Annual report 2001 ÅRSRAPPORT

Annual report 2001 ÅRSRAPPORT 2002

Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter bildades 1982 och är en politiskt och religiöst oberoende icke-statlig organisation. Kommittén granskar efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter i enlighet med det så kallade Helsingforsdokumentet från 1975 och samarbetar med projekt i syfte att utveckla demokrati och stärka det civila samhället. Styrelseledamöter: Gerald Nagler, ordförande Percy Bratt, vice ordförande, advokat Barbro Hedvall, journalist Bo Pellnäs, överste Arne Ruth, publicist Jan af Sillén, ambassadör Susanne Urwitz, advokat Maciej Zaremba, journalist Eric Östberg, jur dr Kansliet i Stockholm: Robert Hårdh, generalsekreterare Marie Månson, projektsamordnare Åsa Bergqvist, handläggare Erik Esbjörnson, handläggare Natasha Jevtic Esbjörnson, handläggare Peter Öholm, handläggare Karl Göransson, jurist Sophia Ponzio, administratör Boris Petrovski, mediagranskare Fältkontoret i Belgrad: Ann-Marie Boström, balkanansvarig Vasa Pavic, administrativ chef Natalija Bratuljevic, handläggare Zoran Zivkovic, handläggare Svenska Helsingforskommittén har 165 medlemmar. Bland medlemmarna finns ledamöter av Sveriges riksdag, Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Sveriges Advokatsamfund, Författarförbundet, fackliga organisationer och personer med särskilt intresse för frågor som rör mänskliga rättigheter. 1

Rapporten kan beställas hos: Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter Gyllenstiernsgatan 16 115 26 STOCKHOLM Tel.: 08-791 84 45 Fax: 08-791 84 48 E-post: info@shc.se Rapporten finns även tillgänglig på Internet: www.shc.se Omslagsbilden: Sedan 1995 har Svenska Helsingforskommittén samarbetat med oberoende medier i länder där yttrandefriheten inte är självklar. Under 2002 hade Svenska Helsingforskommittén 43 samarbetspartners inom mediesfären, varav 12 tv-stationer, 13 radiostationer, 15 tryckta medier, två nyhetsbyråer och ett nätverk för lokala medier. Tryck: Elanders Gotab AB, Stockholm 2003 Copyright 2003: Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter ISBN 91-974300-2-1 2

Innehåll VÅRT ARBETE 2002 5 SVERIGE 8 KROATIEN 11 BOSNIEN-HERCEGOVINA 13 SERBIEN 17 MONTENEGRO 19 KOSOVO 21 ALBANIEN 23 MAKEDONIEN (FYROM) 25 VITRYSSLAND 27 MOLDAVIEN 28 EKONOMI 30 PROJEKT OCH AKTIVITETER 2002 30 (*) MEDLEMMAR 2002 32 (*) (*) = Se engelska delen. 3

Några exempel på vår verksamhet är samarbeten med oberoende medier som multietniska Radio K i Kosovo och den första serbiska tidningen för homo-, bisexuella och transpersoner (HBT), Decko. Vi arbetar också med kulturprojekt som yttringar för debatt och kritiskt tänkande, här ett foto från utställningen Images of transition... i samarbete med REX kulturcentrum i Belgrad. Fotografer: Åsa Bergqvist, Robert Hårdh, Nebojsa Milikic 4

Vårt arbete 2002 Under 2002 fortsatte vi att stärka det civila samhället på Balkan och i Östeuropa genom oberoende medier och frivilligorganisationer. Vi utbildar poliser i mänskliga rättigheter och anordnar kurser i rättsstatens grunder för ungdomar. På hemmaplan har vi granskat terrorlagstiftningen och Göteborgskravallerna med stort medialt gehör. Liksom tidigare år koncentrerade vi under 2002 vårt arbete på särskilt utsatta länder där vi tror att våra insatser kan få störst effekt. Sedan början av 90-talet har vi därför varit inriktade på att stärka det civila samhället och respekten för mänskliga rättigheter i de nya statsbildningar, som uppstod ur den krigshärjade och sönderfallande republiken Jugoslavien. Vi har bidragit till att miljoner människor i regionen fått tillgång till oberoende information genom oavhängiga tidningar, radio- och tvprogram. Tiotusentals har också genom kostnadsfri juridisk hjälp fått sina rättigheter tillvaratagna. Vi vågar tro att vårt (och en handfull andra organisationers) långvariga stöd till fria medier bidrog till Milosevic-regimens fall. FÖR EN FRI DEBATT Det viktigaste arbetet har givetvis utförts av enskilda människor och organisationer i dessa länder. Det är också de som nu fortsätter bygga de bräckliga demokratier som bildats på västra Balkan. Omvärldens stöd till demokratiska krafter och oberoende medier kommer emellertid att behövas under lång tid framöver, inte minst eftersom de flesta av de problem som utlöste krigen alltjämt är olösta. Fortfarande är nationalismen den mest lättexploaterade politiska ideologin. Växande arbetslöshet, korruption och kriminalitet utgör en tacksam grogrund för chauvinism vars främsta måltavla är nationella - men också sexuella minoriteter. Vårt arbete i regionen kommer följaktligen att fortsätta och som tidigare kommer vårt fältkontor i Belgrad att spela en viktig roll. Det är dock nödvändigt med en något förändrad verksamhetsinriktning. Oberoende medier måste anpassa sig till marknaden allteftersom den normaliseras samtidigt som andra delar av det civila samhället måste få fortsatt stöd. Vi har därför successivt minskat samarbetet med media och ökat vår samverkan med människorättsorganisationer. En förutsättning för att människor skall acceptera andras rättigheter är att de förmår identifiera sig med de andra, alla skillnader till trots. Vi tror att kulturen har en mycket viktig roll i denna process. Vårt samarbete med olika kulturinstitutioner, som till exempel Centre for Cultural Decontamination i Belgrad, kommer därför att fortsätta. BRYTA PASSIVITETEN En av våra nya satsningar är upprättandet av så kallade Resurscentrum i fem serbiska städer - Bor, Leskovac, Negotin, Nis och Novi Pazar. Syftet är att bryta beroendet av hjälp utifrån och istället ta vara på lokalbefolkningens, främst ungdomars, engagemang. Genom vårt initiativ får de tillgång till möteslokaler och utrustning, som datorer, som används för utbildningar, seminarier och diskussioner kring sociala, politiska och kulturella frågor. Alla aktiviteter planeras och utförs av frivilligorganisationer och enskilda från dessa orter. Mediesituationen i länderna i det forna Jugoslavien har visserligen förbättrats men det finns skäl att fortsätta stödja oberoende röster, särskilt i regioner där nationalismen är stark. Flera oavhängiga tidningar och tvoch radiostationer är på god väg till att bli 5

