Fältkontoret i Sarajevo: Peter Öholm, handläggare. Fältkontoret i Skopje: Jonas Nilsson, handläggare

Transkript

1 ÅRSRAPPORT 2003

2 Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter bildades 1982 och är en politiskt och religiöst oberoende icke-statlig organisation. Kommittén granskar efterlevnaden av grundläggande mänskliga rättigheter i enlighet med det så kallade Helsingforsdokumentet från 1975 och arbetar med mänskliga rättigheter i syfte att utveckla demokrati och stärka det civila samhället. Styrelseledamöter: Gerald Nagler, ordförande Percy Bratt, vice ordförande, advokat Ove Bring, professor Barbro Hedvall, journalist Bo Pellnäs, överste Arne Ruth, publicist Jan af Sillén, ambassadör Susanne Urwitz, advokat Maciej Zaremba, journalist Eric Östberg, jur dr Benedicte Berner, medieanalytiker Gustaf Lind, doktorand Kansliet i Stockholm: Robert Hårdh, generalsekreterare Marie Månson, programansvarig Åsa Bergqvist, handläggare Miroslav Durdevic, handläggare Karl Göransson, jurist Boris Petrovski, mediegranskare Sophia Ponzio, administratör Regionkontoret i Belgrad: Natasha Jevtic Esbjörnson, chef Erik Esbjörnson, tf programansvarig Natalija Bratuljevic, handläggare Zoran Zivkovic, handläggare Azra Pjanic, administratör Fältkontoret i Sarajevo: Peter Öholm, handläggare Fältkontoret i Skopje: Jonas Nilsson, handläggare Svenska Helsingforskommittén har 165 medlemmar. Bland medlemmarna finns ledamöter av Sveriges riksdag, Svenska Akademien, Vetenskapsakademien, Sveriges Advokatsamfund, Författarförbundet, fackliga organisationer och personer med särskilt intresse för frågor som rör mänskliga rättigheter. 1

3 Rapporten kan beställas hos: Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter Gyllenstiernsgatan STOCKHOLM Tel.: Fax: E-post: Rapporten finns även tillgänglig på Internet: Omslagsfoton: Srdjan Veljovic Ulf Ryd, Expressen Tryck: Elanders Gotab AB, Stockholm 2004 Copyright 2004: Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter ISBN

4 Innehåll VÅRT ARBETE SVERIGE 9 KROATIEN 11 BOSNIEN-HERCEGOVINA 14 SERBIEN 17 MONTENEGRO 19 KOSOVO 22 ALBANIEN 24 MAKEDONIEN (FYROM) 26 VITRYSSLAND 28 MOLDAVIEN 29 EKONOMI 31 PARTNERS OCH AKTIVITETER (*) MEDLEMMAR (*) (*) = Se engelska delen. 3

5 I Bosnien-Hercegovina är det ofta de mindre, lokala stationerna som har axlat rollen att förmedla samhällsjournalistik. Radiostationen Studio 88 i Mostar har tack vare samarbete med oss kunnat fortsätta sin verksamhet under Här Amela Rebac och Amna Popovac som är två av de drivande krafterna bakom stationen. Fotograf: Peter Öholm 4

6 Vårt arbete 2003 Nationalism, korruption och brott mot de mänskliga rättigheterna fortsatte att breda ut sig under Vi verkar för att stärka det civila samhället och mota de destruktiva krafterna. Vi utgör ett kritiskt granskande öga, inte minst i vårt hemland Sverige, och arbetar för rättssäkerhet, yttrandefrihet och icke-diskriminering. Inför året hyste vi försiktig optimism över utvecklingen i de länder vi arbetar i, i synnerhet i fråga om länderna på västra Balkan. Vi hade en förhoppning om att omvärldens massiva insatser i regionen skulle driva regionen i en positiv riktning - att ett möjligt framtida medlemskap i den Europeiska unionen skulle vara en tillräcklig morot för att förhindra framväxten av gamla, destruktiva nationalistiska stämningar. NATIONALISM OCH KORRUPTION Allt detta kom på skam när det visade sig att utvecklingen i länderna i det forna Jugoslavien snarare gick åt det sämre, utom möjligen med undantag för Kroatien. Men även i Kroatien blev det åter det nationalistiska HDZ som bildade regering under I Serbien blev Radikala partiet, med sin ledare Vojislav Seselj i häkte i Haag åtalad för krigsförbrytelser, det största partiet. Partiet lyckades dock inte bilda regering. Istället bildades en minoritetsregering med en ohelig allians av liberala och nationalistiska partier. Minoritetsregeringen är dessutom beroende av Slobodan Milosevics socialistparti. I Kosovo, som fortfarande styrs som ett internationellt protektorat, syns inga förbättringar och befolkningen blir alltmer passiviserad. De nationalistiska krafterna i Bosnien-Hercegovina hindrar effektivt en positiv utveckling och mycket återstår för att problematiken kring entiteten Republika Srpska ska kunna bli löst. Albanien går fortsatt i riktning mot en allt stabilare demokrati men problemen med korruption och allvarliga brott mot de mänskliga rättigheterna är omfattande. Moldavien går framåt men på ostadiga ben. Även här är korruption och ett illa fungerande rättsväsende några av de främsta fienderna. Den olösta konflikten kring Transnistrien gör sig också ständigt påmind. I Vitryssland fortsatte regimen att trakassera det civila samhället. En av landets främsta människorättsorganisationer, Viasna, mångårig samarbetsorganisation till Svenska Helsingforskommittén, tvingades av de vitryska myndigheterna att stänga. Samtidigt kämpar vitryska oberoende medier för sin existens. I syfte att förhindra, motverka och neutralisera dessa negativa krafter har Svenska Helsingforskommittén, genom eget arbete och i samarbete med andra organisationer, fortsatt verka för att stärka det civila samhället. Vi hjälper oberoende medier att utveckla sina redaktionella, journalistiska och affärsmässiga kunskaper genom utbildningssatsningar. Detta är särskilt viktigt i rurala områden där behovet av information är stort. Med hjälp av vår mångåriga samarbetspartner Media Development Loan Fund (MDLF) i Prag vidareutbildade vi medieorganisationer, till exempel tidskriften Polje i Montenegro. Tillsammans utvecklade vi också ett alternativt distributionsnätverk och nu når tidningen ut till de mest avlägsna platserna i regionen. HJÄLP TILL SJÄLVFÖRSÖRJNING Medierna på Balkan har länge varit beroende av ekonomiskt stöd från utländska givare. Detta kan inte pågå hur länge som helst utan det är viktigt att sträva mot en normal marknad. Tillsammans med MDLF hjälper vi medieorganisationer att gå från bidragsberoende till självförsörjning genom utbildningar i 5

