torg är betydelsefull. Svagheterna är att det är få bostäder, att här bor få människor med hög utbildning. Storgatan delvis sliten och ful, Nygatan har mer puls. Hot-kan vara externetableringar vilket kan leda till att centrum dör. Andra hot är gågator hela året. Arbetsförmedlingen borde ej ligga vid torget-det borde ge plats för något annat istället. Det upplevs nu finnas för lite butikslokaler i centrum. Hur fungerar konkurrensen ICA- COOP? Möjligheter-för Falkenbergs centrum kan vara förtätning, fler bostäder,en utveckling som slow city - (ett annat sätt att leva), torguppsnyggning, utvecklad busstrafik. Vidare bör man mer ta tillvara invandrarna och vidareutveckla kulturen(konsten - sculptura viktig). Övriga spridda synpunkter om centrum: - Alla butiker mår ej bra av att ligga nära systembutiken. Exv damklädesaffär. - Externetableringar fördel eller nackdel? - Falkenberg- mellanläge mellan Halmstad och Göteborg - Miljö- torghandel är en styrka - Öppethållandetiderna i affärerna - en svaghet - Lillebrorskomplex - Kronan - oföränderlig. Fastighetsägarna måste engagera sig mera. - Bra spridd dagligvaruhandel i Falkenberg (Hjortsberg; COOP-forum, Tånga, ev kv Ormen) - Ej bra med fler dagligvarubutiker i Centrum - Tillgängligheten? - Den röda tråden i city- var är den? - För mycket inskränkt tyckande- man måste tänka och jobba ihop - Försköning av torget - viktigt. - Tala i vi-form- Attitydproblem - Falkenberg ligger för nära Kungsmässan - Butiker i stadshuset mot Nygatan - Centrum överblickbart- bra -styrka - Tydligt var man ska parkera, dock bör p-platserna vara avgiftsfria. Flexibla p- platser - Man bör nischa sig- småskaligheten är viktig - Problem gående - cyklister på bl a Nygatan - Tågstationens flytt både hot och möjlighet - Busstation på torget ej bra - Viktigt med halvcentrala lägen för handelsområden ex Hjortsberg, Tånga, Ormen - Fler butiker för sällanköpsvaror fast i liten skala i centrum. - Viktigt att man har livsmedelsbutiker i bostadsområden - Om etablering sker vid Tånga försvinner förmodligen en etablering i Centrum - 17 -

SEMINARIE 1 BILAGA 1 ULLARED Styrkor i Ullared är det låga priset, fenomenet Ullared, där finns ett stort utbud, det är en stor arbetsplats Svagheter kan vara att fysiska begränsningar för expansion föreligger (som Högvadsån och bergtoppar), trafikproblematik, att det är hård belastning på Ullared vissa tider Möjligheter- Det finns mycket man kan spinna vidare på i Ullared- t ex inlandsturism. Man bör locka till bosättning, campingen kan utvecklas mm Hot-för Ullared är att det inte får bli för likt andra köpcentran Boris Lennerhov: Skydda varumärket Ullared, Begränsningen är parkeringen, priset och utbudet är viktigt, Ullared får inte bli likt andra köpcentran, Ej etablera nya GEKÅ s på andra orter i Sverige. P-normen för Ullared bör ej vara den samma som för centrum. Någon annan: Det får inte se för vackert ut i Ullareds centrum. Husen får inte se för fina ut, då stör man bilden av lågprisbutik. Ullared är av riksintresse medialt. Ullared är en potential.! 2.Vad bör en Handelsutredning redovisa? - Definiera underförsördja bostadsområden, särskilt vad gäller dagligvaruhandel - Hur kommer åldersfördelningen på kunderna/boende i bostadsområden förändras och därmed ändra köpmönster och försörjningsmönster i stadsdelarna - Hur många har bil? - Hur många åker kollektivtrafik? - Vad vill och behöver våra invånare? - Grundläggande frågor ; när och hur handlar folk? Är mer handel bra? - Vad är bra och hur skall vi utveckla det? - Handeln som näringsgren- sysselsättningen, ekonomin, byggsektorn - Handeln i förhållande till övrig utveckling i samhället - Barn, äldre- och handikappade samt hemmavarande småbarnsföräldrar utan bil. Hur fungerar det för dem? Kräver kanske andra distributionsformer. - Viktigt att fastighetsägarna är med och tar fram handelspolicyn. Även viktigt med förankringen av handelspolicyn. - Internethandel. Ger kanske inte ett levande centrum - men är bra för de grupper som inte kan eller vill ta sig till butikerna. - Vilka roller skall skilda utbudskoncentrationer spela, skall olika delar av stan erbjuda skilda utbud? Det är viktigt med en bred förankring av handelsutredningen och den eventuella handelspolicyn. (viktigt med fastighetsägarna). Vilka roller bör olika handelsområden ha i Falkenberg? Centrum Övriga innerstaden (COOP Forum, kv Ormen) Tångakrysset (vid gamla E6, nya stationen) Falkenbergsmotet (vid motorvägen) - 18 -

SEMINARIE 1 BILAGA 1 Bostadsområden (Hjortsberg, Herting, Slätten, Skogstorp, Va Gärdet, Fajans, Tröingeberg) Ullared Övriga orter och landsbygden Ex på Detaljhandelshierarki (för Göteborgsregionen) Nivå 1 Gbg city Nivå 2 Regiondelscentra - citysatelliter ex Frölunda Torg - volymhandelscentra ex Backaplan Nivå 3 Kommundelscentra Nivå 4 Lokala Torg Nivå 5 Enskilda butiker i lokala marknader Det är nivå 1 och 4 som påverkas mest av kommunala beslut och vid förändringar i handelsstrukturen. 2002-10-17 Vid pennor och tangenter Cecilia & Johan BILAGOR: swot-analys för Centrum (sammanställn av Ola Sollerhed, Fbg Innerstadsför) swot-analys för Ullared (sammanställn av Ola Sollerhed, Fbg Innerstadsför) swot-analys för Övriga kommunen (sammanställn av Ola Sollerhed, Fbg Innerstadsför). - 19 -

SEMINARIE 1 BILAGA 1.1 SWOT-analys Falkenberg City Styrkor: Trevligt och pittoreskt Dagligvaror Framkomlighet Utbudet av sällan- Tillgänglighet köpsvaror God tillgång på P-platser Bekvämlighet Miljön Bilfri sommar Överblickbart Personlig Service Småskalighet Flexibla lokaler Sommarstad Torghandeln Svaghet: Inget vi-tänk Hemmablindhet Ej sammanbundet Dålig samverkan - Tråk Stortorg intressenter Närhet till andra köpcentra Parkering ej gratis Öppethållandetider Storgatan ofräsch Bekväm inställning hos - Dålig skyltning och köpmännen information Lillebrorskomplex Konflikt gående - Litet utbud cyklister Få bostäder Få högutbildade låg inkomst Möjligheter: Miljö Stortorget Gamla Stan Turismutveckling Mer samverkan Utveckling av dubbelspår Innerstadsför. Stärkt boendeort Samarbete Arbeta med miljö/estetik mellan kommun, Upplevelse/mötesplats boende och inner Falkenberg Slow City stadsförening Extern etablering Försköna city Nischaffärer Förtäta centrum Fler affärslokaler Invandrarna Hot: Extern etableringar Arbetslöshet Fastighetsägare måste Nytt centrum vid ta ansvar stationen Ej lyhörda aktörer Utbud i bostadsområde Gågator hela året Station/kommunikationer Ica/Konsum försvinner Geografiskt svårt konkurrans läge Ogynnsam demografi många äldre - 20 -