självförsörjande. Ett exempel på det sistnämnda är den Sarajevo-baserade tidskriften Dani, som vi har samarbetat med i många år och som sannolikt kommer att kunna stå helt på egna ben under 2003. LÅN FÖR UTVECKLING Oberoende medier måste på sikt kunna klara sig själva på en marknad. Därför har Svenska Helsingforskommittén under lång tid arbetat med att erbjuda professionella medier mycket förmånliga lån. Med hjälp av Sida kunde vi 1998 bidra med åtta miljon kronor till en lånefond. Open Society Institute (OSI) bidrog med lika mycket och tillsammans med Media Development Loan Fund (MDLF) har vi sedan fördelat dessa pengar bland oberoende medieorganisationer, som kunnat konsolidera sin verksamhet eller rentav blivit självförsörjande. Merparten av de pengar vi bidrog med är redan återbetalade och vi har långt framskridna planer på att utöka låneverksamheten. I samarbete med MDLF utbildar vi även mediefolk i bland annat ledarskapsfrågor och informationsteknologi. Denna typ av stöd, i kombination med rättshjälp till journalister som på tveksamma grunder ställs inför rätta, bör bidra till att oberoende media på västra Balkan blir bättre rustade inför framtiden. MINORITETERNA DRABBAS Vår verksamhet i Albanien utvecklades mycket positivt under förra året. Problemen i landet är mycket omfattande. I likhet med många andra länder på Balkan är det minoriteterna som är särskilt drabbade. Det gäller inte bara etniska minoritetsgrupper utan även handikappade och homosexuella. Därför genomförde vi tillsammans med Albanian Human Rights Group en omfattande studie över minoriteternas situation, den första i sitt slag i Albanien. I samarbete med Albanska Helsingforskommittén genomfördes ett utbildningsprojekt av unga människor om hur en rättsstat fungerar, och om individens rättigheter och skyldigheter i samhället. Tillsammans med den holländska organisationen Press Now stödjer vi tre tidningar, som tillsammans täcker södra Albanien i syfte att förbättra tillgången på opartisk information i den delen av landet. Vårt mål är att göra tidningarna ekonomiskt oberoende inom tre år. RÄTTIGHETER I ÖST Vi har under många år, både före och efter murens fall, arbetat för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i Östeuropa. På senare år har vi främst koncentrerat oss på Vitryssland och Moldavien. Det förstnämnda en diktatur, det andra ett av världens fattigaste länder som ändå inte får tillräckligt med uppmärksamhet från omvärlden. Oberoende media i Vitryssland motarbetas bland annat genom förtalsprocesser, där de anklagas av statstjänstemän och riskerar dryga böter och skadestånd som följd. Därför har det oberoende journalistförbundet i Vitryssland, Belarusian Association of Journalists (BAJ), tagit fram ett utkast på en ny förtalslagstiftning. Journalistförbundet har också utarbetat ett förslag på hur public service kan organiseras i Vitryssland i framtiden. Dessa förslag har arbetats fram i nära samarbete med journalistisk och juridisk expertis från Svenska Helsingforskommittén. Tillsammans med Moldaviska Helsingforskommittén startade vi en utbildning av moldavisk polis i mänskliga rättigheter, som kommer att fortsätta under 2003. Svenska människorättsexperter, jurister och poliser deltar och utbildningen sker i samarbete med polishögskolan i Prag, Tjeckien. BRISTANDE RÄTTSÄKERHET Vårt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige rönte stor uppmärksamhet i samband med rapporten Göteborgskravallerna och rätten några iakttagelser ur människorättsperspektiv. I den framförs kritik mot polisens agerande under EU-toppmötet i Göteborg, sommaren 2001. I rapporten ifrågasätts också om svensk polislagstiftning överensstämmer med vår grundlag och med Europakonventionen för mänskliga fri- och rättigheter. Vi fick stort gehör för våra synpunkter i medierna och i den statliga utredning som lades fram i slutet av året. I nära samarbete med andra svenska människorättsorganisationer anordnade vi seminarier om rasism och främlingsfientlighet och vi 6

utarbetade så kallade parallellrapporter om Sveriges efterlevnad av FN:s tortyrkonvention och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Vi har också granskat och kommenterat de förslag som lagts om införandet av en terroristlagstiftning, både på europeisk och på svensk nivå. Vi har påvisat stora brister i rättssäkerheten och vår oro för den typen av lagstiftning stärktes av den rättsvidriga behandling som tre terroriststämplade svenskar utsattes för efter att ha utpekats av FN:s sanktionskommitté. Den svenska staten berövade männen deras tillgångar och inskränkte deras rörelsefrihet utan rättslig prövning av anklagelsernas sanningshalt. Vi arbetar tillsammans med ett flertal av de 41 syster- och samarbetsorganisationer, som i likhet med oss ingår i den Internationella Helsingforsfederationen (IHF), men också med ett stort antal internationella och svenska organisationer. FÖRTROENDE OCH SAMARBETE Vårt arbete hade knappast varit möjligt utan detta samarbete. Ett stort tack till Sida, som under iakttagande av Svenska Helsingforskommitténs integritet finansierar större delen av våra projekt. Vi riktar även vår tacksamhet till alla andra som stödjer vår verksamhet genom ekonomiska bidrag och ideellt arbete. Vår nya hemsida (www.shc.se) uppdateras regelbundet med information om vår verksamhet. Stockholm, 12 februari 2003 Gerald Nagler Ordförande Robert Hårdh Generalsekreterare 7