7 management och journalistik. När de utvecklats i tillräckligt hög grad och uppfyller våra krav på modern planering erbjuds de förmånliga lån som hjälpen fram till självförsörjning. Flera av våra samarbetspartners har kommit så långt och vi är nu mycket nära att på ett framgångsrikt sätt kunna avsluta ett mångårigt samarbete med tv-stationen Alternativna Televizija, den största oberoende tv-kanalen i den serbiska delen av Bosnien-Hercegovina. EN NY STRATEGI Vi har under året arbetat fram en ny strategi för de kommande tre åren. I den tydliggör vi tre områden, som vi anser vitala för en demokratisk utveckling i de länder vi är verksamma. Vi prioriterar arbetet för rättssäkerhet, yttrandefrihet och icke-diskriminering. Inom rättssäkerhetsområdet ryms projekt som exempelvis det vi genomförde med Moldaviska Helsingforskommittén under 2003, i vilket vi utbildar moldavisk polis i mänskliga rättigheter. Tillsammans utarbetade vi ett förslag på hur man ska kunna förbättra rättssäkerheten för frihetsberövade. I flera av länderna bedriver vi ett omfattande rättshjälpsprogram. Vårt arbete för yttrandefrihet kommer, som tidigare och som sagts ovan, att i vissa fall innebära ett direkt finansiellt verksamhetsstöd. Vi kommer att öka utbildningsinsatserna och fortsätta med att tillsammans med lokala partners förbättra ländernas medielagstiftning, som vi till exempel gjorde med det oberoende vitryska journalistförbundet, Belarusian Association of Journalists. I arbetet mot diskriminering ska vi fortsätta med att uppmärksamma och försöka förbättra situationen för homo-, bi- och transsexuella personer genom att publicera rapporter och sprida information, som vi gjorde under året tillsammans med Albanian Human Rights Group. Vi försöker också överbrygga etniska klyftor genom att samarbeta med olika medier, som till exempel den multietniska radiostationen Radio K i Kosovo som sänder program på serbiska, albanska och roma. I ett samarbete med Tyst teater, Center for Cultural Decontamination och nätverket av resurscentrum i Serbien arrangerade vi mycket omskrivna och uppskattade teaterföreställningar för människor med nedsatt hörsel. YTTRANDEFRIHETENS GRÄNS Främlingsfientligheten och rasismen har ökat, så även i Sverige. Hatpropaganda har, historiskt sett, alltid varit en starkt pådrivande faktor i alla människorättsliga katastrofer. Yttrandefrihet utgör en av de viktigaste och mest självklara grundpelarna i en rättsstat och demokrati. Det är också lika viktigt och självklart att alla människor i en rättsstat och demokrati lever på lika villkor utan att känna oro och rädsla. Yttrandefriheten kan därför inte vara absolut utan måste ha en gräns. I november publicerade kommittén rapporten Hatets språk om gränsen mellan hatpropaganda och yttrandefrihet, som redogör för svensk lagstiftning och praxis i fråga om tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp. Sverige är ett av de ledande länderna i världen i fråga om produktion och distribution av vit makt-musik. Få anmälningar om tryck- och yttrandefrihetsbrottet hets mot folkgrupp leder dock till åtal. Därmed har den regeringstillsatte justitiekanslern, som är exklusiv åklagare, kommit att bli den främste uttydaren av vad som är att anse som hatpropaganda. En av rapportens viktigaste slutsatser är att sådana komplicerade tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor måste avgöras i domstol. Vi hoppas att rapporten leder till fördjupad debatt i den här viktiga frågan. TVÅ NYA FÄLTKONTOR Vi har under året förstärkt kapaciteten på vårt regionkontor i Belgrad och utökar vår fältnärvaro med två nya fältkontor, ett i Sarajevo och ett i Skopje. Vi kommer även att förstärka specialistkompetensen, framförallt på det juridiska området. Därigenom hoppas vi att vi ytterligare ska kunna öka vår delaktighet i projekten och tillsammans med våra samarbetspartners utveckla både oss själva och vårt arbete. Detta gäller särskilt de rättshjälpsprojekt vi har runt om i regionen. I linje med vår nya strategi kommer vi under de närmaste åren att flytta vårt geografiska fokus från den norra delen av det forna Jugoslavien 6

8 till södra delen av regionen. Vårt arbete i Kroatien kommer att fasas ut och verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien kommer att minska. Istället ökar vi i Montenegro, Kosovo och Makedonien samt i Albanien. Därutöver avser vi att utöka vårt arbete i Moldavien. Vi hoppas att vi i större omfattning än för närvarande ska kunna bistå de demokratiska krafterna i Vitryssland. Vi kommer också att försöka agera i relation till en av de största pågående människorättsliga katastroferna: Tjetjenienkonflikten. Vårt arbete hade inte varit möjligt om det inte vore för alla de människor som utan krav på ersättning representerar oss i olika sammanhang eller på annat sätt bidrar med sitt kunnande. Vi är också mycket tacksamma för det förtroende vi har fått och fortsätter att få från Sida. Vi uppskattar också den konstruktiva utvärdering som Sida initierade under året och som visade att vi lyckats motsvara de krav och förväntningar som ställts på oss genom åren. Tack till alla som stödjer vårt arbete. Stockholm, 16 mars 2004 Gerald Nagler Ordförande Robert Hårdh Generalsekreterare 7

9 I rapporten Hatets språk konstaterade vi 2003 att alltför få fall av hets mot folkgrupp prövas i domstol i Sverige. Rapporten fick stor medial uppmärksamhet. Den viktigaste slutsatsen är att den svåra avvägningen mellan yttrandefriheten och intresset av att minimera rasistisk propaganda, i så stor mån som möjligt bör prövas av domstol och inte av JK, en ämbetsman tillsatt direkt av regeringen. Fotograf: Ulf Ryd, Expressen 8

