Nya växtbaserade livsmedel - goda, hälsosamma och lönsamma att odla och tillverka?

Relevanta dokument
Svenska lantbrukares erfarenheter av att odla baljväxter

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Antinutritionella faktorer i baljväxter. Hälsoeffekter, halter och effekter av beredning

Vinnovas projekt inom Klimatsmart protein

Baljväxter. Divya Jagasia kostvetare och ordförande av Baljväxtakademin 2 september Ekocentrum Göteborg

Baljväxter till humankonsumtion - Sverige och Europa. AgrD Fredrik Fogelberg, JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala, Sverige

Vilken roll spelar baljväxter i eko- och livsmedelssystem, globalt och i Sverige?

Baljväxtakademin. Lund 18 april Nutritionist Ulla Johansson

Svensk djurhållning utan soja?

Att läsa på. matförpackningar...

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Proteinskiftet. Varför händer det? Vad är det vi ser hända? Vad innebär detta för äggbranschen?

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Svensk sojaodling nuläge och framtid. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Baljväxter i Sverige

Åkerböna till gris i konventionell och ekologisk produktion egenskaper och användbarhet ndbarhet hos olika sorter

Inhemska proteingrödor med fokus på soja

Mat och cancer. Anette Svensson, leg. dietist. Örnsköldsviks sjukhus

MAT FÖR HÄLSA OCH MILJÖ

NÄRINGSLÄRA. Solutions with you in mind

MATENS KLIMATPÅVERKAN

God mat + Bra miljö = Sant

Orkla Matbarometer en undersökning om nordisk kosthållning

United Minds har på uppdrag av Brödinstitutet genomfört en kvantitativ undersökning bland svensk allmänhet i åldrarna 18 till 80 år.

Nordiska näringsrekommendationer EN PRESENTATION

Matens miljöpåverkan bra att veta för dig som arbetar i offentliga kök

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Vad kommer vi att äta i framtiden?

Vegetariskt och veganskt ätande för- och nackdelar, hur löser man det i praktiken?

Skörd, rostning och användning av proteingrödor. AgrD Fredrik Fogelberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik, Uppsala

Matens möjligheter. Ålands potential i omvärlden. Lennart Wikström. Lantbrukets Affärer. Mariehamn 1 mars Tejarps Förlag AB 3

Hållbar råvaruproduktion från jord till bord

NÖT

Nutrition & hälsa. Research Institutes of Sweden Elinor Hallström

DESCRIPTION OF PAULIG GROUP

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Orkla Matbarometer Jeanette Bergquist

NYHET. Norges mest köpta hundfoder lanseras nu i Sverige. Bäst i test 4 gånger!

Grundskolan vecka 2-3

Lantmännens strategier för proteinförsörjningen

EDEL Nöt Framgång föder framgång

Ny lagstiftning om livsmedelsinformation till konsumenter. Vad betyder det för onlinehandeln, mobilappar mm?

Kunskap om mat, måltider och hälsa. Skriv in rätt svar

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

Korvsoppa 0,5 kg lök 1 kg potatis 2 kg sopprötter 5 l vatten 40g lättsaltat buljongpulver kryddpeppar, svartpeppar, persilja 1 kg länkkorv

Vårt ansvar för jordens framtid

Klimatanpassa din matlagning

Svenska Foders strategi för proteinförsörjning. Lars Hermansson Foderchef, Svenska Foder AB Tel

EN BRANSCH I FÖRÄNDRING.