Sverige Att övervaka och rapportera om situationen för mänskliga rättigheter i vårt eget land är ett av våra viktigaste åtaganden. Under 2002 har vi debatterat extremistpartiernas roll i valrörelsen, kritiserat nya lagförslag angående terroristbekämpning och publicerat en uppmärksammad granskning av Göteborgskravallerna. Arbetet på hemmaplan tar sig förstås många uttryck men oftast handlar det om att påverka beslutsfattare på olika nivåer i syfte att förbättra människors villkor. Kommittén försöker också göra allmänheten uppmärksam på vissa omständigheter som sätter eller kan sätta deras rättigheter på spel. DEMOKRATI OCH RASISM Inför riksdags-, kommunal- och landstingsvalet i september 2002 fanns det en oro för att både valrörelse och valresultat skulle präglas av rasistiska och främlingsfientliga strömningar. Detta inte minst mot bakgrund av att det danska valet var en framgång för främlingsfientliga partier och för en invandraroch främlingsfientlig politik. Mot bakgrund av detta arrangerade vi, tillsammans med Expo och Frivilligorganisationernas Fond för mänskliga rättigheter (MR-fonden), ett seminarium i början av året. Deltog gjorde bland annat politiker samt representanter för danska och internationella frivilligorganisationer. Diskussionen handlade om hur politiken och demokratin förändras när extrema partier tar plats i beslutande organ och om hur danska människorätts- och antirasistiska organisationer agerade när invandrarfientliga strömningar tog över valet. Den oro som föranledde diskussionen visade sig ha grund. Främlingsfientliga partier ökade avsevärt sin representation i ett antal kommunalfullmäktige. Sverigedemokraterna fick så många som 50 kommunala mandat och det mer nazianstrukna partiet Nationaldemokraterna fick två kommunala mandat. Tillsammans med Expo och MR-fonden strävade vi efter att lyfta in och tydliggöra även andra frågor om mänskliga rättigheter i den svenska valrörelsen. Vi förhörde samtliga riksdagspartier och ungdomsförbund om vilka frågor som rör mänskliga rättigheter i Sverige de tänkt att driva i valrörelsen. Detta följdes sedan upp med en debatt mellan ordförandena i ungdomsförbunden. GRANSKNING AV JK Vårt arbete mot rasism och främlingsfientlighet omfattade även en granskning av yttrandeoch tryckfrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Vi har särskilt undersökt hur justitiekanslern (JK) i egenskap av ensam åklagare i dylika mål fattat beslut i fall av misstänkt hatpropaganda. Granskningen avser ärenden under en femårsperiod (1997-2001) och resultatet kommer att presenteras i en rapport i början av 2003. Granskningen har så här långt visat på många tveksamheter i JK:s hantering av anmälningar. Bedömningen av vad som utgör hets mot folkgrupp förefaller mellan många fall skilja sig väsentligt. Projektet, som går under namnet Hatets språk var går gränsen? kommer att fortsätta i ytterligare ett år. Det kommer då att inriktas mer mot att utbilda och informera ungdomar om vad lagen säger om rasistisk, främlingsfientlig och homofob propaganda via Internet, genom vit maktmusik, flygblad och liknande. TERRORISM OCH NYA HOT Det hat mot USA men också mot västvärlden och mot demokrati, som manifesterades genom terrorattackerna mot World Trade Centre 8

och Pentagon var en vändpunkt i historien. Sedan den 11 september 2001 lever miljoner människor världen över i otrygghet och rädsla för nya terrorattacker och krig. I förmodat syfte att skydda sina medborgare och det demokratiska styrelseskicket har åtskilliga stater vidtagit åtgärder, som dessvärre inneburit stora påfrestningar för rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. I början av 2002 antogs EU:s rambeslut dels om bekämpande av terrorism, dels om en europeisk arresteringsorder och om överlämnande mellan medlemsstaterna. Senare under året kom regeringens förslag på hur rambesluten ska införlivas i svensk rätt. I samarbete med MR-fonden utarbetade Svenska Helsingforskommittén utförliga kommentarer till dessa förslag. I dessa framfördes skarp kritik mot lagförslagen, som vi ansåg ha stora brister bland annat i fråga om reglernas förutsebarhet och i definitionen av vad som är att anse som terrorism. KRITISERADE REGERINGEN Vi har även kritiserat regeringen för behandlingen av de tre svenskar vars ekonomiska tillgångar frystes efter att de hade placerats på en lista presenterad av FN:s sanktionskommitté och i en förordning av EU-kommissionen. Den svenska staten kränkte deras grundläggande mänskliga rättigheter när den fråntog männen deras tillgångar, levebröd och rörelsefrihet och stämplade dem som terroristanhängare utan prövning av anklagelsernas sanningshalt. Två av de tre männen blev under året borttagna från listan men någon prövning av den kränkning som männen utsatts för har ännu inte kommit till stånd. Sverige avvisade dessutom två terroristmisstänkta egyptier trots att dessa riskerade såväl tortyr som dödsstraff i hemlandet. Regeringen blev hårt kritiserad av FN:s tortyrkommitté och FN:s människorättskommitté såväl för detta fall som för frysningen av de tre svenskarnas tillgångar. De båda FNkommittéernas arbete underlättades av att de mottagit så kallade parallellrapporter utarbetade av oss och andra svenska organisationer. Rapporterna syftar till att komplettera den bild som den svenska regeringen ger av situationen för mänskliga rättigheter i sina regelbundna skrivelser till de särskilt tillsatta FNkommittéerna. Nästa parallellrapport som ska tas fram gäller Sveriges efterlevnad av FN:s rasdiskrimineringskonvention och presenteras under 2003. KRAVALLERNA OCH RÄTTEN Det mest uppmärksammade arbete som Svenska Helsingforskommittén utförde under 2002 var en granskning av händelserna under EUtoppmötet i Göteborg i juni 2001. Ganska exakt ett år efter toppmötet presenterade kommittén rapporten Göteborgskravallerna och rätten några iakttagelser ur människorättsperspektiv. De händelser som granskades innefattade i flera fall företeelser vars överensstämmelse med internationella och nationella regler om fri- och rättigheter kan ifrågasättas. Utredningen riktade skarp kritik mot polis, åklagare, domstolar och vissa delar av svensk lagstiftning. Otydliga beslut, godtyckliga frihetsberövanden, omotiverade och oproportionerliga polisiära ingripanden samt överdrivet hårda (och med tidigare praxis ej överensstämmande) utdömda straff är några av de omständigheter som föranledde kommitténs kritik. I slutet av året presenterades en statlig utredning av Göteborgshändelserna, som i hög grad verkade ha tagit till sig av den kritik vi framfört. Även i fråga om hemlig övervakning, som vi tidigare har granskat i rapporten Buggning och hemlig kameraövervakning statliga tvångsingrepp i privatlivet (2000), verkar vår kritik ha fått gensvar. En statlig utredning presenteras i början av 2003 och av vad som kommit fram så här långt kommer utredningen att föreslå flera av de förändringar, som vi rekommenderat i vår rapport. Under 2003 lägger vi fram en rapport avseende allmän kameraövervakning och det återstår att se om vi får ett motsvarande gensvar på den. 9

