Förskola/skolplan för Tomelilla kommun och kommunens långsiktiga samlade styrdokument för förskola skolverksamheten.



Relevanta dokument
Munkfors kommun Skolplan

Skolplan Uppföljning och utvärdering

DROTTNINGHOLMS FÖRSKOLA

Skolplan Trelleborgs kommun

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Skolplan för Karlshamns kommun

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

Stockholms stads förskoleplan - en förskola i världsklass

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

1C - Från politisk vision till konkret skolsatsning

Beslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Bakgrund och förutsättningar

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Enköpings kommuns skolplan

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

Arbetsplan läsåret 09/10 Östra skolan Centrala området

Grimstaskolans plan för entreprenörskap samt studie och yrkesvägledning

Barn- och elevhälsoplan

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Beslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se

Utökad kunskap om arbetslivet inom kommun och näringsliv samt att konkret arbeta med att stärka sin självkänsla.

Kvalitetsredovisning 2010

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR HUMLESKOLAN

Individuella utvecklingsplaner

Kvalitetsredovisning 2005/2006

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

pwc förutsättningar för pedagogiskt Revisionsrapport Gnesta kommun Magnus Höijer Tilda Lindell September Ink:

Plan för förskola, skola och vuxenutbildning

Tillsammans jobbar vi för att det aldrig ska vara bättre förr!

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE. PlanppAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLINGPP

Bedömningsunderlag förskola

Ledningsfilosofi för Vimmerby kommun

TALLBACKSGÅRDENS FÖRSKOLAS ARBETSPLAN

Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsredovisning

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Lönepolicy. Landskrona stad

Kvalitetsredovisning 2003 i Lysekils kommun

Kvalitétsredovisning 07/08

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

VERKSAMHETSPLAN för Reviderad och fastställd mars Pysslingförskolan Solängen

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

SJÖBO KOMMUN. Lokal arbetsplan. Centrums förskoleenhet. Ansvarig: Gunnel Bengtsson, Förskolechef Våren 2013

KVALITETSPLAN Fastställd av barn- och utbildningsnämnden

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Vision för. Höörs kommuns. Barn- och ungdomspolitik

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Den individuella utvecklingsplanen

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Till: Samt KF/KS kansli, Stadshuset, STOCKHOLM. Remissvar Förslag till skolplan för Stockholms Stad

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Förskola, före skola - lärande och bärande

Färsingaskolan. Lokal arbetsplan för Färsingaskolan

Vägen till entreprenörskap!

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

Blästad och Fredriksbergs förskolor. Verksamhetsplan. Blästad och Fredriksbergs förskolor

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Chefs- och ledarskapspolicy

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Inför ansökan om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Rektorsprogrammet. Den statliga befattningsutbildningen för rektorer

Vuxnas lärande i kommunernas styrdokument

Individuella utvecklingsplaner IUP

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

Verksamhetens namn och inriktning: Ulvsättraförskola, Reggio Emilia inspirerad Namn på rektor/förskolechef: P-O Wigsén, Eva Ivarsson

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Plan mot diskriminering och Kränkande behandling EKEBYHOVS OCH GUSTAVALUNDS FÖRSKOLOR

Kvalitetsredovisning 2009/2010. Hults förskola Eksjö Kommun

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL HÖGÅSEN, BRATTELYCKAN OCH ÖCKERÖ FÖRSKOLA

Utbildningsinspektion i Herrgårdsskolan, grundskola F 6

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

Riktlinjer för beräkning av interkommunala avgifter för barn och unga upp till 16 år i Västerbottens län

Detta dokument anger uppgifter och ansvarsfördelning mellan och inom olika delar av ledningen för Margarethaskolan i Knivsta.

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Handlingsplan för Södra Vi skola och Tallbackens fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Beslut för förskoleklass och grundskola

Systematiskt kvalitetsarbete. Barn- och ungdomsnämnden, Laholms kommun

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Transkript:

Förskola/skolplan för Tomelilla kommun och kommunens långsiktiga samlade styrdokument för förskola skolverksamheten. INNEHÅLL Förskola/skolplan: Barn och utbildningsnämndens verksamhetsidé för förskola/skola. Tomelilla kommuns profil och särskilda prioriteringar är inriktade på följande områden för att främja det livslånga lärandet enligt de nationella uppdragen och den lokala verksamhetsidén. - Verksamhetsidé - Brukare - Samverkan - Ledning - Personal - Nämnd - Organisation Gemensamt för samtliga verksamheter: - IT-strategi - Måltidsverksamheten - Lokala arbetsplaner - Skolskjutsverksamhet - Kompetensutvecklingsplan - Uppföljning och utvärdering Särskilt för Barnomsorgen (regelverk kring): - Förskola 1-5 år - Familjedaghem - Öppen förskola Särskilt för Grundskolan (regelverk kring): - Förskoleklass - Skolstart - Skolbarnsomsorg 6-12 år - Skolskjutsar - Skolmåltider - Resultat Särskilt för Gymnasieskolan: - Organisation

- Utbildningsutbud Särskilt för Vuxenutbildning: - Organisation - Utbildningsutbud - Samverkan Särskilt för Resursenheten: Särskilt för Särskolan: Särskilt för Musikskolan/Kulturskolan:

Förskola/skolplan 2000 Förord En huvuduppgift för oss politiker är att skapa bra förutsättningar som ger barn och ungdomar grunden för ett livslångt lärande. Det är i förskolan och skolan som förmågan att läsa, skriva och räkna inhämtas, men också där HELA barnet måste finnas med det måste vara inspirerande och roligt att lära. Verksamhetsidén om livslångt lärande i god miljö utgår från varje barns självklara rättighet till kunskap, samtidigt som verksamheten och undervisningen måste anpassas efter individen. Den nya skol- och förskoleplanen utgår därför mer utifrån resultat än organisation. Förskolan och skolans utveckling och resultat är inte enbart en fråga för politiker det behövs ett nytt samhällskontrakt för skolan, som engagerar verksamhetens hela personal, föräldrar och omgivande samhälle. Genom att se helheten i verksamheten samtidigt som konkreta och utvärderingsbara mål ställs upp, hoppas vi att planen kommer göra nämndens framtidsbilder synliga. Årtusendets första plan för förskola och skola i Tomelilla kommun är en kärnfull skrift. Planen skall genom årliga återkommande prioriteringar och revideringar förnyas samt bearbetas och hållas aktuell. Verksamhetsidéns kärna kring det livslånga lärandet i god miljö kommer troligen alltid att bestå! Leif Sandberg (c) Ordförande i Barn- och utbildningsnämnden Arbetsgruppen som varit med i framtagandet av planen: Leif Sandberg (c) ordf. Ingalill Johansson (s) Eva Olsson (kv) Stig Johansson (kd) Bengt Svensson (m) Christel Harvigsson (v)

Förskola/skolplan Verksamhetsidé Barn- och utbildningsnämnden ska i en god yttre och inre miljö, verka för att de nationella målen för barn/elever i förskole- och skolverksamheten, såsom de formuleras i bl a skollag, förordningar om skolan respektive förskolan, läroplaner, programmål samt kursplaner uppnås, i samverkan med barn, elever, föräldrar, arbetsliv samt andra utbildningsanordnare och samhällsinstitutioner. Brukare Vi vill ha aktiva brukare som i dialog genom t ex utvecklingssamtal och kontaktböcker ska ges möjlighet att ta del i ansvaret för verksamheten och för barns/elevers egna utveckling. Fler former för delaktighet och samverkan ska utvecklas och fler föräldrar och elever ska engageras. Minst 75 % av föräldrarna ska under ett år ha varit delaktiga i någon verksamhet utöver utvecklingssamtalen. Elevråd och ungdomsråd i kommunen ska utvecklas och ges större befogenheter. Föräldrautbildning och studiecirklar ska startas i samarbete med socialtjänsten och BVC. Strävan skall vara att den pedagogiska verksamheten och lokaler ska vara tillgängliga för eleverna även utanför ordinarie skoltid. Samverkan Vi ska ha ett väl utvecklat samarbete med bl a de kommunala förvaltningar som har verksamhetsområden gränsande till vårt exempelvis - med socialtjänsten avseende bl a utlokalisering av socialsekreterare till varje enhet och - med arbetsmarknadsnämnden (och arbetsförmedlingen) för säkerställandet av tillgången på bl a pedagogisk personal. Nätverk för utbildningsanordnare i Tomelilla kommun ska vidareutvecklas. Tomelilla ska ha partnerskolor i samarbete med högskolan. Frivilligverksamhet såväl för privatpersoner som föreningar och arbetsliv ska stimuleras. Verksamhetens lokaler ska om möjligt öppnas för föreningslivet.