10 Sverige I en rapport konstaterade kommittén att alltför få fall av hets mot folkgrupp prövas i domstol i Sverige. Vår kritik mot JK fick stor uppmärksamhet. Vi kritiserade också regeringen för att kriget mot terrorismen i många fall hotar rättssäkerheten. Svenska Helsingforskommittén har granskat svensk och internationell lagstiftning och praxis avseende rasistisk hatpropaganda som sprids via etablerade medier såsom tidningar, tv, radio och vissa internetsidor. Granskningen avser främst kriminaliseringen av hets mot folkgrupp och justitiekanslern (JK), som enligt grundlag är exklusiv åklagare då brottet begås i media. Resultatet presenterades den 10 november i rapporten Hatets språk om gränsen mellan hatpropaganda och yttrandefrihet. FÖR FÅ ÅTAL VÄCKS Vi har kommit till slutsatsen att alltför få fall av hets mot folkgrupp i etablerade medier prövas i domstol. Under perioden 1997 till 2001 inkom cirka 600 anmälningar till JK, men endast nio åtal väcktes. Rapporten visar på en rad brister i JK:s handläggning av dessa ärenden. Den främsta bristen är JK:s återhållsamhet, men även preskriptionsreglernas utformning bidrar till att så få fall kommit att prövas i domstol. Den viktigaste slutsatsen är att den svåra avvägningen mellan yttrandefriheten och intresset av att minimera rasistisk propaganda, i så stor mån som möjligt bör prövas av domstol och inte av JK, en ämbetsman tillsatt direkt av regeringen. De brister som påvisas i rapporten innebär också att Sverige inte uppfyller de internationella krav som uppställs i FN:s rasdiskrimineringskonvention. Rapporten rönte stor uppmärksamhet i svensk press, tv och radio när den presenterades. Projektet kommer att fortsätta till sommaren Fortsättningen är främst inriktad på att informera ungdomar, den grupp som är mest utsatt för rasistisk propaganda, om hur lagstiftningen är utformad och om de brister som påvisats i rapporten. KRITIK AV TERRORLAGAR Sedan attackerna mot New York och Washington den 11 september 2001 har den internationella terrorismen skrämt och lamslagit världen. Kriget mot terrorismen utkämpas inte enbart på slagfältet, utan även genom ny lagstiftning som är ägnad att försvåra bildandet av terroristgrupper och genomförandet av nya dåd. Under 2003 har två sådana lagar tagits fram och trätt i kraft, Lag (2003:148) om straff för terroristbrott samt Lag (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder. Dessa lagar är grundade på direktiv från EU. Svenska Helsingforskommittén utarbetade i samarbete med Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter utförliga kommentarer till lagförslagen. Vi framförde då att en harmonisering av straffrätten inom EU är ett projekt som kräver noggrannhet och eftertanke. Skillnaderna mellan medlemsländerna är fortfarande alltför stora för att en enhetlig lagstiftning skall kunna skyndas fram. Trots denna kritik, och kritik från en rad andra remissinstanser, har de nya lagarna genomförts och trätt i kraft. Därvid har vissa grundläggande rättsprinciper, som principen om dubbel straffbarhet, kommit att upphävas. Det är enligt vår uppfattning mycket olyckligt om kriget mot terrorismen, som grundas i ett nödvändigt och hedervärt syfte, skall komma att hota enskildas rättssäkerhet och efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. 9

11 På en rad punkter som är förknippade med den nya lagstiftningen mot terrorismen har vi framfört kritik mot den svenska regeringen. På en rad punkter som är förknippade med kriget mot terrorismen har vi framfört kritik mot den svenska regeringen. SVERIGE BRÖT MOT PRAXIS Två terroristmisstänkta egyptiska män avvisades under 2001, trots överhängande risk för tortyr eller till och med dödsstraff i hemlandet. Detta beslut strider mot principen om non-refoulment, det vill säga att en person inte får avvisas till en stat där den riskerar dödsstraff. Sverige bröt härigenom inte bara mot internationell rätt, utan även mot tidigare praxis i asylärenden. Att regeringen fått en garanti från den egyptiska staten att de avvisade personerna skulle behandlas korrekt ansågs dock vara tillräckligt. Beslutet att utvisa de två egyptiska männen, samt att detta skett efter endast en garanti från Egypten, kritiserades starkt av både oss och Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter i en parallellrapport till FN:s människorättskommitté. I sin rapport kritiserade också nämnda FN-kommitté beslutet och dess grunder. De egyptiska männen, som inlett rättsprocesser både på europeisk och på internationell nivå, har sedan de frihetsberövades vid sin återkomst till Egypten inte heller fått möjlighet att träffa sina svenska advokater. Svenska Helsingforskommittén, i samarbete med Human Rights Watch, Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter och Amnesty International, riktade ett öppet brev till Sveriges utrikesminister för att få Sverige att förmå Egypten att godkänna ett besök av de svenska advokaterna. BERÖVADES PRÖVNING Senare, under hösten 2003 avslog utlänningsnämnden den ene egyptierns makas och fem barns ansökan om uppehållstillstånd. Enligt Svenska Helsingforskommitténs uppfattning innebär detta att de berövats den prövning som föreskrivs i utlänningslagen och att beslutet endast grundades på de terrormisstankar som riktades mot maken. I ett öppet brev till migrationsminister Barbro Holmberg framförde vi tillsammans med Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter och Amnesty International kritik mot beslutet. Den egyptiska kvinnans och barnens ansökan avslogs utan att de själva var misstänkta för något brott och utan att deras fall prövats på ett rättssäkert sätt. Dessutom är en av de tre svenska medborgare med somalisk bakgrund som tidigare fick sina tillgångar frysta, fortfarande stämplad som terrorist. Detta utan att någon anklagelse riktats mot honom och följaktligen utan att han har givits möjlighet att försvara sig. Ingen rättslig prövning av den kränkning det inneburit för de tre att få sina tillgångar frysta har ännu kommit till stånd. Detta innebär att en svensk medborgare fortlöpande får sina grundläggande mänskliga rättigheter kränkta eftersom hans tillgångar är frusna och hans rörelsefrihet inskränkt. INGREPP I FRIHETEN I ett remissyttrande sommaren 2003 redovisade Svenska Helsingforskommittén sin ståndpunkt angående förslaget till maskeringsförbud som framfördes av Göteborgskommittén (SOU 2002:122). Enligt vår uppfattning är det ett opåkallat ingrepp i den personliga friheten att straffbelägga ett döljande av sitt ansikte och än mer att straffbelägga innehav av föremål särskilt ägnat att dölja ansiktet. Ett sådant förbud kan enligt vår uppfattning inte införas utan föregående grundlagsändring. Denna ståndpunkt framfördes tidigare i vår rapport Göteborgskravallerna och rätten - några iakttagelser ur människorättsperspektiv. 10