Genom vår partner DOS, Dalmatian Solidarity Committee i Kroatien, får återvändande fl yktingar juridisk hjälp. Bilden är tagen utanför DOS-kontoret i Benkovac. Från vänster till höger: Maja Maria Mateljan, chef för DOS, Daniela Vrdoljak, juridisk rådgivare för DOS Benkovac, Gordana Sesa, administratör och Dragana Arapovic, programkoordinator. Fotograf: Åsa Bergqvist 10

Kroatien Utvecklingen mot en stabil demokrati i Kroatien är på rätt väg. Just nu är det viktigast att stärka det civila samhället i områden dit flyktingar återvänder. Vi samarbetar med organisationer som ger juridisk hjälp till återvändande minoriteter och bidrar till samverkan mellan serber och kroater. Jämfört med flera andra länder i det forna Jugoslavien är den politiska och sociala situationen i Kroatien relativt stabil. Regeringen under Ivica Racan försöker styra landet mot EU och NATO-medlemskap. Den politiska ledningen har åtagit sig att reformera rättssystemet, samarbeta med krigsförbrytartribunalen i Haag, reformera ekonomin och förbättra villkoren för återvändare och minoriteter. Framsteg har gjorts, men reformarbetet går generellt sett långsamt. POLITISK OENIGHET Regeringen, som består av en koalition av flera partier, har svårt att enas. Interna politiska stridigheter är vanliga och i juli 2002 blev dessa så pass svåra att Racan avgick. Han blev dock snabbt ombedd av president Stjepan Mesic att bilda en ny regering. Nationalistiska krafter utanför regeringskoalitionen påverkar starkt opinionen, och därmed de politiska besluten, i vissa frågor. I samarbetet med krigsförbrytartribunalen i Haag märks detta tydligt. Exempelvis har regimen ännu inte arresterat och lämnat ut generalerna Bobetko och Gotovina med all sannolikhet för att opinionen är starkt kritisk till utlämnanden. Återvändandeprocessen har förbättrats i vissa avseenden. Exempelvis har serber för första gången i märkbar utsträckning fått bidrag av staten för återuppbyggnad. Men minoritetsåtervändandet hindras fortfarande av administrativa och juridiska problem, samt av svårigheten för människor att klara sig ekonomiskt i återvändanderegionerna. Positivt är att en ny lag för nationella minoriteter antogs i december 2002, vilket på lång sikt kan förbättra minoriteternas situation. Folkräkningen som gjordes 2001 visade på att endast 7,5% av befolkningen idag utgörs av minoriteter (varav serber 4,5%), jämfört med cirka 15% 1991 (varav serber 12,2%). AGERAR FÖR ÅTERVÄNDARE Svenska Helsingforskommitténs arbete i Kroatien är sedan ett par år tillbaka fokuserat på uppbyggnaden av det civila samhället i framför allt återvändandeområdena. I dessa områden är det civila samhället generellt sett svagt, samtidigt som behovet av insatser för minoritetsåtervändare är stort. Den svaga ekonomin i landet gör det svårt för enskilda organisationer att verka utan internationellt stöd. Att många internationella aktörer prioriterar insatser i andra delar av Balkan eller världen utgör ett stort problem för den fortsatta utvecklingen av det civila samhället i Kroatien. PÅVERKAR MYNDIGHETERNA Tillsammans med flera starka samarbetsorganisationer kunde vi fortsätta ge juridisk hjälp till tusentals återvändare i Vukovar, Osijek, Knin, Gracac, Benkovac, Split och omkringliggande byar. Samtidigt kunde vi rapportera om situationen för återvändare i regionen och påverka myndigheter att mer aktivt agera för att förbättra återvändarnas villkor. Våra partners i ovannämnda områden är Kroatiska Helsingforskommittén, Dalmatian Solidarity Committee och Serbian Democratic Forum. Vi samarbetar också med organisationer som hjälper till att bygga upp och utveckla det civila 11

samhället i specifika kommuner. Center for Civil Initiatives (CCI), arbetar med att stärka flera ungdomsorganisationer i Banovina-regionen söder om Zagreb. CCI uppmuntrar ungdomar att aktivt ta del i att försöka lösa problem och påverka sin omgivning genom aktiviteter som ekologiska aktioner, radioprogram och evenemang där man samlar in pengar för välgörande ändamål. En ny samarbetspartner under 2002 var Organization for Civil Initiatives, OGI. Med vår hjälp har OGI kunnat bistå i att få till stånd kontakt och samarbetsprojekt mellan en serbisk och en kroatisk by som efter kriget i stort sett varit helt separerade. STÄRKA CIVILA SAMHÄLLET Under 2003 kommer vi att fortsätta att arbeta med satsningar på det civila samhället i återvändandeområdena. En viktig del av det arbetet är att försöka förbättra samarbetet mellan de lokala myndigheterna och frivilligorganisationerna. 12