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Framtidens foder och växtnäringsförsörjning i ekologisk odling. Georg Carlsson SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp

Odling och användning av proteingrödor

Klimatsmart kretsloppsnäring för odlare & lantbruk

Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

Kemiska ämnen som vi behöver

Resurseffektivitet -Pollinering. Rapport delstudie 3 inom projektet Hållbar livsmedelsproduktion Dnr /09

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

En kvadratmeter markframtidens mat? Annsofie Wahlström SLU Future Food

Proteinets potential i produktion av foder

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Trendspaning i livsmedelsbranschen

Att sätta värde på kvalitet

Hållbar mat produktion och konsumtion Landet Lär 11 dec 2018

Vårt klot så ömkligt litet. 3. Konsten att odla gurka

Därför ska du leta efter grodan på kaffe

Rapport från projekt Åkerböna för humankonsumtion

Kost vid diabetes. Kolhydrater och fett

Vad är det vi egentligen äter? Projekt om tillsatser

Spaningar och sanningar om Sveriges mest älskade knöl

Matens klimatpåverkan

Centrala Barnhälsovården, Södra Älvsborg Vegetarisk mat till barn

Näringsdeklaration Näringsinformation... 5

Hemligheterna med att laga nyttig mat

Vad berättar livsmedelsförpackningen?

Effektiva och hållbara produktionssystem inom vatten- och jordbruk. NOMACULTURE

Årets största mathelg

Orkla Matbarometer Sverige 2016

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

gluten laktos mjölk soja Lathund till dig som ska servera någon som inte tål

SKYDDA NATUREN MED ATT ÄTA

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

VITT BRÖD MED FULLKORNSPRESTANDA!

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Frågor och svar om Köttguiden 2016

Umeå 27 oktober 2009

Vi reder ut begreppen.

En jämförelse mellan ekologiskt och konventionellt i butik

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Till undersökningen Matvalet Konsumentundersökning om medvetna val och dess hinder

Vörå Nora Backlund

MAT OCH CANCER BRA MAT EFTER CANCERBEHANDLING

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

Läsa och förstå text på förpackningar

EN URSPRUNGSMÄRKNING FÖR LIVSMEDEL, RÅVAROR OCH VÄXTER Information till dig som vill ursprungsmärka dina produkter.

Torrsubstanshalt. % (ts)

Hur stor andel av livsmedlen som säljs på marknaden är producerade i Sverige?

(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

Innovation, forskning och uppdrag. Skara. Offentliga måltider inom RISE. - Värdskap och utvecklingsprojekt

Transkript:

Nya växtbaserade livsmedel - goda, hälsosamma och lönsamma att odla och tillverka? Lina Svanberg Research Institutes of Sweden Jordbruk och Livsmedel Bioscience and Material

Växtbaserade livsmedel exempel på trender Individanpassat, enkelt och hälsosamt Starkt ihållande trend kring proteinskiftet. Allt fler konsumenter blir flexitarianer. 40% av konsumenterna positiva/planerar att äta vegetariskt minst 1 ggr/vecka (SCB/SIFO 2018). Stort intresse från livsmedelsindustri kring att använda olika hållbara proteinkällor i sina produkter. Stor utmaning kring bismaker som förekommer i många livsmedel baserat på proteingrödor. Nutritionsaspekterna bli mer aktuella, de hållbara alternativ som tas fram idag har ofta förhållandevis låg näringstäthet. Presskaka Konsumenterna går sina egna vägar i sökandet efter ett hälsosamt liv och använder t.ex. internet för att hitta en egen, individuell väg till hälsa. Etik. Allt fler konsumenter efterfrågar transparens kring hur livsmedel produceras och söker sig till etiskt försvarbara alternativ. 2

Växtbaserade livsmedel ifrån svenska proteingrödor - baljväxter Dagens konsumtion & produktion Medelsvenskens konsumtion av baljväxter 12g per dag 7% a totala grönsaksintaget I Sverige odlas baljväxter på 2.5 % av åkerarealen Odlingsmässigt finns potential att öka produktionsvolymen i Sverige

Baljväxter och hälsa Högt proteininnehåll 20-35% (torkade), 4-12% (kokta) 5-25% av RDI från 100 g kokta baljväxter Lägre smältbarhet än animaliskt protein Rika på kostfiber lågt GI 10-16% (torkade), 5-12% (kokta) 15-50% av RDI från 100 g kokta baljväxter Gynnsam effekt på tarmhälsan Långsam och låg blodsockerhöjning Fettsnåla livsmedel 1-2% (torkade), 1% (kokta) Hälsosam fettkvalitet Mer fett i sojabönan och kikärtan