12 Kroatien Kroatien fortsätter sin strävan mot medlemskap i EU och Nato men problemen kring återvändande minoriteter bromsar utvecklingen. Vårt samarbete med lokala organisationer underlättar återvändandeprocessen och erbjuder utsatta grupper juridisk rådgivning och rättshjälp. I och med de förändringar som skett i Kroatien de senaste åren har landet tagit ett stort kliv närmare ett EU-medlemskap. Situationen i landet är i många avseenden tillfredställande och Kroatien har kommit långt jämfört med de andra länderna i området. Dock återstår det några orosmoment gällande återvändandet av flyktingar och behandlingen av minoriteter. Osäkerheten kring Kroatiens fortsatta åtaganden i dessa frågor har blivit större sedan landet svepts med i den nationalistiska våg som för närvarande råder på västra Balkan. I november 2003 vann partiet HDZ med Ivo Sanader i spetsen valet i Kroatien. HDZ försäkrade att många inom det gamla gardet från Tudjman-tiden rensats ut. Osäkerhet råder dock kring vilken politik som kommer att föras i återvändandefrågan och hur nationalisternas valseger kommer att påverka återvändandet. Många befarar också att det närmast obefintliga samarbetet med krigsförbrytartribunalen i Haag (ICTY) kommer att försämras ännu mer i och med maktskiftet. Världssamfundets krav på utlämning av generalen Ante Gotovina väcker starka känslor hos befolkningen och få politiker vågar på allvar ta itu med utlämningsfrågan. En förhoppning är att landets önskan om Nato- och EU-medlemskap kan motivera regeringen till fortsatta förbättringar. Den pågående utvecklingen mot verklig demokrati och den förbättrade situationen i landet gör att många internationella aktörer minskar eller lägger ner sin verksamhet i Kroatien. Enligt våra bedömningar kvarstår dock ännu ett behov av stöd inom vissa områden. Svenska Helsingforskommittén kommer att fasa ut verksamheten i Kroatien under perioden , förutsatt att situationen inte försämras drastiskt under perioden. Under 2003 har vår verksamhet, precis som tidigare år, till stor del varit riktad mot återvändandeområdena i landet och de problem som finns för flyktingar som återvänder. Men vi har även arbetat med projekt som påverkar situationen på ett nationellt plan. Ett exempel är det nedan nämnda Ombudsman for the Media. STÖD TILL ÅTERVÄNDANDE Svenska Helsingforskommittén har tillsammans med sina kroatiska samarbetspartners givit fortsatt fri rättshjälp till återvändande flyktingar under De organisationer vi arbetar med inom detta område är Kroatiska Helsingforskommittén som är verksamma i östra Slavonien, Baranja och västra Srijem, Dalmatian Organisation for Solidarity i Dalmatien och Serbian Democratic Forum i norra Dalmatien. Arbetet består av allt från att hjälpa återvändande att återfå sin egendom till att upplysa dem om deras rättigheter. Ett statligt system för fri rättshjälp finns inte i Kroatien idag. Istället erbjuds denna hjälp endast av lokala icke-statliga organisationer. Utan den möjligheten skulle människor som saknar de ekonomiska förutsättningarna att föra en process stå helt utan hjälp. Dessa organisationer fyller en viktig roll som övervakare av de mänskliga rättigheternas efterlevnad på lokal nivå. Insatserna är nödvändiga för att tillförsäkra alla invånare i Kroatien samma rättigheter oavsett etnisk, religiös, politisk, sexuell eller annan tillhörighet. Arbetet med att förbättra villkoren 11

13 för dem som återvänt är av stor betydelse för en fortsatt återvändandeprocess och skapar även förutsättningar för ökat återvändande. INGEN GRANSKAR MEDIERNA Svenska Helsingforskommittén har sedan en tid tillbaka upphört med stöd till enskilda medier i Kroatien. Anledningen är att vi anser mediesituationen i landet vara relativt god, även om det är ett ganska tystlåtet debattklimat på mediemarknaden. Känsliga frågor som rör återvändande flyktingar och samarbete med Haag-tribunalen diskuteras sällan. Däremot är utbudet stort och inga större hinder föreligger för oberoende medier att verka i landet. Kroatien saknar en motsvarighet till den svenska allmänhetens pressombudsman. Bristen på granskning av publicerat material medför att det förekommer artiklar med tvivelaktigt innehåll i kroatiska medier. Orsaken till detta är oftast ekonomisk och inte politisk. Man vill helt enkelt sälja så många tidningar som möjligt vilket ibland leder till att etiken inte respekteras. Svenska Helsingforskommittén har under 2003 därför samarbetat med Kroatiska Helsingforskommittén i projektet Ombudsman for the media med målet att införa en sådan institution i Kroatien. Ett medieråd som består av diverse medieexperter har satts samman för att bland annat arbeta fram förslag till lagändringar och för att verka som temporär medieombudsman tills en permanent ombudsmannainstitution skapas. Svenska Helsingforskommittén kommer, som läget i landet är idag, att fasa ut verksamheten i Kroatien under perioden och därefter upphör vårt arbete i landet. Vår förhoppning är att de projekt vi är och kommer att vara inblandade i ska kunna drivas vidare lokalt så länge behovet finns. Därför kommer vi under 2004 framför allt arbeta vidare med långsiktiga projekt vars effekter förhoppningsvis kommer att märkas även efter vårt utträde ur landet. FÖR ETT RÄTTSSAMHÄLLE Det kommer även fortsättningsvis finnas ett behov av fri rättshjälp i Kroatien. Under 2004 kommer Svenska Helsingforskommittén att samarbeta med organisationen Legal Service Coalition vars mål är att införa ett statligt, rikstäckande system för fri rättshjälp. Under 2004 kommer vi även att, tillsammans med våra lokala samarbetsorganisationer, fortsätta övervaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i återvändandeområdena. Svenska Helsingforskommittén kommer att prioritera insatser som avser att stärka utvecklingen av ett demokratiskt rättssamhälle i Kroatien. 12

14 I ett klimat där många medier präglas av partiskhet och osaklighet är de journalistiska röster som visar integritet och oberoende oerhört viktiga. Redaktionen på den bosniska tidningen Dani, som vi har samarbetat med i många år fortsätter att publicera obekväm men nödvändig granskande journalistik. Fotograf: Elvis Barukucic 13