Bosnien-Hercegovina Under 2002 krävdes journalister från den oberoende tidningen Nezavisne Novine i Republika Srpska på enorma skadestånd från politiker som råkat ut för deras granskande artiklar om korruption och maktmissbruk. Genom vår försorg fick de juridisk hjälp. Den femte oktober 2002 hölls nationella och regionala val i Bosnien- Hercegovina. För första gången arrangerades valen av de bosniska myndigheterna vilket var ett viktigt steg i demokratiseringen av det sargade landet. Valresultatet blev dock en besvikelse för alla dem som hoppats på aktivt deltagande medborgare. Bara något fler än 50 procent av de röstberättigade deltog i valet. Besvikna på den icke-nationalistiska regeringen som styrt landet sedan de förra valen i november 2000, valde många att helt enkelt stanna hemma på valdagen. Detta stärkte de nationalistiska partierna och risken är stor att den politik som i början av 1990-talet satte Bosnien i brand nu får ökat inflytande. LÅNGT TILL VERKLIG FRED Trots att sju år har gått sedan Daytonavtalet skrevs under är det fortfarande långt till verklig demokrati och fred. Under 2002 fortsatte Svenska Helsingforskommittén samarbetet med Helsingforskommittén i Republika Srpska och Bosniska Helsingforskommittén i Sarajevo samt den senares lokalkontor i Mostar. Genom vårt samarbete med Helsingforskommittén i Sarajevo och lokalkontoret i Mostar har hundratals invånare som försöker få tillbaka hus, arbete eller egendom som de förlorat under kriget fått tillgång till kostnadsfri juridisk hjälp. Det här är viktigt, inte minst eftersom de lokala myndigheterna många gånger saknar både vilja och resurser att hjälpa till i de här processerna. Samarbetet i Republika Srpska resulterade i att journalister vid den oberoende och respekterade dagstidningen Nezavisne Novine fick juridisk hjälp i rättsprocesser efter att politiker stämt tidningen för deras granskande artiklar om korruption och maktmissbruk. Genom Bosniska Helsingforskommittén deltog vi i projektet Izbori 2002, vars syfte var att främja demokratin och uppmuntra väljarna att gå och rösta. Inför valet arrangerades över 100 offentliga möten där politiska partier mötte allmänheten. Izbori 2002 granskade även de politiska partiernas valkampanjer och hur valrörelsen skildrades i media. Det var tydligt att framför allt de tryckta medierna fungerade under all kritik och ofta tog politisk ställning. ALTERNATIV RAPPORTERING I den rådande politiska situationen i Bosnien- Hercegovina ser Svenska Helsingforskommittén det som ytterst viktigt att utveckla oberoende medier. En förutsättning för att demokratin ska kunna växa sig stark i landet är att landets invånare får ta del av professionell och opartisk journalistik. I områden där de medier som kontrolleras av nationalistiska partier dominerar informationsflödet, anser vi det särskilt viktigt att se till att befolkningen erbjuds alternativ rapportering. I staden Livno, som är starkt kontrollerad av det kroatiska nationalistiska partiet HDZ, samarbetar vi med radiostationen Studio N som är den enda politiskt oberoende radiostationen i området. Med små resurser utmanar personalen på Studio N det informationsmonopol som HDZ påtvingat människor i regionen. Sedan starten 1998 har personalen flera gånger hotats och trakasserats, men genom insatser från bland 13

andra Svenska Helsingforskommittén har Studio N kunnat fortsätta sitt arbete under 2002. I det lilla samhället Milici i östra Republika Srpska, där de nationalistiska krafterna fortfarande har starkt stöd, samarbetar vi med den oberoende lokalradiostationen Radio Magic. Under slutet av 2002 utvidgade stationen sitt sändningsområde och täcker nu även Srebrenica vars invånare är i starkt behov av oberoende information. I många länder är televisionen det medium som har starkast genomslagskraft, så även i Bosnien-Hercegovina. Trots att landet är litet finns det ett mycket stort utbud av kanaler av olika slag. Flera av dem skulle inte överleva utan finansiellt stöd från internationella givare. Under de närmaste tre åren kommer det internationella samfundets insatser i landet att minska och det är därför rimligt att anta att antalet kanaler kommer att reduceras. Därför anser Svenska Helsingforskommittén att det är mycket viktigt att redan i dag försöka skapa förutsättningar för ett tv-utbud som kännetecknas av pluralism och mångfald, både vad gäller programutbud och ägandeformer. Under 2002 har vi därför samarbetat med Mreza Plus, ett nätverk av fem privata, lokala tvkanaler. Nätverket stärker de enskilda kanalerna och gör det möjligt för dem att konkurrera med den statliga televisionen. Dessutom fortsätter vårt goda samarbete med den oberoende tv-stationen Alternativa Televizija i Banja Luka som trots motstånd vågar granska tabubelagda ämnen i Republika Srpska. 14

Aleksandar Bacic är tekniker hos vår samarbetspartner Radio Magic i Milici, Republika Srpska. Radio Magic är en oberoende lokalradiostation i ett område präglat av nationalistiska krafter. Fotograf: Robert Hårdh 15

På husväggen står det kommunistspioner och bögar stick härifrån. Fotografi et ingick i ett verk som vann andrapris i utställningen Images of transition show what you think do what you can som vi och vår projektpartner REX anordnade i Serbien under året. Fotograf: Nebojsa Milikic 16

Serbien Under 2002 gav vi ut en bok om unga människors rättigheter och skyldigheter i en demokrati. Boken delades ut till skolungdomar i hela Serbien. Vi bistod också journalister med rättshjälp och anordnade utbildningar och debatter runt om i landet. Konflikten mellan Serbiens premiärminister Djindjic och den jugoslaviske presidenten Kostunica destabiliserar landet mitt under ett av landets svåraste skeden av politisk, ekonomisk och social omvandling. Två försök att välja en ny president i Serbien misslyckades. Enligt somliga beror det på föråldrade vallagar, medan andra hävdar att den ständiga maktstriden mellan de två största demokratiska grupperingarna skapar apati bland väljarna. Enligt undersökningar uppvisar en majoritet av befolkningen missnöje med reformprocessen och det finns få tecken på optimism inför den framtida återuppbyggnaden av samhället. När det gäller mänskliga rättigheter inriktade vi oss under 2002 på att uppmuntra socialt eftersatta grupper att ta aktiv del i samhällslivet. Vi arbetade för ökad öppenhet och förståelse mellan olika etniska grupper och för att minska stereotyper om och fördomar mot sexuella minoriteter. Vidare syftade våra projekt till ökad kommunikation mellan olika kulturer och för ett allmänt ökat engagemang i sociala, politiska och kulturella processer både lokalt och i hela samhället. MEDIERNA OCH LAGEN I allmänna termer har situationen för medier i Serbien förbättrats vad gäller yttrandefriheten och det yrkesmässiga oberoendet. Situationen är långt ifrån bra, i huvudsak beroende på att politisk oenighet och politiska egenintressen stoppat nödvändig lagstiftning inom skilda mediesektorer. Detta har lett till allvarliga konsekvenser för mediemarknaden. Under de här omständigheterna har vi tillsammans med vår långvariga projektpartner, Media Center i Belgrad, och två andra organisationer, Open Society Institute och Press Now, utvecklat ett projekt med namnet Protecting Journalists: Pool of Legal Aid : Projektet har tre likvärdiga mål. Det ena är att erbjuda bästa möjliga juridiska hjälp till redaktörer och journalister som ställts inför rätta. Det andra är att i ett tidigt skede utfärda varningar om vilken sorts sänt eller tryckt material som skulle kunna resultera i en stämning eller annan civilrättslig process på grund av dess innehåll eller det sätt på vilket det presenteras. Det tredje målet är att utbilda advokater i grundläggande juridiska principer som gäller för rättsmål om förtal, kränkningar, hets mot folkgrupp, källskydd, meddelarfrihet med mera. I slutet av 2002 hade medlemmar av rättshjälpspoolen representerat medier i 30 mål, de flesta väckta på grund av stämningar och anklagelser om ärekränkning. UNIK INTERNETKONFERENS Tillsammans med Lawyers Committee for Human Rights, ytterligare en långvarig projektpartner, gjorde vi det möjligt för journalister att delta direkt i en konferens på temat förtal och yttrandefrihet. Konferensen ägde rum i Strasbourg och anordnades av Europarådet. Omkring 70 journalister och medieexperter deltog i denna nätkonferens, som hölls i tre serbiska städer med teknisk assistans av våra projektpartners. Det var första gången ett liknande evenemang ägde rum i Serbien, vilket resulterade i god medietäckning. Under det gångna året breddade vi vår verksamhet i den civila sektorn. Vårt huvudsakliga mål var att bidra till att skapa en 17