Baljväxter och hälsa Bioaktiva ämnen och bubbel i magen Lektiner Protein som kan ge illamående, kräkning och diarré MEN förstörs vid rätt tillagning (blötläggning och kokning) Fytinsyra Binder mineraler och hämmar upptaget MEN skyddande effekt mot colon cancer Bryts ner vid blötläggning och groddning Oligosackarider Gasbildande MEN hälsosamt för tarmen och skyddande effekt mot tarmcancer 5

Baljväxter ur odlingssynpunkt N-fixerande - gödslar sig själv! Ökar skörden för efterföljande gröda Viktig avbrottsgröda till spannmålsväxtföljder Ökar markbördighet, minskat behov av gödsel Blommande baljväxter viktiga pollinatörer Carlsson, 2017

Fördel med inhemsk produktion? Miljöavtrycket från transport minskar Hårdare kontroll av odlingen i Sverige Stort behov av mer diversifierade växtföljder i Sverige Risk för exporterad miljöpåverkan - t.ex. avskogning i Amazonas Tidåker & Röös, 2017

Utveckling av nya livsmedel ifrån svenska baljväxter Fältförsök Råvaruberedning Funktionella ingredienser Produktutveckling Kommersialisering Teknoekonomisk samt LCA/miljöutvärdering av ny värdekedja Samla partners längs hela värdekedjan: En/flera representant/partners från varje steg i värdekedjan Samverkansmodell: Utveckla gemensamma prototyper följt av individuell produktutveckling. Uppskalningsförsök tillsammans med företag

Många initiativ på gång MegaLegumes -vegetariska livsmedel från lupin och bondböna Give peas a chance -vegetariska livsmedel från svensk ärta Färskskördad åkerböna Nya produkter ifrån färska åkerbönor Yoghurt från baljväxtet Fermentering av växtproteiner ProVeg -vegetariska livsmedel från agrisidoströmmar Smart4Grill -Vegetariska färsbiffar Ädelost Vegetarisk ost från åkerböna Högproteinpasta -glutenfri pasta från afrikanska grödor

Vad kan vi odla i Sverige? Nya tillämpningar för traditionella grödor? Fältförsök Råvaruberedning Funktionella ingredienser Produktutveckling Kommersialisering Demonstrations eller försöksodlingar: Lupin Åkerbönor Ärtor m.m. Zontester Sortval Mognadsgrad/proteinhalt vid skörd Styr inte bara mot hög avkastning utan också mot en proteinråvara med önskvärda egenskaper.

Flaskhals idag: ta råvaran från böna till mjöl med hög proteinhalt Råvaruproduktion Råvaruberedning Biokemisk, strukturell analys av proteinerna Produktutveckling Kommersialisering Upprening och extraktion av Hela lupinbönor Hela åkerbönor växtproteiner i. Råmjöl ii. Koncentrat (>70% proteinhalt) Protein Stärkelse fiber iii. Isolat (>98% proteinhalt)

Vilken råvara till vilken produkt? Råvaruproduktion Råvaruberedning Funktionella ingredienser Produktutveckling Kommersialisering Bismaker Olika konsistenser

Vilken råvara till vilken produkt? Råvaruproduktion Råvaruberedning Funktionella ingredienser Produktutveckling Kommersialisering Animaliska proteiner i en nötköttbit Ärtprotein Potatisprotein

Avslutningsvis Finns goda möjligheter för ökad produktion av inhemskt producerade växtbaserade livsmedel. Stor efterfråga hos livsmedelsproducenter efter svenska råvaror. Goda möjligheter för etablerade grödor. Framtida möjligheter med nya komplement; nya grödor proteiner från växtbaserade sidoströmmar Beredning av råvaran skalning, proteinupprening flaskhals i svenska värdekedjan idag. Extrudering av växtproteiner mycket hög efterfråga på legotillverkning även på europeisk nivå.

TACK! Lina Svanberg Lina.svanberg@ri.se Research Institutes of Sweden BIOVETENSKAP JORDBRUK OCH LIVSMEDEL JORDBRUK OCH LIVSMEDEL