15 Bosnien-Hercegovina Under 2003 fortsatte arbetet med att hjälpa bosnier att få tillbaka sina hem och egendom som de förlorat under kriget. Genom samarbetet mellan oss och Helsingforskommittéerna i Bosnien-Hercegovina kunde hundratals bosnier få gratis juridisk rådgivning och hjälp. Under 2003 befäste de nationalistiska partierna sina positioner, stärkta av valresultatet i oktober De moderata och ickenationalistiska krafter som försökte verka fick det allt svårare att göra sina röster hörda. Både Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter i Bosnien-Hercegovina och Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter i Republika Srpska bevakade under året huruvida valresultatet respekterades. Dessvärre konstaterar båda kommittéerna att förföljelse och trakasserier av etniska och religiösa minoriteter fortsatte och på vissa håll ökade under året. bevakningsarbete har kommittén bland annat kunna rapportera om brott mot de mänskliga rättigheterna från svårtillgängliga platser i landet och publicerat rapporter om situationen för kvinnliga interner i landets fängelser och om mediernas rapportering och saklighet. Via Helsingforskommittén i Republika Srpska kunde bosnier i den serbiska delen också få fri juridisk rådgivning. Tack vare samarbetet med oss kunde de också bedriva en vidsträckt bevakning av de mänskliga rättigheterna och gjorde under året ett stort antal uttalanden och framträdanden där såväl lokala som internationella politiker kritiserades. ETNISK KLYFTA KVAR Trots den starka internationella närvaron i landet och ett intensivt arbete för att integrera och ena landet, förblir Bosnien-Hercegovina ett delat land med två etniska enheter. Svenska Helsingforskommittén har sedan flera år tillbaka haft ett nära samarbete med de båda Helsingforskommittérna i Bosnien-Hercegovina. Under 2003 inriktade sig samarbetet främst till projekt som syftade till att erbjuda bosnier gratis juridisk rådgivning och hjälp. Mycket av arbetet kom att fokuseras på människors rätt att få tillbaka sina lägenheter, hus och annan egendom som de blivit av med under kriget. Trots att det gått över åtta år sedan fredsavtalet för Bosnien-Hercegovina skrevs under har många människor fortfarande inte kunnat återvända till sina tidigare hem. Helsingforskommittén i Sarajevo bedriver utöver den fria juridiska hjälpen ett omfattande arbete med att bevaka att de mänskliga rättigheterna respekteras. Genom ett omfångsrikt PARTISKA MEDIER Situationen för landets medier är fortfarande svår. Privata oberoende medier är en nödvändighet för att demokratin ska slå rot i landet. Under 2003 fortsatte vi samarbetet med flera radio- och tv-stationer samt tryckta medier. I radio och tv har övertrampen och den partiska rapporteringen minskat kraftigt, mycket tack vare ett effektivt regleringssystem. Men i tryckta medier, som ska reglera sig själva, är övertrampen fortfarande mer regel än undantag. Många tidningar har en klar politisk dagordning på nyhetsplats och präglas av partiskhet och osaklighet. Behovet av en självrannsakande press är stort i landet. Få tidningar orkar och kan stå emot trycket från ekonomiska och politiska intressen. Därför är stödet fortfarande oerhört viktigt till de medier som visat mod och integritet att förbli oberoende. Ett exempel på det är den politiska 14

16 veckotidningen Dani, som vi samarbetar med. Redaktionen fortsatte under året att publicera obekväm men nödvändig granskande journalistik. SMÅ AKTÖRER VIKTIGA Under kriget kom landets public service-företag att omgående bli maktens megafoner. Efter kriget har dessa företag haft svårt att förvandla sig till oberoende public service-företag. I det vakuum som rått har många privata, mindre stationer och tidningar axlat rollen att förmedla samhällsjournalistik och informativa program till landets medborgare. Ett bra exempel på detta är den lokala radiostationen Studio 88 i Mostar som i samarbete med oss har kunnat fortsätta sin verksamhet. Stationen har under året förbättrat sina ekonomiska resultat och satsat på en uppgradering av den tekniska utrustningen och samarbete med andra stationer i området. En av dessa är Studio N i staden Livno som vi också arbetar tillsammans med. Alternativna Televizija, ATV, är den största oberoende tv-kanalen i den serbiska delen av Bosnien-Hercegovina och en partner till oss sedan starten. Under 2003 fortsatte ATV att närma sig målet att bli finansiellt oberoende av internationella givare. Idag täcker kanalen omkring 85 procent av sina utgifter via egna intäkter. Vi hoppas att ATV från och med 2006 ska kunna stå på egna ben. Med tanke på att den ekonomiska utvecklingen i Republika Srpska är ännu sämre än i de övriga delarna av landet är detta resultat mycket imponerande. 15

17 Gruppen CANDOco från Storbritannien gästspelade i Belgrad i oktober 2003 som ett led i projektet Culture for everyone. Målet med projektet var att göra olika kulturyttringar tillgängliga för personer med särskilda behov. Arrangören CENPI är ett av våra projekt och vi anser att det är viktigt att av staten oberoende kulturinstitutioner får internationellt stöd. Fotograf: Srdjan Veljovic 16

18 Serbien Många serbiska journalister är okunniga om vilka rättigheter och skyldigheter de har. Vi utbildar journalister i juridik, företagsledning och redaktionella frågor. Vi vidareutvecklar också landets rättshjälpssystem och stärker svaga gruppers rättigheter i samhället. Mordet på den serbiske premiärministern Zoran Djindjic den 12 mars 2003 fick många att ifrågasätta huruvida det serbiska samhället skulle lyckas i försöken att bekämpa korruptionen inom de statliga institutionerna. Undantagstillståndet som utlystes timmarna efter mordet gav regeringen omfattande möjligheter att gripa och häkta misstänkta. Samtidigt som de serbiska myndigheterna slog ner på de kriminella grupperna i landet inleddes ett upprensningsarbete i domarkåren. Det som väckte missnöje var inte bara domarnas professionella beteende utan också det faktum att det visade sig att flera av dem regelbundet mottagit pengar från maffian. Rättegången mot den grupp som antogs ha planerat och genomfört mordet på premiärministern skulle avslöja huruvida det serbiska samhället och dess domarkår var kraftfulla nog att lyckas knäcka det starka nätverk av hemlig polis och underjordiskt verksamma krafter som skapades under Milosevics regim. POLITISKA FÖRÄNDRINGAR Tre år efter det att DOS (Democratic Opposition of Serbia) fick Slobodan Milosevic på fall led dess presidentkandidat ett förödmjukande nederlag i presidentvalet och koalitionen splittrades. Ett tidigarelagt parlamentsval löste inte den politiska krisen i landet men den nya femprocentsspärren till parlamentet bidrog till att märkbart förändra den politiska arenans utseende och sopa många småpartier av banan. Inget av minoritetsgruppernas partier lyckades samla tillräckligt många röster för att klara den nya spärren. Det radikala partiet, lett av den i Haag åtalade Vojislav Seselj, fick 27 procent av rösterna och blev det parti som vann flest säten i parlamentet. BÄTTRE RÄTTSHJÄLP Arbete för att förbättra situationen för mänskliga rättigheter i Serbien pågår sedan länge. Samtidigt återstår mycket att uträtta. Landets rättstradition är svag och de torftiga ekonomiska och sociala omständigheterna påverkar rättsväsendet. Vid misstänkta fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna har de berörda svårt att få rättshjälp. De flesta medborgare har inte själva råd att bekosta fullgod juridisk hjälp. Därför samarbetar vi med nätverken Committees for Human Rights in Serbia (CHRIS) och Lawyer s Committee for Human Rights (YUCOM) för att stärka det befintliga rättshjälpssystemet. Under de senaste två åren har vi assisterat i över 800 rättsfall och bistått över 1200 människor. De styrande idéerna bakom projektet är att decentralisera rättshjälpsnätverket och att vidareutbilda advokater ute i landet. På så vis vill vi bygga upp en helt igenom professionell kår av advokater specialiserade i mänskliga rättigheter runt om i Serbien. BRISTANDE MEDIELAGAR Det främsta problemet för både tryckta och elektroniska medier i Serbien är utan tvekan avsaknaden av relevanta medielagar i kombination med regeringens ihärdiga vägran att implementera det regelverk som redan finns. Arbetet med att omvandla medielagstiftningen har avstannat och det finns ännu inga styrande principer för tilldelning av sändningsfrekvenser. 17