frivilligsektor som är tillräckligt stark och kreativ för att överleva även efter att det internationella ekonomiska stödet upphört. Vi lade också kraft på att länka samman olika samarbetspartners i gemensamma aktiviteter för ett tolerant och multietniskt civilt samhälle. Vårt regionala Belgradkontor har skiftat riktning, från en traditionellt övervakande och utvärderande position till en mer pro-aktiv partnerroll. Fem så kallade resurscentrum i Bor, Negotin, Niš, Novi Pazar och Leskovac påbörjade sina verksamheter i mars 2002. Aktiviteterna omfattade ett flertal utställningar, utbildningsprogram samt seminarier kring sociala, politiska och kulturella frågor. Planen är att de aktiviteterna skall fortsätta, växa och mångfaldigas under 2003. Alla de här aktiviteterna föddes och genomfördes som gemensamma projekt tillsammans med andra frivilligorganisationer från de ovan nämnda orterna eller städer i deras grannskap. Ett av de mest framgångsrika projekten, Images of transition show what you think do what you can anordnades tillsammans med våra partners från REX, radiostationen B 92:s kulturcentrum. Den mottogs mycket väl av både medier och av publik som ett uttryck för så kallad kulturell de-metropolisering, en strävan att göra de mindre städerna delaktiga i den kulturella scenen i landet. DU HAR RÄTT! Vid sidan av ovan nämnda projekt är en av grundpelarna i vår verksamhet att höja medvetenheten om mänskliga rättigheter. Tillsammans med Unicef, Catholic Relief Service och det serbiska utbildningsministeriet bistod vi vid utgivningen av en bok med titeln Du har rätt!, sammanställd av Belgrads centrum för mänskliga rättigheter. Du har rätt! är en praktisk guide om unga medborgares rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle. Projektet baseras på boken Young Citizen s Passport, en brittisk publikation som har utgjort en milstolpe i den engelska utbildningslitteraturen. Här har den anpassats till det serbiska samhället och till serbiska ungdomars situation. Boken distribuerades till skolungdomar, delvis genom resurscentrens nätverk. Eftersom den blev en stor framgång kommer en andra upplaga att tryckas under 2003 och distribueras till 17- och 18-åringar över hela Serbien. 18

Montenegro Medierna i Montenegro befinner sig i ett omvandlingsskede mellan statsmonopol och fri mediemarknad. När politikerna bytte ut hela redaktionen på Radio Kotor deltog vi i att skapa en ny radiostation som erbjuder oberoende information. Den fjortonde mars skrev Serbien och Montenegro på den så kallade Belgradöverenskommelsen under EU:s överinseende. I den förbinder sig Montenegro att avvakta tre år med den planerade folkomröstningen om huruvida landet ska utträda ur federationen med Serbien eller inte. Under tiden skall man lägga kraft på att omstrukturera den federala förbindelsen. Som en följd av detta drog den liberala alliansen undan sitt stöd till Montenegros president Djukanovic och regeringen föll samman. OPPOSITIONEN TOG ÖVER Oppositionspartiet, med en majoritet i parlamentet, tog kontroll över valprocessen och de statliga medierna och förvärrade den politiska krisen genom att skjuta upp antagandet av en hel rad nya lagar. Krisen upphörde i och med att koalitionen För ett europeiskt Montenegro, ledd av Djukanovic, vann absolut majoritet i de val som hölls den 20 oktober. Det montenegrinska civila samhället och de oberoende medierna bär ett stort ansvar för den samhälleliga utvecklingen. Inte bara för att myndigheterna bromsar reformprocessen genom att behålla sitt monopolgrepp över ekonomin och flertalet institutioner. Men också eftersom oppositionen är belastad av sitt tidigare samarbete med Milosevic-regimen och därigenom är oförmögen att utöva rollen som konstruktiv kritiker. Medierna i Montenegro står inför såväl politiska som juridiska och ekonomiska problem. Den djupa klyftan i samhället mellan å ena sidan självständighetsivrare och å andra sidan unionister, tvingar medierna att liera sig med den ena eller andra gruppen. De här kopplingarna är särskilt tydliga i de stats- eller partiägda medier som har vuxit upp som svampar ur jorden det senaste året. MOT EN FRI MARKNAD Medierna och de lagar som styr dem befinner sig i en period av omvandling mot ett nytt system. De gamla, statsstyrda medierna skall omvandlas: etermedierna till public service-företag och den tryckta pressen till oberoende mediahus. Nya institutioner för reglering och frekvenstilldelning håller på att skapas. Förhoppningsvis kommer nya medielagar, utarbetade med hjälp av oss, Europarådets experter och andra frivilligorganisationer, att implementeras i början av 2003. Vad gäller ekonomin kvarstår redan kända problem med en liten och fattig mediemarknad där statsmonopolet i stort sett fortfarande är rådande. Ägarna till de nya privata medier som finns står många gånger nära makthavarna, något som snedvrider konkurrensen. Under 2002 samarbetade Svenska Helsingforskommittén med medier som har visat potential att kunna utvecklas på ett professionellt sätt såväl redaktionellt som affärsmässigt. Med detta i åtanke har vi utvecklat en strategi för att snabbt kunna fylla olika behov inom mediesektorn. I vissa fall har vårt stöd då syftat till att åtgärda rent operationella brister, i andra fall att täcka teknisk eller redaktionell uppgradering. En annan kategori av medier har vi samarbetat med uteslutande av politiska anledningar. Ett exempel är Radio Skala i Kotor. 19