Ledning Barn- och utbildningsnämndens ledare ska - Främja personlig utveckling, stödja sina medarbetare och genomföra enskilda samtal minst en gång per år. - Vara goda förebilder och verka för att skapa en positiv, tillåtande miljö som främjar kreativitet och reflektion. - Ge arbetslaget och medarbetarna stort eget ansvar och befogenheter genom att tydliggöra allas delaktighet i skapandet av arbetsmiljön. - Vara tydliga i sitt ledarskap och följa nämndens och ledningsgruppens upprättade mål. - Utvärdera och dokumentera. - Ledningsgruppen ska arbeta för helheten, utveckla verksamhetens värdegrund och ta ansvar för samordningen. - Personal med ledarbefattning ska anställas tillsvidare i Tomelilla kommun, men förordnas under en begränsad period som ledare. Personal Tomelilla kommuns pedagogiska personal skall vara ständigt utforskande om hur olika barn/ungdomar/vuxna tar till sig ny information och skapar kunskap. All personal inom förvaltningen måste vara väl insatta i målen för sin verksamhet och arbeta utifrån en väl definierad människosyn och ett kunskapsideal som överensstämmer med dessa. Alla medarbetare skall ha tydliga ansvarsområden och tydligt visa att man är beredd att ta sitt ansvar. Alla medarbetare skall ges möjlighet till att prova nya arbetsplatser och uppgifter inom kommunen som ett led i en möjlig karriärs utveckling. Antalet medarbetare som fått möjlighet att pröva karriärstjänst (arbetslagsansvarig) skall redovisas och utvärderas under en tre-årsperoid. Efter 10-15 år på samma arbetsplats skall alla medarbetare ges möjlighet att byta arbetsplats. Alla medarbetare skall stimuleras till och erbjudas kompetensutveckling och breddning för att möta nuvarande och kommande behov i verksamheten. Effekter av kompetenssatsningar skall årligen mätas, bl a med hjälp av både självvärdering och extern utvärdering. Inom förskola/skola hjälper vi varandra till att alltid använda ett vårdat språk. Inga vuxna i den kommunala verksamheten tillåter ett ovårdat språk (könsord och svordomar, ifrågasätts alltid)

Nämnd Nämndens viktigaste uppgift är att följa upp och utvärdera verksamheten kontinuerligt för att skaffa sig bra beslutsunderlag för helheten. Nämnden skall genomföra en fältdag/år, då prioriterade områden studeras och utvärderas. Varje år skall 3 av nämndens möten förläggas till verksamheten för att möjliggöra dialog på den lokala arenan. Nämnden skall verka för att den gemensamma visionen och framtidsbilden blir tydlig för alla i verksamheten. Förutsättningar för samsyn skall utvecklas genom att personal och politiker har en skyldighet att utveckla sin kunskap om varandras ansvarsområde. Nämnden skall möta verksamhetens chefer/ledare i gemensam utbildning och information minst två gånger per år. Organisation Vår verksamhet präglas av en stor valfrihet i utformningen av den inre organisationen, med prioritering av ett flexibelt, breddande och kompletterande arbetssätt genom arbetslagsutveckling. Grundläggande för hur vi ser på kvalitet är hur vi bedömer verksamheten klarar att organisera sig, bemöta och behandla sina svaga. Hela verksamheten skall därför sträva efter att ha en behovsstyrd organisation. Arbetet skall bedrivas utifrån en helhetssyn på det kognitiva lärande, därför skall de tydliga avgränsningar mellan ämne/ämnesblock och kursplaner lösas upp. Lärprocessen skall stimuleras genom att reflektion kring livskvalitet och etiska problemställningar ingår i alla ämnen, teman och lärprocesser. Verksamheten skall genomsyras av en strategiskt långsiktig utveckling som ger utrymme för kortsiktiga flexibla lösningar utifrån dagens snabba utveckling och skiftande behov. Förändringar i skol- och gruppindelning redovisas konkret i den årliga budgeten och års- och kvalitetsredovisningen. Resursfördelningen bygger på ett ramtänkande, där medel tilldelas enheterna i form av ett enhetsbidrag för fasta kostnader och ett omsorgs/undervisningsbidrag baserat på antalet barn.