19 Regelverket kring förtal är restriktivt i en jämförelse med övrig europeisk lagstiftning på området. De flesta journalister är ovetande om sitt ansvar och sina skyldigheter och inser inte vilken betydelse medierna har för utvecklingen av ett hälsosamt och demokratiskt samhälle. Vårt samarbete med Media Center i Belgrad fortsätter och är framgångsrikt i att tillhandahålla rättshjälp för journalister och redaktörer i förtalsåtal. Samtidigt fortsätter vi att vidareutbilda journalister och redaktörer om självreglering, grundläggande rättsliga principer, förtalsfrågor, rätten till information, skydd av källor med mera. Vi tror att det direkta stödet till medieföretag fortfarande är viktigt. Särskilt de oberoende journalistiska rösterna i avlägsna och fattiga delar av landet och minoritetsmedier kommer att vara beroende av stöd i många år framöver. Vi arbetar också med att hjälpa medier att utveckla sina redaktionella, journalistiska och affärsmässiga kunskaper genom utbildningssatsningar. Omständigheterna för minoriteter och marginaliserade grupper i Serbien har förbättrats aningen, något som även avspeglas i regeringens inställning. Trots det är fortfarande många viktiga frågor obesvarade, till exempel när det gäller minoriteters politiska och juridiska rättigheter. I dagsläget är lagstiftningen mot diskriminering alltifrån mager till obefintlig. Vi samarbetar med människorättsorganisationer för att upprätta skyddsmekanismer för utsatta grupper och för att stärka deras rättigheter runt om i landet. KULTUR FÖR ALLA Vi har också deltagit i ett flertal kulturprojekt och genom dem informerat och fört diskussioner om de mänskliga rättigheterna. Ett mycket lyckat program under 2003 var Culture for Everyone ett projekt som drevs av Center for New Theatre and Dance (CENPI) i Belgrad. Målet var att göra olika kulturyttringar i Belgrad tillgängliga för personer med särskilda behov. Ett annat gott exempel var svenska Tyst teaters turné i Serbien som vi arrangerade tillsammans med nätverket av resurscentrum i Serbien och Center for Cultural Decontamination. Teaterföreställningarna för människor med nedsatt hörsel som uppfördes i en rad serbiska städer mottogs varmt såväl av publiken som av de serbiska medierna. 18

20 Montenegro I Montenegro lyser god undersökande journalistik med sin frånvaro. Men vi har ett par glädjande exempel. Vår partner Radio Antena M är landets näst mest populära station och rapporterar om korruption och organiserad brottslighet. En annan partner, tidskriften Polje, är välkänd för sina undersökande reportage och citeras ofta av andra medier. Den nya unionen mellan Serbien och Montenegro fungerar fortfarande i praktiken som två separata stater, vars ståndpunkter ofta skiljer sig märkbart åt. När unionen väl hade skapats förbättrades relationen mellan premiärminister Milo Djukanovics politiska block och Serbien. Ändå visar en majoritet av makthavarna i Montenegro sitt stöd för självständighetsivrarna. Unionens tillkomst betraktas generellt som ett resultat av EU:s påtryckningar för att bibehålla sammanslutningen mellan Serbien och Montenegro. Anledningen anses vara att ett självständighetsutropande från Montenegros sida skulle tvinga världssamfundet att ta itu med Kosovos status i förtid. OLÖSTA SKANDALER Premiärminister Milo Djukanovic är landets mest populäre politiker trots återkommande anklagelser om inblandning i brottslighet och korruption. Hans parti åtnjuter ett brett stöd. Men analytiker i Podgorica menar att han hittills inte har uppnått mycket att stoltsera med. Den ekonomiska situationen har förvärrats och det styrande politiska blocket brottas med olösta skandaler. Oppositionen samlar styrka trots sina i grunden mycket olika politiska plattformar. Genom att bojkotta parlamentets sammanträden har den montenegrinska oppositionen avsagt sig medverkan till lagar som skulle påskynda viktiga reformer inom ekonomin och rättsväsendet. Antagandet av en ny lag om en Ombudsman innebar visserligen ett steg framåt för skyddet av de mänskliga rättigheterna i landet men utnämningen var kontroversiell, både på grund av den utnämndes professionella bakgrund och hans släktband till landets vice inrikesminister. Ett år efter det att en trafficking-skandal skakade Montenegro har fortfarande mycket lite fakta framkommit i fallet. Åklagaren lade ner åtalet mot de fyra huvudmisstänkta på grund av bristande bevisföring, nyckelvittnet gömmer sig utomlands och förundersökningsdomaren hävdar att hon har utsatts för utpressning. På statsåklagarens initiativ avsatte regeringen den vice statsåklagaren och kollegan i Podgoricadistriktet efter misstankar om att det fanns direkta kopplingar mellan dem och traffickingverksamheten i Montenegro. Den montenegrinska regeringen gick i juni 2003 med på att betala ut euro till 74 romer i Danilovgrad, vars bostäder fullständigt förstördes i april Händelsen var en reaktion på påståendet att en icke-romsk flicka från Danilovgrad skulle ha våldtagits av två romska män. Beslutet om skadeståndet är mycket betydelsefullt, inte bara för den romska befolkningen, utan också för att det går att applicera på andra fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna. NYA MEDIELAGAR I slutet av 2002 antog det montenegrinska parlamentet tre medielagar som hade förberetts i samarbete med Europarådet och OSSE. Enligt dessa lagar bör de statliga elektroniska medierna omvandlas till en public service-styrd verksamhet och de statligt ägda tryckta medierna privatiseras. Genomförandet har dock gått i stå på grund av de senaste parlamentariska kriserna. Den professionella nivån inom montenegrinska medier är fortfarande mycket låg. Exemplen på 19