När den politiska krisen var som värst under sommaren 2002 bestämde sig den politiska majoriteten i parlamentet för att ta kontrollen över de statliga medierna. På Radio Kotor, som tidigare var vår projektpartner, byttes såväl redaktion som företagsledning ut enligt de nya politiska ledarnas tycke. Det innebar att området, med över 120 000 invånare, blev av med den enda medieröst som hade arbetat oberoende. Med stöd från Svenska Helsingforskommittén, ANEM (Association of Independent Media) och experter från Irex Pro Media startades snabbt en ny, mindre radiostation med namnet Radio Skala. Idag är Radio Skala den första RDS-formaterade radiostationen i Montenegro (RDS betyder Radio Data System och går ut på att den vanliga radiosignalen kompletteras med en datasignal som innehåller extra information för lyssnaren). Stationen fungerar som en public servicekanal, erbjuder balanserad politisk information och bevakar sociala, politiska och ekonomiska händelser såväl lokalt som nationellt. Radio Skala är ett fungerande bevis på de lokala mediernas betydelse. 20

Kosovo Genom våra partners i Kosovo uppmuntrar vi ungdomar att ta del i samhällsutvecklingen och gör dem medvetna om sina rättigheter. Under 2002 har vi också bidragit till att fler minoritetsröster hörs i etern. Ioktober hölls lokalval där det moderata kosovoalbanska partiet LDK och Ibrahim Rugova vann en majoritet av rösterna i 16 av 30 kommuner. Bara drygt hälften av väljarna gick till valurnorna. Många av de röstberättigade stannade hemma, troligtvis som en protest mot de klena resultat som har uppnåtts sedan förra valet. SKÖR STABILITET Generellt sett har dock säkerhetssituationen förbättrats. Antalet KFOR-soldater och UNMIK-poliser har minskats, men utgör fortfarande en förutsättning för stabiliteten i Kosovo. Tre år efter kriget har endast 5 800 av mer än 230 000 internflyktingar återvänt. Internflyktingarna består huvudsakligen av personer ur minoritetsgrupper, framför allt serber och romer. Säkerhetssituationen för minoriteter har förbättrats men rörelsefriheten är fortfarande mycket begränsad. För den som har flytt eller fördrivits är det svårt att åter få tillgång till hus och hem och majoritetsbefolkningen är avogt inställd till minoritetsgrupperna. Dessutom är det ont om arbetstillfällen och det sociala skyddsnätet är undermåligt. Korruptionen är utbredd, liksom den organiserade brottsligheten. Frågan om Kosovos status är alltjämt olöst och i Kosovo tryter tålamodet allt mer, samtidigt som det internationella samfundet ogärna vill ta i det brännande ämnet. Ändå kan stabiliteten på Balkan inte säkras utan att oklarheterna angående Kosovos framtid får sin lösning. Under senare år har vi koncentrerat vår verksamhet i Kosovo till samarbete med medier. Under 2002 inleddes dessutom ett samarbete med ungdomsorganisationen NGO Vision i Skenderaj i Drenica-området. VISIONER FÖR UNGA De driver ett ungdomscenter som fungerar som en mötesplats och ett forum för en mängd aktiviteter som utbildning, teater och psykosociala program. Man vill på olika sätt stimulera ungdomar att ta aktiv del i utvecklingen av deras samhälle. Förhoppningen är också att man ska kunna stimulera kontakter och samarbeten mellan serber och albaner i det här området som präglas av albansk nationalism. Likaså påbörjade vi ett samarbete med Qeshu- Smile som arbetar med barn och ungdomar. Vi deltog i ett projekt i mindre byar där man genom interaktiv verksamhet som teater engagerade såväl dryga hundratalet barn som deras lärare och föräldrar för att göra dem medvetna om barnets rättigheter. Vi samarbetar med ett antal medier med nationell täckning, samtidigt som vårt huvudsyfte är att stödja och utveckla lokala minoritets- och multietniska medier. Ett glädjeprojekt är Radio K i Kosovo Polje som vi var med och startade för ett par år sedan. Stationen har sedan starten haft sändningar på serbiska och albanska, och i maj 2002 började man även med program för minoritetsgrupperna romer och ashkalis. Tillsammans med Nätverket för alternativ information, AIM, utförde vi under året en praktisk utbildning i grundläggande journalistiska principer för journalister från Radio K. Denna träning har haft mycket goda resultat och vi avser att tillsammans med AIM fortsätta träna journalister på Radio K under 2003, inte minst de nya journalisterna med roma- och ashkalibakgrund. 21

Vi var med och startade Radio K som sänder både på albanska och serbiska i Kosovo. Under 2002 har sändningarna utökats med program för minoritetsgrupperna romer och ashkalis. Fotograf: Åsa Bergqvist 22

Albanien Under 2002 anordnade vi utbildningar för att stärka rättsmedvetandet bland unga albaner. Vi undersökte också situationen för minoriteter och satte igång en offentlig debatt om homosexualitet. Albanien tog under 2002 ännu ett steg på vägen mot en varaktig demokrati. En stabil regering har borgat för ett visst politiskt lugn. Valet av president var en kompromiss mellan de två största politiska partierna, och bittra fienderna, Fatos Nanos Socialistpartiet och Sali Berishas Demokratiska partiet. ALLT MER AUKTORITÄRT Baksidan av myntet är dock att många talar om att makten förskjutits från parlamentet till den informella och oheliga trojkan Nano, Berisha och president Alfred Moisiu. Vissa tecken på ett mer auktoritärt styre kan också skönjas. Framför allt drabbar detta journalister som vågar ifrågasätta styret av landet och som då drabbas av hot eller åtal. Vidare syns ännu inga framsteg i den ekonomiska utvecklingen. Albanien fortsätter att dras med en hopplöst eftersatt infrastruktur, korruption och organiserad brottslighet. Den människorättsliga situationen i landet är under all kritik inom vilket område man än väljer att granska. Under 2002 har vi fortsatt att fördjupa arbetet och samtidigt rekognoserat för en breddning av insatserna. Fortfarande anser vi oss vara i en uppbyggnadsfas av verksamheten. STUDERADE MINORITETER En omfattande studie av minoriteternas situation i landet är i sitt avslutningsskede. Studien har genomförts tillsammans med Albanian Human Rights Group (AHRG). Vidare gjordes en separat studie av de homosexuellas situation. Projektet innehöll en kampanj för att väcka människors medvetenhet om frågor som har med homosexualitet att göra. Kampanjen bedrevs i form av annonser, tv-sända debatter och en specialutgåva av en tidskrift på temat homosexualitet. Båda studierna är de första i sitt slag i Albanien och kommer att ligga till grund för vårt och AHRG:s fortsatta arbete med minoriteter under 2003. Tillsammans med vår systerorganisation, Albanska Helsingforskommittén (AHK), genomförde vi under året ett utbildningsprojekt för unga människor om hur en rättsstat fungerar, och om individens rättigheter och skyldigheter i samhället. Den främsta målgruppen var gymnasieelever i storstädernas ytterområden men projektet involverade även lokalpolitiker och lärare. Det övergripande syftet var att stärka rättsmedvetandet hos den unga generationen albaner. SER ÖVER RÄTTSSYSTEMET Under 2003 kommer vårt samarbete med AHK att fortsätta. Tillsammans med våra experter skall AHK se över valda delar av lagstiftningen och konstitutionen från 1998. Iflera fall har det visat sig att lagstiftningen inte är i fas med landets konstitution. Detta ger direkta konsekvenser för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Vidare är det av stor vikt att rättssystemet håller europeisk standard när Albanien en dag skall närma sig EU. Mediesituationen i Albanien är fortsatt allvarlig. De största problemen är bristfällig lagstiftning, dåligt utbildade journalister, hot och påtryckningar mot journalistiskt verksamma samt diffusa ägandeförhållanden. Ofta kontrolleras 23