21 god undersökande journalistik är få antingen på grund av avsaknaden av en professionell yrkeskår eller med anledning av bristande tillgång till information. Slutligen är medieföretagen alltför många på en väldigt liten marknad. Det är bara en tidsfråga innan de nya lagarna och, eller, de krävande omständigheterna på marknaden avsevärt kommer att minska antalet medieföretag i landet. BEVAKAR KORRUPTIONEN Under det senaste året har Svenska Helsingforskommittén samarbetat med en mängd medieföretag och organisationer för att förbättra professionalismen inom medierna. Eftersom undersökande journalistik är dyrt har vi hjälpt vår långvariga samarbetspartner Radio Antena M i Podgorica att utveckla två radioprogram som tar upp ämnen som korruptionen, den organiserade brottsligheten och effekterna av uteblivna reformer i samhället. Programmen har fått mycket uppskattning och har gjort stationen till den med näst flest lyssnare i landet. ALTERNATIV DISTRIBUTION I enlighet med vår strävan att främja mångfald i medierna på lokal nivå har vi fortsatt samarbetet med mindre, lokala medier som Radio Skala i Kotor och tidskriften Polje i Bijelo Polje. Det alternativa distributionsnätverk som vi bidrog till att utveckla tillsammans med Polje har visat mycket positiva resultat. Tidskriften når nu de mest avlägsna rurala områdena och tidskriftens ledning har kontroll över såväl försäljningsinkomster som ekonomiska transferingar. Idén med ett alternativt distributionsnätverk föddes efter det att företagets ledning avslutat en vidareutbildning i Prag, organiserad av Media Development Loan Fund (MDLF) i samarbete med oss. Polje har också blivit välkänd för sina undersökande reportage som återkommande citeras av de stora medierna i landet. Samarbetet med andra partners i mediefrågor har i första hand syftat till att förbättra genomförandet av de nya medielagarna och till att bearbeta brännande juridiska och etiska frågor som censur, förtal och självreglering. Vår samarbetspartner Montenegrin Union of Independent Electronic Media (UNEM) har särskilt inriktat sig på mediereformer, förslag till ny lagstiftning, etableringen av en oberoende journalistisk självregleringsenhet och andra grundläggande medierelaterade frågor. MEDIERNAS RÄTTIGHETER Tillsammans med våra lokala partners fortsätter vi att utbilda mediearbetare om deras rättigheter och skyldigheter enligt både inhemsk och internationell standard. Det direkta stödet till medier kommer gradvis att minskas (om än inte helt överges) till förmån för hjälp med produktion av specialprogram och bilagor som tar upp brännande sociala och politiska frågor. Detta är en del av en allmän medvetandehöjande kampanj. Vi planerar också att samorganisera en serie utbildningar för journalister och redaktörer med målet att höja den professionella nivån inom montenegrinska medier. Vi prioriterar dessutom arbetet för rättssäkerhet och mot diskriminering. Vår ambition är att samverka med nationella organisationer som arbetar för mänskliga rättigheter, lagförändringar och främjandet av rättighetsbaserade reformer. 20

22 Pjäsen Dragon öppnas under ett program med titeln Minoritiy and Culture på Centre for Cultural Decontamination i Belgrad, Serbien, som är en viktig, oberoende plattform för scenkonst, debatt och utställningar. Fotograf: Srdjan Veljovic 21

23 Kosovo Under 2003 bidrog Svenska Helsingforskommittén till att de serbiska invånarna i den delade staden Mitrovica fick opartiska och sakliga nyheter. Radio Contact Plus, den enda oberoende serbiska lokalradiostationen i området, kunde tack vare vårt samarbete fortsätta sina sändningar. Kosovo fortsätter att präglas av politiskt vakuum och ovisshet för invånarna. De samtal mellan Pristina och Belgrad som hösten 2003 antogs kunna öppna den känsliga frågan om regionens slutgiltiga status, ledde inte till något genombrott. Positionerna mellan det kosovoalbanska ledarskapet i Pristina och de serbiska makthavarna i Belgrad är fortfarande låsta. Lika låst tycks det internationella samfundets vilja att ta tag i frågan vara. BEGRÄNSAD UTVECKLING Framtiden är fortsatt oviss för invånarna i Kosovo. FN-administrationen som idag styr Kosovo kan endast i begränsad utsträckning utveckla lagar och regelverk eftersom Kosovos status förblir obestämd. För Kosovos minoriteter fortsatte situationen att vara mycket svår under Den minoritetsgrupp som har det svårast är de serber som stannat kvar i Kosovo eller som återvänt. Men romerna har det också mycket svårt då de generellt är illa omtyckta av både den kosovoalbanska och den serbiska befolkningen. Under sommaren 2003 ökade motsättningarna mellan kosoovoalbaner och kosovoserber och flera attacker ägde rum med dödsoffer som resultat. UNGDOMAR MED VISIONER Eftersom relationen mellan kosovoalbaner och serber är mycket spänd, valde Svenska Helsingforskommittén att samarbeta med organisationen Youth Vision of Skenderaj i staden Skenderaj. Organisationen bedriver sedan tidigare en omfattande verksamhet för stadens ungdomar, men tog under 2003 även kontakt 22 med två serbiska grannbyar. Gemensamma intressen för unga kosovoalbaner och serber identifierades och sakta togs de första stegen mot gemensamma aktiviteter. Under sommaren genomfördes de första gemensamma sportaktiviteterna. Kurser i språk, datorkunskap och teater har hållits för både kosovoalbanska och serbiska ungdomar i Skenderaj och i de serbiska byarna, allt i regi av Youth Vision of Skenderaj. Det är ett första, mycket viktigt steg mot att normalisera kontakterna mellan kosovoalbaner och serber. De serbiska byarna har nu startat egna ungdomsorganisationer som samarbetar med Youth Vision of Skenderaj med kurser och aktiviteter. OSÄKER MEDIESITUATION Mediesituationen i Kosovo är fortfarande mycket osäker och för de tidningar, radiooch tv-stationer som verkar är den dagliga tillvaron hård. En mycket svag marknad med små annonsintäkter gör det svårt att överleva utan finansiellt stöd från givare. Ett undantag är dagstidningen Zeri vars redaktion ligger i Pristina. Under 2003 täckte tidningen mellan 90 och 95 procent av sina utgifter med egna intäkter, ett mycket imponerande resultat mot bakgrund mot den svaga marknaden. Svenska Helsingforskommittén har sedan flera år tillbaka samarbetat med Zeri. Vårt samarbete med Radio Contact Plus, den enda oberoende serbiska lokala radiostationen i den delade staden Mitrovica, möjliggjorde för invånarna där att höra sakliga och opartiska nyheter. Personalen på stationen arbetar under svåra förhållanden när de försöker stå emot nationalistiska krafter i staden. Vi fortsatte även