en tidning av maffian eller av ett politiskt parti. De goda exempel på media som trots allt finns förtjänar stöd. I Albanien ser vi på längre sikt möjligheter att bidra till reformeringen av journalistutbildningen på universitetet. På kort sikt har vi bestämt oss för att samarbeta med tre lokala/regionala tidningar som tillsammans geografiskt täcker södra Albanien. Tidningarna fungerar som exempel på god journalistik och garanterar tillgången på opartisk information i området. Målet med insatserna är att göra tidningarna ekonomiskt oberoende inom tre år. Under 2002 begränsades stödet till en av tidningarna, Dita Jug i Gjirokastra i form av inköp av tryckutrustning. Stödet kommer att breddas under 2003. Vårt arbete med medier i Albanien sker i nära samarbete med den holländska organisationen Press Now, en av få organisationer som i likhet med oss arbetar med medier i Albanien. 24

Makedonien Det starkt segregerade Makedonien har påbörjat en mödosam vandring mot fred och försoning. Svenska Helsingforskommitténs insatser under 2002 har syftat till att bryta informationsblockaden mellan albaner och makedonier. Den sju månader långa väpnade konflikten i Makedonien skapade en avgrundsdjup klyfta mellan landets olika folkgrupper. Albanska och makedonska medier som tidigare ansetts vara någorlunda professionella misslyckades kapitalt. Istället för att lugna ner den hätska stämningen i samhället underblåste medierna på båda sidor konflikten genom obalanserad och oprofessionell rapportering. VALET ETT FRAMSTEG Trots att misstron fortfarande är stark mellan makedonier och albaner måste valen i september 2002 ändå ses som ett litet framsteg. Väljare från alla sidor strömmade till valurnorna för att rösta fram en regering som är positiv till Ohridavtalet (ramavtalet som fick striderna mellan rebeller och regering att upphöra i augusti 2001) och som har förbundit sig att lösa etniskt laddade frågor genom samförstånd. Valsegrarna har också utlovat krafttag mot korruptionen. Det forna socialistpartiet, numera socialdemokratiska SDSM, leder en koalition som kommer att samarbeta med det största albanska partiet, DUI, vars ledare är den tidigare rebelledaren Ali Ahmeti. SDSM anses ha bättre möjligheter än sina föregångare att förhandla med det internationella samfundet om ekonomiskt stöd till landet. I partiet finns också unga och beslutsamma krafter som på allvar verkar vilja förändra landet. Den ansvarslösa journalistik som bedrevs i landet under 2001 fick oss att inom ramen för IMF (International Media Fund) inleda ett mediebevakningsprojekt. Projektet genomfördes under 2002 tillsammans med ett sociologiskt institut i Skopje och resultaten har analyserats i en serie rapporter under året. I början av 2003 kommer projektet att vidareutvecklas i form av debatter rörande analysresultaten och journalistikens roll i samhället. ATT ÖVERBRYGGA KLYFTAN Klyftan mellan de makedonska och de albanska medierna ledde i många fall till att befolkningen fick olika beskrivningar av verkligheten. I ett försök att överbrygga detta avstånd inleddes samproduktioner mellan albanska och makedonska tv-stationer. Bland andra TV Art i Tetovo och TV Tera i Bitola producerade tidigare en serie program inför valen som sändes av båda stationer. 2002 bidrog vi till dokumentärserien Villages producerad av TV Art. Den handlar om livet i såväl albanska respektive makedonska som i blandade byar kring staden Tetovo. Programmen översattes till båda språken för att öka tillgängligheten. Under 2002 fortsatte vi samarbetet med den albanskspråkiga radiostationen Radio Vat i Skopje. De har genomgått en rad utbildningar med hjälp av Press Now och lagt upp en affärsplan. Stationen går allt bättre och vi bedömer att de är på rätt väg. Såväl lyssnarsiffror som annonsintäkter har ökat. Vi vill fortsätta stödja denna positiva utveckling då Radio Vat är en oerhört viktig röst bland albanska medier i Makedonien. Allt vårt stöd till Radio Vat samordnas med Press Now för att säkerställa maximal säkerhet och effektivitet. 25

Vårt goda samarbete med Makedonska Helsingforskommittén kring mänskliga rättigheter fortsatte under året. Ett av våra gemensamma projekt är Lawyers for Human Rights. Det innefattar kostnadsfri rättshjälp till människor vars mänskliga rättigheter har kränkts, bevakning av rättegångar och förslag till lagändringar. Som tidigare planerat har vi också påbörjat ett arbete för att kartlägga lagstiftning och sociala attityder gentemot homosexuella. Makedonska Helsingforskommittén har i samarbete med oss och en lokal organisation för homosexuellas rättigheter (Center for Civil and Human Rights, CCHR) producerat en rapport som kommer att publiceras inom kort. Inför 2003 avser vi att ytterligare utvidga och fördjupa samarbetet med Makedonska Helsingforskommittén. ARBETE MED UNGA ROMER Frivilligorganisationen Sunrising i Sveti Nikole, sydöst om Skopje, kommer att tillkomma som projektpartner under 2003. Med hjälp av konstoch engelskkurser sammanför Sunrising barn av makedonskt och romskt ursprung i syfte att motarbeta fördomar. Dessutom vill man stödja romabarn att fortsätta studera efter grundskolan, vilket bara 10 procent av dem gör idag. 26