24 samarbetet med den multietniska radiostationen Radio K i Kosovo Polje. Stationen är liten och har en hängiven personal som sänder program på serbiska, albanska och roma. RADIO BRYTER BARRIÄRER Stationen har nästintill inga annonsintäkter alls men är mycket viktig eftersom den bryter etniska barriärer och vågar sända program på flera språk till Kosovos olika etniska grupper. I samarbete med AIM, Nätverket för alternativ information, har vi under 2003 fortsatt att ge stationens unga journalister en grundläggande journalistutbildning. För Kosovos kvinnor finns få källor till information som belyser deras situation. Ett undantag är månadstidningen Teuta som ges ut i runt 4000 exemplar från Pristina. Svenska Helsingforskommittén har samarbetat med tidningen sedan flera år tillbaka eftersom det är den enda informationskällan som speciellt riktar sig till Kosovos kvinnor. 23

25 Albanien Polisvåld och diskriminering mot minoriteter är vanligt förekommande i Albanien. I vårt arbete övervakar vi bland annat situationen för fångar och häktade. Under året som gått har vi också gjort insatser för homosexuellas rättigheter i landet och spridit information om de handikappades situation. Albanien är ett av Europas fattigaste länder. Även om ljusglimtar kan skönjas så spelar utländskt bistånd och bidrag från familjemedlemmar och släktingar som arbetar i utlandet fortfarande en avgörande roll för den enskilde medborgarens överlevnad. Den svaga ekonomin har också skapat möjligheter för den organiserade brottsligheten med intresse i människosmuggling och droghandel till Västeuropa, att sätta sina klor i landet. Anklagelserna om korruption inom myndigheter, domstolar och samhällsområden som utbildning och sjukvård, är högljudda och ofta välgrundade. UTSATT RÄTTSVÄSENDE Rättsväsendet i Albanien är ständigt utsatt för påtryckningar från den ekonomiska och politiska makten. Detta har direkta återverkningar på skyddet för medborgarnas mänskliga rättigheter. Trots att det rapporteras om förbättringar inom polisväsendet så är misshandel och andra övergrepp fortfarande vanligt förekommande, framför allt mot personer intagna i landets arrester och häkten. Albaniens minoriteter ignoreras av statsmakten och utsätts i högre grad än den övriga befolkningen för polisvåld och diskriminering inom utbildningssystemet och på arbetsmarknaden. Även Albaniens romer och homosexuella är utsatta. Handikappade diskrimineras av statsmakten och är hårt drabbade av den svaga ekonomin och landets eftersatta hälso- och sjukvård. Vi har under 2003 fortsatt vårt samarbete med Albanska Helsingforskommittén genom projektet Review of Legislation som går ut på att se över lagstiftningen på tre centrala områden. Dessa är vallagstiftningen, lagstiftningen om fri rättshjälp samt lagstiftningen gällande barns och ungdomars situation i rättssystemet. Syftet är att kontrollera att dessa tre lagstiftningsområden står i överensstämmelse med internationella normer för de mänskliga rättigheterna. Projektet drogs igång sent under 2003 och kommer att fortsätta under Vi har även beslutat att fördjupa vårt samarbete med Albanska Helsingforskommittén genom ytterligare ett projekt 2004, Prison Monitoring. Det är en fortsättning på ett treårigt projekt som Albanska Helsingforskommittén har genomfört tillsammans med Nederländska Helsingforskommittén. Det handlar dels om att övervaka situationen för fångar och häktade genom besök på fängelser, häkten och polisstationer och genom upprättandet av en speciell telefonlinje som fångar och häktade kan använda sig av vid klagomål. Det handlar också om att föreslå och initiera förbättringar i det albanska fängelseväsendet med hjälp av lokala och internationella experter. Albanska ledande politiker har uttryckt sin vilja att förbättra situationen i landets fängelser och häkten och fängelsevården befinner sig nu i en reformfas där ansvaret är på väg att överlämnas från inrikesministeriet till justitieministeriet. Inom ramen för våra båda projekt med Albanska Helsingforskommittén kommer vi också att ge visst stöd för att genom till exempel utbildningsinsatser stärka organisationen. STÄRKER MINORITETER I samarbete med Albanian Human Rights Group publicerade vi en rapport om situationen för 24

26 homosexuella i Albanien och ett specialnummer av tidskriften Kanun på samma tema. Vår satsning på olika minoriteters rättigheter tillsammans med Albanian Human Rights Group kommer att fortsätta under 2004, bland annat med producerandet av en dokumentär om romers situation i staden Korca i östra Albanien och med utbildningsinsatser och nätverksbyggande för olika frivilligorganisationer som verkar för minoriteters rättigheter i Albanien. Under 2003 samarbetade vi också framgångsrikt med Albanian Disability Rights Foundation i ett projekt som gick ut på att medvetandegöra journalister och medier om situationen för handikappade i landet. Detta projekt genomfördes speciellt med anledning av att 2003 utsetts av EU till det Europeiska Handikappåret. Albanian Disability Rights Foundation är en paraplyorganisation för många olika handikapporganisationer i Albanien och arbetar både med att informera allmänheten och politiker om handikappades situation samt att utöva påtryckningar för att förbättra situationen för denna grupp. Vi kommer under 2004 att fortsätta att samarbeta med Albanian Disability Rights Foundation med ett informationsprojekt. Under 2003 samarbetade vi också med organisationen Rruga me Pisha i produktion av en radiosåpopera där just temat handikappade i Albanien behandlades. SÅPOPERA SOM INFORMATION Rruga me Pisha har som målsättning att med sin populära radiosåpopera både roa och informera den albanska allmänheten om viktiga samhällsfrågor. Under 2004 kommer vi att prioritera teman som minoriteter och brister i det albanska rättssystemet. På mediesidan i Albanien kvarstår många av de senaste årens bekymmer och tillkortakommande, framförallt påtryckningar mot journalister, oklara ägandeförhållanden samt dåligt utbildade journalister. Med anledning av detta samarbetade vi med Albanian Media Institute (AMI) i en utbildningsinsats för journalister från tidningar utanför Tirana. Under 2003 bidrog vi också till att tre lokala tidningar i södra Albanien, Dita Jug, Nositi och Tomori, kunde fortsätta sin verksamhet. Vi försåg Dita Jug med en tryckpress som bidrar väsentligt till tidningens möjlighet att bli självförsörjande och att fortsätta att utgöra en viktig oberoende röst på lokalplanet. Vi kommer dock att under kommande år på mediesidan övergå från direkt stöd till enskilda medier till insatser som kan stärka branschorganisationer och liknande. 25